Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Gregorianska kalendern

Index Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern eller nya stilen är den kalender som används i de flesta av jordens länder.

176 relationer: Alaska, Alaskaköpet, Albanien, Aloysius Lilius, Alsace, Anders Spole, April, Augusti, Augustus, Österrike, Babylon, Bayern, Böhmen, Bondepraktikan, Bysantinska kalendern, Dag, Danmark, Datum, December, Dionysius Exiguus, Dygn, Efter Kristus, Egypten, Engelska, Epok, Estland, Färöarna, Första konciliet i Nicaea, Februari, Finland, Frankrike, Fredag, Freja, Fullmåne, Gamla stilen och nya stilen, Graubünden, Gregorius XIII, Hebreiska, Interregnum, Iran, Island, Italien, Januari, Japan, Jesus, Jordrotation, Judar, Judiska kalendern, Juli, Julianska kalendern, ..., Juni, Jupiter, Kalender, Karl XII, Kejsardömet Ryssland, Kina, Koordinerad universell tid, Korea, Kristendom, Kungariket Bulgarien, Kungariket Grekland, Kungariket Jugoslavien, Kungariket Portugal, Kungariket Rumänien, Kungariket Storbritannien, Kyrkbok, Lördag, Litauen, Lorraine, Luxemburg, Maj, Mars (månad), Mars (planet), Mähren, Månad, Måndag, Måne (mytologi), Månen, Månfas, Medina, Merkurius, Midnatt, Midvinter, Minut, Muhammed, Muslimska kalendern, Nederländerna, Nils Lithberg, Norge, November, Oden, Oktober, Onsdag, Ortodoxi, Påve, Påvlig bulla, Polsk-litauiska samväldet, Polyteism, Preussen, Protestantism, Romersk-katolska kyrkan, Romerska kalendern, Ryska revolutionen, Sabbat, Sankt Gallen (kanton), Saturnus, Söndag, Schweiz, Sekund, September, Septuaginta, Skottår, Skottsekund, Sol (mytologi), Solår, Solen, Spanien, Spanska, Strasbourg, Svenska humanistiska förbundet, Svenska kalendern, Sverige, Taxering, Tideräkning, Timme, Tisdag, Tor, Torsdag, Transsylvanien, Turkiet, Tyr, Tyrolen, Tyska, Tyskland, Ungern, Uppsala universitet, USA, Vår tideräkning, Vecka, Venus, 1 mars, 1582, 1583, 1584, 1585, 1587, 1590, 1610, 1648, 1682, 1699, 17 februari, 1700, 1704, 1708, 1711, 1712, 1724, 1752, 1753, 1760, 1811, 1867, 1873, 1875, 1896, 1911, 1912, 1915, 1916, 1918, 1919, 1924, 1925, 1926, 30 februari. Förläng index (126 mer) »

Alaska

Alaska är en amerikansk delstat och den största till ytan i USA.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Alaska · Se mer »

Alaskaköpet

US-dollar. Ryska amerika på denna karta. Alaskaköpet (Alaska Purchase) var när USA 1867 förvärvade Alaska (dåvarande Ryska Amerika) från Ryssland.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Alaskaköpet · Se mer »

Albanien

Albanien (på albanska Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (på albanska Republika e Shqipërisë), är en republik på västra Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Albanien · Se mer »

Aloysius Lilius

Aloysius Lilius (Luigi Lilio eller Giglio, cirka 1510–1576) var en italiensk läkare, filosof och kronolog.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Aloysius Lilius · Se mer »

Alsace

Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Alsace · Se mer »

Anders Spole

Anders Spole, född 13 juni 1630 i Barnarp i Småland, död 1 augusti 1699 i Uppsala, var en svensk matematiker och astronom.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Anders Spole · Se mer »

April

April är årets fjärde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och April · Se mer »

Augusti

Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Augusti · Se mer »

Augustus

Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), född med namnet Gaius Octavius Thurinus den 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr. i Nola, Italien.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Augustus · Se mer »

Österrike

Österrike (Österreich), officiellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Österrike · Se mer »

Babylon

1000-talet f.Kr. Amerikanska marinkårssoldater vid de återuppbyggda ruinerna i Babylon, 2003. Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Babylon · Se mer »

Bayern

Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Bayern · Se mer »

Böhmen

Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Böhmen · Se mer »

Bondepraktikan

Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Bondepraktikan · Se mer »

Bysantinska kalendern

Den bysantinska kalendern, bör mer rätteligen kallas för den bysantinska tideräkningen, eftersom den tillämpar den julianska kalendern, utgående liksom den judiska från världens skapelse.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Bysantinska kalendern · Se mer »

Dag

Dagens utseende den 2 april 13:00 UTC Dagen är den ljusa delen av dygnet, det vill säga tidsperioden mellan solens uppgång och nedgång, motsatsen till natt.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Dag · Se mer »

Danmark

Danmark, formellt Konungariket Danmark, (danska: Kongeriget Danmark), är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Danmark · Se mer »

Datum

länk.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Datum · Se mer »

December

December är årets tolfte och sista månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och December · Se mer »

Dionysius Exiguus

Dionysius Exiguus, född cirka 470, död mellan 540 och 560, var en skytisk-romersk munk.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Dionysius Exiguus · Se mer »

Dygn

I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).

Ny!!: Gregorianska kalendern och Dygn · Se mer »

Efter Kristus

Efter Kristus (ofta förkortat e.Kr.) är den i modern svenska vanligtvis använda benämningen på Anno Domini (latin för i Herrens år), utförligare ANNO DOMINI NOSTRI IESU CHRISTI (i vår Herres Jesu Kristi år), oftast förkortat A. D. eller AD, vilket har varit den dominerande tideräkningsnumreringen av årtal i modern tid i Europa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Efter Kristus · Se mer »

Egypten

Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Egypten · Se mer »

Engelska

Engelska (English language) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Engelska · Se mer »

Epok

En epok (av franska époque, grekiska εποχή) är en längre tidsperiod, en tidsålder med karakteristiska kännetecken, en avgränsad period.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Epok · Se mer »

Estland

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat"), är en republik i Baltikum, även Norden enligt vissa definitioner, i Nordeuropa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Estland · Se mer »

Färöarna

Topografisk karta över Färöarna. Lunnefågeln på färöiskt frimärke Färöarna (färöiska Føroyar, svensk översättning "Fåröarna"; danska Færøerne) är en ögrupp norr om Brittiska öarna som tillsammans med Grönland ingår i det danska kungariket.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Färöarna · Se mer »

Första konciliet i Nicaea

Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Första konciliet i Nicaea · Se mer »

Februari

Februari är årets andra och kortaste månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår).

Ny!!: Gregorianska kalendern och Februari · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Finland · Se mer »

Frankrike

Reliefkarta över Frankrike Karta med franska städer Eiffeltornet är kanske Frankrikes mest kända landmärke. Frankrike, karta Frankrike (France), formellt Republiken Frankrike, alternativt Franska republiken (République française), är en republik i Västeuropa. Frankrike har kust mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet. I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike består även av fem departement utanför Europa (Frankrikes utomeuropeiska departement): Franska Guyana med gräns mot Brasilien och Surinam, ögruppen Guadeloupe och ön Martinique i Västindien samt öarna Réunion och Mayotte öster om Madagaskar. Dessa departement utgör integrerade delar av Republiken Frankrike. Därutöver tillkommer de utomeuropeiska förvaltningsområdena (collectivité d'outre-mer) Franska Polynesien, Saint-Barthélemy, Saint-Martin, Saint-Pierre och Miquelon och Wallis- och Futunaöarna, vilka har mer självstyre. Franska sydterritorierna och Clippertonön utgör utomeuropeiska territorier (territoire d'outre-mer) och båda saknar permanent befolkning. Nya Kaledonien har sui generis-status i Frankrike och är varken ett utomeuropeiskt förvaltningsområde eller departement. Samtliga utomeuropeiska territorier och regioner utgör del av Europeiska unionen som territorier associerade med Europeiska unionen. Frankrikes europeiska fastlandsdel brukar sägas ha sex kanter, tre kuster och tre landgränser, och benämns därför ofta "l'hexagone", hexagonen. Med sina 82 miljoner internationella turistankomster 2007 är Frankrike världens populäraste turistdestination. Den franska revolutionen gav deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som än idag uttrycker republikens främsta ideal. Frankrike var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Frankrike är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Landet utgör en av de fem permanenta medlemmarna vid säkerhetsrådet i Förenta nationerna, och är en av världens kärnvapenmakter.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Frankrike · Se mer »

