Snabbare tillgång än webbläsare!
27 relationer: Adel, Anjalaförbundet, Bondeståndet i Sverige, Borgerlig släkt, Envälde, Finland, Franska revolutionen, Gustav III, Gustav III:s ryska krig, Högsta domstolen (Sverige), Hemman, Jaktregale, Justitierevisionen, Kronobonde, Kronojord, Rikets allmänna ärendens beredning, Riksdagen 1789, Riksgäldskontoret, Säteri, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Sveriges monarki, Sveriges regering, Sveriges riksråd, Sveriges ståndsriksdag, 1772 års regeringsform, 1809 års regeringsform, 1919 års regeringsform.
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Adel · Se mer »
Anjalaförbundet
Anjalaförbundet, bildat 12 augusti 1788, var en sammansvärjning av svenska adliga officerare riktad mot Sveriges kung Gustav III.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Anjalaförbundet · Se mer »
Bondeståndet i Sverige
Bondeståndet (officiellt Hedervärda Bondeståndet) var ett av de fyra ständerna som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Bondeståndet i Sverige · Se mer »
Borgerlig släkt
Borgerlig släkt är en familj som inte tillhör adeln.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Borgerlig släkt · Se mer »
Envälde
Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Envälde · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Finland · Se mer »
Franska revolutionen
Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Franska revolutionen · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Gustav III · Se mer »
Gustav III:s ryska krig
Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Gustav III:s ryska krig · Se mer »
Högsta domstolen (Sverige)
Högsta domstolen (förkortas HD) är i Sverige den högsta instansen hos de allmänna domstolarna.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Högsta domstolen (Sverige) · Se mer »
Hemman
Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Hemman · Se mer »
Jaktregale
Henrik, prisen av Wales, i sina jaktmarker, med sir John Harington. Olja på duk, av Robert Peake ca 1610. Att låta sig bli avporträtterad i jaktdräkt var en statussymbol. Här Eleonore av Schwarzenburg med sin son Joseph. Målad av Maximilian Hannel 1727. Högdjursjakt bedrevs dels för att få kött, dels för pälsens skull. På bilden syns skinn av rödräv. Jaktregale är ett regale om jakt, vilket medger kronan all överrätt till jakt.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Jaktregale · Se mer »
Justitierevisionen
Justitierevisionen var en avdelning av Sveriges riksråd, vars ledamöter (ett antal riksråd inom riksrådet) hade den högsta domsrätten fram till 1789.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Justitierevisionen · Se mer »
Kronobonde
Kronobonde var förr en bonde som inte ägde den jord han brukade, utan arrenderade den av kronan (som kronolandbo).
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Kronobonde · Se mer »
Kronojord
Kronojord kallades den mark som tillhörde Kronan, alltså staten.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Kronojord · Se mer »
Rikets allmänna ärendens beredning
Rikets allmänna ärendens beredning var under åren 1789 till 1809 Sveriges, efter konungen, högsta beslutande organ.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Rikets allmänna ärendens beredning · Se mer »
Riksdagen 1789
Riksdagen 1789 hölls i Stockholm och sammankallades av kung Gustav III.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Riksdagen 1789 · Se mer »
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret, ofta förkortat Riksgälden, är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som enligt sin instruktion fungerar som statens centrala finansförvaltning.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Riksgäldskontoret · Se mer »
Säteri
Sturehov, ett historiskt säteri i Botkyrka kommun. Ett säteri är i nutida språkbruk en större herrgård.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Säteri · Se mer »
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Tankesmedjan Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) är ett fristående nätverk av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle · Se mer »
Sveriges monarki
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Sveriges monarki · Se mer »
Sveriges regering
Regeringens säte är Rosenbad samt flera omgivande hus på Norrmalm i Stockholm. Sveriges regering, i lagstiftningen bara kallad regeringen, i unionssammanhang formellt kallad Konungariket Sveriges regering, före den 1 januari 1975 officiellt benämnd Kungl. Maj:t eller statsrådet, är Sveriges högsta verkställande myndighet.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Sveriges regering · Se mer »
Sveriges riksråd
Riksrådet, Det svenska rådet, var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Sveriges riksråd · Se mer »
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »
1772 års regeringsform
Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och 1772 års regeringsform · Se mer »
1809 års regeringsform
1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och 1809 års regeringsform · Se mer »
1919 års regeringsform
Regeringsformen (FFS 94/1919), som trädde i kraft den 17 juli 1919, var det självständiga Finlands första egna grundlag.
Ny!!: Förenings- och säkerhetsakten och 1919 års regeringsform · Se mer »
