Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Franker

Index Franker

Franker var en grupp av samlade germanska stammar, däribland sugambrer, salier och ripuarier.

100 relationer: Aegidius, Ammianus Marcellinus, Arianism, Avarer, Barcelona, Bayern, Brukterer, Burgunder, Childerik I, Chlodio, Donau, Europa, Fördraget i Verdun, Flandern, Foederati, Folkvandringstiden, Franken, Frankerkrönikan, Frankerriket, Frankiska, Frankrike, Frankrikes historia, Gallia Belgica, Gallien, Germaner, Germanska språk, Gregorius av Tours, Islam, Julianus Apostata, Karl den store, Karl den tjocke, Karl Martell, Karolinger, Katalonien, Katolicism, Klodvig I, Leo III (påve), Lista över frankiska kungar, Lista över romerska kejsare, Loire, Lombardiet, Ludvig den fromme, Markomanner, Merovech, Merovinger, Nederländerna, Nederländska, Odovakar, Pannonien, Paris, ..., Parisbäckenet, Påve, Pippin den lille, Pyrenéerna, Rhen, Ripariska franker, Rom, Romersk-katolska kyrkan, Romerska riket, Saliska franker, Saxare, Schelde, Sidonius Apollinaris, Slaget i Vouillé, Somme, Spanien, Sugambrer, Syagrius, Tarragona, Tenkterer, Tyskland, Usipeter, Vår tideräkning, Visigoter, 166, 200-talet, 250, 300-talet, 355, 358, 406, 486, 498, 507, 511, 594, 751, 771, 774, 788, 796, 800, 800-talet, 801, 804, 814, 840, 843, 884, 887. Förläng index (50 mer) »

Aegidius

Aegidius (död: 464) var magister militum per Gallias, militär överbefälhavare i Gallien, under kejsar Majorianus.

Ny!!: Franker och Aegidius · Se mer »

Ammianus Marcellinus

Ammianus Marcellinus, född omkring 330 troligen i Antiochia, död omkring 395, var en grekisk historiker i romerska riket, verksam under senantiken.

Ny!!: Franker och Ammianus Marcellinus · Se mer »

Arianism

Arianism är teologisk lära, som härrör från presbytern Arius från Alexandria (cirka 260-336).

Ny!!: Franker och Arianism · Se mer »

Avarer

Avarernas rike på 600-talet Avarerna var ett högasiatiskt, troligen med hunnerna besläktat nomadfolk av ural-altaiskt ursprung, vilket i kinesiska annaler omtalas i början av 400-talet e.Kr.

Ny!!: Franker och Avarer · Se mer »

Barcelona

Barcelona (på katalanska:; kastilianska) är en stad och kommun belägen vid Kataloniens kust mellan floderna Llobregats och Besòs mynningar, 110 kilometer söder om franska gränsen.

Ny!!: Franker och Barcelona · Se mer »

Bayern

Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.

Ny!!: Franker och Bayern · Se mer »

Brukterer

Bruktererna var en germansk stam som levde i nordvästra Tyskland söder om Teutoburgerskogen i dagens Nordrhein-Westfalen omkring 100 f.Kr. till 350 e.Kr. Efter att cheruskernas hövding Arminius besegrat romarna under Publius Quinctilius Varus' befäl i Teutoburgerskogen år 9 f.Kr., angrep den nye härföraren Germanicus germanerna öster om Rhen år 15 e.Kr.

Ny!!: Franker och Brukterer · Se mer »

Burgunder

Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgunderna var en germansk folkstam.

Ny!!: Franker och Burgunder · Se mer »

Childerik I

Childerik I (född omkring 436 eller 437, död omkring 481 eller 482) kung över de saliska frankerna, tidig merovingisk härskare.

Ny!!: Franker och Childerik I · Se mer »

Chlodio

Chlodio, Chlojo eller Chlogio, född omkring 392 eller 395, död 445, 447, 448 eller 449, var den förste kungen över de saliska frankerna som hörde till den merovingiska ätten.

Ny!!: Franker och Chlodio · Se mer »

Donau

Vy över Ulm. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.

Ny!!: Franker och Donau · Se mer »

Europa

Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens till ytan näst minsta men till befolkningen tredje största världsdel.

Ny!!: Franker och Europa · Se mer »

Fördraget i Verdun

Fördraget i Verdun 843 var ett avtal efter den frankiske kungen Ludvig den frommes död som delade Frankerriket mellan hans tre överlevande söner.

Ny!!: Franker och Fördraget i Verdun · Se mer »

Flandern

1609 års karta över Flandern, av den nederländske kartografen Matthies Quad (1557–1613) och den tyske gravören Johann Bussemacher (1580–1613). Flandern (nederländska: Vlaanderen, franska: Flandre) är den mestadels nederländskspråkiga (flamländska) regionen i Belgien.

Ny!!: Franker och Flandern · Se mer »

Foederati

Foederati (foederatus, uttalas federatus), latinsk term för allierade som varken var kolonier eller givits romerskt medborgarskap.

Ny!!: Franker och Foederati · Se mer »

Folkvandringstiden

Folkvandringarna (från norska Wikipedia). Folkvandringstiden (Fvt) är en historisk epok under järnåldern som karaktäriseras av att många olika folkstammar förflyttade sig över den europeiska kontinenten.

Ny!!: Franker och Folkvandringstiden · Se mer »

Franken

Regionen Frankens läge i dagens Tyskland. vapen som föreställer den "frankiska räfsan". Symbolen ingår idag i flera vapen i förbundslandet Bayern. Franken är en region i Tyskland som går tillbaka till Hertigdömet Franken och vars befolkning till väsentlig del utgjordes av östfranker (se franker och chatter).

Ny!!: Franker och Franken · Se mer »

Frankerkrönikan

Del av ''Historia Francorum'' från Franska Nationalbiblioteket Frankerkrönikan, Historia Francorum eller Decem Libri Historiarum skrevs av historikern och biskopen Gregorius av Tours (538-594?).

Ny!!: Franker och Frankerkrönikan · Se mer »

Frankerriket

Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.

Ny!!: Franker och Frankerriket · Se mer »

Frankiska

Högtyska övergångsdialekter (öst- och sydfrankiska) Frankiska är ett germanskt språk som är besläktat med flamländska och sydnederländska.

Ny!!: Franker och Frankiska · Se mer »

Frankrike

Reliefkarta över Frankrike Karta med franska städer Eiffeltornet är kanske Frankrikes mest kända landmärke. Frankrike, karta Frankrike (France), formellt Republiken Frankrike, alternativt Franska republiken (République française), är en republik i Västeuropa. Frankrike har kust mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet. I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike består även av fem departement utanför Europa (Frankrikes utomeuropeiska departement): Franska Guyana med gräns mot Brasilien och Surinam, ögruppen Guadeloupe och ön Martinique i Västindien samt öarna Réunion och Mayotte öster om Madagaskar. Dessa departement utgör integrerade delar av Republiken Frankrike. Därutöver tillkommer de utomeuropeiska förvaltningsområdena (collectivité d'outre-mer) Franska Polynesien, Saint-Barthélemy, Saint-Martin, Saint-Pierre och Miquelon och Wallis- och Futunaöarna, vilka har mer självstyre. Franska sydterritorierna och Clippertonön utgör utomeuropeiska territorier (territoire d'outre-mer) och båda saknar permanent befolkning. Nya Kaledonien har sui generis-status i Frankrike och är varken ett utomeuropeiskt förvaltningsområde eller departement. Samtliga utomeuropeiska territorier och regioner utgör del av Europeiska unionen som territorier associerade med Europeiska unionen. Frankrikes europeiska fastlandsdel brukar sägas ha sex kanter, tre kuster och tre landgränser, och benämns därför ofta "l'hexagone", hexagonen. Med sina 82 miljoner internationella turistankomster 2007 är Frankrike världens populäraste turistdestination. Den franska revolutionen gav deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som än idag uttrycker republikens främsta ideal. Frankrike var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Frankrike är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Landet utgör en av de fem permanenta medlemmarna vid säkerhetsrådet i Förenta nationerna, och är en av världens kärnvapenmakter.

Ny!!: Franker och Frankrike · Se mer »

Frankrikes historia

Frankrikes historia utmärks av landets inre motsättningar och dess konflikter med sina grannländer.

Ny!!: Franker och Frankrikes historia · Se mer »

Gallia Belgica

Romerska riket år 116, med Gallia Belgica markerat. Gallia Belgica eller Belgica var en provins i romerska riket.

Ny!!: Franker och Gallia Belgica · Se mer »

Gallien

Karta över Gallien vid Julius Caesars tid. Gallien (Gallia) var en region i Västeuropa som motsvarar dagens Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt de delar av Tyskland och Nederländerna som ligger väster om floden Rhen.

Ny!!: Franker och Gallien · Se mer »

Germaner

Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.

Ny!!: Franker och Germaner · Se mer »

Germanska språk

Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken utgör en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Franker och Germanska språk · Se mer »

Gregorius av Tours

Gregorius och Salve inför kung Chilperic I. Illuminerad handskrift, ''Grandes Chroniques de France de Charles V.'' Gregorius av Tours (egentligen Georgius Florentius), född 538 eller 539 i Clermont-Ferrand, död 17 november 593 eller 594, var en gallo-romersk historiker och biskop av Tours.

Ny!!: Franker och Gregorius av Tours · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (på arabiska:, al-'islām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Ny!!: Franker och Islam · Se mer »

Julianus Apostata

Julianus Apostata Julianus Apostata (Flavius Claudius Julianus), född 331 i Konstantinopel, död 26 juni 363, var romersk kejsare från 361 till 363.

Ny!!: Franker och Julianus Apostata · Se mer »

Karl den store

Karl den store avporträtterad av Albrecht Dürer år 1511. Karl den stores rike 481–814. Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett. namnteckning. Sigillstämpel av bly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning. Karl den store (latin: Carolus Magnus, franska: Charlemagne, tyska: Karl der Große), född troligtvis 2 april 742 i nuvarande Liège, död 28 januari 814 i Aachen, var det frankiska rikets regent 768–814.

Ny!!: Franker och Karl den store · Se mer »

Karl den tjocke

Karl den tjocke. Karl den tjocke (franska: Charles le gros), Karl II (som kung av västfrankiska riket), Karl III (som kung av östfrankiska riket), född cirka 839 i Neidingen, död 13 januari 888, var en frankisk karolingisk kung.

Ny!!: Franker och Karl den tjocke · Se mer »

Karl Martell

Karl Martells grav i Klosterkyrkan Saint-Denis i Paris. Karl Martell vid striden i Tours. Karl Martell, född 23 augusti 686, död 22 oktober 741, var son till Pippin av Heristal och Alpheid.

Ny!!: Franker och Karl Martell · Se mer »

Karolinger

Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare. Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843. Historisk karta över de karolingiska rikena år 888. Karolingerna (latin: Carolus, Karl) var en frankisk ätt som övertog makten i frankerriket från merovingerna år 751 och härskade i och omkring dagens Frankrike under 700–900-talen.

Ny!!: Franker och Karolinger · Se mer »

Katalonien

Katalonien (katalanska Catalunya; spanska: Cataluña; aranesiska (occitanska): Catalonha) är en autonom region i nordöstra Spanien med 7,5 miljoner invånare (2016).

Ny!!: Franker och Katalonien · Se mer »

Katolicism

Katolicism (latin: catholicus, från grekiska: καθολικισμός, katholikismos, "universell", "allmän"), katolsk, är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.

Ny!!: Franker och Katolicism · Se mer »

Klodvig I

Klodvig I, Chlodowech, franska: Clovis, latin: Chlodovechus, född cirka 466 i Tournai, död 27 november 511 i Paris, var en frankisk kung tillhörande merovingerätten.

Ny!!: Franker och Klodvig I · Se mer »

Leo III (påve)

Leo III, född i Rom, död 12 juni 816, var påve från den 26 december 795 till sin död, 12 juni 816.

Ny!!: Franker och Leo III (påve) · Se mer »

Lista över frankiska kungar

Lista över frankiska kungar är en förteckning över de personer, som var kungar över Frankerriket från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket under 400-talet till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och istället blev kungar av Frankrike.

Ny!!: Franker och Lista över frankiska kungar · Se mer »

Lista över romerska kejsare

De romerska kejsarna innehade makten i romarriket under den period som kallas det Romerska kejsardömet och som avlöste den Romerska republiken.

Ny!!: Franker och Lista över romerska kejsare · Se mer »

Loire

---- Loire är Frankrikes näst längsta flod, (Rhen är den längsta) och är 1 012 km lång.

Ny!!: Franker och Loire · Se mer »

Lombardiet

Lombardiet (på italienska: Lombardia) är en region mellan Alperna och Poslätten i norra Italien.

Ny!!: Franker och Lombardiet · Se mer »

Ludvig den fromme

Ludvig den fromme (840) med en dikten ''Liber de laudibus sanctæ crucis'' av Hrabanus Maurus. denariusmynt Ludvig den fromme (fr. Louis le pieux) eller ibland Ludvig den älskvärde (fr. Louis le débonnaire), född 778, död 20 juni 840, frankisk kung, helig romersk kejsare 813–840, Ludvig I av Franken.