Fredag

"Freja tros ha givit fredagen sitt namn, här porträtterad av Johannes Gehrts (1901) Fredag är en veckodag som i Norden är, enligt vissa forskare, uppkallad efter den fornnordiska guden Odens hustru Frigg.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Fredag · Se mer »

Freja

smycket Bryfing till Freja. Målning av Nils Blommér från 1845. Freja eller Fröja, hämtad 12 augusti 2008 (isländska/fornnordiska Freyja, Svenska dialekter Fröa, färöiska Froya) är en fruktbarhetsgudinna i nordisk mytologi.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Freja · Se mer »

Fullmåne

Fullmåne över Stockholm den 12 december 2005. Fullmåne är den månfas då solen belyser hela den halva av månen som är vänd mot jorden.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Fullmåne · Se mer »

Gamla stilen och nya stilen

Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Gamla stilen och nya stilen · Se mer »

Graubünden

Graubünden är en kanton i sydöstra Schweiz.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Graubünden · Se mer »

Gregorius XIII

Gregorius XIII, egentligen Ugo Boncompagni, född 7 januari 1502 i Bologna, Italien, död 10 april 1585 i Rom, var påve från 13 maj 1572 till 10 april 1585.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Gregorius XIII · Se mer »

Hebreiska

Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga, bild tagen 2006 Hebreiska, hebr.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Hebreiska · Se mer »

Interregnum

Interregnum kallas tiden mellan en ledares eller regerings avgång eller avsättning och valet av dess efterträdare.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Interregnum · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Iran · Se mer »

Island

Island (isländska: Ísland) är en republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Island · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica italianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Italien · Se mer »

Januari

Januari är årets första månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Januari · Se mer »

Japan

Japan (日本 Nihon eller Nippon; formellt 日本国 eller Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Japan · Se mer »

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Jesus · Se mer »

Jordrotation

Vy mot norra himmelspolen från Himalaya i Nepal. En längre tids exponering gör att stjärnorna bildar streck. Dygnets längd från 1974 till 2005. Planeten jorden roterar kring sin egen axel och även i en elliptisk omloppsbana runt solen.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Jordrotation · Se mer »

Judar

Judar är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Judar · Se mer »

Judiska kalendern

Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) har sin utgångspunkt i världens tillkomst, vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 oktober år 3761 f.Kr. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna).

Ny!!: Gregorianska kalendern och Judiska kalendern · Se mer »

Juli

Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Juli · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Julianska kalendern · Se mer »

Juni

Juni är årets sjätte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Juni · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Jupiter · Se mer »

