Snabbare tillgång än webbläsare!
38 relationer: Andra franska kejsardömet, Baskiska, Bonapartism, Bourbonska restaurationen, Bretonska, Enhetsstat, Envälde, Europa, Första franska republiken, Frankrikes historia, Fransk franc, Franska, Franska konsulatet, Frihet, jämlikhet, broderskap, Germanska språk, Hundra dagarna, Judendom, Kejsare, Latin, Lutherdom, Marseljäsen, Napoleon I, Napoleon II, Napoleon III, Napoleonkrigen, Paris, Reformert kristendom, Romersk-katolska kyrkan, Satellitstat, Sydslaviska språk, Västslaviska språk, 1804, 1809, 1811, 1814, 1815, 1852, 1870.
Andra franska kejsardömet
Andra kejsardömet kallas kejsar Napoleon III:s franska regim mellan 1852 och 1870, mellan andra republiken och tredje republiken.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Andra franska kejsardömet · Se mer »
Baskiska
Baskiska (euskara) är ett språk som talas av cirka 1 miljon människor,Nationalencyklopedin, uppslagsordet baskiska främst i Baskien i norra Spanien och sydvästligaste Frankrike.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Baskiska · Se mer »
Bonapartism
Bonapartism var historiskt de grupperingar som stödde Huset Bonapartes maktanspråk gentemot bourbonnerna under restaurationen, och nutida Bonapartister stöder Prins Jean-Christophe Bonaparte som överhuvud för Huset Bonaparte.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Bonapartism · Se mer »
Bourbonska restaurationen
Bourbonska restaurationen kallas den period i Frankrikes historia som följde efter kejsar Napoleon I:s abdikation 1814 när de allierade återförde den franska monarkin och tillsatte den bourbonska ätten vid tronen.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Bourbonska restaurationen · Se mer »
Bretonska
Skylt i Rennes utanför en tvåspråkig skola Bretonska (brezhoneg) är ett keltiskt språk i den sydvästbrittiska gruppen som talas i Bretagne.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Bretonska · Se mer »
Enhetsstat
Världens enhetsstater i färgen blå, 2007. Enhetsstat kallas en stat som bara består av en statlig enhet med gemensam lagstiftning, till skillnad från en union eller federation, som är en stat sammansatt av flera delstater.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Enhetsstat · Se mer »
Envälde
Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Envälde · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Europa · Se mer »
Första franska republiken
Som en följd av den franska revolutionen och det därpå följande avskaffandet av monarkin, utropades den första republiken av det franska folket 22 september 1792.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Första franska republiken · Se mer »
Frankrikes historia
Frankrikes historia utmärks av landets inre motsättningar och dess konflikter med sina grannländer.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Frankrikes historia · Se mer »
Fransk franc
Fransk franc (F - Franc français) var den valuta som användes i Frankrike med utomeuropeiska besittningar samt Andorra, fram till införandet av euron 2002.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Fransk franc · Se mer »
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Franska · Se mer »
Franska konsulatet
Porträtt av de tre konsulerna. Från vänster till höger Jean-Jacques Régis de Cambacérès, Napoléon Bonaparte, Charles-François Lebrun. Franska konsulatet var regeringen i Frankrike från 1799, när Direktoriet föll genom brumairekuppen, till 1804 då Napoleon blev kejsare.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Franska konsulatet · Se mer »
Frihet, jämlikhet, broderskap
pediment. Frihet, jämlikhet, broderskap (franska Liberté, Égalité, Fraternité) är Frankrikes motto, officiellt antaget under den tredje franska republiken.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Frihet, jämlikhet, broderskap · Se mer »
Germanska språk
Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Germanska språk · Se mer »
Hundra dagarna
De hundra dagarna (Les cent jours) eller Sjunde koalitionskriget kallas perioden mellan den 20 mars och 28 juni 1815, från dagen då Napoleon Bonaparte återvände till Paris från landsförvisningen på ön Elba i Medelhavet och återtog regeringsmakten, till datumet för restaurationen av kung Ludvig XVIII.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Hundra dagarna · Se mer »
Judendom
Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Judendom · Se mer »
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Kejsare · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Latin · Se mer »
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Lutherdom · Se mer »
Marseljäsen
''La Marseillaise'' (1907). Marseljäsen (franska: La Marseillaise) är Frankrikes nationalsång.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Marseljäsen · Se mer »
Napoleon I
Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Napoleon I · Se mer »
Napoleon II
Franz Joseph Karl Bonaparte (franska Napoléon François Joseph Charles Bonaparte), hertig av Reichstadt, Örnungen, erhöll vid sin födelse titeln "konung av Rom", född 20 mars 1811 i Paris, död 22 juli 1832 på slottet Schönbrunn utanför Wien.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Napoleon II · Se mer »
Napoleon III
Napoleon III, franska Napoléon III, egentligen Charles Louis Napoléon Bonaparte, utomlands under sin period som kejsare stundom kallad "sfinxen vid Seine", fram till 1852 även kallad Ludvig Napoleon (franska Louis Napoléon), född 20 april 1808 i Paris, död 9 januari 1873 i Chislehurst (i nuvarande Bromley) nära London som Louis Napoléon Bonaparte, var fransk president 1848–1852, och som Napoleon III fransmännens kejsare 1852–1870.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Napoleon III · Se mer »
Napoleonkrigen
Napoleonkrigen var en serie krig i Europa som löpte från 1803 till 1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Napoleonkrigen · Se mer »
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Paris · Se mer »
Reformert kristendom
Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Reformert kristendom · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Satellitstat
Satellitstat, satellit, är en stat som formellt är självständig, men som i praktiken är starkt beroende av eller helt behärskas av en angränsande stormakt.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Satellitstat · Se mer »
Sydslaviska språk
Karta över de slaviska språken i Europa.Sydslaviska språken är en undergrupp av de slaviska språken.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Sydslaviska språk · Se mer »
Västslaviska språk
De västslaviska språken är en undergrupp av de slaviska språken.
Ny!!: Första franska kejsardömet och Västslaviska språk · Se mer »
1804
1804 (MDCCCIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första franska kejsardömet och 1804 · Se mer »
1809
1809 (MDCCCIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första franska kejsardömet och 1809 · Se mer »
1811
1811 (MDCCCXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första franska kejsardömet och 1811 · Se mer »
1814
1814 (MDCCCXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första franska kejsardömet och 1814 · Se mer »
1815
1815 (MDCCCXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första franska kejsardömet och 1815 · Se mer »
1852
1852 (MDCCCLII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första franska kejsardömet och 1852 · Se mer »
1870
1870 (MDCCCLXX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första franska kejsardömet och 1870 · Se mer »
