Snabbare tillgång än webbläsare!
174 relationer: Alaska, Alaskaköpet, Albanien, Aloysius Lilius, Alsace, Anders Spole, Anno Mundi, April, Augusti, Augustus, Österrike, Babylon, Bayern, Böhmen, Bondepraktikan, Bysantinska kalendern, Dag, Danmark, Datum, December, Dionysius Exiguus, Dygn, Efter Kristus, Egypten, Engelska, Epok (astronomi), Estland, Färöarna, Första konciliet i Nicaea, Februari, Finland, Frankrike, Fredag, Freja, Fullmåne, Gamla stilen och nya stilen, Graubünden, Gregorius XIII, Hebreiska, Interregnum, Island, Italien, Januari, Japan, Jesus, Jordrotation, Judar, Judiska kalendern, Juli, Julianska kalendern, ..., Juni, Jupiter, Kalender, Karl XII, Kejsardömet Ryssland, Kina, Koordinerad universell tid, Korea, Kristendom, Kungariket Bulgarien, Kungariket Grekland, Kungariket Jugoslavien, Kungariket Portugal, Kungariket Rumänien, Kungariket Storbritannien, Kyrkbok, Lördag, Litauen, Lorraine, Luxemburg, Maj, Mars (månad), Mars (planet), Mähren, Månad, Måndag, Måne (mytologi), Månen, Månfas, Medina, Merkurius, Midnatt, Midvinter, Minut, Muhammed, Muslimska kalendern, Nederländerna, Nils Lithberg, Norge, November, Oden, Oktober, Onsdag, Ortodoxi, Påve, Påvlig bulla, Polsk-litauiska samväldet, Polyteism, Preussen, Protestantism, Romersk-katolska kyrkan, Romerska kalendern, Ryska revolutionen, Sabbat, Sankt Gallen (kanton), Saturnus, Söndag, Schweiz, Sekund, September, Septuaginta, Skottår, Skottsekund, Sol (mytologi), Solår, Solen, Spanien, Spanska, Strasbourg, Svenska humanistiska förbundet, Svenska kalendern, Sverige, Taxering, Tideräkning, Timme, Tisdag, Tor, Torsdag, Transsylvanien, Turkiet, Tyr, Tyrolen, Tyska, Tyskland, Ungern, Uppsala universitet, USA, Vår tideräkning, Vecka, Venus, 1 mars, 1582, 1583, 1584, 1585, 1587, 1590, 1610, 1648, 1682, 17 februari, 1700, 1712, 1724, 1752, 1753, 1760, 1800, 1811, 1867, 1873, 1875, 1896, 1900, 1911, 1912, 1915, 1916, 1918, 1919, 1925, 1926, 2000, 30 februari. Förläng index (124 mer) »
Alaska
Alaska är en icke-kontinental amerikansk delstat och den största till ytan i USA.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Alaska · Se mer »
Alaskaköpet
US-dollar. Ryska amerika på denna karta. Alaskaköpet (Alaska Purchase) var när USA 1867 förvärvade Alaska (dåvarande Ryska Amerika) från Ryssland.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Alaskaköpet · Se mer »
Albanien
Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).
Ny!!: Gregorianska kalendern och Albanien · Se mer »
Aloysius Lilius
Aloysius Lilius (Luigi Lilio eller Giglio, cirka 1510–1576) var en italiensk läkare, filosof och kronolog.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Aloysius Lilius · Se mer »
Alsace
Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Alsace · Se mer »
Anders Spole
Anders Spole, född 13 juni 1630 i Barnarp i Småland, död 1 augusti 1699 i Uppsala, var en svensk matematiker och astronom.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Anders Spole · Se mer »
Anno Mundi
access-date.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Anno Mundi · Se mer »
April
April är årets fjärde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och April · Se mer »
Augusti
Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Augusti · Se mer »
Augustus
Caesar Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), ursprungligen Gaius Octavius, född 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Augustus · Se mer »
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Österrike · Se mer »
Babylon
1000-talet f.Kr. Amerikanska marinkårssoldater vid de återuppbyggda ruinerna i Babylon, 2003. Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Babylon · Se mer »
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Bayern · Se mer »
Böhmen
Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Böhmen · Se mer »
Bondepraktikan
Ur en tysk bondepraktika från 1515. Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Bondepraktikan · Se mer »
Bysantinska kalendern
Den bysantinska kalendern, bör mer rätteligen kallas för den bysantinska tideräkningen, eftersom den tillämpar den julianska kalendern, utgående liksom den judiska från världens skapelse, Anno Mundi, under världens år, det vill säga efter världens skapelse (latin: av annus, "år" och mundus, "värld"; grekiska: έτος Κόσμου, etos kosmou, bokstavligen "universums år", förkortat AM. Vid dateringen av denna, som inom båda traditioner utgår från Gamla Testamentets dokumentation av människosläktet, kom de kristna dock fram till ett äldre datum, mars 5508 f.Kr, dvs 1747 år tidigare än judarnas bestämning 7 okt 3761 f.Kr. Den stora skillnaden förklaras av att de kristna använde Septuaginta som källmaterial, medan judarna utgick från den Masoretiska standardiseringen av Torah. Den bysantinska dateringen av skapelsen, som undergick smärre revisioner innan den slutgiltigt avgjordes på 600-talet e.Kr., tjänade som utgångspunkt för det bysantinska rikets och den ortodoxa kyrkans kalender. Östkyrkan undvek att använda Kristi födelse som epok, eftersom datumet för densamma var omdiskuterat (och alltjämt är) så sent som på 1300-talet. Den bysantinska tideräkningen övertogs av det ryska folket, och bibehölls officiellt i Ryssland fram till de "förvästligande" reformerna av Peter den store på 1700-talet. Den används ännu inofficiellt av ortodoxa kyrkan.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Bysantinska kalendern · Se mer »