Kalender

En kalender är ursprungligen en standard för tideräkning genom att räkna dagar och längre tidsperioder, det vill säga synonymt med kronologi.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kalender · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på Slottet Tre Kronor, död 30 november 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält i stora nordiska kriget, där han försökte försvara stormaktsväldet, men trots hans förmåga som fältherre och spektakulära inledande framgångar vände krigslyckan från och med slaget vid Poltava och till slut gick nästan alla erövringar i öst och i Tyskland förlorade. Han genomförde också juridiska och skattemässiga reformer. Han är den mest omdebatterade och omdiskuterade av de svenska kungarna, då bilden av honom varierar väldigt mycket i de olika verk som har skrivits om honom. Karl tog makten över Sverige vid 15 års ålder, efter en sju månaders förmyndarregering. Han var överbefälhavare för de svenska styrkorna under kriget mot trippelalliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som inleddes år 1700. Hans ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till de svenska styrkornas inledande triumfer under kriget, och år 1706 hade han besegrat nästan alla deltagare, förutom Ryssland. År 1707 ledde han sina styrkor i ett fälttåg mot Ryssland, som fick ett katastrofalt slut med nederlagen i Poltava och Perevolotjna, som fick honom att fly till Osmanska riket där han inrättade en exilregering. Han kom att stanna där i fem år tills han återvände till Sverige för att ta itu med Danmark-Norge. Efter två misslyckade fälttåg blev han 30 november 1718 skjuten till döds under Fredrikstens belägring. Sverige förlorade kriget, och hade efter fredsavtalen förlorat sin stormaktsställning i Nordeuropa till Ryssland. Det kungliga enväldet försvagades kraftigt och Sverige gick in i en period där makten samlades i riksdagen som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel tills det tog slut i och med Gustav III:s statskupp. Han var son till Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä., bror till Ulrika Eleonora d.y. samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp (se vidare ''Anfäder'' nedan). På faderns sida härstammade Karl XII från Gustav Vasa, och på moderns sida från Birger Jarl (14 generationer) samt från Magnus Ladulås, Birger Jarls son. Han gifte sig aldrig och fick inga barn. Han efterträddes av sin syster Ulrika Eleonora, som i sin tur lämnade över kungakronan till sin make, Fredrik I. Han regerade även som hertig Karl II över Pfalz-Zweibrücken 1697–1718.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Karl XII · Se mer »

Kejsardömet Ryssland

Kejsardömet Ryssland (Российская империя, Rossijskaja imperija), även Ryska kejsardömet, förr Ryska riket (Ryska imperiet), var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kejsardömet Ryssland · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och världens folkrikaste land med 1,4 miljarder invånare.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kina · Se mer »

Koordinerad universell tid

Koordinerad universell tid (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time och franska temps universel coordonné) är referens för exakta tidsangivelser världen över.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Koordinerad universell tid · Se mer »

Korea

Korea är det historiskt enade riket och nationen på Koreahalvön i nordöstra Asien.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Korea · Se mer »

Kristendom

Kristendom (grekiska: Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare runt 2010.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kristendom · Se mer »

Kungariket Bulgarien

Kungariket (Tsardömet) Bulgarien (bulgariska: Царство България) bildades den 5 oktober 1908 n.s. (den 22 september 1908 g.s.) då furstendömet Bulgarien officiellt förklarade sin självständighet från Osmanska riket, och upphöjdes till kungariket.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Bulgarien · Se mer »

Kungariket Grekland

Kungariket Grekland (grekiska: Βασίλειον τῆς Ἑλλάδος, Vasíleion tīs Elládos) var en stat som bildades 1832 genom London-protokollen, undertecknade av stormakterna Storbritannien, Frankrike och Tsarryssland.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Grekland · Se mer »

Kungariket Jugoslavien

Kungariket Jugoslavien var ett kungadöme i sydöstra Europa som existerade från slutet av första världskriget till andra världskriget.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Jugoslavien · Se mer »

Kungariket Portugal

Kungariket Portugal var en monarki på Iberiska halvön i Europa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Portugal · Se mer »

Kungariket Rumänien

Kungariket Rumänien kallades den rumänska staten som parlamentarisk monarki under perioden 13 mars 1881-30 december 1947, med konstitutioner från 1866, 1923 och 1938.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Rumänien · Se mer »

Kungariket Storbritannien

Kungariket Storbritannien (Kingdom of Great Britain) var en suverän stat i nordvästra Europa som existerade mellan 1707 och 1800.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kungariket Storbritannien · Se mer »

Kyrkbok

En kyrkbok (eller kyrkobok) är ett register som kyrkan (församlingen) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Kyrkbok · Se mer »

Lördag

Lördag är en veckodag som i Norden fått sitt namn efter den fornsvenska traditionen att bada; löga sig (från urgermanskans laugō - 'vatten, vattenfall') på denna dag, lögardagen.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Lördag · Se mer »

Litauen

Litauen, formellt Republiken Litauen, är en republik i Baltikum i Nordeuropa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Litauen · Se mer »

Lorraine

Lorraine (Lothringen) är en före detta region i nordöstra Frankrike, med gräns mot Tyskland, Luxemburg och Belgien, som sedan 2016 är en del av regionen Grand Est.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Lorraine · Se mer »

Luxemburg

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2586 kvadratkilometer, vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Luxemburg · Se mer »

Maj

Maj är årets femte månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Maj · Se mer »

Mars (månad)

Mars är årets tredje månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Mars (månad) · Se mer »

Mars (planet)

Mars (symbol) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Mars (planet) · Se mer »

Mähren

Mährens heraldiska vapen Mähren (tjeckiska: Morava; tyska: Mähren) är en historisk region omfattande 26 095 km² och 4,1 miljoner invånare (2005).

Ny!!: Gregorianska kalendern och Mähren · Se mer »

Månad

Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Månad · Se mer »

Måndag

Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909 Måne som i nordisk mytologi var en personifikation av månen Måndag är första veckodagen som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska guden Måne.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Måndag · Se mer »

Måne (mytologi)

Måne var en personifikation av månen i nordisk mytologi. Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909. Måne eller Máni var i nordisk mytologi underskön son till Mundilfare och Natt.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Måne (mytologi) · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna) (symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Månen · Se mer »

Månfas

Månens faser, sedda från norra halvklotet Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Månfas · Se mer »

Medina

Medina (ar. المدينة المنورة, eller المدينة, officiellt al Madīnat al Munawwarah (Det strålande Medina) är residensstad i provinsen Al Madinah i Saudiarabien. Medina är även det arabiska ordet för stad. Folkmängden uppgår till cirka 1,3 miljoner invånare. Staden har störst betydelse som en av islams viktigaste vallfärdsorter och är den muslimska världens heligaste stad näst efter Mekka. Staden hette tidigare Yathrib, innan namnet ändrades till Medina, även kallad Profetens stad (Madīnat an-Nabī). Liksom Mekka är Medina förbjudet område för icke-muslimer. Medina var från 622, då Muhammed utvandrade dit från Mekka, till 658, då kalifen Ali flyttade till Kufa, islamväldets huvudstad. I Medina finns den näst efter Kaba i Mekka viktigaste helgedomen i den islamiska världen Masjid al-Nabawi, Profetens moské, som innehåller Muhammeds, hans dotter Fatimas och de två första kaliferna Abu Bakrs och Umar ibn al-Khattabs gravar. Vid sidan av dessa står även en tom sarkofag avsedd för Jesus då han vid tidens slut återkommer. Kungariket Hijaz med de heliga städerna Mekka och Medina erövrades från hashimiterna av Ibn Saud 1924-1925 och införlivades med kungariket Saudiarabien när detta bildades 1932. Icke-muslimer tillåts inte att komma in i Medina. Ett fåtal resande som utgett sig vara muslimer har dock besökt staden, däribland den brittiske forskningsresanden sir Richard Burton 1853. Burton klädde ut sig till en afghansk pilgrim, vilket han beskriver i sin bok Personal Narrative of a Pilgrimage to Al Madinah and Meccah.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Medina · Se mer »

Merkurius

Merkurius (symbol: 20px) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen av ungefär 88 dygn.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Merkurius · Se mer »

Midnatt

Med midnatt avses i dagligt tal klockslaget 00:00 eller 24:00, då ett dygn övergår till nästföljande dygn, eller tiden kring detta klockslag.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Midnatt · Se mer »

Midvinter

Midvinter, tiden mitt i vintern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Midvinter · Se mer »

Minut

200px Minut, förkortat min, är som tidsenhet 60 sekunder, det vill säga 1/60 timme.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Minut · Se mer »

