Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Geometri

Index Geometri

höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.

106 relationer: Abstrakt algebra, Adrien-Marie Legendre, Algebra, Algebraisk geometri, Analytisk geometri, Aristoteles, Arkimedes, Axiom, Babylonien, Bernhard Riemann, Bibeln, Biblioteket i Alexandria, Carl Friedrich Gauss, Cirkel, Cirkelns kvadratur, Datornätverk, David Hilbert, Deliska problemet, Delmängd, Differentialgeometri, Differentialkalkyl, Differentierbarhet, Dimension, Egypten, Elementa, Ellips (matematik), Elliptisk geometri, Eugenio Beltrami, Euklides, Euklidisk geometri, Euklidiskt rum, Gérard Desargues, Geografisk databas, Geografiskt informationssystem, Geometrisk figur, Giovanni Girolamo Saccheri, Gottfried Wilhelm von Leibniz, Grekiska, Hyperbel, Hyperbolisk geometri, Icke-euklidisk geometri, Inkommensurabilitet, Irrationella tal, Isaac Newton, János Bolyai, Johann Heinrich Lambert, Kägelsnitt, Kontinuerlig funktion, Kontor, Koordinater, ..., Krökning, Kropp (geometri), Kurva, Kvadrat, Linjär algebra, Logistik, London, Matematik, Matematisk analys, Metriskt rum, Nikolaj Lobatjevskij, Omar Khayyam, Parabel (kurva), Parallell (matematik), Parallellaxiomet, Passare (ritverktyg), Pi, Pierre de Fermat, Plan (geometri), Platon, Polyeder, Polygon, Projektiv geometri, Punkt (geometri), Pythagoras, Pythagoras sats, Pythagoréerna, Rät linje, Rektangel, Relativitetsteori, René Descartes, Riemanngeometri, Riemannmångfald, Routledge, Rum (matematik), Saint Andrews-universitetet, Sanningsvärde, Spegelsymmetri, Symmetri, Talteori, Tangentrum, Tangentvektor, Tensor, Teori, Thales, Tillämpad vetenskap, Topologi, Triangel, Trigonometri, Vektorfält, Vinkel, Vinkelns tredelning, Volym, Vridning, Yta, 2D. Förläng index (56 mer) »

Abstrakt algebra

Abstrakt algebra är det område inom matematiken som behandlar algebraiska strukturer såsom grupper, ringar och kroppar.

Ny!!: Geometri och Abstrakt algebra · Se mer »

Adrien-Marie Legendre

Julien-Léopold Boillys karikatyr av Legendre från 1820. Detta är det enda kända porträttet av Legendre. Adrien-Marie Legendres vapen Adrien-Marie Legendre, född 18 september 1752, död 10 januari 1833 var en fransk matematiker.

Ny!!: Geometri och Adrien-Marie Legendre · Se mer »

Algebra

Algebra (från arabiska الجبر,"al-djebr", vilket betyder "återförening" eller "koppling") är en gren inom matematiken.

Ny!!: Geometri och Algebra · Se mer »

Algebraisk geometri

Algebraisk geometri är en gren inom matematiken och kan sägas vara en kombination av geometri och abstrakt algebra.

Ny!!: Geometri och Algebraisk geometri · Se mer »

Analytisk geometri

Den analytiska geometrin är en gren av geometrin där algebraiska metoder från främst linjär algebra används för att lösa geometriska problem.

Ny!!: Geometri och Analytisk geometri · Se mer »

Aristoteles

Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.

Ny!!: Geometri och Aristoteles · Se mer »

Arkimedes

Arkimedes (grekiska: Ἀρχιμήδης, Archimedes), född 287 f.Kr., död 212 f.Kr., var en grekisk matematiker, fysiker, ingenjör, uppfinnare, astronom och filosof.

Ny!!: Geometri och Arkimedes · Se mer »

Axiom

Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.