Ny!!: Franker och Ludvig den fromme · Se mer »

Markomanner

Markomanner bland övriga germanfolk. Markomanner (latin: marcoma'ni, ’gränsmän’, ’skogsmän’ av gotiskans marka, gräns, skog) var ett västgermanskt folkslag som åtminstone från år 100 f.Kr. levde i trakterna omkring floderna Main och Donau.

Ny!!: Franker och Markomanner · Se mer »

Merovech

Merovech, Meroveus, Merovæus, Merovig eller Mérovée (född omkring 411 eller 412, död 456 eller 458) en till viss del legendarisk, hövding över de saliska frankerna som ska ha regerat omkring 447-458.

Ny!!: Franker och Merovech · Se mer »

Merovinger

Merovingiska broscher. Merovingerna var en frankisk kungaätt som regerade ett rike (med mycket varierande gränser) i dagens Frankrike, Tyskland och Belgien från 400-talet till 700-talet.

Ny!!: Franker och Merovinger · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (nederländska) är ett land i Västeuropa.

Ny!!: Franker och Nederländerna · Se mer »

Nederländska

Nederländska är ett västgermanskt språk av lågfrankiskt ursprung.

Ny!!: Franker och Nederländska · Se mer »

Odovakar

Odovakar-solidus myntad i kejsar Zeno Isaurierns namn. Myntet befäster Odovakars formella underkastelse till förmån för Zeno. Odovakar (lat. Odoacer), var en germansk krigarhövding, möjligen av skirernas stam, död år 493.

Ny!!: Franker och Odovakar · Se mer »

Pannonien

Pannonien var en romersk provins som i huvudsak var befolkad av illyrer och kelter.

Ny!!: Franker och Pannonien · Se mer »

Paris

Paris (fr. uttal: pa.ˈʁi, pari) är huvudstaden i Frankrike.

Ny!!: Franker och Paris · Se mer »

Parisbäckenet

Parisbäckenet är ett slättområde kring Paris, som upptar mitten av den norra halvan av landet, med undantag för östra Frankrike.

Ny!!: Franker och Parisbäckenet · Se mer »

Påve

Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Katolska kyrkans högste ledare.

Ny!!: Franker och Påve · Se mer »

Pippin den lille

Pippin den lille Pippin den lilles sigill (ur Nordisk Familjebok, 2 uppl.) Pippin den lille, även Pippin den yngre eller Pippin III (fr. Pépin le bref), född cirka 715, död 24 september 768, var en frankisk kung, son till Karl Martell och Chrotrudis och sedermera far till den framtida kejsar Karl den store.

Ny!!: Franker och Pippin den lille · Se mer »

Pyrenéerna

Pyrenéerna (spanska: Los Pirineos, franska: Les Pyrénées, katalanska: Els Pirineus, baskiska: Pirinioak el. Auñamendiak), är en bergskedja i sydvästra Europa.

Ny!!: Franker och Pyrenéerna · Se mer »

Rhen

Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.

Ny!!: Franker och Rhen · Se mer »

Ripariska franker

Ripariska franker, eller ripuariska franker, den andra större gruppen franker vid sidan av de saliska frankerna.

Ny!!: Franker och Ripariska franker · Se mer »

Rom

Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.

Ny!!: Franker och Rom · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), även katolska kyrkan (Ecclesia catholica), är världens största kristna samfund med över 1,2 miljarder medlemmar.

Ny!!: Franker och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Ny!!: Franker och Romerska riket · Se mer »

Saliska franker

Saliska franker var de franker som bodde ”vid havet”.

Ny!!: Franker och Saliska franker · Se mer »

Saxare

Anglers, saxares och jutars bosättningar i England vid 600-talet. Saxarna var en germansk folkstam från nuvarande nordvästra Tyskland det vill säga Niedersachsen, men ej nuvarande Sachsen.

Ny!!: Franker och Saxare · Se mer »

Schelde

Schelde vid Antwerpen Claude Monet: ''Motiv från Scheldemynningen''. Schelde (franska: Escaut, latin: Scaldis) är en 350 kilometer lång flod i norra Frankrike, västra Belgien och den sydvästra delen av Nederländerna.