Muhammed

Muhammed (till höger) får sin första uppenbarelse från ängeln Gabriel. Miniatyr på pergament från Jami' al-Tawarikh av Rashid al-Din, utgiven i Tabriz, Persien, 1307. Muhammed (arabiska: محمد, Muḥammad, svenskt uttal:, på arabiska i religiös kontext:, "den prisade"), född omkring 570 i Mecka som Muḥammad ibn ‘Abdullâh, محمد بن عبد الله بن عبد المطلب, död 8 juni 632 i Medina i nuvarande Saudiarabien, var en religiös, politisk och militär ledare som enade Arabiska halvöns stammar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Muhammed · Se mer »

Muslimska kalendern

Muslimsk kalender från Iran 1280 AH (1863), Linden-Museum, Stuttgart. Muslimska kalendern eller islamiska kalendern är en månkalender.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Muslimska kalendern · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (nederländska) är ett land i Västeuropa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Nederländerna · Se mer »

Nils Lithberg

Den lithbergska graven i Visby. Nils Jacob Mauritz Lithberg, född 3 augusti 1883 i Norrlanda, Gotland, död 30 april 1934 i Stockholm, var en svensk folklivsforskare.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Nils Lithberg · Se mer »

Norge

Karta över Norge Norge, formellt Konungariket Norge (norska, bokmål: Kongeriket Norge, nynorska: Kongeriket Noreg), är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Norge · Se mer »

November

'''November''' från Les Très Riches Heures du Duc de Berry. November är årets elfte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och November · Se mer »

Oden

Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin. Oden eller Odin, på fornnordiska Óðinn, på fornengelska Wōden, fornsaxiska UUôden,, på fornhögtyska Uuodan, från urgermanskans rekonstruerade Wōdanaz, är den äldste, störste och visaste av asagudarna i den nordiska mytologin.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Oden · Se mer »

Oktober

Oktober är årets tionde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Oktober · Se mer »

Onsdag

I de germanska språken har Oden namngett onsdagen Onsdag (fornsvenska: óðins- dagher) är den veckodag som kommer efter tisdag och före torsdag.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Onsdag · Se mer »

Ortodoxi

Ortodoxi, renlärighet, grekiska orthodoxos, av orthos ’rätt’, "sann", och doxa, "mening", innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Ortodoxi · Se mer »

Påve

Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Katolska kyrkans högste ledare.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Påve · Se mer »

Påvlig bulla

Påvlig bulla, undertecknad av Urban VIII En bulla är en påvlig kungörelse.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Påvlig bulla · Se mer »

Polsk-litauiska samväldet

Polsk-litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »

Polyteism

Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Polyteism · Se mer »

Preussen

Preussen (tyska) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Preussen · Se mer »

Protestantism

Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna på 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Protestantism · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), även katolska kyrkan (Ecclesia catholica), är världens största kristna samfund med över 1,2 miljarder medlemmar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »

Romerska kalendern

Romersk kalender Den romerska kalendern var en lunisolarkalender.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Romerska kalendern · Se mer »

Ryska revolutionen

Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Ryska revolutionen · Se mer »

Sabbat

Chalot (Sabbatsbröd). Sabbatsdukning. Shabbat, även shabbos eller shabbes, på svenska sabbat, är den bibliska samt judiska vilodagen.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Sabbat · Se mer »

Sankt Gallen (kanton)

Sankt Gallen är en kanton i nordöstra Schweiz.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Sankt Gallen (kanton) · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol:20px) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Saturnus · Se mer »

Söndag

Sol rör sig över himlavalvet Söndag är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol, som även kallades Sunna eller Sunne.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Söndag · Se mer »

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska edsförbundet (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Schweiz · Se mer »

Sekund

Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Sekund · Se mer »

September

September är årets nionde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.