Ny!!: Geometri och Axiom · Se mer »

Babylonien

Babylonien var ett forntida semitiskt rike vars centrum låg vid floden Eufrat och Tigris i södra Mesopotamien i det nuvarande södra Irak.

Ny!!: Geometri och Babylonien · Se mer »

Bernhard Riemann

Georg Friedrich Bernhard Riemann, född 17 september 1826 i Breselenz, Hannover, död 20 juli 1866 i Selasca, Italien, var en tysk matematiker som gjorde viktiga bidrag inom matematisk analys, talteori och differentialgeometri.

Ny!!: Geometri och Bernhard Riemann · Se mer »

Bibeln

Bibeln är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".

Ny!!: Geometri och Bibeln · Se mer »

Biblioteket i Alexandria

Inskription från år 56 e.Kr., där Biblioteket i Alexandria omtalas. Biblioteket i Alexandria var under antiken det största biblioteket i världen och gjorde Alexandria till ett ledande lärdomscentrum.

Ny!!: Geometri och Biblioteket i Alexandria · Se mer »

Carl Friedrich Gauss

Johann Carl Friedrich Gauß, född 30 april 1777 i Braunschweig, död 23 februari 1855 i Göttingen, var en tysk matematiker, naturvetare och uppfinnare.

Ny!!: Geometri och Carl Friedrich Gauss · Se mer »

Cirkel

En cirkel är mängden av punkter i planet som ligger på samma avstånd, cirkelns radie, till en given punkt, cirkelns mittpunkt.

Ny!!: Geometri och Cirkel · Se mer »

Cirkelns kvadratur

Kvadrat och cirkel med samma area. Cirkelns kvadratur är ett av de klassiska konstruktionsproblemen inom geometrin.

Ny!!: Geometri och Cirkelns kvadratur · Se mer »

Datornätverk

Datornätverk utgörs av sammankopplade datorer, skrivare, routrar, nätverksväxlar och andra enheter som överför data till varandra genom ett i förväg specificerat protokoll, till exempel TCP/IP.

Ny!!: Geometri och Datornätverk · Se mer »

David Hilbert

David Hilbert, född 23 januari 1862 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 14 februari 1943 i Göttingen, var en tysk matematiker som var professor i Göttingen 1895-1930.

Ny!!: Geometri och David Hilbert · Se mer »

Deliska problemet

Deliska problemet eller kubens fördubbling är en omöjlig geometrisk konstruktion som mycket sysselsatte forntidens lärde och i vilken det gäller att med passare och ograderad linjal konstruera kanten av den kub eller tärning, vars volym är dubbelt så stor som en given kubs (duplicatio cubi).

Ny!!: Geometri och Deliska problemet · Se mer »

Delmängd

Inom mängdteorin är en mängd A en delmängd av en mängd B om alla element som ingår i A även ingår i B. Detta skrivs.

Ny!!: Geometri och Delmängd · Se mer »

Differentialgeometri

Differentialgeometri är studiet av differentierbara mångfalder, det vill säga topologiska rum som lokalt ser ut som en öppen delmängd i \mathbf R^n, vilket möjliggör nyttjandet av metoder från matematisk analys.

Ny!!: Geometri och Differentialgeometri · Se mer »

Differentialkalkyl

Differentialkalkyl är det område inom den matematiska analysen som behandlar derivator och differentialer.

Ny!!: Geometri och Differentialkalkyl · Se mer »

Differentierbarhet

Differentierbarhet är inom matematisk analys en lokal egenskap hos en funktion som generaliserar begreppet deriverbarhet till flera dimensioner.

Ny!!: Geometri och Differentierbarhet · Se mer »

Dimension

I matematiken och fysiken avser ett rums eller ett objekts dimension oftast det minsta antal koordinater som krävs för att specificera varje punkt inom detsamma.

Ny!!: Geometri och Dimension · Se mer »

Egypten

Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.

Ny!!: Geometri och Egypten · Se mer »

Elementa

Titelsidan för Henry Billingsley's första engelska version av Euklides ''Elementa'', 1570. Elementa är ett matematiskt verk som innehåller det sammanfattade kunnandet i geometri under antikens Grekland.

Ny!!: Geometri och Elementa · Se mer »

Ellips (matematik)

halva konjugataxeln och ''c'' halva avståndet mellan brännpunkterna plan och en kon är en ellips En ellips är den geometriska orten för en punkt, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna, har en konstant summa.

Ny!!: Geometri och Ellips (matematik) · Se mer »

Elliptisk geometri

Elliptisk geometri är en viss typ av icke-euklidisk geometri, i vilket, givet i en linje L och en punkt p utanför L, där det inte finns en parallell linje L som passerar s. Euklides parallellaxiom gäller inte i elliptisk geometri, liksom hyperbolisk geometri, vilket kan tolkas som att hävda att det finns exakt en parallell linje ''L'' som passerar ''s''.

Ny!!: Geometri och Elliptisk geometri · Se mer »

Eugenio Beltrami

Eugenio Beltrami, född 16 november 1835 i Cremona, död 4 juni 1899 i Rom, var en italiensk matematiker.

Ny!!: Geometri och Eugenio Beltrami · Se mer »

Euklides

Staty av Euklides, vid Oxford University Museum of Natural History. Euklides (grekiska Eukleides), född omkring 325 f.Kr., död omkring 265 f.Kr., var en grekisk matematiker som var verksam i Alexandria i nuvarande Egypten vid tiden 300 f.Kr. Han är mest känd för verket Elementa.

Ny!!: Geometri och Euklides · Se mer »

Euklidisk geometri

I euklidisk geometri gäller Euklides fem axiom, av vilka ett är det så kallade parallellaxiomet.

Ny!!: Geometri och Euklidisk geometri · Se mer »

Euklidiskt rum

Varje punkt i ett tredimensionellt euklidiskt rum bestäms av tre koordinater Ett euklidiskt rum är ett reellt vektorrum där en skalärprodukt är definierad.

Ny!!: Geometri och Euklidiskt rum · Se mer »

Gérard Desargues

Gérard Desargues. Gérard Desargues, född 21 februari 1591, död i oktober 1661, var en fransk matematiker, arkitekt och ingenjör.

Ny!!: Geometri och Gérard Desargues · Se mer »

Geografisk databas

En geografisk databas är en databas som används för att lagra spatiala strukturer och deras inbördes samband.

Ny!!: Geometri och Geografisk databas · Se mer »

Geografiskt informationssystem

Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data.

Ny!!: Geometri och Geografiskt informationssystem · Se mer »

Geometrisk figur

Geometriska figurer studeras inom geometri.

Ny!!: Geometri och Geometrisk figur · Se mer »

Giovanni Girolamo Saccheri

Giovanni Girolamo Saccheri, född 5 september 1667 i San Remo, död 25 oktober 1733 i Milano, var en italiensk jesuitpräst och matematiker.

Ny!!: Geometri och Giovanni Girolamo Saccheri · Se mer »

Gottfried Wilhelm von Leibniz

Gottfried Wilhelm von Leibniz,, född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker, filosof och friherre.

Ny!!: Geometri och Gottfried Wilhelm von Leibniz · Se mer »

Grekiska

Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Geometri och Grekiska · Se mer »

Hyperbel

En hyperbel är den geometriska orten för en punkt P i planet, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna F1 och F2, har en konstant skillnad.

Ny!!: Geometri och Hyperbel · Se mer »

Hyperbolisk geometri

Hyperbolisk geometri är en typ av icke-euklidisk geometri.

Ny!!: Geometri och Hyperbolisk geometri · Se mer »

Icke-euklidisk geometri

En icke-euklidisk geometri är en geometrisk teori där Euklides femte axiom, parallellaxiomet, inte gäller.

