Snabbare tillgång än webbläsare!
55 relationer: Alexander av Alexandria, Alexandria, Andra konciliet i Nicaea, Apostlagärningarna, Arianism, Arius, İznik, Bibelkanon, Biskop, Bysantinska riket, Den Helige Ande, Ekumenik, Ekumeniskt koncilium, Europa, Fadern, Första konciliet i Konstantinopel, Grekiska, Gud, Gudom, Hagia Sofia, Hierarki, Homoousios, Judiska kalendern, Kätteri, Konciliet i Chalkedon, Konsensus, Konstantin den store, Konstantinska donationen, Kristendom, Kristologi, Kyrka, Kyrkomöte, Lista över patriarker av Alexandria, Lista över romerska kejsare, Metropolit, Mosaik, Nicaenska trosbekännelsen, Ortodox patriark av Antiokia, Ortodox patriark av Jerusalem, Ortodoxi, Patriark (kyrkligt ämbete), Patriark av Konstantinopel, Påsk, Påve, Romersk-katolska kyrkan, Romerska riket, Sonen, Synod, Teologi, Treenighetsläran, ..., Trosbekännelse, Turkiet, Uppståndelse, 325, 381. Förläng index (5 mer) »
Alexander av Alexandria
Alexander av Alexandria, född cirka 250, död 17 april 326, patriark av Alexandria 313-326.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Alexander av Alexandria · Se mer »
Alexandria
Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Alexandria · Se mer »
Andra konciliet i Nicaea
Andra konciliet i Nicaea avhölls i staden Nicaea år 787.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Andra konciliet i Nicaea · Se mer »
Apostlagärningarna
Apostlagärningarna (grekiska: Πράξεις τῶν Ἀποστόλων, Praxeis tōn Apostolōn; latin: Acta apostolorum) är en bok i Nya testamentet.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Apostlagärningarna · Se mer »
Arianism
Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Arianism · Se mer »
Arius
Arius. Arius (grekiska Ἄρειος, Areios), född 256, död 336 i Konstantinopel, eventuellt genom förgiftning.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Arius · Se mer »
İznik
İznik. İznik är en stad i Turkiet och är belägen på den östra stranden av İzniksjön i provinsen Bursa.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och İznik · Se mer »
Bibelkanon
Bibelkanon eller Bibelns kanon är den lista över böcker som ingår i Bibeln.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Bibelkanon · Se mer »
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Biskop · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Bysantinska riket · Se mer »
Den Helige Ande
duva. Glasmålning i Peterskyrkan. Den Helige Ande (eller Den Heliga Anden, Helig Ande, Guds Ande, Jesu Ande, Kristi Ande, Anden) är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom kristen teologi, men som även återfinns inom judendomen, islam och andra besläktade religioner.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Den Helige Ande · Se mer »
Ekumenik
Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är enhetssträvanden i kristendomen.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Ekumenik · Se mer »
Ekumeniskt koncilium
Handskriftsillustration av första konciliet i Konstantinopel 381, utförd i slutet av 800-talet. Ekumeniskt koncilium är ett världsomfattande kyrkomöte för att avgöra lärofrågor och rättsregler, som acceptes av flera inriktningar inom den kristna kyrkan.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Ekumeniskt koncilium · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Europa · Se mer »
Fadern
Gud fader, olja på kanvas tillskriven Giovanni Battista Cima. Fadern är den första personen (hypostasen) i Gud eller i Treenigheten, enligt treenighetsläran, som är central för de flesta kristna kyrkor och samfund.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Fadern · Se mer »
Första konciliet i Konstantinopel
Första konciliet i Konstantinopel var det andra ekumeniska kyrkomötet, och ägde rum 381.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Första konciliet i Konstantinopel · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Grekiska · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Gud · Se mer »
Gudom
Gudom eller gudaväsen (fornsvenska guþdomber) är ett övermäktigt övernaturligt väsen eller kraft, ofta föremål för tillbedjan, dyrkan och lydnad.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Gudom · Se mer »
Hagia Sofia
Hagia Sofia (turkiska: Ayasofya, grekiska: Ἁγία Σοφία/Hagia Sofía (uttalas), latin: Sancta Sophia eller Sancta Sapientia, "Heliga visheten") är ett muslimskt och kristet världsarv belägen i Istanbul, Turkiet som byggdes ursprungligen som en kristen kyrka åren 532–537 av Justinianus I. Till följd av brytningen mellan den västliga och östliga kristenheten blev den senare förknippad med den grekisk-ortodoxa kyrkan.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Hagia Sofia · Se mer »
Hierarki
Hierarki (av grek. ‘Ιερός hieros, helig, och αρχή arche "förste", "härska") betecknar en organisationsform med utpräglat centralstyre, som ofta förekommer inom såväl militär, stat, samhälle, kyrka som företag, men även i överförd bemärkelse inom vetenskapen, till exempel systematik.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Hierarki · Se mer »
Homoousios
Homoousios (grekiska ’av samma väsen’), ὁμοούσιος, är en term som inom kristologin som används om förhållandet mellan Fadern (Gud) och Sonen (Jesus Kristus).
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Homoousios · Se mer »
Judiska kalendern
Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna).
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Judiska kalendern · Se mer »
Kätteri
Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Kätteri · Se mer »
Konciliet i Chalkedon
Konciliet i Chalkedon. Konciliet i Chalkedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum 8 oktober–1 november 451 i Chalkedon.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Konciliet i Chalkedon · Se mer »
Konsensus
Konsensus är överenskommelse inom en grupp människor.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Konsensus · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Konstantin den store · Se mer »
Konstantinska donationen
1200-talsfresk som framställer den '''konstantinska donationen'''. Oratorio di San Silvestro, Santi Quattro Coronati, Rom Den Konstantinska donationen (latin Constitutum Donatio Constantini) är ett förfalskat romerskt, kejserligt edikt som påstods ha utfärdats av Konstantin den store 324 och som gav påven Silvester I och hans efterträdare suveränitet och andligt ledarskap över Rom och Västromerska riket, det vill säga det som blev Kyrkostaten.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Konstantinska donationen · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Kristendom · Se mer »
Kristologi
Sonen i treenigheten. Jungfru Maria inför Jesubarnet, Antonio da Correggio. Kristologi (av grekiskans Christos och logia 'lära', 'vetenskap', av logos 'ord') är en subdisciplin inom kristen systematisk teologi eller dogmatik.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Kristologi · Se mer »
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Kyrka · Se mer »
Kyrkomöte
Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Kyrkomöte · Se mer »
Lista över patriarker av Alexandria
Detta är en lista över patriarker av Alexandria före schismen 451.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Lista över patriarker av Alexandria · Se mer »
Lista över romerska kejsare
vexillum. De romerska kejsarna innehade makten i romarriket under den period som kallas det Romerska kejsardömet och som avlöste den Romerska republiken.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Lista över romerska kejsare · Se mer »
Metropolit
Metropoliten av Moskva, Macarius II (1835 – 1926). Metropolit är inom ortodoxa kyrkan titeln för biskopen i en provinshuvudstad.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Metropolit · Se mer »
Mosaik
Pan och en hamadryad, mosaik påträffad i Pompeji. Tronande Kristus, mosaik i Santa Prassede, Rom (800-talet). Mosaik på husgavel i Malmö. En mosaik är en bildkomposition av olikfärgade små bitar (porslin, sten eller glas) som fästs på ett hårt underlag med murbruk, kitt eller cement så att bitarna bildar ett mönster eller en bild.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Mosaik · Se mer »
Nicaenska trosbekännelsen
Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea. Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Nicaenska trosbekännelsen · Se mer »
Ortodox patriark av Antiokia
Den ortodoxe patriarken av Antiokia leder Antiokias kyrka, en östligt ortodox kyrka.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Ortodox patriark av Antiokia · Se mer »
Ortodox patriark av Jerusalem
Den ortodoxa patriarken av Jerusalem är överhuvud över Ortodoxa kyrkan av Jerusalem som är en grekisk-ortodox kyrka, och har fjärde rang av nio patriarker i den Östortodoxa kyrkan.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Ortodox patriark av Jerusalem · Se mer »
Ortodoxi
Ortodoxi eller renlärighet (från grekiskans Ορθοδοξία/Orthodoxía, av orthos '’rätt’'/"sann", och doxa, "mening") innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Ortodoxi · Se mer »
Patriark (kyrkligt ämbete)
Patriark (från grekiskans πατήρ, "fader" och ἀρχή "herradöme, ursprung, makt") är en biskoplig hederstitel (bundet till vissa biskopsstolar) av varierande ställning inom antingen romersk-katolska, östortodoxa eller orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Patriark (kyrkligt ämbete) · Se mer »
Patriark av Konstantinopel
Heraldiskt vapen för den ekumeniske patriarken av Konstantinopel. Nuvarande patriarken Bartholomeus I Patriarken av Konstantinopel eller den ekumeniske patriarken är patriark över Konstantinopels ekumeniska patriarkat; en av nio östortodoxa patriarkat.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Patriark av Konstantinopel · Se mer »
Påsk
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Påsk · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Påve · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Romerska riket · Se mer »
Sonen
Sonen är namnet på den andra personen i Treenigheten eller Gudomen i kristen tro.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Sonen · Se mer »
Synod
Synod (grekiska synodos "sammankomst", "församling", ordagrant "samma väg"), är ett annat ord för kyrkomöte, vanligen biskopsmöten i provinser, stift eller liknande.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Synod · Se mer »
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Teologi · Se mer »
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Treenighetsläran · Se mer »
Trosbekännelse
Ett flertal religioner har en eller flera klart formulerade trosbekännelser.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Trosbekännelse · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Turkiet · Se mer »
Uppståndelse
”Köttets uppståndelse”, fresk av Luca Signorelli, Orvietos domkyrka (1499-1502) Uppståndelse är inom zoroastrism, kristendom, judendom och islam en tanke som innebär att människan efter döden kroppsligen kan återuppvakna till liv.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och Uppståndelse · Se mer »
325
325 (CCCXXV) var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och 325 · Se mer »
381
381 (CCCLXXXI) var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Första konciliet i Nicaea och 381 · Se mer »
