Snabbare tillgång än webbläsare!
35 relationer: Afghanistan, Alajbergen, Antimon, Arsenik, Fanbergen, Ferganadalen, Gissarbergen, Guld, Kap-Kutan, Karst, Kirgizer, Kirgizistan, Klättring, Klimatförändring, Kol, Kugitangtau, Kvicksilver, Molybden, Nationalencyklopedin, Pamir, Pamiro-Alaj, Stora sovjetencyklopedin, Svensk uppslagsbok, Syr-Darja, Tadzjikistan, Tianshan, Turkestanbergen, Turkmeniska, Turkmenistan, Uzbekistan, Vachsj, Vandring, Volfram, Zeravsjan, Zeravsjanbergen.
Afghanistan
Afghanistan är ett land i södra Asien.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Afghanistan · Se mer »
Alajbergen
Alajbergen Alajbergen eller Alaj är en bergskedja i Centralasien.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Alajbergen · Se mer »
Antimon
Antimon är ett halvmetalliskt grundämne.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Antimon · Se mer »
Arsenik
Arsenik (latinskt namn, arsenicum) är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Arsenik · Se mer »
Fanbergen
Fanbergen (ryska:Фанские горы, "Fanskie gory", eller Фаны, "Fany") är den högsta, centrala delen av Zeravsjanbergen, i väster och öster begränsad av floderna Arsjamajdan (Арчамайдан) respektive Fandarja (Фандарья) och belägen i södra delen av provinsen Sughd i Tadzjikistan.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Fanbergen · Se mer »
Ferganadalen
Karta över Ferganadalen Osj i Kirgizistan Ferganadalen, eller Ferghanadalen, (uzbekiska: Farg'ona vodiysi eller Фарғона водийси; kirgiziska: Фергана өрөөнү, Fergana öröönü; tadzjikiska: водии Фaрғонa, vodii Farghona; ryska: Ферганская долина, Ferganskaja dolina; persiska: وادی فرغا نہ) är en tätbefolkad sänka belägen mellan Tian Shan i norr och Alajbergen i söder i Centralasien.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Ferganadalen · Se mer »
Gissarbergen
Gissarbergen med Dusjanbes utkanter i förgrunden. Gissarbergen, Hissarbergen eller Hisorbergen är en centralsaiatisk bergskedja i västra delen av Gissaro-Alaj som sträcker sig ungefär 200 km i en öst-västlig riktning över gränsen mellan Tadzjikistan och Uzbekistan.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Gissarbergen · Se mer »
Guld
Guld (latin: aurum) är ett grundämne och mineral, med den kemiska beteckningen Au och atomnummer 79.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Guld · Se mer »
Kap-Kutan
Kap-Kutan (ryska:Кап-Кутан) eller Cupp-Coutunn är en karstgrotta som tillsammans med det med detta förbundna Promeszjutosjnaja (Промежуточная) är det största systemet av grottor i kalksten i forna Sovjetunionen.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Kap-Kutan · Se mer »
Karst
Minerve, Frankrike. Karst är ett vittringsfenomen som består av vidare sprickor, skiktfogar och grottsystem, oftast förekommande i kalksten.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Karst · Se mer »
Kirgizer
Kirgiziska kvinnor. Kirgizer (även kirgiser) är ett turkfolk som talar kirgiziska, som är ett turkiskt språk, och som är majoritetsbefolkning i Kirgizistan.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Kirgizer · Se mer »
Kirgizistan
Kirgizistan (kirgiziska: Кыргызстан, Kyrgyzstan; ryska: Киргизия, Kirgizija och Кыргызстан, Kyrgyzstan), officiellt Republiken Kirgizistan, är ett land i Centralasien. Det kustlösa och kuperade landet gränsar till Kazakstan, Kina, Tadzjikistan och Uzbekistan. Huvudstad är Bisjkek. Området införlivades med Kejsardömet Ryssland 1867 och kom sedan att vara en delrepublik i Sovjetunionen fram till självständigheten 1991. Under 1990-talet var landet relativt demokratiskt och stabilt, men tilltagande korruption ledde till den oblodiga Tulpanrevolutionen 2005. Sedan dess har den demokratiska situationen i landet försämrats och oppositionen förtryckts. Sedan den världsomspännande finanskrisen 2008 har mycket av de pengar som skickades hem av kirgiser som arbetat i Ryssland sinat och fattigdomen brett ut sig.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Kirgizistan · Se mer »
Klättring
Klättrare på "Valkyrie" vid The Roaches i Staffordshire i England. Klättrare på Fitz Roy i Argentina. Klättring är en sport som kan bedrivas såväl inomhus som utomhus.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Klättring · Se mer »
Klimatförändring
Klimatförändring är variationer av jordens klimat över tiden, lokalt eller globalt, som bildar en trend över tidsperioder som sträcker sig alltifrån decennier till miljontals år.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Klimatförändring · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Kol · Se mer »
Kugitangtau
Kugitangtau, Köýtendag, Koytendag eller Kugitangbergen (Turkmeniska: Köýtendag, ryska: Кугитангтау, "Kugitangtau" är en kombination av tadzjik och uzbek och betyder bokstavligen berg-kanjon-bergV.A. Maltsev & C.A. Self,, i Proceedings of the University of Bristol Spelæological Society, 1992, 19(2), sid.117 ff.) är en bergskedja i änden på en sydvästlig utlöpare från Gissarbergen, Bajsuntau (Байсунтау).
Ny!!: Gissaro-Alaj och Kugitangtau · Se mer »
Kvicksilver
Kvicksilver (kemisk förkortning Hg; latinskt namn hydrargyrum, efter grekiska hydrargyros, ὑδράργυρος, "vattensilver") är ett metalliskt grundämne som är flytande vid normal rumstemperatur.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Kvicksilver · Se mer »
Molybden
Molybden är ett metalliskt grundämne.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Molybden · Se mer »
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Nationalencyklopedin · Se mer »
Pamir
Pik Ismoil Somoni, 7 495 m ö h Pamir ("Världens tak") (persiska: پامیر) är ett 120 000 km² stort bergslandskap i Centralasien beläget mellan Hindukush, Karakorum och Tian Shan.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Pamir · Se mer »
Pamiro-Alaj
Pamiro-Alaj vid Jiptyk Pass. Pamiro-Alaj (Памиро-Алай) eller Pamir-Alaj är en benämning för det bergsområde som utgörs av Pamir och Gissaro-Alaj samt Tadzjiksänkan.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Pamiro-Alaj · Se mer »
Stora sovjetencyklopedin
Stora sovjetencyklopedin (ryska: Большая советская энциклопедия, eller БСЭ; transkriberat Bolsjaja sovetskaja entsiklopedija) är en av de största och mest moderna encyklopedierna på ryska, de gavs ut av Sovjetunionen mellan 1926 och 1990.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Stora sovjetencyklopedin · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Svensk uppslagsbok · Se mer »
Syr-Darja
Qyzylorda i Kazakstan. Syr-Darja (uzbekiska: Sirdaryo; tadzjikiska: Сирдарё, Sirdarjo; kazakiska: Сырдария, Syrdarija; persiska: سیردریا, Sir darya (darya är dari för flod)), antikens Jaxartes (grekiska: ὁ Ιαξάρτης), är en 2 212 kilometer lång flod i Centralasien.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Syr-Darja · Se mer »
Tadzjikistan
Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan, (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan i söder, Uzbekistan i väster, Kirgizistan i norr och Kina i öster. Dess huvudstad och största stad är Dusjanbe. Tadzjikistan är medlem i Förenta nationerna, Oberoende staters samvälde, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Islamiska konferensorganisationen och Shanghai Co-operation Organisation.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Tadzjikistan · Se mer »
Tianshan
Tianshan, Tian Shan eller Tien Shan (på kirgiziska Тянь-шаня, Tian-sjanja; kinesiska: 天山, Tiānshān; uiguriska: تهڭرىتاغ, Tangri Tagh), är ett stort bergsområde väster om Takla Makanöknen i Centralasien i gränsområdet mellan Kazakstan, Kirgizistan och den autonoma regionen Xinjiang i Kina.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Tianshan · Se mer »
Turkestanbergen
Turkestanbergen (kirgiziska: Түркстан кырка тоосу, tadzjikiska: қаторкӯҳи Туркистон, uzbekiska: Turkiston tizmasi, Туркестанский хребет) är en bergskedja som löper i öst-västlig riktning och är den nordligaste av de tre som utör västra Gissaro-Alaj.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Turkestanbergen · Se mer »
Turkmeniska
Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Turkmeniska · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Turkmenistan · Se mer »
Uzbekistan
Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Uzbekistan · Se mer »
Vachsj
Vachsj (tadzjikiska: Вахш eller وخش), även Kyzyl-Suu (kirgiziska: Кызылсуу) i de övre delarna och Suchob (tadzjikiska: Сурхоб) i de mellersta,; är en flod i Kirgizistan och Tadzjikistan.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Vachsj · Se mer »
Vandring
Vandring i Argentina. Vandring i Grand Teton National Park i USA. Vandring (även kallat att hajka efter engelskans hiking) är en form av friluftsaktivitet som innebär att en person till fots i rekreationssyfte förflyttar sig genom naturen.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Vandring · Se mer »
Volfram
Volfram är ett metalliskt grundämne som upptäcktes 1783 av Carl Wilhelm Scheele.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Volfram · Se mer »
Zeravsjan
Zeravsjan är en flod som har sin källor i nordvästra Tadzjikistan och rinner till att börja med i sin egen dalgång mellan Turkestanbergen i norr och Zeravsjanbergen i söder för att sedan flyta genom Uzbekistans centrala lågland och förbi Samarkand och Buchara och försvinna i ökensanden just innan den når Amu-Darja.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Zeravsjan · Se mer »
Zeravsjanbergen
Zeravsjanbergen (Зеравшанский хребет) är en bergskedja i Tadzjikistan och Uzbekistan som är en del av Gissaro-Alaj.
Ny!!: Gissaro-Alaj och Zeravsjanbergen · Se mer »