Ny!!: Geometri och Icke-euklidisk geometri · Se mer »

Inkommensurabilitet

Inkommensurabilitet är en vetenskapsteoretisk term som avser att något inte kan jämföras med något annat vid mätning, något inte kan mätas, eller något är ojämförbart eller oförenligt med något annat.

Ny!!: Geometri och Inkommensurabilitet · Se mer »

Irrationella tal

Inom matematiken är irrationella tal reella tal som inte är rationella tal, det vill säga tal som inte kan skrivas som a/b, där a och b är heltal samt b skilt från noll.

Ny!!: Geometri och Irrationella tal · Se mer »

Isaac Newton

Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.

Ny!!: Geometri och Isaac Newton · Se mer »

János Bolyai

Konstruerad bild av János Bolyai János Bolyai, född 15 december 1802, död 27 januari 1860, var en ungersk matematiker.

Ny!!: Geometri och János Bolyai · Se mer »

Johann Heinrich Lambert

Johann Heinrich Lambert Johann Heinrich Lambert, född den 26 augusti 1728 i Mulhouse (Alsace) i dåvarande Schweiz (nuvarande Frankrike), död den 25 september 1777 i Berlin, var en schweizisk-tysk matematiker, fysiker, astronom och filosof.

Ny!!: Geometri och Johann Heinrich Lambert · Se mer »

Kägelsnitt

Ett kägelsnitt (konisk sektion) är skärningen mellan ett plan och en cirkulär konisk yta.

Ny!!: Geometri och Kägelsnitt · Se mer »

Kontinuerlig funktion

Att en funktion är kontinuerlig betyder att den är sammanhängande. Denna funktion är inte kontinuerlig i punkten ''x''0 eftersom den där gör ett hopp. Inom matematiken är en storhet som är kontinuerlig en storhet som är sådan att man alltid kan finna en annan storhet som skiljer sig från den förra med en kvantitet som är mindre än någon ändlig storhet.

Ny!!: Geometri och Kontinuerlig funktion · Se mer »

Kontor

Ett skrivbord på ett kontor, 2005. Ett kontor är en lokal avsedd för skrivbordsarbete, till exempel administrationen i företag och föreningar.

Ny!!: Geometri och Kontor · Se mer »

Koordinater

Kartesiska koordinater i ett plan Koordinater är matematiska tal som anger geometriska punkter.

Ny!!: Geometri och Koordinater · Se mer »

Krökning

Krökning är måttet på en kurvas, ytas eller annan flerdimensionell ytas (mångfalds) böjning, dvs.

Ny!!: Geometri och Krökning · Se mer »

Kropp (geometri)

En kropp är i geometrin ett geometriskt objekt med tre dimensioner.

Ny!!: Geometri och Kropp (geometri) · Se mer »

Kurva

En enkel sluten kurva i planet En sluten kurva som inte är enkel En kurva är ett begrepp inom geometri och matematisk analys.

Ny!!: Geometri och Kurva · Se mer »

Kvadrat

Kvadrat passare och linjal. Kvadrat, från latinets quadratum eller quadratus, i den svenska betydelsen, är inom geometrin en beteckning på en fyrhörnig, plan geometrisk figur där alla sidor är lika långa och alla vinklar är räta.

Ny!!: Geometri och Kvadrat · Se mer »

Linjär algebra

Arthur Cayley (1821–1895). Carl Friedrich Gauss (1777–1855). William Rowan Hamilton (1805–1865). Linjär algebra är den gren av matematiken som studerar vektorer, linjära rum (vektorrum), linjära koordinattransformationer och linjära ekvationssystem.

Ny!!: Geometri och Linjär algebra · Se mer »

Logistik

Denna artikel handlar om styrning av flöden.

Ny!!: Geometri och Logistik · Se mer »

London

London är huvudstad i Storbritannien och (de facto) i riksdelen England.

Ny!!: Geometri och London · Se mer »

Matematik

arkivdatum.

Ny!!: Geometri och Matematik · Se mer »

Matematisk analys

Matematisk analys är den del av matematiken som behandlar gränsvärden, huvudsakligen derivator och integraler, och har ofta ett fokus på funktioner av reella eller komplexa variabler.

Ny!!: Geometri och Matematisk analys · Se mer »

Metriskt rum

Inom matematiken är ett metriskt rum en mängd X tillsammans med en funktion d: X \times X \to \mathbb sådan att dessa villkor gäller för alla element x,y,z\in X.

Ny!!: Geometri och Metriskt rum · Se mer »

Nikolaj Lobatjevskij

Nikolaj Lobatjevskij. Nikolaj Ivanovitj Lobatjevskij, född 1 december (motsvarande 20 november (g.s.)) 1792 i Nizjnij Novgorod, död 24 februari (motsvarande 12 februari (g.s.)) 1856 i Kazan, var en rysk matematiker.

Ny!!: Geometri och Nikolaj Lobatjevskij · Se mer »

Omar Khayyam

Ghiyās od-Dīn Abol-Fath Omār ibn Ebrāhīm Khayyām Neyshābūri (persiska: غیاث الدین ابو الفتح عمر بن ابراهیمخیامنیشابوری), född 18 maj 1048 i Neyshabur i nuvarande Iran, död 4 december 1131 i Neyshabur, var en persiskOmar Khayyam.

Ny!!: Geometri och Omar Khayyam · Se mer »

Parabel (kurva)

En parabel. '''F''' är brännpunkten (''focus''), '''I''' är styrlinjen (''directrix'') och '''A''' är extrempunkten (''vertex''). Avståndet till brännpunkten är lika med avståndet till styrlinjen för varje punkt på parabeln. En parabel är den geometriska orten för punkter i ett plan vilkas avstånd till en given punkt (brännpunkten eller fokus) och till en given rät linje (styrlinjen) är lika.

Ny!!: Geometri och Parabel (kurva) · Se mer »

Parallell (matematik)

Linjerna ''a'' och ''b'' är parallella linjer, därför är vinklarna β och Θ som blir av den genomgående linjen ''t'' lika stora för båda linjerna Inom geometrin är två räta linjer parallella ifall vinkeln som bildas mellan dem är exakt 0 eller 180 grader.

Ny!!: Geometri och Parallell (matematik) · Se mer »

Parallellaxiomet

Parallellaxiomet är det femte axiomet i euklidisk geometri (uppkallad efter den grekiske matematikern Euklides).

Ny!!: Geometri och Parallellaxiomet · Se mer »

Passare (ritverktyg)

Konstruktion av cirkel med passare. En stickpassare. Passare eller cirkelpassare är ett verktyg som används för att till exempel rita cirklar.

Ny!!: Geometri och Passare (ritverktyg) · Se mer »

Pi

Talet π (pi), även kallat Arkimedes konstant, är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter.

Ny!!: Geometri och Pi · Se mer »

Pierre de Fermat

Pierre de Fermat (1607-1665) Pierre de Fermat, född 1607 i Beaumont-de-Lomagne, död 12 januari 1665 i Castres, var en fransk domare och amatörmatematiker.

Ny!!: Geometri och Pierre de Fermat · Se mer »

Plan (geometri)

Inom matematiken är ett plan en flat, tvådimensionell yta med oändlig utsträckning.

Ny!!: Geometri och Plan (geometri) · Se mer »

Platon

Rafael i fresken ''Skolan i Aten''. Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.

Ny!!: Geometri och Platon · Se mer »

Polyeder

Kub, regelbunden polyeder, platonsk kropp. En polyeder (av grekiskans polús, många, och hédra, yta) är en kropp som begränsas av ett ändligt antal plan och har ett antal månghörningar, polygoner, som sidoytor.

Ny!!: Geometri och Polyeder · Se mer »

Polygon

Polygoner eller månghörningar är ett samlingsnamn för tvådimensionella geometriska figurer i form av slutna kurvor bestående av ett ändligt antal räta linjesegment i planet.

