Innehållsförteckning
17 relationer: Akustik, Allofon, Digraf, Fonem, Fonetik, Fonologi, Grafem, Internationella fonetiska alfabetet, Klassisk grekiska, Komplementär distribution, Ordaccent, Parentes, Segment (lingvistik), Språkvetenskap, Talapparaten, Talspråk, Uvular tremulant.
- Fonetik
Akustik
Akustik är läran om ljud, främst hörbart ljud.
Allofon
En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.
Digraf
En digraf är två eller fler bokstäver (grafem) som tillsammans betecknar ett språkljud (fonem), till exempel hj i Hjalmar och lj i ljus.
Fonem
Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.
Fonetik
Fonetik (grekiska φωνή, foné, ljud) eller ljudlära är vetenskapen om talet, särskilt talljuden.
Fonologi
Fonologi (av grekiskans phōnē, "ljud", och logia, "lära", även kallat fonematik, främst av engelska strukturalistiska fonologer) är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion.
Grafem
Ett grafem (från grekiskans graphē som betyder "skrift", och ändelsen -em från fonem.) är ett skriftspråks minsta betydelseskiljande enhet, till exempel bokstäver eller siffror.
Internationella fonetiska alfabetet
Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.
Se Fon (fonetik) och Internationella fonetiska alfabetet
Klassisk grekiska
Klassisk grekiska (även antik grekiska, gammalgrekiska) är den variant av grekiska som var skriftspråk och talades under den attiska perioden (400-talet f.Kr.). Det äldsta bevarade manuskriptet är Derveni-papyrusen.
Se Fon (fonetik) och Klassisk grekiska
Komplementär distribution
Komplementär distribution innebär att olika fonetiska realiseringar, (uttal av ett visst fonem) styrs av den fonetiska omgivningen.
Se Fon (fonetik) och Komplementär distribution
Ordaccent
Ordaccent eller tonal accent (ibland omnämnt som accent; uttal) är en form av accent, det vill säga betoning av en del av ett ord via tonhöjd, längd och/eller intensitet (ljudstyrka).
Se Fon (fonetik) och Ordaccent
Parentes
Parenteser (senlatin: pa'renthesis, 'mellansats', 'parentes', 'inskott', av grekiska pa'renthesis, 'inskott') är omslutande tecken, i text eller inom matematiken, som i regel brukas i par.
Segment (lingvistik)
Spektrogram av ordet /glas/ uttalat av en manlig svensk talare. Segmenten är avgränsade med tunna streck Segment, är ett begrepp som används inom fonetiken för att referera till de enskilda, diskreta språkljuden.
Se Fon (fonetik) och Segment (lingvistik)
Språkvetenskap
Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.
Se Fon (fonetik) och Språkvetenskap
Talapparaten
De delar av kroppen som används i talproduktion kallas för talapparaten; huvudsakligen munhåla, näshåla, stämband, samt lungor och luftvägar.
Se Fon (fonetik) och Talapparaten
Talspråk
Talspråk eller talat språk är den variant av ett språk som förmedlas genom tal.
Uvular tremulant
En uvular tremulant är ett konsonant språkljud.
Se Fon (fonetik) och Uvular tremulant
Se även
Fonetik
- Allofon
- Artikulationsbas
- Artikulationssätt
- Artikulationsställe
- Aspiration (fonetik)
- Assimilation (lingvistik)
- Betoning
- Difon
- Diftong
- Fon (fonetik)
- Fonem
- Fonestem
- Fonetik
- Forvo
- Hiatus (fonetik)
- Koartikulation
- Konsonantkluster
- Läsuttal
- Likvida
- Lombardeffekten
- Nasalitet
- Nedsteg
- Palatalisering
- Prosodi
- Pulmonisk-egressiv konsonant
- Rösten
- Röstspringa
- Röststyrka
- Segment (lingvistik)
- Sekundär artikulation
- Stämband
- Stämtonslatens
- Stød
- Struphuvud
- Tenuis
- Transkription (språkvetenskap)
- Triftong
- Tungrots-r
- Uttal
- Velarisering
- Viska (fonetik)
- Vokal
Även känd som Fon (lingvistik), Foner.