Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Galax

Index Galax

En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan), är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation.

98 relationer: Abell 1835 IR1916, Aktiv galaxkärna, Alar Toomre, Andromedagalaxen, Astronomisk enhet, Asymptot, Atom, Blazar, CD-galax, Cepheid, Charles Messier, Dopplereffekt, Edwin Hubble, Elektromagnetisk strålning, Ellipsoid, Elliptisk galax, Galaxhop, Galileo Galilei, Gas, Gravitation, Gravitationslins, Halo (astronomi), Harlow Shapley, Hendrik van de Hulst, Hubbles serie, Immanuel Kant, Jacobus Kapteyn, John Herschel, Jorden, Jungfrun (stjärnbild), Jupiter, Klassisk grekiska, Klotformig stjärnhop, Kompakt objekt, Kvasar, Linsformad galax, Ljusår, Lokala galaxhopen, MACHO, Magellanska molnen, Mars (planet), Massa, Materia, Mörk materia, Merkurius, Messier 51, Messiers katalog, Modifierad newtonsk dynamik, Nebulosa, Neptunus, ..., Oregelbunden galax, Parsec, Radiogalax, Radioteleskop, Rymdstoft, Rymdteleskopet Hubble, Saturnus, Seyfertgalax, Solen, Solmassa, Solsystem, Solsystemet, Spiralgalax, Stavgalax, Stjärna, Stjärnbild, Stjärnhop, Stjärnsystem, Superhop, Supermassivt svart hål, Svart hål, Teleskop, Thomas Wright (astronom), Universum, Uranus, Vakuum, Väte, Våglängd, Venus, Vinkelhastighet, Vintergatan, Virgohopen, Virgosuperhopen, William Herschel, William Parsons, 3:e earl av Rosse, 1610, 1700-talet, 1755, 1785, 1845, 1920, 1920-talet, 1930, 1944, 1951, 1970-talet, 1990-talet, 2004. Förläng index (48 mer) »

Abell 1835 IR1916

Abell 1835 IR1916 är beteckningen på en galax, som upptäcktes av franska och schweiziska astronomer, Jean-François Le Borgne med flera, år 2004.

Ny!!: Galax och Abell 1835 IR1916 · Se mer »

Aktiv galaxkärna

elliptiska jättegalaxen M87 (aktiv radiogalax). Jetens blåa synkrotronstrålning kontrasterar mot det gula stjärnljuset från värdgalaxen En aktiv galaxkärna, AGN, är en kompakt region i centrum på en galax, som har ovanligt hög luminositet över delar av eller hela det elektromagnetiska spektrumet (inom radio, infraröda, optiska, ultravioletta, röntgen och/eller gamma våglängdsbanden).

Ny!!: Galax och Aktiv galaxkärna · Se mer »

Alar Toomre

Alar Toomre, född 5 februari 1937 i Rakvere, Estland, är en estnisk-amerikansk astronom och matematiker.

Ny!!: Galax och Alar Toomre · Se mer »

Andromedagalaxen

Andromedagalaxen, NGC 224 eller M31, är en spiralgalax av typ Sb i Vintergatans närområde som är svagt synlig med blotta ögat.

Ny!!: Galax och Andromedagalaxen · Se mer »

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

Ny!!: Galax och Astronomisk enhet · Se mer »

Asymptot

Inom matematiken är en asymptot en rät linje (eller annan enkel kurva) som en funktion närmar sig allt mer när man närmar sig definitionsmängdens gränser eller vissa punkter i definitionsmängden.

Ny!!: Galax och Asymptot · Se mer »

Atom

En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

Ny!!: Galax och Atom · Se mer »

Blazar

En blazar eller blasar (blazing quasi-stellar object) är en typ av kvasar, dvs en mycket kompakt, ytterst ljusstark och snabbt variabel galaxkärna.

Ny!!: Galax och Blazar · Se mer »

CD-galax

En cD-galax är en tung, mycket ljusstark galax av elliptisk typ som återfinns i centrum av rika galaxhopar.

Ny!!: Galax och CD-galax · Se mer »

Cepheid

En animation som visar en cepheidvariabeln pulserande. Cepheid, eller cepheidvariabel, är en variabel stjärna som varierar i ljusstyrka på ett bestämt sätt.

Ny!!: Galax och Cepheid · Se mer »

Charles Messier

Charles Messier, född 26 juni 1730 i Badonviller, Kungariket Frankrike, död 12 april 1817 i Paris, Kungariket Frankrike, var en fransk astronom.

Ny!!: Galax och Charles Messier · Se mer »

Dopplereffekt

Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut vågrörelser. Våglängden blir kortare till vänster och längre till höger. Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig. Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören.

Ny!!: Galax och Dopplereffekt · Se mer »

Edwin Hubble

Edwin Powell Hubble, född 20 november 1889 i Marshfield i Missouri, död 28 september 1953 i San Marino i Kalifornien, var en amerikansk astronom.

Ny!!: Galax och Edwin Hubble · Se mer »

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.

Ny!!: Galax och Elektromagnetisk strålning · Se mer »

Ellipsoid

En 3D-representation av en ellipsoid. Ellipsoid är en buktig yta av 2:a graden, med tre i allmänhet olika axlar.

Ny!!: Galax och Ellipsoid · Se mer »

Elliptisk galax

Den gigantiska elliptiska galaxen ESO 325-G004 En elliptisk galax är en typ av galax i Hubbles serie karakteriserad av egenskaperna.

Ny!!: Galax och Elliptisk galax · Se mer »

Galaxhop

Spitzerteleskop-bild av Comahopen i ultraviolett och synligt ljus. En galaxhop eller galaxgrupp är en sammanhörande grupp av galaxer sammanhållna av gravitationen.

Ny!!: Galax och Galaxhop · Se mer »

Galileo Galilei

inkvisitionsdomstolen 1633. Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa, hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens, Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör, ofta beskrivet som ett universalgeni, från Pisa.

Ny!!: Galax och Galileo Galilei · Se mer »

Gas

höger Gasklockor används för att förvara stora mängder gasbränsle. Många gaser är giftiga. Gasmask kan ge ett visst skydd. Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga.

Ny!!: Galax och Gas · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Ny!!: Galax och Gravitation · Se mer »

Gravitationslins

Ljus böjs i närheten av massiva objekt. De orangea linjerna visar objektets skenbara position och de vita linjerna visar ljusets väg från källans verkliga position. En gravitationslins är ett astronomiskt fenomen som har förmåga att bryta ljuset från en ljuskälla på dess väg till observatören.

Ny!!: Galax och Gravitationslins · Se mer »

Halo (astronomi)

En galaktisk halo är området i en galax utanför en galaxskiva där stjärnhopar och olika objekt roterar runt galaxens centrum.

Ny!!: Galax och Halo (astronomi) · Se mer »

Harlow Shapley

Harlow Shapley, född 2 november 1885 i Nashville, Missouri, död 20 oktober 1972 i Boulder, Colorado, var en amerikansk astronom.

Ny!!: Galax och Harlow Shapley · Se mer »

Hendrik van de Hulst

Ingen beskrivning.

Ny!!: Galax och Hendrik van de Hulst · Se mer »

Hubbles serie

Hubbles serie, eller Hubbleserien, är en indelning av galaxer i olika typer som skapades av Edwin Hubble 1925.

Ny!!: Galax och Hubbles serie · Se mer »

Immanuel Kant

Immanuel Kant, född 22 april 1724 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 12 februari 1804 i Königsberg, var en tysk filosof och grundare av den kritiska filosofin.

Ny!!: Galax och Immanuel Kant · Se mer »

Jacobus Kapteyn

Jacobus Cornelius Kapteyn, född 19 januari 1851 i Barneveld, död 18 juni 1922, var en nederländsk astronom.

Ny!!: Galax och Jacobus Kapteyn · Se mer »

John Herschel

Sir John Frederick William Herschel, född 7 mars 1792 i Slough, Berkshire, död 11 maj 1871 på godset Collingwood nära Hawkhurst, Kent, var en brittisk astronom, son till William Herschel och far till William James och Alexander Stewart Herschel.

Ny!!: Galax och John Herschel · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Ny!!: Galax och Jorden · Se mer »

Jungfrun (stjärnbild)

Jungfrun (Virgo på latin och Virginis i genitiv) är en stjärnbild på ekliptikan.

Ny!!: Galax och Jungfrun (stjärnbild) · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Galax och Jupiter · Se mer »

Klassisk grekiska

Klassisk grekiska (även antik grekiska, gammalgrekiska) är den variant av grekiska som var skriftspråk och talades under den attiska perioden (400-talet f.Kr.). Det äldsta bevarade manuskriptet är Derveni-papyrusen.

Ny!!: Galax och Klassisk grekiska · Se mer »

Klotformig stjärnhop

Skorpionen En klotformig stjärnhop eller klothop är en form av stjärnhop där stjärnorna ligger mycket tätt och är starkt sammanbundna av gravitationen.

Ny!!: Galax och Klotformig stjärnhop · Se mer »

Kompakt objekt

Simulering av ett svart hål på 10 solmassor betraktat från ett avstånd av 600 km Kompakt objekt avser inom astronomin detsamma som kompakt stjärna och syftar på kollektivet vita dvärgar, neutronstjärnor, vissa andra exotiska stjärnor och svarta hål.

Ny!!: Galax och Kompakt objekt · Se mer »

Kvasar

Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.

Ny!!: Galax och Kvasar · Se mer »

Linsformad galax

NGC 5866 från sidan, fotograferat av Rymdteleskopet Hubble. En linsformad galax eller lentikulär galax är ett morfologiskt mellansteg mellan en elliptisk galax och en spiralgalax.

Ny!!: Galax och Linsformad galax · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Ny!!: Galax och Ljusår · Se mer »

Lokala galaxhopen

Lokala galaxhopen, eller Lokala galaxgruppen, alternativt bara Lokala gruppen eller Lokala hopen, är den grupp av ett 40-tal närbelägna galaxer i vilken även Vintergatan ingår.

Ny!!: Galax och Lokala galaxhopen · Se mer »

MACHO

MACHO är en akronym av massive astrophysical compact halo object, som är mörka eller mycket ljussvaga objekt som svarta hål, neutronstjärnor och bruna dvärgar etcetera som antas förekomma i galaxers halon och som utgör en form av mörk materia.

Ny!!: Galax och MACHO · Se mer »

Magellanska molnen

De magellanska molnen Magellanska molnen är två satellitgalaxer till Vintergatan samt ett vätgasmoln.

Ny!!: Galax och Magellanska molnen · Se mer »

Mars (planet)

Mars (symbol) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Ny!!: Galax och Mars (planet) · Se mer »

Massa

En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.

Ny!!: Galax och Massa · Se mer »

Materia

Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.

Ny!!: Galax och Materia · Se mer »

Mörk materia

Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.

Ny!!: Galax och Mörk materia · Se mer »

Merkurius

Merkurius (symbol: 20px) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen av ungefär 88 dygn.

Ny!!: Galax och Merkurius · Se mer »

Messier 51

M51 - Malströmsgalaxen. Bilden är tagen med Rymdteleskopet Hubble år 2001 Malströmsgalaxen, M51 eller NGC 5194 är en spiralgalax av typ Sc belägen i stjärnbilden Jakthundarna.

Ny!!: Galax och Messier 51 · Se mer »

Messiers katalog

Messiers katalog är en äldre katalog över diffusa astronomiska objekt på stjärnhimlen sammanställd av Charles Messier och först publicerad 1774.

Ny!!: Galax och Messiers katalog · Se mer »

Modifierad newtonsk dynamik

Figure 1 - Förväntad (A) och observerad (B) hastighet hos stjärnorna som funktion av avståndet från den galaktiska medelpunkten. Modifierad newtonsk dynamik (MOND) är en hypotes inom celest mekanik som föreslogs 1981 av Mordehai Milgrom vid Weizmann Institute i Israel.

Ny!!: Galax och Modifierad newtonsk dynamik · Se mer »

Nebulosa

M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.

Ny!!: Galax och Nebulosa · Se mer »

Neptunus

Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.

Ny!!: Galax och Neptunus · Se mer »

Oregelbunden galax

NGC 1427A, ett exempel på en oregelbunden galax. Oregelbunden galax (alt. irreguljär galax) kallas sådana galaxer som har ett annorlunda utseende och en annorlunda form jämfört med andra, vanligare typer av galaxer.

Ny!!: Galax och Oregelbunden galax · Se mer »

Parsec

Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.

Ny!!: Galax och Parsec · Se mer »

Radiogalax

Bild av radiogalaxen Centaurus A. Radiogalaxer är stora galaxer, som tillhör de största objekten i universum.

Ny!!: Galax och Radiogalax · Se mer »

Radioteleskop

Radioteleskopet vid Parkes Observatory i Australien Ett radioteleskop är en form av riktningsbar radioantenn som främst används inom radioastronomi för att bland annat fånga upp radiovågor från himlakroppar och från övriga världsrymden, men också för att samla in data från satelliter och rymdsonder.

Ny!!: Galax och Radioteleskop · Se mer »

Rymdstoft

Rymdstoft i Hästhuvudnebulosan fotograferat av Rymdteleskopet Hubble Porös interplanetär stoftpartikel Rymdstoft eller kosmiskt stoft är partiklar i olika storlek, sammansättning och koncentration.

Ny!!: Galax och Rymdstoft · Se mer »

Rymdteleskopet Hubble

Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.

Ny!!: Galax och Rymdteleskopet Hubble · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol:20px) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Ny!!: Galax och Saturnus · Se mer »

Seyfertgalax

ESO 97-G13 är en Seyfertgalax Seyfertgalaxer, uppkallade efter Carl Keenan Seyfert, den astronom som först identifierade dem år 1943, är en typ av aktiva spiralgalaxer med aktiva galaxkärnor (AGN) som producerar högt joniserad gas.

Ny!!: Galax och Seyfertgalax · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Galax och Solen · Se mer »

Solmassa

Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.

Ny!!: Galax och Solmassa · Se mer »

Solsystem

En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.

Ny!!: Galax och Solsystem · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Ny!!: Galax och Solsystemet · Se mer »

Spiralgalax

NGC 3031, en spiralgalax En spiralgalax är en samling av ett relativt stort antal stjärnor (storleksordningen 10-100 miljarder), där majoriteten befinner sig i en flat diskusliknande skiva.

Ny!!: Galax och Spiralgalax · Se mer »

Stavgalax

Stavgalaxen NGC 1672, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, sedd från Hubble-teleskopet. En stavgalax är en spiralgalax där armarna utgår från en stavformig (i stället för en klotformig) kärna.

Ny!!: Galax och Stavgalax · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Galax och Stjärna · Se mer »

Stjärnbild

En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser.

Ny!!: Galax och Stjärnbild · Se mer »

Stjärnhop

Messier 37 i Kusken, en öppen stjärnhop. Messier 3 i Jakthundarna, en klotformig stjärnhop. En stjärnhop är en samling stjärnor som ligger nära varandra och ingår som en del i Vintergatan eller andra galaxer.

Ny!!: Galax och Stjärnhop · Se mer »

Stjärnsystem

Stjärnsystemet HD 188753. Ett stjärnsystem är ett litet antal stjärnor som kretsar kring varandra, bundna av gravitationskraft.

Ny!!: Galax och Stjärnsystem · Se mer »

Superhop

Karta över de superhopar och mellanliggande tomrum ("voids") som ligger närmast jorden. En superhop är en lös samling av galaxhopar med upp till tiotusentals galaxer och flera hundratals miljoner ljusårs utbredning.

Ny!!: Galax och Superhop · Se mer »

Supermassivt svart hål

Event Horizon Telescopes bild av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. Supermassiva eller supertunga svarta hål är svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa.

Ny!!: Galax och Supermassivt svart hål · Se mer »

Svart hål

M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.

Ny!!: Galax och Svart hål · Se mer »

Teleskop

Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.

Ny!!: Galax och Teleskop · Se mer »

Thomas Wright (astronom)

Thomas Wright Thomas Wright, född den 22 september 1711, död den 25 februari 1786, var en engelsk astronom, matematiker, instrumentmakare, arkitekt och trädgårdsdesigner.

Ny!!: Galax och Thomas Wright (astronom) · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Galax och Universum · Se mer »

Uranus

Uranus (symbol: ♅eller 18px) är den sjunde planeten från solen.

Ny!!: Galax och Uranus · Se mer »

Vakuum

Vakuumpump Vakuum (även tomrum) är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.

Ny!!: Galax och Vakuum · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang.

Ny!!: Galax och Väte · Se mer »

Våglängd

Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster.

Ny!!: Galax och Våglängd · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Ny!!: Galax och Venus · Se mer »

Vinkelhastighet

Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.

Ny!!: Galax och Vinkelhastighet · Se mer »

Vintergatan

Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.

Ny!!: Galax och Vintergatan · Se mer »

Virgohopen

250 px Virgohopen är en stor galaxhop i stjärnbilden Jungfrun.

Ny!!: Galax och Virgohopen · Se mer »

Virgosuperhopen

Virgosuperhopen Virgosuperhopen, eller Lokala superhopen, är den superhop där Vintergatans galaxhop, Lokala galaxhopen, ingår.

Ny!!: Galax och Virgosuperhopen · Se mer »

William Herschel

Sir Frederick William Herschel, tysk namnform Friedrich Wilhelm Herschel, född den 15 november 1738 i Hannover, död den 25 augusti 1822 i Slough, Berkshire, var en tysk-brittisk astronom.

Ny!!: Galax och William Herschel · Se mer »

William Parsons, 3:e earl av Rosse

William Parsons, 3:e earl av Rosse, känd som Lord Rosse (före faderns död 1841 som Lord Oxmantown), född 17 juni 1800 i York, död 31 oktober, 1867, var en irländsk astronom och adelsman.

Ny!!: Galax och William Parsons, 3:e earl av Rosse · Se mer »

1610

1610 (MDCX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1610 · Se mer »

1700-talet

1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.

Ny!!: Galax och 1700-talet · Se mer »

1755

1755 (MDCCLV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1755 · Se mer »

1785

1785 (MDCCLXXXV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1785 · Se mer »

1845

1845 (MDCCCXLV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1845 · Se mer »

1920

1920 (MCMXX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1920 · Se mer »

1920-talet

Med Nationernas förbund försökte man bevara freden. Jazzmusiken var populär under 1920-talet. I sviterna efter Första världskriget bildades 1920 den internationella samarbetsorganisationen Nationernas Förbund, och i världen rådde en "Aldrig mera krig"-stämning.

Ny!!: Galax och 1920-talet · Se mer »

1930

1930 (MCMXXX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1930 · Se mer »

1944

1944 (MCMXLIV) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1944 · Se mer »

1951

1951 (MCMLI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Galax och 1951 · Se mer »

1970-talet

Under 1970-talet slog miljötänkande igenom på allvar, vilket i Sverige bland annat yttrade sig i gröna vågen. Vietnamkriget var en av de största konflikterna under kalla kriget. Discomusiken slog igenom vid decenniets slut. Sex Pistols var ett av många band då punkrocken slog igenom vid decenniets slut. 1970-talet, eller i vardagligt tal 70-talet, var ett årtionde mellan den 1 januari 1970 och 31 december 1979.

Ny!!: Galax och 1970-talet · Se mer »

1990-talet

2000-talet. Under 1990-talet utvecklades Internet, och blev "var mans egendom" under decenniets andra hälft. 1990-talet, eller i vardagligt tal 90-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari 1990 och 31 december 1999.

Ny!!: Galax och 1990-talet · Se mer »

2004

2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Galax och 2004 · Se mer »

Omdirigerar här:

Galaktisk, Galaxer, Galaxplan, Morfologi (astronomi), Vintergata.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »