Snabbare tillgång än webbläsare!
151 relationer: Adjutant, Adolf Fredrik Munck, Alexander Armfelt, Alexander I av Ryssland, Alexander Nevskijorden, Ambassadör, Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski, Armé, Armfelt, Armfeltska konspirationen, Autonomi, Överståthållarämbetet, Överste, Överstelöjtnant, Åbo, Åbo universitet, Åminne herrgård, Böhmen, Berlin, Carl Gustaf Armfeldt den yngre, Carl Julius De la Gardie, Carl Vilhelm Modée, Dansk-svenska kriget 1808–1809, Dorothea von Medem, Dramaten, Dresden, Drottningholms slott, Duell, Elefantorden, Elof Tegnér, En av rikets herrar, Exil, Fabian von Steinheil, Fänrik, Förmyndarregering, Finland, Finska kriget, Freden i Åbo, Freden i Nystad, Freden i Värälä, Frescati, Friherre, Gamla Finland, Göran Magnus Sprengtporten, Göta livgarde (infanteri), Geheimeråd, Generaladjutant, Generalguvernör, Generalguvernör över Finland, Generallöjtnant, ..., Generalmajor, Georg Gustaf Wrangel af Adinal, Greve, Gunstling, Gustaf Adolf Reuterholm, Gustaf af Wetterstedt, Gustaf Magnus Armfelt, Gustaf von Düben (diplomat), Gustav III, Gustav III:s italienska resa, Gustav III:s ryska krig, Gustav IV Adolf, Halikko kyrka, Hedvig Ulrika De la Gardie, Helsingfors, Hertig, Jacob De la Gardie, Johan Albrecht Ehrenström, Johan Claes Lagersvärd, Johan Murberg, Josef Maria Grassi, Julius Caesar, Kadett, Kaluga, Kammarherre, Kammarjunkare, Kansler, Kapten, Karl XIII, Karl XIV Johan, Karlskrona, Kavaljer, Kompanichef, Korpral, Krigskollegium, Kungliga Akademien i Åbo, Kungliga Musikaliska Akademien, Kungliga Operan, Kurland, Löjtnant, Livgardet, Ludvig Stavenow, Magdalena Rudenschöld, Malte Ramel (1747–1824), Malteserorden, Mauritz Clairfelt, Minister (diplomat), Mordet på Gustav III, Moritz, greve av Sachsen, Närke-Värmlands regemente, Neapel, Norge, Nylands infanteriregemente, Peter von Biron, Polstjärnan, Pommern, Pommerska kriget 1805–1807, Privatlärare, Riddare med stora korset av Svärdsorden, Sankt Andreas orden, Sankt Georgsorden, Sankt Petersburg, Sankt Vladimirs orden, Schlesien, Serafimerorden, Sergeant (Sverige), Slaget vid Lier, Slaget vid Mobekk, Slaget vid Savitaipal, Slaget vid Summa, Slaget vid Villmanstrand, Spa, Belgien, Statsbegravning, Stig Ramel, Storfurstendömet Finland, Svärdsorden, Svea hovrätt, Svea livgarde, Svensk uppslagsbok, Svenska Akademien, Sverige, Sveriges ambassad i Wien, Tarvasjoki, Tsarryssland, Tsarskoje Selo, Ulriksdals slottsteater, Vasaätten, Vaudeville, Villa Frescati, Vorpommern, Wennerstedt, Wien, Wilhelmine av Kurland, 1734 års lag, 1757, 1780, 1788, 1810, 1814, 19 augusti, 31 mars. Förläng index (101 mer) »
Adjutant
Gustaf Mannerheim som riksföreståndare (sittande) och hans adjutanter (från vänster) överstelöjtnant Kasimir Lilius, kapt. Heikki Kekoni, löjtn. Akseli Gallen-Kallela, fänr. John Rosenbröijer. Adjutant är en militär befattning för en officer vars uppgift är att biträda en kunglighet, minister eller militär chef i praktiska detaljer.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Adjutant · Se mer »
Adolf Fredrik Munck
Adolf Fredrik Munck af Fulkila, född 29 april 1749 i S:t Michel i Finland, död 18 juli 1831 i Massa i Italien, var en svensk greve och hovman.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Adolf Fredrik Munck · Se mer »
Alexander Armfelt
Alexander Armfelt, född 18 april 1794 i Riga, död 8 januari 1876 i Sankt Petersburg, var en svensk greve och finsk statsman.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Alexander Armfelt · Se mer »
Alexander I av Ryssland
Alexander I, egentligen Aleksandr Pavlovitj Romanov, (ryska: Александр I Павлович), född 23 december 1777 i Sankt Petersburg, död 1 december 1825 i Taganrog, var rysk kejsare från 1801, storfurste av Finland från 1809 och kung av Polen från 1815.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Alexander I av Ryssland · Se mer »
Alexander Nevskijorden
Alexander Nevskijorden i sitt sovjetiska utförande. Alexander Nevskijorden, även Sankt Alexander Nevskij-orden (орден Александра Невского), är en rysk statsorden ursprungligen stiftad den 21 maj 1725 av tsarinnan Katarina I. Den är uppkallad efter det ryska helgonet och fursten Alexander Nevskij.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Alexander Nevskijorden · Se mer »
Ambassadör
Hans Holbeins ''Ambassadörerna'' (1533), den franska ambassadören till det engelska hovet och det franska sändebudet till Kyrkostaten Ambassadör (av franska ambassadeur) är ett diplomatiskt sändebud och del av ett lands utrikesrepresentation, tillika chef för ambassaden (beskickningen), och enligt Wienkonventionen om diplomatiska relationer (1961) en diplomat av högsta rang.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Ambassadör · Se mer »
Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski
Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski utkämpades den 30 april 1790 under Gustav III:s ryska krig.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski · Se mer »
Armé
Okänt Armé eller här är vanligtvis samlingsnamnet på en stats markstridskrafter eller landkrigsmakt, till skillnad från luftstridskrafterna (flygvapen) och sjöstridskrafterna (örlogsflotta/marin).
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Armé · Se mer »
Armfelt
Armfelt (Armfeldt) är en svensk och finländsk adlig ätt som härstammar från bonden Lars Eriksson från Frösön i Jämtland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Armfelt · Se mer »
Armfeltska konspirationen
Armfeltska konspirationen var en svensk sammansvärjning med syfte att avsätta Gustav IV Adolfs förmyndarregering, bestående av hertig Karl och Gustaf Adolf Reuterholm, och ersätta den med en ny under ledning av Gustaf Mauritz Armfelt med ryskt stöd.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Armfeltska konspirationen · Se mer »
Autonomi
Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Autonomi · Se mer »
Överståthållarämbetet
Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Överståthållarämbetet · Se mer »
Överste
Överste (förkortning: öv) är en militär officersgrad med högsta eller näst högsta rangen under generalsgrader.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Överste · Se mer »
Överstelöjtnant
Överstelöjtnant (förkortning: övlt) är en officer med grad mellan överste och major.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Överstelöjtnant · Se mer »
Åbo
Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Åbo · Se mer »
Åbo universitet
Åbo universitets huvudbyggnad (till höger) och byggnaden för naturvetenskaper Åbo universitet (Turun yliopisto) är ett finskspråkigt universitet i Åbo i Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Åbo universitet · Se mer »
Åminne herrgård
Åminne herrgård (Joensuun kartano) är stamgods för den svensk-finländska frälseätten Horn af Åminne.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Åminne herrgård · Se mer »
Böhmen
Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Böhmen · Se mer »
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Berlin · Se mer »
Carl Gustaf Armfeldt den yngre
Carl Gustaf Armfeldt den yngre, född 14 juli 1724, död 5 januari 1792, var en svensk friherre som utsågs till generalmajor 1787 och till landshövding i Nylands och Tavastehus län 1787.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Carl Gustaf Armfeldt den yngre · Se mer »
Carl Julius De la Gardie
Carl Julius De la Gardie, döpt 17 oktober 1729 i Stockholm, död där 27 februari 1786, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Carl Julius De la Gardie · Se mer »
Carl Vilhelm Modée
Carl Wilhelm Modée, född 31 mars 1735 troligen i Stockholm, död 12 oktober 1798 i Hasslöv, Hallands län, var en svensk sjömilitär och ämbetsman.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Carl Vilhelm Modée · Se mer »
Dansk-svenska kriget 1808–1809
Dansk-svenska kriget 1808–1809 var ett krig mellan Danmark-Norge och Sverige, som inleddes och utkämpades på grund av Danmark-Norges allians med Frankrike och Sveriges allians med Storbritannien under Napoleonkrigen.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Dansk-svenska kriget 1808–1809 · Se mer »
Dorothea von Medem
Anna Charlotte Dorothea von Medem, född 3 februari 1761 i Mežotne, Lettland, död 20 augusti 1821, var en baltisk adelsdam och salongsvärd, hertiginna av Kurland 1779–1795.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Dorothea von Medem · Se mer »
Dramaten
Dramaten, formellt Kungliga Dramatiska Teatern, är Sveriges nationalscen för det talade dramat.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Dramaten · Se mer »
Dresden
Centrala Dresden (2008) Dresden (högsorbiska: Drježdźany) är en storstad i sydöstra delen av Tyskland och förbundslandet Sachsens huvudstad.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Dresden · Se mer »
Drottningholms slott
Drottningholms slott är ett kungligt slott beläget på Lovön i Mälaren, i Ekerö kommun väster om Stockholm.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Drottningholms slott · Se mer »
Duell
Duell mellan Alexander Hamilton och Aaron Burr (1804) Duell eller tvekamp är en strid eller kamp mellan två personer, då kallade duellanter eller tvekämpar, traditionellt enligt vissa regler eller begränsningar.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Duell · Se mer »
Elefantorden
Elefantorden (Danska: Elefantordenen) är en dansk orden som instiftades med skriftliga statuter 1693.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Elefantorden · Se mer »
Elof Tegnér
Elof Tegnérs gravvård på Norra kyrkogården i Lund. Elof Kristofer Tegnér, född den 30 juni 1844 i Källstorps socken i Skåne, död den 26 februari 1900, var en svensk historiker och biblioteksman, sonson till Esaias Tegnér den äldre, bror till Esaias Tegnér den yngre.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Elof Tegnér · Se mer »
En av rikets herrar
Friedrich Wilhelm von Hessenstein var den förste som fick rätt att använda titeln En av rikets herrar (En af rikets herrar) var en honorärtitel som Gustav III införde efter den ändrade regeringsformen 1772.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och En av rikets herrar · Se mer »
Exil
Exil, exsilium, eller landsflykt avser förhållandet att en person (exilanten) bor utanför sitt eget land, men utan att ha släppt sin identifikation med landet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Exil · Se mer »
Fabian von Steinheil
Fabian Gotthard von Steinheil, (Фадде́й Фёдорович Ште́йнгель) eller Faddei Fjodorovitš Šteingel, född 3 oktober 1762 i Haapsalu, död 23 februari 1831 i Helsingfors, var en balttysk greve och rysk militär.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Fabian von Steinheil · Se mer »
Fänrik
Fänrik (förkortning: fk) är i många länder den lägsta officersgraden.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Fänrik · Se mer »
Förmyndarregering
Förmyndarregering, särskilt anordnad regering i en monarki, där den egentlige monarken ännu enligt lag ej är tillräckligt gammal för att uppstiga på tronen.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Förmyndarregering · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Finland · Se mer »
Finska kriget
Finska kriget (Suomen sota; Финляндская война), även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Kejsardömet Ryssland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Finska kriget · Se mer »
Freden i Åbo
Freden i Åbo gjorde slut på Hattarnas ryska krig och Lilla ofreden, preliminärt 16 juni och definitivt 7 augusti 1743.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Freden i Åbo · Se mer »
Freden i Nystad
Freden i Nystad är den fred som slöts mellan Sverige och Ryssland den 30 augusti 1721 i Nystad i nuvarande Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Freden i Nystad · Se mer »
Freden i Värälä
Freden i Värälä slöts mellan Sverige och Ryssland 14 augusti 1790, och trädde i kraft den 19 augusti 1790, i Värälä by, Elimä socken vid mynningen av Kymmene älv i Kymmenedalen, Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Freden i Värälä · Se mer »
Frescati
Karta över Frescati. Frescati station före nedläggning. Frescati är ett område på Norra Djurgården i Stockholm där huvuddelen av Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet är belägna.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Frescati · Se mer »
Friherre
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Friherre · Se mer »
Gamla Finland
Områden Sverige förlorade till Ryssland i frederna år 1721 (grönt) och 1743 (gult) Gamla Finland, Ryska Finland, kallades den östligaste delen (Viborgs län) av storfurstendömet Finland, vilken avträddes till Ryssland genom freden i Nystad 1721 och freden i Åbo 1743 och vilken 1812 återförenades med det övriga Finland, det så kallade Nya Finland eller Svenska Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gamla Finland · Se mer »
Göran Magnus Sprengtporten
Göran Magnus Sprengtporten, född 16 augusti 1740 i Borgå, död 19 september 1819 i Sankt Petersburg, var en svensk militär och politiker.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Göran Magnus Sprengtporten · Se mer »
Göta livgarde (infanteri)
Göta livgarde (I 2) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1809–1939.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Göta livgarde (infanteri) · Se mer »
Geheimeråd
Geheimeråd (tyska Geheimrat, "hemligt råd") var inom tysk-romerska riket och senare i de tyska monarkierna en ämbetsmannatitel.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Geheimeråd · Se mer »
Generaladjutant
Generaladjutant är en militär titel, som i Sverige förekom före 1840 både inom armén och flottan.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Generaladjutant · Se mer »
Generalguvernör
Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Generalguvernör · Se mer »
Generalguvernör över Finland
Generalguvernör över Finland var en från början svensk ämbetstitel, som upprättades 1594 (Sveriges första generalguvernör), då Clas Fleming utnämndes till posten.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Generalguvernör över Finland · Se mer »
Generallöjtnant
Generallöjtnant är en militär generalsgrad.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Generallöjtnant · Se mer »
Generalmajor
Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Generalmajor · Se mer »
Georg Gustaf Wrangel af Adinal
Georg Gustaf Wrangel, kallad Brännvins-Wrangel, född 23 mars 1728 i Ervita, död 7 december 1795 i Livorno, var en svensk friherre, militär, diplomat och ämbetsman.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Georg Gustaf Wrangel af Adinal · Se mer »
Greve
Greve är en adlig värdighet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Greve · Se mer »
Gunstling
En gunstling eller en favorit är en person som särskilt favoriseras, utmärks och gynnas av en makthavare framför andra, på grund av makthavarens personliga sympati och tycke för denna snarare än för faktiska meriter, och som genom makthavaren utvinner fördelar och ibland även politisk makt och inflytande.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gunstling · Se mer »
Gustaf Adolf Reuterholm
Gustaf Adolf (eller Adolph) Reuterholm, född 7 juli 1756 på Svidja i Sjundeå i Finland, död 27 december 1813 i Slesvig, var en svensk friherre, en av rikets herrar och statsman.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustaf Adolf Reuterholm · Se mer »
Gustaf af Wetterstedt
Gustaf af Wetterstedt, född 29 december 1776 i Vasa i Österbotten, död 15 maj 1837, var en svensk greve, en av rikets herrar, utrikesstatsminister samt ledamot av Svenska Akademien.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustaf af Wetterstedt · Se mer »
Gustaf Magnus Armfelt
Gustaf Gustavovitj Magnus Armfelt, född 2 april 1792 i Helsingfors, död 8 juli 1856 i Helsingfors, var en finländsk generallöjtnant, landshövding, senator och greve i släkten Armfelt.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustaf Magnus Armfelt · Se mer »
Gustaf von Düben (diplomat)
Gustaf von Düben, född den 1 april 1774, död 22 juni 1812 i Sankt Petersburg, var en svensk greve, kapten, kammarherre och chargé d'affaires vid tysk-romerska hovet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustaf von Düben (diplomat) · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustav III · Se mer »
Gustav III:s italienska resa
Gustav III:s italienska resa ägde rum mellan oktober 1783 och juli 1784.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustav III:s italienska resa · Se mer »
Gustav III:s ryska krig
Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustav III:s ryska krig · Se mer »
Gustav IV Adolf
Gustav IV Adolf, född 1 november 1778 på Stockholms slott, död 7 februari 1837 i Sankt Gallen, var kung av Sverige 1792–1809.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Gustav IV Adolf · Se mer »
Halikko kyrka
Halikko kyrka är en stenkyrka i Halikko, Egentliga Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Halikko kyrka · Se mer »
Hedvig Ulrika De la Gardie