Ny!!: Geometri och Polygon · Se mer »

Projektiv geometri

Projektiv geometri är både ett matematiskt ämne och en del av perspektivläran.

Ny!!: Geometri och Projektiv geometri · Se mer »

Punkt (geometri)

Många punkter i ett koordinatsystem En punkt betecknar inom geometri ett objekt utan någon utsträckning.

Ny!!: Geometri och Punkt (geometri) · Se mer »

Pythagoras

Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.

Ny!!: Geometri och Pythagoras · Se mer »

Pythagoras sats

Enligt Pythagoras sats är arean av den röda kvadraten samma som arean av de blå och gröna kvadraterna tillsammans. Sambandet mellan ''a'', ''b'' och ''c'' är således ''a''2 + ''b''2.

Ny!!: Geometri och Pythagoras sats · Se mer »

Pythagoréerna

Pythagoréerna firar soluppgång. Målning av Fjodor Bronnikov. Pythagoréerna var ett filosofiskt brödraskap och esoterisk sekt i antiken bildad av Pythagoras år 530 f.Kr. i Kroton, Magna Graecia nuvarande Syditalien.

Ny!!: Geometri och Pythagoréerna · Se mer »

Rät linje

Notera att den röda linjen och den bruna linjen har samma lutning men olika y-skärning. En rät linje, ofta benämnd enbart linje, är en kurva, där närmaste vägen mellan två punkter på kurvan går utefter linjen.

Ny!!: Geometri och Rät linje · Se mer »

Rektangel

Rektangel En rektangel är en plan geometrisk figur i form av en fyrhörning, där alla fyra hörnens vinklar är räta.

Ny!!: Geometri och Rektangel · Se mer »

Relativitetsteori

Tvådimensionell visualisering av rumtid-störningen från en massiv kropp. Beskriven med allmän relativitetsteori. Albert Einsteins relativitetsteori är en uppsättning av två teorier i fysik: den speciella relativitetsteorin och den allmänna relativitetsteorin.

Ny!!: Geometri och Relativitetsteori · Se mer »

René Descartes

René Descartes, Renatus Cartesius, född 31 mars 1596 i La Haye en Touraine (nuvarande Descartes) i Touraine, död 11 februari 1650 i Stockholm, var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman, och jurist.

Ny!!: Geometri och René Descartes · Se mer »

Riemanngeometri

Riemanngeometri, Riemannsk geometri, är en gren av differentialgeometrin som studerar glatta mångfalder med riemannmetrik, dvs mångfalder vilkas tangentrum varierar jämnt från punkt till punkt och har en metrik i form av en positivt definit kvadratisk form.

Ny!!: Geometri och Riemanngeometri · Se mer »

Riemannmångfald

En Riemannmångfald, Riemannsk mångfald är en glatt mångfald tillsammans med en icke-degenererad inre produkt på varje tangentrum som varierar glatt över mångfalden.

Ny!!: Geometri och Riemannmångfald · Se mer »

Routledge

Routledge är ett brittiskt bokförlag som främst ger ut böcker inom humaniora, och tidigare också uppslagsverk.

Ny!!: Geometri och Routledge · Se mer »

Rum (matematik)

Inom matematiken är rum en mängd, vanligtvis med någon ytterligare struktur.

Ny!!: Geometri och Rum (matematik) · Se mer »

Saint Andrews-universitetet

St. Andrews-universitetet. St.

Ny!!: Geometri och Saint Andrews-universitetet · Se mer »

Sanningsvärde

Ett sanningsvärde är ett värde tilldelat ett påstående grundat på huruvida detta är uppfyllt eller ej.

Ny!!: Geometri och Sanningsvärde · Se mer »

Spegelsymmetri

Spegelsymmetri, egenskap som innebär att ettföremål är identiskt med sin egen spegelbild i ett plan kallat symmetriplan eller spegelplan.

Ny!!: Geometri och Spegelsymmetri · Se mer »

Symmetri

Med symmetri avses oftast i dagligt tal spegelsymmetri.

Ny!!: Geometri och Symmetri · Se mer »

Talteori

Traditionellt är talteorin den gren inom matematiken som rör heltalens egenskaper.

Ny!!: Geometri och Talteori · Se mer »

Tangentrum

Tangentplan Inom matematiken underlättar tangentrummet till en mångfald generaliseringen av vektorer från affina rymder till allmänna mångfalder, eftersom det i det senare fallet inte är möjligt att med hjälp av två punkter på ett enkelt sätt bilda en vektor som ger förskjutningen mellan punkterna.

Ny!!: Geometri och Tangentrum · Se mer »

Tangentvektor

En tangentvektor är en riktningsvektor till en tangent.

Ny!!: Geometri och Tangentvektor · Se mer »

Tensor

En tensor (lat. tendo, "spänna, dra åt, tänja") är ett matematiskt objekt som är en generalisering av begreppen skalär, vektor och linjär operator.

Ny!!: Geometri och Tensor · Se mer »

Teori

En teori är resultatet av ett kontemplativt och rationellt abstrakt, eller generaliserande tankearbete.

Ny!!: Geometri och Teori · Se mer »

Thales

Thales från Miletos (grekiska Θαλής ὁ Μιλήσιος), född cirka 625 f.Kr. i Miletos, död cirka 545 f.Kr., var en grekisk försokratisk filosof, allmänt benämnd som den förste filosofen men känd också för insatser inom astronomi och matematik.

Ny!!: Geometri och Thales · Se mer »

Tillämpad vetenskap

Tillämpad vetenskap innebär att vetenskaplig kunskap tillämpas på en fysisk miljö.

Ny!!: Geometri och Tillämpad vetenskap · Se mer »

Topologi

Broarna i Königsberg är ett klassiskt topologiskt problem. Topologi från grekiskans τοπος ("topos": plats, ställe) och λογος ("logos": lära), är en gren inom den moderna matematiken.

Ny!!: Geometri och Topologi · Se mer »

Triangel

En triangel är en tresidig polygon Triangeln (trigon) är en tresidig polygon och en av de grundläggande geometriska formerna.

Ny!!: Geometri och Triangel · Se mer »

Trigonometri

Om vinkeln ''x'' är känd kan triangelns proportioner beräknas med funktionerna sin, cos och tan Trigonometri är läran om samband mellan vinklar och sidor i en triangel.

Ny!!: Geometri och Trigonometri · Se mer »

Vektorfält

Ett vektorfält associerar en vektor med varje punkt i rummet.

Ny!!: Geometri och Vektorfält · Se mer »

Vinkel

En vinkel eller ett vinkelområde är ett område av ett plan, begränsat av två strålar, det vill säga delar av räta linjer som skär varandra i en punkt.

Ny!!: Geometri och Vinkel · Se mer »

Vinkelns tredelning

Vinkelns tredelning är ett klassiskt problem inom geometrisk konstruktion.

Ny!!: Geometri och Vinkelns tredelning · Se mer »

Volym

Volym är mätetalet för mängden tredimensionell rymd som omges av slutna gränser, till exempel, det utrymme som en substans (fast, flytande, gas eller plasma) eller form upptar eller innehåller.

Ny!!: Geometri och Volym · Se mer »

Vridning

Vridning är deformation kring en rotationsaxel, till exempel när en stång eller balk som är fäst i sin ena ände vrids runt sin längdaxel.

Ny!!: Geometri och Vridning · Se mer »

Yta

Yta utgör en yttre tvådimensionell begränsning av en kropp, eller en avgränsning mellan två kroppar.

Ny!!: Geometri och Yta · Se mer »

2D

2D, en förkortning för tvådimensionell, är det rumsperspektiv där längd och bredd uppfattas.

Ny!!: Geometri och 2D · Se mer »

Omdirigerar här:

Geometer, Geometrier, Geometriker, Geometrin, Geometrisk.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »