Snabbare tillgång än webbläsare!
76 relationer: Aggregationstillstånd, Ahmed Zewail, Atom, Biokemi, Cato Guldberg, Cyril Hinshelwood, Dissociation (kemi), Dudley R. Herschbach, Edgar Bright Wilson, Elektrokemi, Elektrolyt, Erich Hückel, François-Marie Raoult, Frederick Lindemann, Fri energi, Friedrich Kohlrausch (fysiker), Fritz Haber, Fryspunktssänkning, Fysik, Gerhard Herzberg, Gibbs fasregel, Gilbert Newton Lewis, Hans Heinrich Landolt, Irving Langmuir, J. Willard Gibbs, Jacobus van ’t Hoff, Jaroslav Heyrovský, John Polanyi, Kemi, Kemisk bindning, Kemisk jämvikt, Kemisk potential, Kemisk termodynamik, Kinetik (kemi), Kokpunktshöjning, Kolloid, Kvantkemi, Kvantmekanik, Lars Onsager, Lösning (kemi), Linus Pauling, Makromolekyl, Manfred Eigen, Massverkans lag, Materialvetenskap, Max Bodenstein, Michael Polanyi, Michail Lomonosov, Molekyl, Molekylärbiologi, ..., Nationalencyklopedin, Organisk kemi, Otto Stern, Peter Debye, Peter Waage, Polymerkemi, Raoults lag, Richard Börnstein, Richard R. Ernst, Richard Zare, Roald Hoffmann, Robert Mulliken, Rudolph A. Marcus, Spektroskopi, Stuart A. Rice, Svante Arrhenius, Temperatur, Termodynamik, The Svedberg, Ultracentrifug, Värmeöverföring, Walther Nernst, Wilhelm Ostwald, William Giauque, Ytkemi, Yuan T. Lee. Förläng index (26 mer) »
Aggregationstillstånd
'''Stearinljuset är fast, men övergår till flytande högst upp.'''Lågan består i den starkast lysande delen av plasma, medan den närmast omgivande luften är en gasblandning, som är så varm att den glöder (auran). Tre vanliga aggregationstillstånd: gas, flytande och fast. Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform och är de olika former som ett ämne kan befinna sig i beroende på temperatur och tryck.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Aggregationstillstånd · Se mer »
Ahmed Zewail
أحمد حسن زويلAhmed Hassan Zewail | bild.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Ahmed Zewail · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Atom · Se mer »
Biokemi
Schematisk bild av proteinet hemoglobin. Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Biokemi · Se mer »
Cato Guldberg
Guldberg och Waage. Cato Maximilian Guldberg, född den 11 augusti 1836 i Kristiania (nuvarande Oslo), död där den 14 mars 1902, var en norsk matematiker och kemist, mest känd för att tillsammans med Peter Waage ha formulerat Guldberg-Waages lag.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Cato Guldberg · Se mer »
Cyril Hinshelwood
Sir Cyril Norman Hinshelwood, född 19 juni 1897 i London, död 9 oktober 1967 i London, var en brittisk kemist som 1956 fick Nobelpriset i kemi.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Cyril Hinshelwood · Se mer »
Dissociation (kemi)
Dissociation är inom kemin en upplösning av en kemisk förening i mindre beståndsdelar, exempelvis brytande av jonbindningar när salter löses i vatten eller något annat lösningsmedel, eller när en syremolekyl lämnar hemoglobin i blodet.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Dissociation (kemi) · Se mer »
Dudley R. Herschbach
Dudley R. Herschbach, född 18 juni 1932 i San Jose, Kalifornien, är en amerikansk kemist vid Harvard University.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Dudley R. Herschbach · Se mer »
Edgar Bright Wilson
Edgar Bright Wilson Jr., född 18 december 1908, död 12 juli 1992, var en amerikansk fysikalisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Edgar Bright Wilson · Se mer »
Elektrokemi
John Daniell och Michael Faraday; båda räknas som elektrokemins grundare idag. Elektrokemi är den del av den fysikaliska kemin som beskriver samspelet mellan elektricitet och kemiska föreningar.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Elektrokemi · Se mer »
Elektrolyt
I kemin är en elektrolyt (av grekiska elektron och ly'sis, "lösning") en substans innehållande fritt rörliga joner som gör ämnet elektriskt ledande.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Elektrolyt · Se mer »
Erich Hückel
