Snabbare tillgång än webbläsare!
41 relationer: Amsterdamfördraget, Belgien, Bryssel, EU-upplysningen, Europaparlamentet, Europeiska atomenergigemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen, Europeiska gemenskaperna, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska kommissionen, Europeiska unionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska unionens fördrag, Europeiska unionens medlemsstater, Europeiska unionens officiella språk, Europeiska unionens råd, Europeiska unionens utbredning och utvidgning, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen, Frankrike, Franska, Italien, Italienska, Juridisk person, Luxemburg, Nederländerna, Nederländska, Ratifikation, Rom, Tyska, Västtyskland, 1 januari, 1 juli, 1 maj, 1958, 1965, 1967, 1999, 30 juni, 8 april.
Amsterdamfördraget
Amsterdamfördraget är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 2 oktober 1997 i Amsterdam, Nederländerna.
Ny!!: Fusionsfördraget och Amsterdamfördraget · Se mer »
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Ny!!: Fusionsfördraget och Belgien · Se mer »
Bryssel
Stadshuset vid ''Grand-Place'', "Stora torget", i centrala Bryssel. Bryssel (Bruxelles eller; Brussel) är Belgiens huvudstad.
Ny!!: Fusionsfördraget och Bryssel · Se mer »
EU-upplysningen
EU-upplysningen var en informationsverksamhet som startades 1996 och hade riksdagens uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen.
Ny!!: Fusionsfördraget och EU-upplysningen · Se mer »
Europaparlamentet
Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europaparlamentet · Se mer »
Europeiska atomenergigemenskapen
Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) är en internationell organisation bestående av Europeiska unionens medlemsstater som styrs av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska atomenergigemenskapen · Se mer »
Europeiska ekonomiska gemenskapen
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) var en överstatlig organisation mellan ursprungligen sex medlemsstater i Västeuropa.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska ekonomiska gemenskapen · Se mer »
Europeiska gemenskaperna
Europeiska flaggan Europeiska gemenskaperna (EG) var mellan den 1 januari 1958 och den 1 december 2009 ett samlingsnamn för följande tre europeiska gemenskaper med samma medlemsstater.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska gemenskaperna · Se mer »
Europeiska kol- och stålgemenskapen
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), ibland felaktigt kallad Europeiska kol- och stålunionen, var en internationell organisation bestående av ursprungligen sex stater i västra Europa: Frankrike, Italien och Västtyskland samt Benelux-staterna Belgien, Luxemburg och Nederländerna.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska kol- och stålgemenskapen · Se mer »
Europeiska kommissionen
Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är den verkställande institutionen inom Europeiska unionen.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska kommissionen · Se mer »
Europeiska unionen
Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska unionen · Se mer »
Europeiska unionens domstol
Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) är en institution inom Europeiska unionen med ansvar för att tolka unionsrätten.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska unionens domstol · Se mer »
Europeiska unionens fördrag
Det franskspråkiga omslaget på den konsoliderade versionen av grundfördragen. Europeiska unionens fördrag är en samling internationella fördrag mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör unionens konstitutionella grund, den så kallade primärrätten.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska unionens fördrag · Se mer »
Europeiska unionens medlemsstater
ansökarländer (ljusblå). Europeiska unionens medlemsstater är 27 till antalet.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska unionens medlemsstater · Se mer »
Europeiska unionens officiella språk
En skylt utanför Europaparlamentet 2007 på unionens alla dåvarande 23 språk. Europeiska unionens officiella språk omfattar 24 språk med erkänd status inom Europeiska unionen: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska unionens officiella språk · Se mer »
Europeiska unionens råd
Europeiska unionens råd, eller enbart rådet (latin: Consilium) och informellt ministerrådet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europaparlamentet.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska unionens råd · Se mer »
Europeiska unionens utbredning och utvidgning
Potentiella kandidatländer Europeiska unionens utbredning och utvidgning innefattar dels unionens nuvarande territoriella utbredning, dels dess historiska och framtida utvidgning.
Ny!!: Fusionsfördraget och Europeiska unionens utbredning och utvidgning · Se mer »
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget eller FEUF), ibland förkortat som funktionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionen.
Ny!!: Fusionsfördraget och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt · Se mer »
Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen
Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), även känt som ett av Romfördragen, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 25 mars 1957.
Ny!!: Fusionsfördraget och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen · Se mer »
Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen
Europeiska flaggan Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen (eller dess föregångare Europeiska gemenskaperna) har skett vid ett flertal tillfällen.
Ny!!: Fusionsfördraget och Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Fusionsfördraget och Frankrike · Se mer »
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Ny!!: Fusionsfördraget och Franska · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Fusionsfördraget och Italien · Se mer »
Italienska
Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.
Ny!!: Fusionsfördraget och Italienska · Se mer »
Juridisk person
Juridisk person är ett juridiskt begrepp för en sammanslutning, som har egen rättskapacitet, det vill säga kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Ny!!: Fusionsfördraget och Juridisk person · Se mer »
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Ny!!: Fusionsfördraget och Luxemburg · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Fusionsfördraget och Nederländerna · Se mer »
Nederländska
Nederländska eller holländska är ett västgermanskt språk av lågfrankiskt ursprung.
Ny!!: Fusionsfördraget och Nederländska · Se mer »
Ratifikation
Ratifikation, eller ratificering, är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, till exempel ett avtal, ett traktat eller ett fördrag.
Ny!!: Fusionsfördraget och Ratifikation · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Fusionsfördraget och Rom · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Fusionsfördraget och Tyska · Se mer »
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Ny!!: Fusionsfördraget och Västtyskland · Se mer »
1 januari
1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Fusionsfördraget och 1 januari · Se mer »
1 juli
1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår).
Ny!!: Fusionsfördraget och 1 juli · Se mer »
1 maj
1 maj är den 121:a dagen på året i den gregorianska kalendern (122:a under skottår).
Ny!!: Fusionsfördraget och 1 maj · Se mer »
1958
1958 (MCMLVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Fusionsfördraget och 1958 · Se mer »
1965
1965 (MCMLXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Fusionsfördraget och 1965 · Se mer »
1967
1967 (MCMLXVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Fusionsfördraget och 1967 · Se mer »
1999
1999 (MCMXCIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Fusionsfördraget och 1999 · Se mer »
30 juni
30 juni är den 181:a dagen på året i den gregorianska kalendern (182:a under skottår).
Ny!!: Fusionsfördraget och 30 juni · Se mer »
8 april
8 april är den 98:e dagen på året i den gregorianska kalendern (99:e under skottår).
Ny!!: Fusionsfördraget och 8 april · Se mer »
