Snabbare tillgång än webbläsare!
44 relationer: Andra världskriget, Belgien, Benelux, Entitet, EU-upplysningen, Europa, Europadagen, Europadeklarationen, Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska kommissionen, Europeiska unionen, Europeiska unionens fördrag, Europeiska unionens medlemsstater, Europeiska unionens officiella språk, Fördraget om Europeiska unionen, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Första världskriget, Frankrike, Höga myndigheten, Italien, Jean Monnet, Luxemburg, Nederländerna, Paris, Parisfreden, Ratifikation, Robert Schuman, Rom, Schumandeklarationen, Storbritannien, Tyskland, Tysklands förbundsländer, Västeuropa, Västtyskland, 18 april, 1949, 1950, 1951, 1952, 2002, 23 juli, 23 maj, 9 maj.
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Parisfördraget och Andra världskriget · Se mer »
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Ny!!: Parisfördraget och Belgien · Se mer »
Benelux
Benelux flagga. Beneluxländerna. Benelux är idag det samlade namnet på '''Be'''lgien, '''Ne'''derländerna och '''Lux'''emburg.
Ny!!: Parisfördraget och Benelux · Se mer »
Entitet
Entitet (av latin entitas, avledning av ens, 'det som är', pres. part. av esse, 'vara') är en i filosofin använd term för någonting överhuvudtaget; det måste alltså inte vara ett fysiskt ting, utan en entitet kan lika gärna utgöras av exempelvis en idé eller en teori, och understundom även mytologiskt väsen.
Ny!!: Parisfördraget och Entitet · Se mer »
EU-upplysningen
EU-upplysningen var en informationsverksamhet som startades 1996 och hade riksdagens uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen.
Ny!!: Parisfördraget och EU-upplysningen · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Parisfördraget och Europa · Se mer »
Europadagen
Europadagen är en högtidsdag som firas den 9 maj varje år inom Europeiska unionen.
Ny!!: Parisfördraget och Europadagen · Se mer »
Europadeklarationen
Europadeklarationen, även känd som gemenskapsstadgan, var en gemensam förklaring som utfärdades av utrikesministrarna från Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland den 18 april 1951 efter att de hade undertecknat Parisfördraget, som upprättade Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG).
Ny!!: Parisfördraget och Europadeklarationen · Se mer »
Europeiska gemenskapen
Europeiska gemenskapen (EG) var en internationell organisation och en juridisk person som utgjorde en del av Europeiska unionens första pelare, den som berörde bland annat ekonomi-, social- och miljöpolitik.
Ny!!: Parisfördraget och Europeiska gemenskapen · Se mer »
Europeiska kol- och stålgemenskapen
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), ibland felaktigt kallad Europeiska kol- och stålunionen, var en internationell organisation bestående av ursprungligen sex stater i västra Europa: Frankrike, Italien och Västtyskland samt Benelux-staterna Belgien, Luxemburg och Nederländerna.
Ny!!: Parisfördraget och Europeiska kol- och stålgemenskapen · Se mer »
Europeiska kommissionen
Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är den verkställande institutionen inom Europeiska unionen.
Ny!!: Parisfördraget och Europeiska kommissionen · Se mer »
Europeiska unionen
Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.
Ny!!: Parisfördraget och Europeiska unionen · Se mer »
Europeiska unionens fördrag
Det franskspråkiga omslaget på den konsoliderade versionen av grundfördragen. Europeiska unionens fördrag är en samling internationella fördrag mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör unionens konstitutionella grund, den så kallade primärrätten.
Ny!!: Parisfördraget och Europeiska unionens fördrag · Se mer »
Europeiska unionens medlemsstater
ansökarländer (ljusblå). Europeiska unionens medlemsstater är 27 till antalet.
Ny!!: Parisfördraget och Europeiska unionens medlemsstater · Se mer »
Europeiska unionens officiella språk
En skylt utanför Europaparlamentet 2007 på unionens alla dåvarande 23 språk. Europeiska unionens officiella språk omfattar 24 språk med erkänd status inom Europeiska unionen: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.
Ny!!: Parisfördraget och Europeiska unionens officiella språk · Se mer »
Fördraget om Europeiska unionen
Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller FEU), ibland förkortat som unionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ny!!: Parisfördraget och Fördraget om Europeiska unionen · Se mer »
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget eller FEUF), ibland förkortat som funktionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionen.
Ny!!: Parisfördraget och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Parisfördraget och Första världskriget · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Parisfördraget och Frankrike · Se mer »
Höga myndigheten
Höga myndigheten var en överstatlig institution inom Europeiska kol- och stålgemenskapen som inrättades genom Parisfördraget den 23 juli 1952.
Ny!!: Parisfördraget och Höga myndigheten · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Parisfördraget och Italien · Se mer »
Jean Monnet
Jean Omer Marie Gabriel Monnet, född 9 november 1888 i Cognac, nuvarande Nouvelle-Aquitaine, död 16 mars 1979 i Bazoches-sur-Guyonne, var en fransk affärsman och politiker som räknas till Europeiska unionens pionjärer.
Ny!!: Parisfördraget och Jean Monnet · Se mer »
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Ny!!: Parisfördraget och Luxemburg · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Parisfördraget och Nederländerna · Se mer »
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Ny!!: Parisfördraget och Paris · Se mer »
Parisfreden
Parisfreden kan syfta på.
Ny!!: Parisfördraget och Parisfreden · Se mer »
Ratifikation
Ratifikation, eller ratificering, är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, till exempel ett avtal, ett traktat eller ett fördrag.
Ny!!: Parisfördraget och Ratifikation · Se mer »
Robert Schuman
Schuman på ett västtyskt frimärke från 1968. Robert Schuman, född 29 juni 1886 i Luxemburg, död 4 september 1963 i Scy-Chazelles, var en fransk politiker (kristdemokrat) och statsman.
Ny!!: Parisfördraget och Robert Schuman · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Parisfördraget och Rom · Se mer »
Schumandeklarationen
Robert Schuman 1949 Schumandeklarationen, eller Schumanplanen, var en plan som Robert Schuman, dåvarande utrikesminister i Frankrike, presenterade i ett tal den 9 maj 1950.
Ny!!: Parisfördraget och Schumandeklarationen · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Parisfördraget och Storbritannien · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Parisfördraget och Tyskland · Se mer »
Tysklands förbundsländer
Tyskland är en förbundsrepublik som består av delstater som kallas förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land).
Ny!!: Parisfördraget och Tysklands förbundsländer · Se mer »
Västeuropa
Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.
Ny!!: Parisfördraget och Västeuropa · Se mer »
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Ny!!: Parisfördraget och Västtyskland · Se mer »
18 april
18 april är den 108:e dagen på året i den gregorianska kalendern (109:e under skottår).
Ny!!: Parisfördraget och 18 april · Se mer »
1949
1949 (MCMXLIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Parisfördraget och 1949 · Se mer »
1950
1950 (MCML) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Parisfördraget och 1950 · Se mer »
1951
1951 (MCMLI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Parisfördraget och 1951 · Se mer »
1952
1952 (MCMLII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Parisfördraget och 1952 · Se mer »
2002
2002 (MMII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Parisfördraget och 2002 · Se mer »
23 juli
23 juli är den 204:e dagen på året i den gregorianska kalendern (205:e under skottår).
Ny!!: Parisfördraget och 23 juli · Se mer »
23 maj
23 maj är den 143:e dagen på året i den gregorianska kalendern (144:e under skottår).
Ny!!: Parisfördraget och 23 maj · Se mer »
9 maj
9 maj är den 129:e dagen på året i den gregorianska kalendern (130:e under skottår).
Ny!!: Parisfördraget och 9 maj · Se mer »
Omdirigerar här:
EKSG-fördraget, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Parisfördraget (1951), Parisfördraget 1951.