Dag
Dagens utseende den 2 april 13:00 UTC Dagen är den ljusa delen av dygnet, det vill säga tidsperioden mellan solens uppgång och nedgång, motsatsen till natt.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Dag · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Danmark · Se mer »
Datum
länk.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Datum · Se mer »
December
December är årets tolfte och sista månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och December · Se mer »
Dionysius Exiguus
Dionysius Exiguus, född cirka 470, död mellan 540 och 560, var en skytisk-romersk munk.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Dionysius Exiguus · Se mer »
Dygn
I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).
Ny!!: Gregorianska kalendern och Dygn · Se mer »
Efter Kristus
Efter Kristus (ofta förkortat e.Kr.) är den i modern svenska vanligtvis använda benämningen på årtal enligt de Julianska och Gregorianska kalenderna.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Efter Kristus · Se mer »
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Egypten · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Engelska · Se mer »
Epok (astronomi)
En epok (av franska époque, grekiska εποχή) är en tidpunkt som utgör utgångspunkt för tid och, indirekt, för läge.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Epok (astronomi) · Se mer »
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Estland · Se mer »
Färöarna
Topografisk karta över Färöarna. Lunnefågeln på färöiskt frimärke Färöarna (färöiska: Føroyar; danska: Færøerne) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Färöarna · Se mer »
Första konciliet i Nicaea
Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Första konciliet i Nicaea · Se mer »
Februari
Februari är årets andra månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår) och är därmed årets kortaste månad, då alla andra månader har 30 eller 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Februari · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Finland · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Frankrike · Se mer »
Fredag
"Freja tros ha givit fredagen sitt namn, här porträtterad av Johannes Gehrts (1901) Fredag är en veckodag som i Norden är, enligt vissa forskare, uppkallad efter den fornnordiska guden Odens hustru Frigg.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Fredag · Se mer »
Freja
smycket Brisingamén till Freja. Målning av Nils Blommér från 1845. Freja (eller Fröja, hämtad 12 augusti 2008; ibland även Freyja på isländska och fornnordiska; Fröa i Svenska dialekter och Froya på färöiska) var en framträdande gudinna i nordisk mytologi.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Freja · Se mer »
Fullmåne
Fullmåne över Stockholm den 12 december 2005. Fullmåne är den månfas då solen belyser hela den halva av månen som är vänd mot jorden.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Fullmåne · Se mer »
Gamla stilen och nya stilen
Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Gamla stilen och nya stilen · Se mer »
Graubünden
Graubünden är en kanton i sydöstra Schweiz.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Graubünden · Se mer »
Gregorius XIII
Gregorius XIII:s påvevapen. Gregorius XIII, egentligen Ugo Boncompagni, född 7 januari 1502 i Bologna, Italien, död 10 april 1585 i Rom, var påve från den 13 maj 1572 till den 10 april 1585.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Gregorius XIII · Se mer »
Hebreiska
Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga. Hebreiska, hebr.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Hebreiska · Se mer »
Interregnum
Interregnum, från latinets inter- ("mellan") och rēgnum ("regerande", från rex - "kung"), kallas tiden mellan en ledares eller regerings avgång eller avsättning och valet av dess efterträdare.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Interregnum · Se mer »
Island
Island (Ísland) är en europeisk republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Island · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Italien · Se mer »
Januari
Januari är årets första månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Januari · Se mer »
Japan
Japan (日本, Nihon eller Nippon; formellt 日本国, Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Japan · Se mer »
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Jesus · Se mer »
Jordrotation
Vy mot norra himmelspolen från Himalaya i Nepal. En längre tids exponering gör att stjärnorna bildar streck. Dygnets längd från 1973 till 2015. En animation av jordens rotation. Jordrotationen är jordens rotation kring sin egen tänkta axel.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Jordrotation · Se mer »
Judar
rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Judar · Se mer »
Judiska kalendern
Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna).
