Snabbare tillgång än webbläsare!
25 relationer: Amasoner, Aten, Athena, Berlin, Delfi, Fidias, Gaia, Grekisk mytologi, Hellenism, Herakles, Hesiodos, Homeros, Jätte, Kentaurer, Okeanos, Olympen, Parthenon, Peisistratos, Tartaros, Theogonin, Titaner, Uranos, Zeus, 400-talet f.Kr., 500-talet f.Kr..
Amasoner
Herakles i strid med amasoner. Amfora från 500-talet f.Kr. Relief föreställande ''amazonomachi'' Amasoner (grekiska αμαζόνες) var i grekisk mytologi en stam av iranska kvinnokrigare i Sarmatien i Skytien.
Ny!!: Giganter och Amasoner · Se mer »
Aten
Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.
Ny!!: Giganter och Aten · Se mer »
Athena
Avbildning av Athena från 400-talet f.Kr. Athena eller Pallas Athena var vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi.
Ny!!: Giganter och Athena · Se mer »
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Giganter och Berlin · Se mer »
Delfi
Delfis läge i Grekland. Delfi, (grekiska Δελφοί Delphoi, latin Delphi) är både en modern och en forngrekisk stad i prefekturen Fokis i Grekland.
Ny!!: Giganter och Delfi · Se mer »
Fidias
Fidias eller Pheidias (grekiska: Φειδίας) var en grekisk skulptör som levde från cirka 490 f.Kr. till cirka 430 f.Kr. Han brukar ofta omtalas som en av det antika Greklands främsta konstnärer och är känd för att ha skapat monumentala verk som Athenastatyn i Parthenontemplet i Aten och Zeusstatyn i Olympia, båda utförda i guld och elfenben, så kallad kryselefantin, och cirka 12 meter höga.
Ny!!: Giganter och Fidias · Se mer »
Gaia
250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504) Gaia (grekiska Γαία) eller Ge (Γη) var i grekisk mytologi Moder jord.
Ny!!: Giganter och Gaia · Se mer »
Grekisk mytologi
Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.
Ny!!: Giganter och Grekisk mytologi · Se mer »
Hellenism
Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr.
Ny!!: Giganter och Hellenism · Se mer »
Herakles
Herakles kämpar med det nemeiska lejonet på en attisk amfora, gjord kring 540 f.Kr. Herakles var en hjälte i grekisk mytologi.
Ny!!: Giganter och Herakles · Se mer »
Hesiodos
Romersk mosaik från Trier som föreställer Hesiodos ''Hesiodos och musan'', målning av Gustave Moreau. Hesiodos (grekiska: Ἡσίοδος) var en grekisk skald som var verksam omkring 700–650 f.Kr. Han är västvärldens äldste kände poet, och antingen han eller Homeros likaså den äldste författaren.
Ny!!: Giganter och Hesiodos · Se mer »
Homeros
Homeros (grekiska:: Hómēros) är enligt traditionen författare till de klassiska eposen Iliaden och Odysséen.
Ny!!: Giganter och Homeros · Se mer »
Jätte
Goya. Jättinnan Gunnlöd, Suttungs dotter, målning av Anders Zorn. Jättar som rövar bort Freja. Illustration av Arthur Rackham. Jätte (fsv. iætte. kortform av fsv. iætun, från urgermaniskans etunaz med betydelsen frossare) var i nordisk mytologi och folktro en storväxt och stark varelse med människogestalt, ibland klumpig och enfaldig, ibland ond och lömsk, men ibland också trollkunnig och vis.
Ny!!: Giganter och Jätte · Se mer »
Kentaurer
En kentaur på en metop från Parthenon. Kentaurer eller centaurer är mytologiska varelser med en hästs kropp, men med en människas överkropp där hästens huvud och hals sitter.
Ny!!: Giganter och Kentaurer · Se mer »
Okeanos
Okeanos var i grekisk mytologi en världsström, som, cirkelformigt sluten inom sig själv, flöt runt hela jorden utan att blanda sina böljor med havets.
Ny!!: Giganter och Okeanos · Se mer »
Olympen
Olympen eller Olymp (grekiska Όλυμπος Olympos) var i grekisk mytologi gudarnas boning.
Ny!!: Giganter och Olympen · Se mer »
Parthenon
Parthenon (grekiska: Παρθενών) är ett tempel på Akropolis i Aten, tillägnat gudinnan Athena som folket i Aten ansåg vara stadens beskyddare.
Ny!!: Giganter och Parthenon · Se mer »
Peisistratos
Peisistratos (gr. Πεισίστρατος) (cirka 607-528 f.Kr.) var en grekisk statsman som blev tyrann av Aten efter en (mycket populär) kupp och styrde 561 f.Kr., 559-556 f.Kr. och 545-528 f.Kr.
Ny!!: Giganter och Peisistratos · Se mer »
Tartaros
Persefone övervakar Sisyfos i den grekiska underjorden, ca 530 f.Kr. Tartaros (grekiska: Τάρτᾰρος, Tártaros, latin: Tartarus) var i den grekiska mytologin och även i den romerska mytologin en plats i Hades, underjordens dödsrike.
Ny!!: Giganter och Tartaros · Se mer »
Theogonin
Theogonin (grekiska: Θεογονία, Theogonía; 'gudarnas födelse') är ett verk på hexameter skrivet av Hesiodos omkring år 700 f.Kr.
Ny!!: Giganter och Theogonin · Se mer »
Titaner
Titanen Okeanos. Titaner var i grekisk mytologi den första generationens gudomliga väsen som alla var barn av Uranos (himlen) och Gaia (jorden).
Ny!!: Giganter och Titaner · Se mer »
Uranos
Uranos (grekiska: Ουρανός, Ouranos) var i den grekiska mytologin en himmelsgud, en personifikation av det allt omslutande och befruktande himlavalvet.
Ny!!: Giganter och Uranos · Se mer »
Zeus
Zeus, romersk kopia av grekiskt original från 300-talet f.Kr. Zeus (grekiska Zεύς, även Δίας) var gudarnas konung och himlens härskare i grekisk mytologi.
Ny!!: Giganter och Zeus · Se mer »
400-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Giganter och 400-talet f.Kr. · Se mer »
500-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Giganter och 500-talet f.Kr. · Se mer »
Omdirigerar här:
Gigant, grekisk mytologi, Giganterna, Gigantomachi.
