Snabbare tillgång än webbläsare!
151 relationer: Ablativ, Ackusativ, Agglutinerande språk, Akkalasamiska, Aktivum, Allativ, Anatomiska termer för läge, Aspekt, Attribut (lingvistik), August Ludwig von Schlözer, Avledning, Avståndsspråk, utbyggnadsspråk och takspråk, Östersjöfinska språk, Baskiska, Böjning (grammatik), Betoning, Chantien-Mansien, Chantiska, Diates, Enaresamiska, Engelska, Entsiska, Erzia, Estniska, Europa, Finland, Finsk-permiska språk, Finsk-ugriska folk, Finsk-ugriska språk, Finska, Fonologi, Frikativa, Gällivarefinska, Georg Stiernhielm, Germanska språk, Glottal klusil, Godsägare, Gottfried Wilhelm von Leibniz, Grammatisk kategori, Grekiska alfabetet, Grundordföljd, Historisk lingvistik, Hjälpverb, Homorgan, Imperativ, Imperfekt, Indikativ, Indoeuropeiska språk, Ingermanlandsfinska, Ingriska, ..., Internationella fonetiska alfabetet, Johann Georg von Eckhart, Kajanasamiska, Kalmuckiska, Kamassiska, Karelen, Karelska, Kasus, Kaukasiska språk, Kildinsamiska, Klusil, Kolahalvön, Komi (språk), Konditionalis, Kongruens (lingvistik), Kvänska, Kyrilliska alfabetet, Lettland, Liviska, Livvi, Lokativ, Lulesamiska, Maltesiska, Mansiska, Mariska, Meänkieli, Mikael Agricola, Modus, Moksja, Mordviner, Mordvinska, Morfem, Morfologi (lingvistik), Näverdokument 292, Negation, Nekrolog, Nentsiska, Nganasaniska, Nomen, Nominalfras, Nominativ, Nordsamiska, Norge, Numerus, Nya testamentet, Ob, Ob-ugriska språk, Objekt (satsdel), Officiellt språk, Ordstam, Ottar från Hålogaland, Passivum, Perfekt, Permiska språk, Person (grammatik), Philip Johan von Strahlenberg, Pitesamiska, Pluskvamperfekt, Postposition, Potentialis, Predikat, Räkneord, Ryssland, Rysslands autonoma distrikt, Samiska, Samojediska språk, Sámuel Gyarmathi, Selkupiska, Semantik, Skoltsamiska, Språktypologi, Stadieväxling, Stavelse, Subjekt (satsdel), Subjekt–objekt–verb-språk, Subjekt–verb–objekt-språk, Suffix, Sverige, Sydsamiska, Syntax, Tempus, Tersamiska, Torneälvdalsfinska, Turkspråk, Udmurtiska, Ugriska språk, Umesamiska, Ungerska, Uraliska fonetiska alfabetet, Uraliska språk, Varietet (lingvistik), Västmariska, Võro, Vepsiska, Verb, Vita havet, Vokal, Vokalharmoni, Volgafinska språk, Votiska, William Jones (språkforskare). Förläng index (101 mer) »
Ablativ
Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ablativ · Se mer »
Ackusativ
Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ackusativ · Se mer »
Agglutinerande språk
De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Agglutinerande språk · Se mer »
Akkalasamiska
Akkalasamiska är ett uraliskt språk som räknas till den östsamiska gruppen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Akkalasamiska · Se mer »
Aktivum
Aktivum (aktiv diates, aktiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Aktivum · Se mer »
Allativ
Allativ är ett kasus i nominas deklination och det räknas som ett yttre lokalkasus.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Allativ · Se mer »
Anatomiska termer för läge
Standardiserade anatomiska termer för läge används inom humananatomi och zootomi, eller mer generellt för bilateria (djur med bilateral symmetri), för att beskriva exempelvis organs position och orientering i rummet och i relation till andra delar av kroppen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Anatomiska termer för läge · Se mer »
Aspekt
Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Aspekt · Se mer »
Attribut (lingvistik)
Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Attribut (lingvistik) · Se mer »
August Ludwig von Schlözer
August Ludwig von Schlözer, född 5 juli 1735 i Gaggstatt, död 9 september 1809 i Göttingen, var en tysk historiker, far till Christian von Schlözer och Dorothea von Rodde-Schlözer, farfar till Kurd von Schlözer.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och August Ludwig von Schlözer · Se mer »
Avledning
Avledning kallas en form av ordbildning där ett tilläggsmorfem, som inte kan fungera som ett självständigt ord, tillfogas ett befintligt ord (som då blir rotmorfem).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Avledning · Se mer »
Avståndsspråk, utbyggnadsspråk och takspråk
Avståndsspråk (tyska: Abstandsprache), utbyggnadsspråk (tyska: Ausbausprache) och takspråk (tyska: Dachsprache) är tre språksociologiska begrepp.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Avståndsspråk, utbyggnadsspråk och takspråk · Se mer »
Östersjöfinska språk
Östersjöfinska språk är en grupp av närbesläktade finsk-ugriska språk ur familjen uraliska språk som talas i området runt Östersjön.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Östersjöfinska språk · Se mer »
Baskiska
Baskiska (euskara) är ett språk som talas av cirka 1 miljon människor,Nationalencyklopedin, uppslagsordet baskiska främst i Baskien i norra Spanien och sydvästligaste Frankrike.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Baskiska · Se mer »
Böjning (grammatik)
Böjning (även flexion) är en term inom grammatiken och hör till språks morfologi, det vill säga ordens formlära inom lingvistiken.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Böjning (grammatik) · Se mer »
Betoning
Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Betoning · Se mer »
Chantien-Mansien
Chantien-Mansien (ryska: Ханты-Мансийский автономный округ — Югра, Chanty-Mansijskij avtonomnyj okrug - Jugra) är ett autonomt okrug (inom Tiumen oblast) i Uralbergen i Ryssland med en yta på 523 100 km² och cirka 1,6 miljoner invånare.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Chantien-Mansien · Se mer »
Chantiska
Chantiska, khanty eller ostjakiska (chantiska: ханты ясаң) är ett språk som tillsammans med ungerska och mansiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Chantiska · Se mer »
Diates
Diates (eller verbalgenus, verbgenus) är en böjningskategori hos verb.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Diates · Se mer »
Enaresamiska
Enaresamiska (inhemskt namn: anarâškielâ) är ett samiskt språk som talas av minst 300 personer, de flesta bosatta i Enare kommun i Finland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Enaresamiska · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Engelska · Se mer »
Entsiska
Entsiska (tidigare kallat jenisejsamojediska) är ett språk som talas av entserna längs med floden Jenisej i Tajmyrien i norra Ryssland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Entsiska · Se mer »
Erzia
Talad erzia Skylt på erzia vid ett etnografiskt museum Erzya, NE.se.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Erzia · Se mer »
Estniska
Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Estniska · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Europa · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Finland · Se mer »
Finsk-permiska språk
Finsk-permiska språken. De finsk-permiska språken är en föreslagen uppdelning av de uraliska språken som omfattar de baltiska-finska språken, samiska språken, mordviniska språken, mari språket, permermål och sannolikt ett antal utdöda språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Finsk-permiska språk · Se mer »
Finsk-ugriska folk
Utbredningen av de finsk-ugriska folken. Ungrarna, som härstammar från Sibirien, är bland andra besläktade med finnar och ester. Finsk-ugriska folk är en folkgrupp i Europa och Asien som talar finsk-ugriska språk, såsom ungrare, finnar och ester.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Finsk-ugriska folk · Se mer »
Finsk-ugriska språk
De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Finsk-ugriska språk · Se mer »
Finska
Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Finska · Se mer »
Fonologi
Fonologi (av grekiskans phōnē, "ljud", och logia, "lära", även kallat fonematik, främst av engelska strukturalistiska fonologer) är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Fonologi · Se mer »
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Frikativa · Se mer »
Gällivarefinska
Gällivarefinska, eller jellivaaransuomi som språkvarieteten kallas på meänkieli, är en dialekt, eller undervarietet, av meänkieli som talas framför allt av äldre personer i Gällivare kommun.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Gällivarefinska · Se mer »
Georg Stiernhielm
Georg Stiernhielm, ursprungligen Göran Olofsson, född 7 augusti 1598 i Vika socken i Dalarna, död 22 april 1672 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Georg Stiernhielm · Se mer »
Germanska språk
Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Germanska språk · Se mer »
Glottal klusil
En glottal klusil är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Glottal klusil · Se mer »
Godsägare
En godsägare är ägaren av ett större jordbruk, som benämns gods.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Godsägare · Se mer »
Gottfried Wilhelm von Leibniz
Gottfried Wilhelm von Leibniz, född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker, filosof och friherre.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Gottfried Wilhelm von Leibniz · Se mer »
Grammatisk kategori
kan hjälpa till att ge en överblick över vilka grammatiska idéer studenten behöver behärska. Grammatisk kategori är ett språkvetenskapligt begrepp som används inom grammatiken för att beskriva vilka slags information som ett visst språk lägger till hos ett ord i en viss ordklass genom ordböjning och liknande grammatiska medel, utan att ändra ordets grundbetydelse.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Grammatisk kategori · Se mer »
Grekiska alfabetet
Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Grekiska alfabetet · Se mer »
Grundordföljd
Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Grundordföljd · Se mer »
Historisk lingvistik
Historisk lingvistik (även historisk språkvetenskap, språkhistoria, diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik eller jämförande lingvistik) är den gren av lingvistiken som studerar hur språk förändras över tiden.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Historisk lingvistik · Se mer »
Hjälpverb
Hjälpverb är en typ av verb som placeras ihop med en verbfras.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Hjälpverb · Se mer »
Homorgan
Homorgana språkljud är två eller fler språkljud som har samma artikulationsställe.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Homorgan · Se mer »
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Imperativ · Se mer »
Imperfekt
Imperfekt, imperfektum (lat. "oavslutat"), ett tempus för dåtida oavslutade handlingar.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Imperfekt · Se mer »
Indikativ
Indikativ är ett modus som i huvudsak används för att uttrycka faktisk information.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Indikativ · Se mer »
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Indoeuropeiska språk · Se mer »
Ingermanlandsfinska
Ingermanlandsfinska kallas den finska dialekt som talas av såväl de ingermanlandsfinnar som fortfarande är bosatta i Ingermanland som av de ingermanlandsfinnar som har av olika skäl utflyttat därifrån.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ingermanlandsfinska · Se mer »
Ingriska
Ingriska (ižoran keel) är ett östersjöfinskt språk som idag talas av ett hundratal ingrer i Ingermanland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ingriska · Se mer »
Internationella fonetiska alfabetet
Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Internationella fonetiska alfabetet · Se mer »
Johann Georg von Eckhart
Johann Georg von Eckhart, (före adlandet Eccard), född 7 september 1664 i Duingen nära Hildesheim, död 9 februari 1730 i Würzburg, var en tysk historiker och filolog.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Johann Georg von Eckhart · Se mer »
Kajanasamiska
Kajanasamiska eller kainuusamiska talades i Kajanaland, i östra Finland, men dog ut på 1700-talet.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kajanasamiska · Se mer »
Kalmuckiska
Kalmuckiska är ett mongolspråk som talas framför allt i Kalmuckien i södra Ryssland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kalmuckiska · Se mer »
Kamassiska
Kamassiska är ett numera utdött språk inom den södra samojediska språkgruppen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kamassiska · Se mer »
Karelen
Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Karelen · Se mer »
Karelska
Engelskspråkig karta över karelskans dialekter före andra världskriget. Karelska (karjalan kieli) är ett östersjöfinskt språk inom den uraliska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Karelska · Se mer »
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kasus · Se mer »
Kaukasiska språk
Etno-lingvistisk karta över Kaukasus Kaukasiska språk är en samlingsbeteckning för kartvelska språk, nordvästkaukasiska språk och nordöstkaukasiska språk (de två senare går ibland under samlingsnamnet nordkaukasiska språk).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kaukasiska språk · Se mer »
Kildinsamiska
samiska språk, med kildinsamiskan markerad som nummer 8 Det kildinsamiska alfabetet från 1930-talet. Kildinsamiska (Са̄мь кӣлл eller Кӣллт са̄мь кӣлл) är ett uralskt språk från den samiska gruppen som talas i Ryssland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kildinsamiska · Se mer »
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Klusil · Se mer »
Kolahalvön
Lokaliseringskarta över Kolahalvön i Barents hav. Ryska Murmansk oblast på Kolahalvön Vy över staden Kandalaksja. Kolahalvön (ryska: Кольский полуостров, Kolskij poluostrov; kildinsamiska: Куэлнэгк нёаррк, Kuelnegk njoarrk) är en halvö i nordvästra Ryssland, belägen mellan Barents hav och Vita havet.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kolahalvön · Se mer »
Komi (språk)
Komi (коми кыв) är ett finsk-ugriskt språk tillhörande den permiska delen av den finsk-permiska grenen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Komi (språk) · Se mer »
Konditionalis
Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Konditionalis · Se mer »
Kongruens (lingvistik)
Kongruens syftar på samstämmigheten eller variationen mellan olika relaterade ord.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kongruens (lingvistik) · Se mer »
Kvänska
Kvänska (eget namn: kvääni) är ett utdöende finsk-ugriskt språk som talas i Troms och Finnmarks fylke i Norge.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kvänska · Se mer »
Kyrilliska alfabetet
Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Kyrilliska alfabetet · Se mer »
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Lettland · Se mer »
Liviska
Wollmar Yxkull härstammade från orten Ikšķile, vilket är liviska för ''en by''. Liviska är ett östersjöfinskt språk som talas av liver i västra Lettland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Liviska · Se mer »
Livvi
Livvi (även känd som olonetsiska eller onega-karelska) är ett finsk-ugriskt språk som talas av karelare i den ryska Karelen och i östra Finland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Livvi · Se mer »
Lokativ
Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Lokativ · Se mer »
Lulesamiska
coronaviruset i Norge. Lulesamiska (inhemskt namn: julevsámegiella) är ett finsk-ugriskt, samiskt språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Lulesamiska · Se mer »
Maltesiska
Maltesiska är ett språk i den semitiska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Maltesiska · Se mer »
Mansiska
Mansiska, mansi eller voguliska (mansiska: мāньси лāтыӈ) är ett språk som tillsammans med ungerska och chantiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Mansiska · Se mer »
Mariska
Mariska eller mari, förr kallat tjeremissiska, är ett språk som tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Mariska · Se mer »
Meänkieli
Meänkieli (meänkieli: "vårt språk"), tornedalska, är ett finsk-ugriskt språk som sedan år 2000 är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Meänkieli · Se mer »
Mikael Agricola
Mikael Olofsson Agricola, född cirka 1507 i Torsby i Pernå socken i östra Nyland, död 9 april 1557 i Nykyrka socken nära Viborg, var reformator för Finland, biskop i Åbo stift samt rektor för Åbo skola.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Mikael Agricola · Se mer »
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Modus · Se mer »
Moksja
Moksja, ibland mokša, (мокшень кяль) är ett finsk-ugriskt språk tillhörande den volgafinska grenen som talas av ungefär personer i den autonoma republiken Mordvinien i Ryssland, där det är officiellt språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Moksja · Se mer »
Mordviner
Mordvinernas historiska bosättningsområde i brunt Erzya-kvinnor från Penza Oblast iklädda traditionella dräkter Moksja-flickor iklädda traditionella dräkter Mordviner är ett finsk-ugriskt folk bosatt mellan Volga och Oka.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Mordviner · Se mer »
Mordvinska
Mordvinska räknades förr som ett språk, numer som en språkgrupp i vilken erzia och moksja ingår.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Mordvinska · Se mer »
Morfem
Ett morfem eller ordled är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Morfem · Se mer »
Morfologi (lingvistik)
Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Morfologi (lingvistik) · Se mer »
Näverdokument 292
Näverdokument 292 Avritning Näverdokument 292 är det äldsta kända dokumentet skrivet på ett språk inom den finsk-permiska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Näverdokument 292 · Se mer »
Negation
Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Negation · Se mer »
Nekrolog
Nekrolog är ett grekiskt ord som kommer av nekros i betydelsen död, avliden, och logos i betydelsen lära, ord, förteckning.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nekrolog · Se mer »
Nentsiska
Nentsiska (äldre benämningar jurakiska och juraksamojediska) är en sammanfattande term för de två närbesläktade, men inbördes föga begripliga, dialektgrupperna tundranentsiska och skogsnentsiska.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nentsiska · Se mer »
Nganasaniska
Nganasaniska (äldre benämning tavgisamojediska) är ett samojediskt språk inom den större familjen uraliska språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nganasaniska · Se mer »
Nomen
Nomen (från latin nomen, ”namn”; plural: nomina eller nomenSvenska Akademiens ordbok, artikeln ”Nomen”.) är en term som i modern grammatisk analys används som överordnad term (hyperonym) för flera ordklasser med liknande egenskaper.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nomen · Se mer »
Nominalfras
En nominalfras (ibland förkortat NP efter engelskans noun phrase eller NF på svenska) är inom grammatiken en fras, det vill säga en del av en sats, som syntaktiskt fungerar som ett substantiv (ett nomen).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nominalfras · Se mer »
Nominativ
Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nominativ · Se mer »
Nordsamiska
Karta över de samiska språkens utbredning, där nordsamiska är nummer 5 på kartan. Mörkare gult markerar kommuner där samiska som språk har officiell status. Nordsamiska (inhemskt namn: davvisámegiella) är ett finsk-ugriskt språk, talat i Norge, Sverige, Finland och mindre delar av nordvästra Kolahalvön i Ryssland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nordsamiska · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Norge · Se mer »
Numerus
Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Numerus · Se mer »
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Nya testamentet · Se mer »
Ob
Ob (Обь) är en flod i västra Sibirien i Ryssland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ob · Se mer »
Ob-ugriska språk
De ob-ugriska språken, mansiska och chantiska, utgör jämte ungerskan den ugriska gruppen av de finsk-ugriska språken, som i sin tur utgör den uraliska språkfamiljen tillsammans med de samojediska språken.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ob-ugriska språk · Se mer »
Objekt (satsdel)
Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Objekt (satsdel) · Se mer »
Officiellt språk
Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Officiellt språk · Se mer »
Ordstam
En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ordstam · Se mer »
Ottar från Hålogaland
Ottars resa Ottar från Hålogaland (fornengelska: Ohthere) var en handelsman och sjöfarare från Hålogaland, den nordligaste delen av Norge.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ottar från Hålogaland · Se mer »
Passivum
Passivum (passiv diates, passiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Passivum · Se mer »
Perfekt
Perfekt är en verbkonstruktion i många av världens språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Perfekt · Se mer »
Permiska språk
Permiska språk är en språkgrupp inom de finsk-ugriska språken, som i sin tur tillhör de uraliska språken.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Permiska språk · Se mer »
Person (grammatik)
Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Person (grammatik) · Se mer »
Philip Johan von Strahlenberg
Philip Johan von Strahlenberg (Stralenberg), född Philip Johan Tabbert i oktober 1676 i Stralsund i Svenska Pommern, död 2 september 1747 på Fröllinge i Getinge församling, Hallands län, var en svensk officer och kartograf av pommersk härkomst.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Philip Johan von Strahlenberg · Se mer »
Pitesamiska
Pitesamisk-svensk ordbok från 2016 Pitesamiska eller arjeplogssamiska (inhemskt namn: bidumsámegiella) är en västsamisk varietet av samiska.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Pitesamiska · Se mer »
Pluskvamperfekt
Pluskvamperfekt (lat. plusquam perfectum) är en tempusform som visar att en händelse ägde rum före en annan händelse i det förflutna.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Pluskvamperfekt · Se mer »
Postposition
En postposition är en typ av adposition, ett grammatiskt ord som uttrycker någon sorts relation mellan en nominalfras och en annan del av satsen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Postposition · Se mer »
Potentialis
Potentialis är ett modus som uttrycker möjlighet eller sannolikhet.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Potentialis · Se mer »
Predikat
Predikat är en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, till exempel fiskade i Erik fiskade.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Predikat · Se mer »
Räkneord
Räkneord är en av ordklasserna som anger antal eller plats i ordningsföljd.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Räkneord · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ryssland · Se mer »
Rysslands autonoma distrikt
Ryssland har ett antal autonoma distrikt eller okrug, och dessa har ett visst självstyre.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Rysslands autonoma distrikt · Se mer »
Samiska
Samiska (lulesamiska, pitesamiska och sámegiella; kildinsamiska: са̄мь кӣлл, sāmʹ kīll; sydsamiska: saemiengïele; sämikielâ; sääʹmǩiõll; umesamiska: sámiengiälla; tersamiska: са̄мькӣлл, saa´mekiill) är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Samiska · Se mer »
Samojediska språk
Samojediska språk är i likhet med de finsk-ugriska språken en undergrupp till den uraliska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Samojediska språk · Se mer »
Sámuel Gyarmathi
Sámuel Gyarmathi, född 15 juli 1751 i Kolozsvár, död 4 mars 1830, ungersk språkforskare.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Sámuel Gyarmathi · Se mer »
Selkupiska
Selkupiska (tidigare kallat ostjaksamojediska) är ett samojediskt språk som talas i västra Sibirien, mestadels mellan floderna Ob och Jenisej, i Ryssland Helimski, "Selkup", i Abondolo 1998, s. 548 av under 2000 personer som tillhör folket selkuper.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Selkupiska · Se mer »
Semantik
Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Semantik · Se mer »
Skoltsamiska
Tvåspråkig skylt på finska och skoltsamiska i Sevettijärvi. Skoltsamiska (inhemskt namn: nuõrttsääʹmǩiõll) är ett östsamiskt språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Skoltsamiska · Se mer »
Språktypologi
Språktypologi eller lingvistisk typologi är ett område inom lingvistiken som grupperar enskilda språk utefter deras uppbyggnad.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Språktypologi · Se mer »
Stadieväxling
Stadieväxling är en form av konsonantmutation, där konsonanter växlar mellan olika "stadier" eller "karaktärer".
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Stadieväxling · Se mer »
Stavelse
Stavelsen är en rytmisk grundenhet samt den minsta prosodiska enheten.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Stavelse · Se mer »
Subjekt (satsdel)
Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Subjekt (satsdel) · Se mer »
Subjekt–objekt–verb-språk
Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Subjekt–objekt–verb-språk · Se mer »
Subjekt–verb–objekt-språk
Ett subjekt–verb–objekt-språk (SVO-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av (predikats-)verbet (V) och sedan objektetet (O).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Subjekt–verb–objekt-språk · Se mer »
Suffix
Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Suffix · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Sverige · Se mer »
Sydsamiska
Sydsamiska är nummer 1 på den här kartan. Sydsamiska (inhemskt namn: åarjelsaemien gïele) är ett samiskt språk som talas av sydsamer.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Sydsamiska · Se mer »
Syntax
Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Syntax · Se mer »
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Tempus · Se mer »
Tersamiska
Karta över samiska språk. Tersamiskan är nummer 9 Tersamiska är det östligaste av de samiska språken.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Tersamiska · Se mer »
Torneälvdalsfinska
Torneälvdalsfinska betecknas den undervarietet av de nordbotniska dialekterna av finska som talas i framförallt i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner i Sverige och i Enontekis, Kolari, Muonio, Pello och Övertorneå kommuner i Finland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Torneälvdalsfinska · Se mer »
Turkspråk
Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Turkspråk · Se mer »
Udmurtiska
Udmurtiska (удмурт кыл, udmurt kyl), tidigare kallat votjakiska, är ett finsk-ugriskt (permiskt) språk som talas i Ryssland, särskilt av udmurterna i den autonoma republiken Udmurtien, där det är officiellt språk tillsammans med ryska.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Udmurtiska · Se mer »
Ugriska språk
Ugriska språk är en av huvudgrenarna inom den finsk-ugriska delen av den uraliska språkfamiljen.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ugriska språk · Se mer »
Umesamiska
Karta över samiskans utbredning. Det umesamiska språkområdet är nummer 2 på kartan. Umesamiska (inhemskt namn: ubmejesámiengiälla) är ett västsamiskt språk som talas av ett fåtal personer i Arvidsjaurs kommun, Malå kommun, sydöstra delen av Arjeplogs kommun, norra Tärna och Sorsele kommun i Sverige samt angränsande delar av Rana kommun i Norge.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Umesamiska · Se mer »
Ungerska
Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Ungerska · Se mer »
Uraliska fonetiska alfabetet
Uraliska fonetiska alfabetet (UPA) är ett fonetiskt alfabet gjort specifikt för uraliska språk.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Uraliska fonetiska alfabetet · Se mer »
Uraliska språk
jukagiriska språken Världskarta med uraliska språk i blått. Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 i olika grad besläktade språk, som talas av nästan 25 miljoner människor i huvudsak i Central-, Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Uraliska språk · Se mer »
Varietet (lingvistik)
Varietet eller språklig varietet betecknar inom lingvistik en form av ett språk eller av ett dialektkontinuum.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Varietet (lingvistik) · Se mer »
Västmariska
Västmariska (Мары йӹлмӹ) är ett språk som talas i distrikten Gornomarijskij, Jurinskij och Kilemarskij i Marij El, Ryssland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Västmariska · Se mer »
Võro
Võru (võro kiil) är, enligt de flesta språkvetare, en estnisk dialekt, även om vissa anser den vara ett eget finsk-ugriskt språk talat i sydöstra Estland.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Võro · Se mer »
Vepsiska
Vepsiska Vepsiska (Petrozavodsk) Vepsisk abc-bokVepsiska (vepsän kelʼ) är ett östersjöfinskt språk som talas av folkgruppen vepser.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Vepsiska · Se mer »
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Verb · Se mer »
Vita havet
Vita havet (Бе́лое мо́ре, Beloje more) är en vik i nordvästra Ryssland från Barents hav, belägen mellan Kolahalvön och Kaninhalvön.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Vita havet · Se mer »
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Vokal · Se mer »
Vokalharmoni
Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Vokalharmoni · Se mer »
Volgafinska språk
Volgafinska språk är en gren av den finsk-ugriska språkgruppen som utgörs av de mariska språken västmariska och östmariska samt de mordvinska språken erzya och moksja.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Volgafinska språk · Se mer »
Votiska
Votiska (vađđa ceeli) är ett finsk-ugriskt språk i den östersjöfinska gruppen som talas av ungefär 15 voter i två byar i Ingermanland (Krakolje och Luzjitsij i distriktet Kingisepp).
Ny!!: Finsk-ugriska språk och Votiska · Se mer »
William Jones (språkforskare)
Sir William Jones, född den 28 september 1746 i London, död den 27 april 1794 i Calcutta, i sin samtid känd som "Oriental" Jones, var en engelsk orientalist.
Ny!!: Finsk-ugriska språk och William Jones (språkforskare) · Se mer »
Omdirigerar här:
Fenno-ugristik, Finnolog, Finsk-ugrisk, Finsk-ugriska, Finskugriska, Finskugriska språk, Finsk‐ugriska språk.