Ny!!: Gregorianska kalendern och Judiska kalendern · Se mer »
Juli
Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Juli · Se mer »
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Julianska kalendern · Se mer »
Juni
Juni är årets sjätte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Juni · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Jupiter · Se mer »
Kalender
Ryskt kalenderblad från den 12 december 1937. En kalender är ursprungligen en standard för tideräkning genom att räkna dagar och längre tidsperioder, det vill säga synonymt med kronologi.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kalender · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Karl XII · Se mer »
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kejsardömet Ryssland · Se mer »
Kina
Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kina · Se mer »
Koordinerad universell tid
Koordinerad universell tid (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time och franska temps universel coordonné) är en utgångspunkt för exakta tidsangivelser världen över.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Koordinerad universell tid · Se mer »
Korea
Korea är det historiskt enade riket och nationen på Koreahalvön i nordöstra Asien.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Korea · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kristendom · Se mer »
Kungariket Bulgarien
Kungariket (Tsardömet) Bulgarien (bulgariska: Царство България) bildades den 5 oktober 1908 n.s. (den 22 september 1908 g.s.) då furstendömet Bulgarien officiellt förklarade sin självständighet från Osmanska riket, och upphöjdes till kungariket.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Bulgarien · Se mer »
Kungariket Grekland
Kungariket Grekland (grekiska: Βασίλειον τῆς Ἑλλάδος, Vasíleion tīs Elládos) var en stat som bildades 1832 genom London-protokollen, undertecknade av stormakterna Storbritannien, Frankrike och Tsarryssland.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Grekland · Se mer »
Kungariket Jugoslavien
Kungariket Jugoslavien var ett kungadöme i sydöstra Europa som existerade från slutet av första världskriget till andra världskriget.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Jugoslavien · Se mer »
Kungariket Portugal
Kungariket Portugal var en monarki på Iberiska halvön i Europa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Portugal · Se mer »
Kungariket Rumänien
Kungariket Rumänien kallades den rumänska staten som parlamentarisk monarki under perioden 13 mars 1881–30 december 1947, med konstitutioner från 1866, 1923 och 1938.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Rumänien · Se mer »
Kungariket Storbritannien
Kungariket Storbritannien (Kingdom of Great Britain) var en suverän stat i nordvästra Europa som existerade mellan 1707 och 1800.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Storbritannien · Se mer »
Kyrkbok
Kyrkbok (eller kyrkobok) är ett register som kyrkan (församlingen) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Kyrkbok · Se mer »
Lördag
Ord för lördag i olika länder i Europa. Blå färg innebär att dagens namn syftar på "baddag". Lördag är en veckodag som i Norden fått sitt namn efter den fornsvenska traditionen att bada; löga sig (från urgermanskans laugō – 'vatten, vattenfall') på denna dag, lögardagen.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Lördag · Se mer »
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Litauen · Se mer »
Lorraine
Lorraine (Lothringen) är en före detta administrativ region i nordöstra Frankrike, med gräns mot Tyskland, Luxemburg och Belgien.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Lorraine · Se mer »
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Luxemburg · Se mer »
Maj
Maj är årets femte månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Maj · Se mer »
Mars (månad)
Mars är årets tredje månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Mars (månad) · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Mars (planet) · Se mer »
Mähren
Mährens heraldiska vapen Böhmiska länderna jämfört med dagens administrativa regioner Mähren (tjeckiska: Morava; tyska: Mähren) är en historisk region omfattande 26 095 km² och 4,1 miljoner invånare (2005).