Ny!!: Franker och Schelde · Se mer »

Sidonius Apollinaris

Gaius Sollius Modestus Sidonius Apollinaris (född cirka 430 i Lyon, död omkring 489) poet, författare, diplomat, biskop, historiker med mer.

Ny!!: Franker och Sidonius Apollinaris · Se mer »

Slaget i Vouillé

Slaget i Voullié, (Voulon eller Campus Vogladensis) utkämpades i gränstrakterna norr om visigoternas territorium i närheten av Poitiers (i dåvarande Gallien) på våren 507 mellan franker under Klodvig och visigoter ledda av Alarik II, Spaniens erövrare.

Ny!!: Franker och Slaget i Vouillé · Se mer »

Somme

Floden Somme Somme (latin: Samara) är en flod i norra Frankrike, som fått ge namn åt departementet Somme.

Ny!!: Franker och Somme · Se mer »

Spanien

Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

Ny!!: Franker och Spanien · Se mer »

Sugambrer

Sugambrer (sigambrer) var en germansk folkstam som tillhörde den istaevonska folkgruppen som bodde vid Rhen, enligt Tacitus.

Ny!!: Franker och Sugambrer · Se mer »

Syagrius

Syagrius (död: 487) son till Aegidius (den siste magister militum per Gallias, militäre överbefälhavaren i Gallien, som hade grundat ett "kungarike" med Soissons som centrum).

Ny!!: Franker och Syagrius · Se mer »

Tarragona

Tarragona - Utsikt från "Medelhavets balkong" Tarragona är en hamnstad i Tarragonaprovinsen i den autonoma regionen Katalonien i nordöstra Spanien.

Ny!!: Franker och Tarragona · Se mer »

Tenkterer

Tenktererna (latin Tencteri) var en germansk folkstam som tillhörde den istaevonska folkgruppen som bodde vid floden Rhen vid tiden för Kr.f. enligt Tacitus.

Ny!!: Franker och Tenkterer · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 delstater (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Franker och Tyskland · Se mer »

Usipeter

Usipeter (usiper) var en germansk folkstam som vid tiden före Kristi födelse bodde vid norra Rhen på gränsen till nuv.

Ny!!: Franker och Usipeter · Se mer »

Vår tideräkning

Enligt vår tideräkning (vt, v.t. eller e.v.t.) och före vår tideräkning (fvt, f.v.t.) alternativt före vår tideräknings början (f.v.t.b.) är beteckningar för årtal enligt den Gregorianska kalendern, avsedda att inte vara kopplade till kristendomen.

Ny!!: Franker och Vår tideräkning · Se mer »

Visigoter

Visigoter, ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två gotiska folk som första gången nämns år 291.

Ny!!: Franker och Visigoter · Se mer »

166

166 (CLXVI) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 166 · Se mer »

200-talet

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 200-talet · Se mer »

250

250 (CCL) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 250 · Se mer »

300-talet

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 300-talet · Se mer »

355

355 (CCCLV) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 355 · Se mer »

358

358 (CCCLVIII) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 358 · Se mer »

406

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 406 · Se mer »

486

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 486 · Se mer »

498

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 498 · Se mer »

507

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 507 · Se mer »

511

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 511 · Se mer »

594

Ingen beskrivning.

Ny!!: Franker och 594 · Se mer »

751

751 (DCCLI) var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 751 · Se mer »

771

771 (DCCLXXI) var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 771 · Se mer »

774

774 (DCCLXXIV) var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 774 · Se mer »

788

788 (DCCLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 788 · Se mer »

796

796 (DCCXCVI) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 796 · Se mer »

800

800 (DCCC) var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 800 · Se mer »

800-talet

Persien funna i en vikingaskatt från 800-talet. Skatten kallas Sundvedaskatten och upptäcktes 2008. Vid sekelskiftet 800 övergår i Sveriges historia Vendeltiden till Vikingatiden och vi befinner oss i den nordeuropeiska järnåldern.

Ny!!: Franker och 800-talet · Se mer »

801

801 (DCCCI) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 801 · Se mer »

804

804 (DCCCIV) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 804 · Se mer »

814

814 (DCCCLIII) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 814 · Se mer »

840

840 (DCCCXL) var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 840 · Se mer »

843

843 (DCCCXLIII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 843 · Se mer »

884

884 (DCCCLXXXIV) var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 884 · Se mer »

887

887 (DCCCLXXXVII) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Franker och 887 · Se mer »

Omdirigerar här:

Frankerna, Frankisk.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »