Snabbare tillgång än webbläsare!
33 relationer: Adolf Hitler, Ainomyten, Akseli Gallen-Kallela, Eric von Rosen, Försvarsmakten (Finland), Finlands flagga, Finlands flygvapen, Finlands riksvapen, Finlands Vita Ros’ orden, Finska inbördeskriget, Flygvapen, Fortsättningskriget, Frihetskorsets orden, General, Georgskors, Gustaf Mannerheim, Heraldik, Kavalleri, Kontrollkommissionen, Lapplandskriget, Lotta Svärd-organisationen, Luftkrigsskolan, Mellanfreden i Moskva, Molotov–Ribbentrop-pakten, Nazityskland, Nils Kindberg, Sovjetunionen, Storbritannien, Svastika, Thulin Typ D, Umeå, Vasa, Vinterkriget.
Adolf Hitler
Adolf Hitler, född 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern (i nuvarande Österrike), död 30 april 1945 i Berlin, Tyskland (självmord), var en österrikisk-tysk politiker och ordförande i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP), allmänt känt som Nazistpartiet, från 1921 till 1945.
Ny!!: Finländsk svastika och Adolf Hitler · Se mer »
Ainomyten
Ainomyten är en triptyk från 1891 av den finländske konstnären Akseli Gallen-Kallela.
Ny!!: Finländsk svastika och Ainomyten · Se mer »
Akseli Gallen-Kallela
Akseli Gallen-Kallela. Gallen-Kallelas ateljé Tarvaspää. Akseli Gallen-Kallela (fram till 1907 Axel Waldemar Gallén), född 26 april 1865 i Björneborg, död i lunginflammation 7 mars 1931 på Hotel Reisen i Stockholm (på genomresa), var en av Finlands mest kända konstnärer.
Ny!!: Finländsk svastika och Akseli Gallen-Kallela · Se mer »
Eric von Rosen
Carl Gustaf Bloomfield Eric von Rosen, född 2 juni 1879 i Stockholm, död 25 april 1948 på Skeppsholmen, Stockholm, var en svensk greve, etnograf, forskningsresande och godsägare.
Ny!!: Finländsk svastika och Eric von Rosen · Se mer »
Försvarsmakten (Finland)
Försvarsmakten (finska: Puolustusvoimat) är en militär organisation som har till uppgift att försvara det finländska territoriet.
Ny!!: Finländsk svastika och Försvarsmakten (Finland) · Se mer »
Finlands flagga
Finlands flagga består av ett blått kors på vit botten.
Ny!!: Finländsk svastika och Finlands flagga · Se mer »
Finlands flygvapen
Finlands flygvapen (på svenska i Finland kallat flygvapnet, på finska ilmavoimat) är en av Finlands försvarsmakts tre försvarsgrenar samt ett av de äldsta aktiva flygvapnen i världen, då det bildades redan 6 mars 1918.
Ny!!: Finländsk svastika och Finlands flygvapen · Se mer »
Finlands riksvapen
Finlands riksvapen. Finlands riksvapen består av en röd sköld med ett lejon av guld som håller i ett svärd och trampar på en kroksabel.
Ny!!: Finländsk svastika och Finlands riksvapen · Se mer »
Finlands Vita Ros’ orden
Finlands Vita Ros’ orden (Suomen Valkoisen Ruusun ritarikunta), är en finländsk orden instiftad 1919 av riksföreståndaren Gustaf Mannerheim.
Ny!!: Finländsk svastika och Finlands Vita Ros’ orden · Se mer »
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Ny!!: Finländsk svastika och Finska inbördeskriget · Se mer »
Flygvapen
datum.
Ny!!: Finländsk svastika och Flygvapen · Se mer »
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Ny!!: Finländsk svastika och Fortsättningskriget · Se mer »
Frihetskorsets orden
Frihetskorsets orden, Frihetskorset, Finlands frihetskors (Vapaudenristin ritarikunta), är en finländsk statsorden, instiftad 4 mars 1918.
Ny!!: Finländsk svastika och Frihetskorsets orden · Se mer »
General
En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.
Ny!!: Finländsk svastika och General · Se mer »
Georgskors
Georgskors eller Sankt Georgskors (efter Sankt Georg) kan avse två typer av kors, samt två utmärkelser.
Ny!!: Finländsk svastika och Georgskors · Se mer »
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Ny!!: Finländsk svastika och Gustaf Mannerheim · Se mer »
Heraldik
Riddare med målade sköldar från Bayeuxtapeten (tillverkad cirka år 1077). häroldskåpor, teckning från 1594. Tyska Hyghalmen Roll från sent 1400-tal. Sveriges riksvapen är ett exempel på modern heraldik. Detta är försett med sköldhållare och vapenmantel. Cyperns statsvapen är ett annat exempel på modern heraldik. Detta är försett med lagerkrans och fredsduva för att visa förhoppningar om en fredlig och hoppfull framtid. Siffror, bokstäver och liknande tecken som en del av sköldinnehållet är ovanligt inom heraldiken och anses ofta som mindre god heraldik. Dricksvattenfontän i Florens som visar stadens emblem - en röd heraldisk lilja. Heraldik är läran om den typ av märken som kallas vapen och deras historia, men framför allt regelverket för hur de utformas och används.
Ny!!: Finländsk svastika och Heraldik · Se mer »
Kavalleri
Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.
Ny!!: Finländsk svastika och Kavalleri · Se mer »
Kontrollkommissionen
Den allierade kontrollkommissionen instiftades 19 september 1944 som ett resultat av Mellanfreden i Moskva och hade som uppgift att övervaka denna fred.
Ny!!: Finländsk svastika och Kontrollkommissionen · Se mer »
Lapplandskriget
Lapplandskriget (finska: Lapin sota, tyska: Lapplandkrieg) var Finlands tredje krig under andra världskriget och fördes mot Nazitysklands trupper i Lappland i norra Finland från september 1944 till april 1945.
Ny!!: Finländsk svastika och Lapplandskriget · Se mer »
Lotta Svärd-organisationen
Lotta Svärd-organisationen var en frivilligorganisation för kvinnor som verkade i Finland under åren 1920–1944.
Ny!!: Finländsk svastika och Lotta Svärd-organisationen · Se mer »
Luftkrigsskolan
Luftkrigsskolan eller Ilmasotakoulu är en försvarsgrensskola på högskolenivå inom flygvapnet som verkat sedan 2005.
Ny!!: Finländsk svastika och Luftkrigsskolan · Se mer »
Mellanfreden i Moskva
Mellanfreden i Moskva (Moskovan välirauha) är benämningen på det fredsfördrag som undertecknades av Sovjetunionen och Finland efter fortsättningskriget.
Ny!!: Finländsk svastika och Mellanfreden i Moskva · Se mer »
Molotov–Ribbentrop-pakten
Molotov–Ribbentrop-pakten var en icke-angreppspakt mellan Sovjetunionen och Tyskland.
Ny!!: Finländsk svastika och Molotov–Ribbentrop-pakten · Se mer »
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Ny!!: Finländsk svastika och Nazityskland · Se mer »
Nils Kindberg
Nils Kindberg Nils Paul Axelsson Kindberg, född 30 augusti 1892 i Stockholm, död 3 maj 1984, var en svensk militär (överstelöjtnant), flyghistoriker och flygpionjär.
Ny!!: Finländsk svastika och Nils Kindberg · Se mer »
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Ny!!: Finländsk svastika och Sovjetunionen · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Finländsk svastika och Storbritannien · Se mer »
Svastika
Svastikan är en symbol som återfinns i olika kulturer och sammanhang, med olika betydelser. Svastikan framställs också på många olika sätt. Svastika (av स्वस्तिक; sú + ásti-ka, ungefär: välbefinnare), på svenska ofta kallad hakkors (av Hakenkreuz), annars även benämnt fylfot eller gammadion, är en förhistorisk symbol i form av ett likarmat kors vars armar är lika långa och böjda som hakar åt samma håll, antingen medurs (卐) eller moturs (卍), vilken används världen över med mindre modifikationer för olika syften, exempelvis symboliskt, teologiskt, ornamentaliskt och magiskt.
Ny!!: Finländsk svastika och Svastika · Se mer »
Thulin Typ D
Thulin Typ D var ett svenskt flygplan som licenstillverkades vid AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona.
Ny!!: Finländsk svastika och Thulin Typ D · Se mer »
Umeå
(umemål, finska Uumaja, umesamiska Ubmeje, sydsamiska Upmeje) är en tätort i Västerbotten.
Ny!!: Finländsk svastika och Umeå · Se mer »
Vasa
Vasa (Vaasa, åren 1855–1917 officiellt Nikolaistad, Nikolainkaupunki) är en stad i Finland och landskapet Österbottens centralort.
Ny!!: Finländsk svastika och Vasa · Se mer »
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Ny!!: Finländsk svastika och Vinterkriget · Se mer »
Omdirigerar här:
Den finländska svastikan, Den finska svastikan, Finländska svastikan.