Ny!!: Gregorianska kalendern och Mähren · Se mer »
Månad
Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Månad · Se mer »
Måndag
Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909 Måne som i nordisk mytologi var en personifikation av månen Måndag är första veckodagen som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska guden Måne.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Måndag · Se mer »
Måne (mytologi)
Måne var en personifikation av månen i nordisk mytologi. Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909. Måne eller Máni var i nordisk mytologi månens gud, son till Mundilfare och Natt.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Måne (mytologi) · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Månen · Se mer »
Månfas
Månens faser, sedda från norra halvklotet Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Månfas · Se mer »
Medina
Medina (ar. المدينة المنورة, eller المدينة, officiellt al Madīnat al Munawwarah (Det strålande Medina) är residensstad i provinsen Al Madinah i Saudiarabien. Medina är även det arabiska ordet för stad. Folkmängden uppgår till cirka 1,3 miljoner invånare. Medina har störst betydelse som en av islams viktigaste vallfärdsorter och är den muslimska världens heligaste stad näst efter Mecka. Staden hette tidigare Yathrib och är även kallad Profetens stad (Madīnat an-Nabī). Den var från 622, då Muhammed utvandrade dit från Mecka, till 658, då kalifen Ali flyttade till Kufa, islamväldets huvudstad. I Medina finns den näst efter Kaba i Mecka viktigaste helgedomen i den islamiska världen Masjid al-Nabawi, Profetens moské, som innehåller Muhammeds, hans dotter Fatimas och de två första kaliferna Abu Bakrs och Umar ibn al-Khattabs gravar. Vid sidan av dessa står även en tom sarkofag avsedd för Jesus då han vid tidens slut återkommer. Kungariket Hijaz med de heliga städerna Mecka och Medina erövrades från hashimiterna av Ibn Saud 1924-1925 och införlivades med kungariket Saudiarabien när detta bildades 1932. Att besöka Medinas centrala delar med Muhammeds moské är förbjudet för icke-muslimer.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Medina · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Merkurius · Se mer »
Midnatt
Med midnatt avses i dagligt tal klockslaget 00:00, 24:00, eller 12 p.m. (för 12-timmarsklocka), då ett dygn övergår till nästföljande dygn, eller tiden kring detta klockslag.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Midnatt · Se mer »
Midvinter
Midvinter i Bredskärssund i Umeå kommun 2012. Midvinter är tiden mitt i vintern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Midvinter · Se mer »
Minut
200px Minut, förkortat min, är som tidsenhet 60 sekunder samt 1/60 timme.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Minut · Se mer »
Muhammed
Muhammeds helgedom i Medina i Saudiarabien. Muhammed (arabiska: محمد, Muḥammad, "den prisade"), född omkring 570 i Mecka som Muḥammad ibn ‘Abdullâh, محمد بن عبد الله بن عبد المطلب, död 8 juni 632 i Medina i nuvarande Saudiarabien, var en religiös, politisk och militär ledare som enade Arabiska halvöns stammar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Muhammed · Se mer »
Muslimska kalendern
Muslimsk kalender från Iran 1280 AH (1863), Linden-Museum, Stuttgart. Muslimska kalendern eller islamiska kalendern är en månkalender.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Muslimska kalendern · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Nederländerna · Se mer »
Nils Lithberg
Den lithbergska graven i Visby. Nils Jacob Mauritz Lithberg, född 3 augusti 1883 i Norrlanda, Gotland, död 30 april 1934 i Stockholm, var en svensk folklivsforskare.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Nils Lithberg · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Norge · Se mer »
November
'''November''' från Les Très Riches Heures du Duc de Berry. November är årets elfte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och November · Se mer »
Oden
Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin. Oden eller Odin (fornnordiska Óðinn, fornengelska Wōden, fornsaxiska UUôden, fornhögtyska: Uuodan, av urgermanskans *Wōðanaz) är en högtstående gudom eller överstegud inom asatron och nordisk mytologi, bland annat omnämnd som "allfadern för människor och gudar" och "den enögde allfadern som offrat sitt öga i Mimers brunn, för att kunna se allt som händer i världen".
Ny!!: Gregorianska kalendern och Oden · Se mer »
Oktober
Oktober är årets tionde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Oktober · Se mer »
Onsdag
I de germanska språken har Oden namngett onsdagen Onsdag (fornsvenska: óðins- dagher) är den veckodag som kommer efter tisdag och före torsdag.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Onsdag · Se mer »
Ortodoxi
Ortodoxi eller renlärighet (från grekiskans Ορθοδοξία/Orthodoxía, av orthos '’rätt’'/"sann", och doxa, "mening") innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Ortodoxi · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Påve · Se mer »
Påvlig bulla
Påvlig bulla, undertecknad av Urban VIII En bulla är en påvlig kungörelse.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Påvlig bulla · Se mer »
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »
Polyteism
Gudarna i Asatron samlade runt Balders lik. Målning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1817. Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Polyteism · Se mer »
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Preussen · Se mer »
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Protestantism · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Romerska kalendern
Romersk kalender Den romerska kalendern var en lunisolarkalender.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Romerska kalendern · Se mer »
Ryska revolutionen
Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Ryska revolutionen · Se mer »
Sabbat
Chalot (Sabbatsbröd). Sabbatsdukning. Shabbat, även shabbos eller shabbes, på svenska sabbat, är den bibliska samt judiska vilodagen.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Sabbat · Se mer »
Sankt Gallen (kanton)
Karta över kantonen Sankt Gallens kommuner. Sankt Gallen är en kanton i nordöstra Schweiz.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Sankt Gallen (kanton) · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Saturnus · Se mer »
Söndag
Sol rör sig över himlavalvet Söndag är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol, som även kallades Sunna eller Sunne.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Söndag · Se mer »
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Schweiz · Se mer »
Sekund
Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Sekund · Se mer »
September
September är årets nionde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Gregorianska kalendern och September · Se mer »
Septuaginta
Septuagintafragment på papyrus från Qumran. Septuaginta, av latinets septuaginta, ”sjuttio”, även benämnd LXX, är den äldsta bevarade grekiska helöversättningen av Gamla Testamentet, i Bibeln.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Septuaginta · Se mer »
Skottår
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Skottår · Se mer »
Skottsekund
UTC-klockan från https://web.archive.org/web/20120717021237/http://www.time.gov/ time.gov under UTC-skottsekunden den 30 juni 2012 kl. 23:59:60. En skottsekund är en extra sekund som skjuts in för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation, som är någon tusendels sekund längre än 24 timmar och dessutom en aning oregelbunden.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Skottsekund · Se mer »
Sol (mytologi)
Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909. Trundholmsvagnen från bronsåldern föreställer en gyllene solskiva dragen av en häst och utgör en föregångare till den Sol vi känner från Eddorna. Sol (isl. Sól) är den asynjaSnorre Sturlasson, Snorres Edda, Gylfaginning kapitel 35 sista meningen.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Sol (mytologi) · Se mer »
Solår
Solår är allmänt den tid som behövs för att en himlakropp ska fullborda ett helt varv runt den stjärna (sol) som himlakroppen roterar kring.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Solår · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Solen · Se mer »
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Spanien · Se mer »
Spanska
Spanska (spanska: español), även kastilianska (spanska: castellano), är ett ibero-romanskt språk.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Spanska · Se mer »
Strasbourg
Illfloden och Notre-Dame-katedralen. Strasbourg (franskt uttal eller; tyska: Straßburg, uttal; äldre svensk stavning: Strassburg, uttal eller; elsassiska: Strossburi, uttal) är en stad och kommun i departementet Bas-Rhin i regionen Grand Est i nordöstra Frankrike.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Strasbourg · Se mer »
Svenska humanistiska förbundet
Svenska Humanistiska Förbundet (SHF), är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av lokalförbund som arbetar med humanistisk bildning.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Svenska humanistiska förbundet · Se mer »
Svenska kalendern
30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Svenska kalendern · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Sverige · Se mer »
Taxering
Taxering (att taxera) betyder i allmänhet att fastställa pris, vilket innebär värdera, uppskatta, alternativt belägga med avgift eller beskatta.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Taxering · Se mer »
Tideräkning
Tideräkning handlar om att mäta och ange tiden genom att utnyttja enkelt mätbara astronomiska perioder.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Tideräkning · Se mer »
Timme
En timme, dialektalt timma, förkortat h (lat. hora) är en tidsenhet.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Timme · Se mer »
Tisdag
1911. Tisdag är en veckodag som kommer efter måndag och före onsdag.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Tisdag · Se mer »
Tor
Altunastenen i Uppland. Tor (fornnordiska Þórr, svenska dialekter Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor, samtliga avledningar från ett urgermanskt *Þunraz eller möjligen *Þundaraz) är en forngermansk åskgud som dyrkades av germaner i norra Europa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Tor · Se mer »
Torsdag
Asaguden Tor har namngivit torsdagen, här på en målning från 1872 av Mårten Eskil Winge Torsdag är en veckodag som kommer efter onsdag och före fredag.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Torsdag · Se mer »
Transsylvanien
Historiska Transsylvanien/Siebenbürgen inom Rumänien. Transsylvanien markerad på en karta över dagens Rumänien, med gränserna för dagens rumänska distrikt inritade. Ljusgult motsvarar det historiska transsylvanska kärnlandet. Områdena i gulbrunt motsvarar Maramureş, Rumänska Crişana och det Rumänska Banatet och räknas ibland som del av Transsylvanien. Hunyadiborgen i Vajdahunyad (Hunedoara), Rumänien. Det delade Ungern med befolkningsdata från 1910. Transsylvanien är ett historiskt landskap i västra och norra Rumänien.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Transsylvanien · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Turkiet · Se mer »
Tyr
folkvandringstida guldbrakteat funnen nära Trollhättan. Mars. Från det isländska manuskriptet ''ÍB 299 4to'', Landsbókasafn Íslands. Tyr och Fenrisulven. John Bauer 1911. Tyr (isländska Týr, forntyska Ziu, fornengelska Tiw urgermanska Tiwaz) är en av asagudarna i den nordiska mytologin.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyr · Se mer »
Tyrolen
Tyrolen (tyska Tirol), är en region i Centraleuropa i västra Österrike och norra Italien.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyrolen · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyska · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyskland · Se mer »
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Ungern · Se mer »
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Uppsala universitet · Se mer »
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Ny!!: Gregorianska kalendern och USA · Se mer »
Vår tideräkning
Vår tideräkning, kort v.t., är en alternativ beteckning för den gregorianska kalenderns (och dess föregångare den julianska kalenderns) epok (år 1) – anno Domini (Kristi födelse) – avsedd att markera avstånd från kopplingen till kristendomen genom ombeteckningar av gregorianska årtal.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Vår tideräkning · Se mer »
Vecka
Sovjetiskt kalenderblad från 1937. Då användes den sovjetiska revolutionskalendern med sexdagarsvecka. En vecka är en sammanhängande följd av sju dygn.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Vecka · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Gregorianska kalendern och Venus · Se mer »
1 mars
1 mars är den 60:e dagen på året i den gregorianska kalendern (61:a under skottår).
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1 mars · Se mer »
1582
1582 (MDLXXXII) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1582 · Se mer »
1583
1583 (MDLXXXIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1583 · Se mer »
1584
1584 (MDLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1584 · Se mer »
1585
1585 (MDLXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1585 · Se mer »
1587
1587 (MDLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1587 · Se mer »
1590
1590 (MDXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1590 · Se mer »
1610
1610 (MDCX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1610 · Se mer »
1648
1648 (MDCXLVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1648 · Se mer »
1682
1682 (MDCLXXXII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1682 · Se mer »
17 februari
17 februari är den 48:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 17 februari · Se mer »
1700
1700 (MDCC) var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1700 · Se mer »
1712
1712 (MDCCXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1712 · Se mer »
1724
1724 (MDCCXXIV) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1724 · Se mer »
1752
1752 (MDCCLII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1752 · Se mer »
1753
1753 (MDCCLIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1753 · Se mer »
1760
1760 (MDCCLX) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1760 · Se mer »
1800
1800 (MDCCC) var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1800 · Se mer »
1811
1811 (MDCCCXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1811 · Se mer »
1867
1867 (MDCCCLXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1867 · Se mer »
1873
1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1873 · Se mer »
1875
1875 (MDCCCLXXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1875 · Se mer »
1896
1896 (MDCCCXCVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1896 · Se mer »
1900
1900 (MCM) var ett undantaget normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1900 · Se mer »
1911
1911 (MCMXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1911 · Se mer »
1912
1912 (MCMXII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1912 · Se mer »
1915
1915 (MCMXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1915 · Se mer »
1916
1916 (MCMXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1916 · Se mer »
1918
1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1918 · Se mer »
1919
1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1919 · Se mer »
1925
Sveriges Radio. 1925 (MCMXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1925 · Se mer »
1926
1926 (MCMXXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 1926 · Se mer »
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Gregorianska kalendern och 2000 · Se mer »
30 februari
30 februari är ett datum, som endast har infallit en gång (i Sverige 1712).
Ny!!: Gregorianska kalendern och 30 februari · Se mer »
Omdirigerar här:
Gregoriansk kalender, Gregorianska Kalendern, Gregorianska kalenderns införande, Gregorianska kalenderns införandet i Sverige, Gregorianska stilen, N.s., Västerländsk tideräkning.