Erich Hückel Erich Armand Arthur Joseph Hückel, född 9 augusti 1896 i Berlin, död 16 februari 1980, var en tysk fysiker och fysikalisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Erich Hückel · Se mer »
François-Marie Raoult
François-Marie Raoult. François-Marie Raoult, född 10 maj 1830 i Fournes-en-Weppes i departementet Nord, död 1 april 1901 i Grenoble, var en fransk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och François-Marie Raoult · Se mer »
Frederick Lindemann
Frederick Alexander Lindemann, 1st Viscount Cherwell född den 5 april 1886, död den 3 juli 1957 var en brittisk fysiker och vetenskaplig rådgivare till den brittiska regeringen under 1940-talet.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Frederick Lindemann · Se mer »
Fri energi
Fri energi är ett begrepp inom termodynamiken, som talar om hur mycket arbete ett system kan utföra.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Fri energi · Se mer »
Friedrich Kohlrausch (fysiker)
Friedrich Wilhelm Georg Kohlrausch, född den 14 oktober 1840 i Rinteln, död den 17 januari 1910 i Marburg, var en tysk fysiker.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Friedrich Kohlrausch (fysiker) · Se mer »
Fritz Haber
Fritz Haber, född 9 december 1868 i Breslau, död 29 januari 1934 i Basel, var en tysk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Fritz Haber · Se mer »
Fryspunktssänkning
Salt i vattenlösning. Fryspunktssänkning eller fryspunktsnedsättning beskriver fenomenet att en vätska, exempelvis vatten, får en lägre fryspunkt när ett annat ämne löses i vätskan.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Fryspunktssänkning · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Fysik · Se mer »
Gerhard Herzberg
Gerhard Herzberg, född 25 december 1904 i Hamburg, Tyskland, död 3 mars 1999 i Ottawa, Ontario, Kanada, var en tysk-kanadensisk kemist och fysiker verksam som forskare i Ottawa, Kanada.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Gerhard Herzberg · Se mer »
Gibbs fasregel
Gibbs fasregel är en termodynamisk formel med namn efter Josiah Willard Gibbs som beskriver hur fasdiagram skall utformas.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Gibbs fasregel · Se mer »
Gilbert Newton Lewis
Gilbert Newton Lewis, född 23 oktober 1875, död 23 mars 1946, var en amerikansk fysikalisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Gilbert Newton Lewis · Se mer »
Hans Heinrich Landolt
Hans Heinrich Landolt. Hans Heinrich Landolt, född den 5 december 1831 i Zürich, död den 15 mars 1910 i Wilmersdorf vid Berlin, var en tysk kemist av schweizisk börd.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Hans Heinrich Landolt · Se mer »
Irving Langmuir
Irving Langmuir och Willis Rodney Whitney Irving Langmuir, född 31 januari 1881 i Brooklyn, New York, död 16 augusti 1957 i Woods Hole, Barnstable County, Massachusetts, var en amerikansk kemist och fysiker.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Irving Langmuir · Se mer »
J. Willard Gibbs
Josiah Willard Gibbs, född 11 februari 1839 i New Haven, Connecticut, död 28 april 1903 i New Haven, var en amerikansk teoretisk fysiker, kemist och matematiker som lade den teoretiska grunden till stora delar av den kemiska termodynamiken och andra delar av den fysikaliska kemin, samt uppfann vektoranalysen tillsammans med Oliver Heaviside.
Ny!!: Fysikalisk kemi och J. Willard Gibbs · Se mer »
Jacobus van ’t Hoff
Porträtt av Jacobus van ’t Hoff, målat av Helene Büchmann. Monument över van ’t Hoff i Rotterdam. Jacobus Henricus van ’t Hoff, född 30 augusti 1852 i Rotterdam, död 1 mars 1911 i Steglitz i Berlin, var en nederländsk kemist, delvis verksam i Tyskland, och den förste nobelpristagaren i kemi (1901).
Ny!!: Fysikalisk kemi och Jacobus van ’t Hoff · Se mer »
Jaroslav Heyrovský
Jaroslav Heyrovský, född 20 december 1890 i Prag, död där 27 mars 1967, var en tjeckisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Jaroslav Heyrovský · Se mer »
John Polanyi
John Charles Polanyi, född 23 januari 1929 i Berlin, är en kanadensisk kemist med ungerska föräldrar.
Ny!!: Fysikalisk kemi och John Polanyi · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kemi · Se mer »
Kemisk bindning
Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kemisk bindning · Se mer »
Kemisk jämvikt
Kemisk jämvikt (equilibrium) är då en kemisk reaktion äger rum med samma reaktionshastighet som dess motsatta reaktion.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kemisk jämvikt · Se mer »
Kemisk potential
Kemisk potential, μ, är ett mått på den potential en substans har för att undergå förändring i ett system och är en storhet inom termodynamiken.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kemisk potential · Se mer »
Kemisk termodynamik
Kemisk termodynamik är en gren inom termodynamiken, som beskriver förhållandet mellan värme, Q, och arbete, W, från ett kemiskt perspektiv.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kemisk termodynamik · Se mer »
Kinetik (kemi)
Inom kemi betecknar kinetik sambandet mellan rörelse och kemiska reaktioner processer sker och på vilket sätt processerna sker.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kinetik (kemi) · Se mer »
Kokpunktshöjning
Kokpunktshöjning beskriver fenomenet att en vätska, exempelvis vatten, får en högre kokpunkt när ett annat ämne löses i vätskan.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kokpunktshöjning · Se mer »
Kolloid
Då man trycker på en aerosolflaska bildas en kolloid bestående av vätska dispergerad i luft.En kolloid (gr. kolloid, "lim") är ett system där ett ämne är finfördelat (dispergerat) i ett annat, och det finfördelade ämnets partiklar har åtminstone i någon dimension en storlek mellan en nanometer och en mikrometer.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kolloid · Se mer »
Kvantkemi
Kvantkemi är en gren inom teoretisk kemi som använder teorier från kvantmekanik och kvantfältteori för att lösa kemiska problem.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kvantkemi · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Kvantmekanik · Se mer »
Lars Onsager
Lars Onsager, född 27 november 1903 i Kristiania (numera Oslo), död 5 oktober 1976 i Coral Gables, Florida, var en norsk-amerikansk kemiingenjör och teoretisk fysiker, som innehade Gibbs professur i teoretisk kemi vid Yale University.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Lars Onsager · Se mer »
Lösning (kemi)
Salt löses upp i vatten En lösning är en homogen blandning av två eller flera ämnen.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Lösning (kemi) · Se mer »
Linus Pauling
Linus Carl Pauling, född 28 februari 1901 i Portland, Oregon, död 19 augusti 1994 i Big Sur, Monterey County, Kalifornien, var en amerikansk fysikalisk kemist, biokemist och fredsaktivist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Linus Pauling · Se mer »
Makromolekyl
Molekylstruktur av hemoglobin En makromolekyl är en stor molekyl.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Makromolekyl · Se mer »
Manfred Eigen
Manfred Eigen, född 9 maj 1927 i Bochum i Nordrhein-Westfalen, död 6 februari 2019 i Göttingen i Niedersachsen, var en tysk biofysiker och kemist som fick 1967 års Nobelpris i kemi för sitt arbete med att mäta snabba kemiska reaktioner.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Manfred Eigen · Se mer »
Massverkans lag
Massverkans lag, även kallad Guldberg-Waages lag efter norrmännen Cato Guldberg och Peter Waage, är en lag som för en reversibel kemisk reaktion ger ett samband mellan reaktanternas aktiviteter vid kemisk jämvikt.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Massverkans lag · Se mer »
Materialvetenskap
En diamant i formen av en kuboktaeder som visar sju kristallografiska plan, avbildad med ett svepelektronmikroskop. Materialvetenskap och materialteknik är ämnesområden som behandlar olika typer av material och deras tekniska egenskaper.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Materialvetenskap · Se mer »
Max Bodenstein
Max Ernst August Bodenstein, född 15 juli 1871, död 3 september 1942, var en tysk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Max Bodenstein · Se mer »
Michael Polanyi
Michael Polanyi, född 11 mars 1891 i Budapest, död 22 februari 1976 i Northampton, var ett ungerskt-brittiskt universalgeni, som gjorde viktiga insatser inom fysikalisk kemi, nationalekonomi, filosofi, vetenskapssociologi och patenträtt.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Michael Polanyi · Se mer »
Michail Lomonosov
Michail Vasiljevitj Lomonosov (Михаи́л Васи́льевич Ломоно́сов), född 19 november (8 enligt g.s.) 1711.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Michail Lomonosov · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Molekyl · Se mer »
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi är en disciplin inom biologin som söker svar på frågorna om hur biologin fungerar på molekylär nivå.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Molekylärbiologi · Se mer »
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Nationalencyklopedin · Se mer »
Organisk kemi
Urea Organisk kemi är vetenskapen om de allra flesta kolföreningars kemi.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Organisk kemi · Se mer »
Otto Stern
Otto Stern, född 17 februari 1888 i Sorau (nu Żory), död 17 augusti 1969 i Berkeley, Alameda County, Kalifornien var en tysk fysiker och nobelpristagare, som 1912 disputerade i fysikalisk kemi vid universitet i Breslau.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Otto Stern · Se mer »
Peter Debye
Peter Joseph William Debye, född Petrus Josephus Wilhelmus Debije 24 mars 1884 i Maastricht, död 2 november 1966 i Ithaca, New York, var en nederländsk-amerikansk fysiker och fysikalisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Peter Debye · Se mer »
Peter Waage
Guldberg och Waage Peter Waage, född 29 juni 1833 i Flekkefjord, död 19 januari 1900 i Kristiania, var en norsk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Peter Waage · Se mer »
Polymerkemi
Polymerkemi är läran om utvinning och syntes av polymerer, liksom om dessas fysikaliska och kemiska egenskaper.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Polymerkemi · Se mer »
Raoults lag
Raoults lag säger att partialtrycket för en gas i en vätskeblandning är lika med mättnadsångtrycket för gasen i dess rena form multiplicerat med molbråket för gasen i vätskeblandningen (dvs hur stor andel som gasen utgör i vätskeblandningen, i mol/mol): P.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Raoults lag · Se mer »
Richard Börnstein
Richard Leopold Börnstein, född 9 januari 1852, död 13 maj 1913, var en tysk fysiker och meteorolog.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Richard Börnstein · Se mer »
Richard R. Ernst
Richard Robert Ernst, född 14 februari 1933 i Winterthur i kantonen Zürich, död 4 juni 2021 i Winterthur, var en schweizisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Richard R. Ernst · Se mer »
Richard Zare
Richard Neil Zare, född 19 november 1939 i Cleveland, Ohio, är en amerikansk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Richard Zare · Se mer »
Roald Hoffmann
Roald Hoffmann, född Roald Safran den 18 juli 1937 i Złoczów i dåvarande Polen (idag Zolotjiv i nuvarande Ukraina), är en polsk-amerikansk teoretisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Roald Hoffmann · Se mer »
Robert Mulliken
Robert Sanderson Mulliken, född 7 juni 1896 i Newburyport i Massachusetts, död 31 oktober 1986 i Arlington i Virginia, var en amerikansk kemist och fysiker.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Robert Mulliken · Se mer »
Rudolph A. Marcus
Rudolph Arthur Marcus, född 21 juli 1923 i Montréal, är en kanadensisk-amerikansk fysikalisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Rudolph A. Marcus · Se mer »
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Spektroskopi · Se mer »
Stuart A. Rice
Stuart Alan Rice, född 6 januari 1932, är en amerikansk teoretisk kemist och fysikalisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Stuart A. Rice · Se mer »
Svante Arrhenius
Svante August Arrhenius, född 19 februari 1859 på Viks gods i Balingsta församling (Uppsala län), död 2 oktober 1927 i Stockholm, var en svensk fysiker och kemist som var verksam inom många delar av naturvetenskapen.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Svante Arrhenius · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Temperatur · Se mer »
Termodynamik
En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Termodynamik · Se mer »
The Svedberg
Theodor Svedberg, känd som The Svedberg, född 30 augusti 1884 i Fleräng, Valbo socken, Gävleborgs län, död 26 februari 1971 i Kopparberg, Örebro län, var en svensk kemist, professor, målare och tecknare.
Ny!!: Fysikalisk kemi och The Svedberg · Se mer »
Ultracentrifug
En ultracentrifug är en centrifug som roterar extremt snabbt.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Ultracentrifug · Se mer »
Värmeöverföring
Värmeöverföring innebär transport av termisk energi inom ett medium eller mellan medier till följd av skillnad i temperatur.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Värmeöverföring · Se mer »
Walther Nernst
Walther Nernst Walther Hermann Nernst, född 25 juni 1864 i Briesen (numera Wąbrzeźno) i Västpreussen, död 18 november 1941 i Zibelle (vid Bad Muskau) i Oberlausitz, var en tysk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Walther Nernst · Se mer »
Wilhelm Ostwald
Wilhelm Ostwald (lettiska: Vilhelms Ostvalds), född 2 september 1853 i Riga, guvernementet Livland, Ryssland, död 4 april 1932 i Leipzig, var en balttysk fysiker, kemist, filosof och nobelpristagare, far till Wolfgang Ostwald.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Wilhelm Ostwald · Se mer »
William Giauque
William Francis Giauque, född 12 maj 1895 i Niagara Falls i Ontario, död 28 mars 1982 i Berkeley i Kalifornien, var en amerikansk fysikalisk kemist.
Ny!!: Fysikalisk kemi och William Giauque · Se mer »
Ytkemi
skräddaren flytande. Hydrogenering av eten till etan; ytkemi försöker klarlägga reaktionsmekanismerna på katalysatorns yta. Ytkemi eller ytfysik (engelska: surface science) är ett fält inom fysikalisk kemi som behandlar kemiska och fysikaliska fenomen i gränsskikt mellan olika faser.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Ytkemi · Se mer »
Yuan T. Lee
李遠哲 | bild.
Ny!!: Fysikalisk kemi och Yuan T. Lee · Se mer »
Omdirigerar här:
Fysikalisk kemist, Fysikaliska kemin, Fysikalkemi.
