Snabbare tillgång än webbläsare!
21 relationer: Belgien, Belgiska upproret, Buffertstat, England, Fördraget i London (1867), Förenade kungariket Storbritannien och Irland, Första världskriget, Julimonarkin, Kejsardömet Österrike, Kejsardömet Ryssland, Kungariket Förenade Nederländerna, London, Luxembourg (provins), Luxemburg, Luxemburgs delningar, Multilateralt avtal, Neutralitet, Tyska, Tyska förbundet, 1839, 19 april.
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Belgien · Se mer »
Belgiska upproret
Belgiska upproret eller belgiska revolutionen var en konflikt mellan Belgien och Nederländerna 1830–1833.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Belgiska upproret · Se mer »
Buffertstat
Buffertstat kallas en stat vars geografiska läge har en politisk funktion som fungerar hindrande för konflikter mellan två stater eller flera stater eller maktblock.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Buffertstat · Se mer »
England
England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och England · Se mer »
Fördraget i London (1867)
Fördraget i London (Treaty of London, Traité de Londres) undertecknades den 11 maj 1867, efter Tyska enhetskriget och Luxemburgska krisen.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Fördraget i London (1867) · Se mer »
Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Förenade kungariket Storbritannien och Irland (United Kingdom of Great Britain and Ireland) var det formella namnet på Storbritannien från 1 januari 1801 till den 12 april 1927.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Förenade kungariket Storbritannien och Irland · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Första världskriget · Se mer »
Julimonarkin
Julimonarkin, borgarkungadömet, kallas det kungadöme som upprättades för huset Bourbons yngre linje, Ludvig Filip I av Frankrike och hans ätt.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Julimonarkin · Se mer »
Kejsardömet Österrike
Kejsardömet Österrike (Kaisertum Österreich; enligt dåtida skrivsätt Kaiserthum Oesterreich) var en stat i Centraleuropa med Wien som huvudstad.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Kejsardömet Österrike · Se mer »
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Kejsardömet Ryssland · Se mer »
Kungariket Förenade Nederländerna
Kungariket Förenade Nederländerna (Verenigd Koninkrijk der Nederlanden, Royaume-Uni des Pays-Bas) var en monarki i Europa åren 16 mars 1815 – 19 april 1839.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Kungariket Förenade Nederländerna · Se mer »
London
London är huvudstad i Storbritannien och (de facto) i riksdelen England.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och London · Se mer »
Luxembourg (provins)
Provinsen Luxembourg (rött) i regionen Vallonien (mörkgrått) och Belgien. Luxembourg (nederländska:; samma på tyska men med en liten skillnad i uttalet; franska: Luxembourg; luxemburgiska: Lëtzebuerg; vallonska: Lussimbork), är en vallonsk provins i sydöstra Belgien som gränsar i väster till Namur, i norr till Liege, i öster till storhertigdömet Luxemburg och i söder till de franska departementen Meurthe-et-Moselle, Meuse och Ardennes, alla i regionen Grand Est.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Luxembourg (provins) · Se mer »
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Luxemburg · Se mer »
Luxemburgs delningar
Luxemburgs delningar 1659-1839. Luxemburgs delningar syftar på de tre gånger mellan 1659 och 1839, då Luxemburgs territorium delats upp från att ha omfattat km² till dagens km².
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Luxemburgs delningar · Se mer »
Multilateralt avtal
Multilaterala avtal sker mellan flera parter, till skillnad från ett bilateralt avtal som enbart sker mellan två parter och unilateralt avtal där ett land eller organisation ensidigt förbinder sig till en åtgärd utan avseende på vad andra gör.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Multilateralt avtal · Se mer »
Neutralitet
Neutralitet i folkrätten innebär att en stat inte vare sig själv deltar eller stöder någondera sidan i en väpnad konflikt mellan andra stater eller militära förband.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Neutralitet · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Tyska · Se mer »
Tyska förbundet
Tyska förbundets flottas flagga (''Reichsflotte''), 1848–1852. Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 41 självständiga tyska stater, bland dem Kungariket Preussen och Kejsardömet Österrike.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och Tyska förbundet · Se mer »
1839
1839 (MDCCCXXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fördraget i London (1839) och 1839 · Se mer »
19 april
19 april är den 109:e dagen på året i den gregorianska kalendern (110:e under skottår).
Ny!!: Fördraget i London (1839) och 19 april · Se mer »