Hedvig Ulrika De la Gardie. Hedvig Ulrika De la Gardie, född 29 november 1761 i Stockholm, död där 7 februari 1832, var en svensk grevinna och hovdam.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Hedvig Ulrika De la Gardie · Se mer »
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Helsingfors · Se mer »
Hertig
krona. krona. Hertig är en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, den motsvarande kvinnliga titeln är hertiginna, oftast regerande över ett hertigdöme.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Hertig · Se mer »
Jacob De la Gardie
Jacob Gustaf De la Gardie, född 16 juni 1768 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, död där 26 april 1842, var en svensk greve, militär och politiker; lantmarskalk 1834–1835.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Jacob De la Gardie · Se mer »
Johan Albrecht Ehrenström
Johan Albrecht Ehrenström, född 28 augusti 1762 i Helsingfors, död där 15 april 1847, var en finländsk ämbetsman, arkitekt och memoarförfattare.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Johan Albrecht Ehrenström · Se mer »
Johan Claes Lagersvärd
Johan Claes Lagersvärd, född 4 augusti 1756 i Långtora, död 1 december 1836 i Florens, var en svensk diplomat.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Johan Claes Lagersvärd · Se mer »
Johan Murberg
Johan Murberg, född 4 december 1734, död 27 mars 1805, var en svensk pedagog och författare.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Johan Murberg · Se mer »
Josef Maria Grassi
Josef Maria Grassi (även Giuseppe Grassi), född 22 april 1757 i Wien, död 7 januari 1838 i Dresden, var en österrikisk konstnär.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Josef Maria Grassi · Se mer »
Julius Caesar
Gaius Julius Caesar (latinskt uttal:; i dag mer känd enbart under sitt gentilicium och cognomen Julius Caesar), född 12 juli 100 f.Kr. i stadsdelen Subura i Rom, död 15 mars 44 f.Kr. i Rom, var en romersk militär, statsman och skriftställare som kom att spela en betydande roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Julius Caesar · Se mer »
Kadett
En kadett är en officersaspirant, student vid en officersutbildning.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kadett · Se mer »
Kaluga
Kaluga (ryska: Калу́га) är en stad vid floden Oka i centrala Ryssland, 188 km sydväst om Moskva.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kaluga · Se mer »
Kammarherre
Norsk kammarherrenyckel. Svenska civiluniformer 1920. Den fjärde mannen från vänster bär dåtidens kammarherreuniform. Idag är byxorna svarta En kammarherre är en manlig medlem av ett hov med uppgift att tjänstgöra i en furstlig persons omedelbara närhet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kammarherre · Se mer »
Kammarjunkare
Carl Herman Tersmeden, kammarjunkare 1875-1917. Kammarjunkare var en hovtitel med rang efter kammarherre och över hovjunkare samt med meriterande ceremoniella göromål vid hovet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kammarjunkare · Se mer »
Kansler
Kansler kan syfta på.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kansler · Se mer »
Kapten
Kapten (förkortning: kn) är en militär officersgrad med tjänsteställning mellan major/örlogskapten och löjtnant.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kapten · Se mer »
Karl XIII
Karl XIII, innan trontillträdet känd som Hertig Karl, född 26 september (g.s.) 7 oktober (n.s.) 1748 i Kungshuset, Riddarholmen i Stockholm, död 5 februari 1818 på Stockholms slott, var konung av Sverige från 1809 och Norge från 1814 till sin död.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Karl XIII · Se mer »
Karl XIV Johan
Huset i Pau där Bernadotte föddes. Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte 26 januari 1763 i Pau, Béarn, Frankrike, död 8 mars 1844 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge från 1818, i Norge även känd under regentnamnet Karl III Johan.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Karl XIV Johan · Se mer »
Karlskrona
Karlskrona är en tätort i Blekinge och centralort i Karlskrona kommun samt residensstad för Blekinge län.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Karlskrona · Se mer »
Kavaljer
Kavaljer, ursprungligen från latinets caballarius ("hästskötare", i medeltidslatinet senare med betydelsen 'riddare'), av latinets caballus ("häst").
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kavaljer · Se mer »
Kompanichef
Kompanichef är chefen för ett kompani.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kompanichef · Se mer »
Korpral
Fransk grendajärkorpral 1672 Korpral (förkortning: korp) är en svensk militärgrad för kontraktsanställda gruppbefäl över vicekorpral och under furir, en finländsk värnpliktsgrad över soldat och under undersergeant och en manskapsgrad i Tysklands försvarsmakt över Oberstabsgefreiter och under Stabskorporal.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Korpral · Se mer »
Krigskollegium
Krigskollegium var fram till år 1866 det centrala ämbetsverk som närmast under konungen hade den högsta ledningen av den svenska arméns förvaltning.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Krigskollegium · Se mer »
Kungliga Akademien i Åbo
Domkyrkan. Till vänster tomten där nya (nu gamla) akademihuset byggdes. Åbo gamla observatorium på Vårdberget från 1819, ritat av Carl Ludvig Engel. Kungliga Akademien i Åbo grundades den 26 mars 1640 och var det tredje (Uppsala 1477, Dorpat 1632, Greifswald (grundlagt 1456, svenskt 1648–1815) och Lund 1666) av de fem svenska riksuniversiteten under stormaktstiden.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kungliga Akademien i Åbo · Se mer »
Kungliga Musikaliska Akademien
Kungliga Musikaliska Akademien (även förkortat KMA) är en fri och oberoende akademi under kungligt beskydd, som har sina lokaler i Utrikesministerhotellet på Blasieholmstorg 8 i centrala Stockholm.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kungliga Musikaliska Akademien · Se mer »
Kungliga Operan
Kungliga Operan, vardagligt Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett/modern dans med ursprung från 1773.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kungliga Operan · Se mer »
Kurland
Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster, och numera en av Lettlands planeringsregioner.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Kurland · Se mer »
Löjtnant
Löjtnant (förkortning: lt) är en militär grad i svenska försvarsmakten.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Löjtnant · Se mer »
Livgardet
Livgardet (LG) är ett infanteri- och kavalleriförband inom svenska armén som verkat sedan 2000.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Livgardet · Se mer »
Ludvig Stavenow
Ludvig Vilhelm Albert Stavenow, född 12 oktober 1864 i Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm, död 28 oktober 1950 i Uppsala, var en svensk universitetslärare, statsvetare, historiker och rektor vid Uppsala universitet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Ludvig Stavenow · Se mer »
Magdalena Rudenschöld
Magdalena Charlotta Rudenschöld, född 3 januari 1766 i Stockholm, död 5 mars 1823 där, var en svensk grevinna, hovdam och målare.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Magdalena Rudenschöld · Se mer »
Malte Ramel (1747–1824)
Vapensköld för svenska adelsätten Ramel. Malte Ramel, född 27 maj 1747, död 31 januari 1824 på Övedskloster, var en svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien 1797–1824.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Malte Ramel (1747–1824) · Se mer »
Malteserorden
Malteserordens flagga hissad över Fort Sankt Angelo, Birgu, Malta. Området tillhör sedan 1999 åter orden som extraterritoriell besittning. Malteserkors. Malteserorden (italienska: Ordine di Malta), formellt Suveräna Militära Hospitaliära Orden av Sankt Johannes av Jerusalem av Rhodos och av Malta (italienska: Sovrano Militare Ordine Ospedaliero di San Giovanni di Gerusalemme di Rodi e di Malta, ofta förkortat Sovrano militare Ordine di Malta, SMOM), är en romersk-katolsk religiös orden för lekmän.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Malteserorden · Se mer »
Mauritz Clairfelt
Mauritz Clairfelt, född 12 december 1780 i Paris i Frankrike, död 1841 i Lund, var en svensk militär.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Mauritz Clairfelt · Se mer »
Minister (diplomat)
Minister är en titel för en högre ambassadtjänsteman, ofta med uppdrag som enhetschef eller på annat sätt eget större ansvarsområde.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Minister (diplomat) · Se mer »
Mordet på Gustav III
Mordet på Gustav III skedde den 16 mars 1792 då kapten Jacob Johan Anckarström sköt Sveriges kung Gustav III under en maskerad på operahuset i Stockholm.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Mordet på Gustav III · Se mer »
Moritz, greve av Sachsen
Moritz av Sachsen porträtterad av Maurice Quentin de La Tour 1748. Moritz av Sachsen, kallad Marskalken av Sachsen, född 28 oktober 1696, död 30 november 1750, greve av Sachsen, marskalk av Frankrike 26 mars 1743.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Moritz, greve av Sachsen · Se mer »
Närke-Värmlands regemente
Närke-Värmlands regemente var ett indelt infanteriregemente i svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1812.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Närke-Värmlands regemente · Se mer »
Neapel
Neapel (Napoli) är huvudstad i den italienska regionen Kampanien och huvudort i storstadsregionen Neapel, innan 2015 provinsen Neapel.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Neapel · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Norge · Se mer »
Nylands infanteriregemente
Nylands infanteriregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1633–1809.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Nylands infanteriregemente · Se mer »
Peter von Biron
Peter von Biron, född 15 februari 1724 i Mitau, död 13 januari 1800 i Gellenau, var en rysk ämbetsman och den siste hertigen av Kurland och Sagan.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Peter von Biron · Se mer »
Polstjärnan
Polstjärnan (latin: stella polāris), Alfa Ursae Minoris, är en stjärna som ingår i stjärnbilden Lilla björnen.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Polstjärnan · Se mer »
Pommern
Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Pommern · Se mer »
Pommerska kriget 1805–1807
Pommerska kriget 1805–1807, även kallat Svensk-franska kriget 1805–1810, Första Napoleonkriget eller Tyska kriget (eftersom det fördes på tysk mark), var ett krig mellan Sverige och Frankrike.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Pommerska kriget 1805–1807 · Se mer »
Privatlärare
1851. Guvernanten sittande till höger. En privatlärare är en lärare som anställts privat, ofta i en familj, för att undervisa barnen i hemmet.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Privatlärare · Se mer »
Riddare med stora korset av Svärdsorden
1788, under det Ryska kriget, instiftade Gustav III en utmärkelse, Riddare med stora korset av Svärdsorden.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Riddare med stora korset av Svärdsorden · Se mer »
Sankt Andreas orden
Den moderna varianten av ordenskedjan och stjärnan Sankt Andreasorden, egentligen Sankt Andreas den först kallades orden (Орден Святого апостола Андрея Первозванного, Orden svjatogo apostola Andreja Pervozvannogo) är Rysslands främsta militära och civila orden.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Sankt Andreas orden · Se mer »
Sankt Georgsorden
Georgsordens 4:e klass. Sankt Georgsorden (Орден Святого Георгия, Orden Svjatago Georgija), är en rysk orden uppkallad efter helgonet Sankt Göran instiftad den 26 november 1769 av kejsarinnan Katarina den stora.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Sankt Georgsorden · Se mer »
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Sankt Petersburg · Se mer »
Sankt Vladimirs orden
Ordenstecken för tredje klassen av Sankt Vladimirs orden. Sankt Vladimirs orden (орден Святого Владимира) var en kejserlig rysk orden instiftad den 22 september 1782 eller 4 oktober 1782 av kejsarinnan Katarina II med anledning av hennes tjugoårsjubileum som regent.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Sankt Vladimirs orden · Se mer »
Schlesien
Schlesien är en historisk region i Centraleuropa, belägen kring floden Oders övre lopp.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Schlesien · Se mer »
Serafimerorden
Kungliga Serafimerorden (i stiftelseurkunden kallad Serafinerorden) är en svensk kunglig riddarorden/statsorden som instiftades 23 februari 1748, på ständernas inrådan, av kung Fredrik I. Orden är Sveriges främsta och högsta utmärkelse.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Serafimerorden · Se mer »
Sergeant (Sverige)
Sergeant (förkortning: serg) är en militär grad i den svenska försvarsmakten.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Sergeant (Sverige) · Se mer »
Slaget vid Lier
Slaget vid Lier var ett slag under dansk-svenska kriget 1808-1809.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Slaget vid Lier · Se mer »
Slaget vid Mobekk
Slaget vid Mobekk var ett fältslag som stod mellan svenska och norska trupper den 18 maj 1808 vid Mobekk, Kongsvinger i Norge under det dansk-svenska kriget 1808-1809.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Slaget vid Mobekk · Se mer »
Slaget vid Savitaipal
Slaget vid Savitaipal ägde rum den 3 juni 1790 under Gustav III:s ryska krig.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Slaget vid Savitaipal · Se mer »
Slaget vid Summa
Slaget vid Summa stod mellan Sovjetunionen och Finland under vinterkriget.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Slaget vid Summa · Se mer »
Slaget vid Villmanstrand
340x340px Slaget vid Villmanstrand var en strid som utspelade sig under hattarnas ryska krig den 23 augusti 1741 då ryska styrkor, under ledning av general Peter von Lacy, stormade Villmanstrand.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Slaget vid Villmanstrand · Se mer »
Spa, Belgien
Spa (vallonska: Spå) är en stad i provinsen Liège i Belgien med 11 000 invånare.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Spa, Belgien · Se mer »
Statsbegravning
Foto från USA:s president Warren G. Hardings statsbegravning, 1923. Republikens president Urho Kekkonens statsbegravning i Helsingfors, 1986. En statsbegravning är en begravning som sker med officiell och offentlig hedersbevisning på statens bekostnad; det är alltså en form av statlig begravning, ofta i samband med landssorg.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Statsbegravning · Se mer »
Stig Ramel
Stig Urban Malte Ramel, född 24 februari 1927 i Lund i dåvarande Malmöhus län, död 8 mars 2006 i Solna församling i Stockholms län,Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Stig Ramel · Se mer »
Storfurstendömet Finland
Denna karta från 1662 omnämner Finland som storfurstendöme. Storfurstendömet Finland var en benämning på Finland från 1500-talet till Finlands självständighet 1917.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Storfurstendömet Finland · Se mer »
Svärdsorden
Svärdsorden (SO), officiellt Kungliga Svärdsorden, är en svensk kunglig orden, instiftad 23 februari 1748 av Fredrik I, som utmärkelse för officerare i krigsmakten.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Svärdsorden · Se mer »
Svea hovrätt
Svea hovrätt är en svensk allmän domstol med säte i Stockholm.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Svea hovrätt · Se mer »
Svea livgarde
Svea livgarde (I 1/Fo 44) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1521–2000.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Svea livgarde · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Svensk uppslagsbok · Se mer »
Svenska Akademien
Svenska Akademien är en kunglig akademi som instiftades 1786 av Gustav III med syftet att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Svenska Akademien · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Sverige · Se mer »
Sveriges ambassad i Wien
Sveriges ambassad i Wien är Sveriges diplomatiska beskickning i Österrike som är belägen i landets huvudstad Wien.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Sveriges ambassad i Wien · Se mer »
Tarvasjoki
Tarvasjoki var tidigare en kommun i landskapet Egentliga Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Tarvasjoki · Se mer »
Tsarryssland
Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Tsarryssland · Se mer »
Tsarskoje Selo
Katarinapalatset med park Tsarskoje Selo (ryska: Царское Село, "Tsarens by") var de ryska tsarernas sommarresidens i staden Pusjkin i länet Sankt Petersburg.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Tsarskoje Selo · Se mer »
Ulriksdals slottsteater
Ulriksdals slottsteater eller Confidencen, historiskt även kallat BeridarehusetMalmborg (1971), s. 280 är Sveriges äldsta rokokoteater.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Ulriksdals slottsteater · Se mer »
Vasaätten
Vasaätten var en svensk adelsätt med ursprung i Uppland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Vasaätten · Se mer »
Vaudeville
Vaudeville eller vådevill är ett lustspel med sånginslag, ofta med satirisk eller parodisk tendens.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Vaudeville · Se mer »
Villa Frescati
Villa Frescati är en byggnad belägen i Frescati, Stockholm inom Nationalstadsparken.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Villa Frescati · Se mer »
Vorpommern
Vorpommern (på svenska även Förpommern), är Pommerns västliga landsdel, ett historiskt landskap vid Östersjöns södra strand som sedan 1945 är delat mellan Tyskland och Polen; sedan 1999 är delat mellan det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern och Västpommerns vojvodskap i Polen.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Vorpommern · Se mer »
Wennerstedt
Wennerstedt är dels ett ofrälse efternamn, dels namnet på en utslocknad svensk adelsätt, nummer 1000, delvis av friherrlig rang.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Wennerstedt · Se mer »
Wien
Wien Wien är huvudstad i förbundsrepubliken Österrike samt ett eget förbundsland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Wien · Se mer »
Wilhelmine av Kurland
Prinsessan Katharina Friederike Wilhelmine Benigna av Kurland, hertiginna av Sagan, född 8 februari 1781 i Mitau, Hertigdömet Kurland, död i 29 november 1839 i Wien, Kejsardömet Österrike, var en medlem av den balttyska adeln, monark som regerande hertiginna av Żagań och regerande grevinna av Náchod 1800–1839.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och Wilhelmine av Kurland · Se mer »
1734 års lag
Finskt frimärke utgivet till 250-årsminnet av 1734 års lag. LitteraturbankenVerk 1734 års lag (Vuoden 1734 laki) är den svenska lagrevision som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 1734 års lag · Se mer »
1757
1757 (MDCCLVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 1757 · Se mer »
1780
1780 (MDCCLXXX) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 1780 · Se mer »
1788
1788 (MDCCLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 1788 · Se mer »
1810
1810 (MDCCCX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 1810 · Se mer »
1814
1814 (MDCCCXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 1814 · Se mer »
19 augusti
19 augusti är den 231:a dagen på året i den gregorianska kalendern (232:a under skottår).
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 19 augusti · Se mer »
31 mars
31 mars är den 90:e dagen på året i den gregorianska kalendern (91:a under skottår).
Ny!!: Gustaf Mauritz Armfelt och 31 mars · Se mer »
Omdirigerar här:
Armfelt, Gustaf Mauritz, Armfeltska sammansvärjningen, G.M. Armfelt, Gustaf Maurits Armfelt, Gustaf Mauritz Armfeldt, Gustav Mauritz Armfeldt, Gustav Moritz Armfeldt.