Ny!!: Gregorianska kalendern och September · Se mer »

Septuaginta

Septuagintfragment på papyrus från Qumran Septuaginta är den äldsta grekiska översättningen av Gamla testamentet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Septuaginta · Se mer »

Skottår

Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Skottår · Se mer »

Skottsekund

UTC-klockan från http://time.gov time.gov under UTC-skottsekunden den 30 juni 2012 kl. 23:59:60. är en extra sekund som skjuts in för att hålla tiden uppdaterad med jordens aningen oregelbundna rotation.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Skottsekund · Se mer »

Sol (mytologi)

Trundholmsvagnen från bronsåldern föreställer en gyllene solskiva dragen av en häst och utgör en föregångare till den Sol vi känner från Eddorna. Sol (isl. Sól) är den asynjaSnorre Sturlasson, Snorres Edda, Gylfaginning kapitel 35 sista meningen.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Sol (mytologi) · Se mer »

Solår

Solår är allmänt den tid som behövs för att en himlakropp ska fullborda ett helt varv runt den stjärna (sol) som himlakroppen roterar kring.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Solår · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Solen · Se mer »

Spanien

Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Spanien · Se mer »

Spanska

Spanska (spanska: español), även kastilianska (spanska: castellano), är ett ibero-romanskt språk.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Spanska · Se mer »

Strasbourg

Strasbourg är en stad i östra Frankrike och säte för Europaparlamentet, Europarådet, Europadomstolen (Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter) och Eurokåren.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Strasbourg · Se mer »

Svenska humanistiska förbundet

Svenska Humanistiska Förbundet (SHF), är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av lokalförbund som arbetar med humanistisk bildning.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Svenska humanistiska förbundet · Se mer »

Svenska kalendern

30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Svenska kalendern · Se mer »

Sverige

Sverige (officiellt) är ett nordiskt land på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Sverige · Se mer »

Taxering

Taxering (att taxera) betyder i allmänhet att fastställa pris, vilket innebär värdera, uppskatta, alternativt belägga med avgift eller beskatta.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Taxering · Se mer »

Tideräkning

Tideräkning handlar om att mäta och ange tiden genom att utnyttja enkelt mätbara astronomiska perioder.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Tideräkning · Se mer »

Timme

En timme, dialektalt timma, förkortat h (lat. hora) är en tidsenhet.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Timme · Se mer »

Tisdag

1911 Tisdag är en veckodag som kommer efter måndag och före onsdag.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Tisdag · Se mer »

Tor

''Tors strid med jättarna'' (1872), målning av Mårten Eskil Winge. Altunastenen i Uppland. Tor (fornnordiska Þórr, svenska dialekter Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor, samtliga avledningar från ett urgermanskt Þunraz* eller möjligen Þundaraz*) var en forngermansk åskgud som dyrkades av germaner i norden och på kontinenten.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Tor · Se mer »

Torsdag

Asaguden Tor har namngivit torsdagen, här på en målning från 1872 av Mårten Eskil Winge Torsdag är en veckodag som kommer efter onsdag och före fredag.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Torsdag · Se mer »

Transsylvanien

Transsylvanien markerad på en karta över dagens Rumänien, med gränserna för dagens rumänska distrikt inritade. Ljusgult motsvarar det historiska transsylvanska kärnlandet. Områdena i gulbrunt motsvarar Maramureş, Rumänska Crişana och det Rumänska Banatet och räknas ibland som del av Transsylvanien. Hunyadiborgen i Vajdahunyad (Hunedoara), Rumänien. Det delade Ungern med befolkningsdata från 1910. Transsylvanien (rumänska Transilvania eller Ardealul, ungerska Erdély, tyska Siebenbürgen eller Transsilvanien som var det svenska namnet på området fram till 1950-talet, latin Transsilvania, turkiska: Erdel) är ett historiskt landskap i västra och norra Rumänien.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Transsylvanien · Se mer »

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Turkiet · Se mer »

Tyr

folkvandringstida guldbrakteat funnen nära Trollhättan. Mars. Från det isländska manuskriptet ''ÍB 299 4to'', Landsbókasafn Íslands. Tyr och Fenrisulven. John Bauer 1911. Tyr (isländska Týr, forntyska Ziu, fornengelska Tiw urgermanska Tiwaz) är en av asagudarna i den nordiska mytologin.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyr · Se mer »

Tyrolen

Europaregionen '''Tirol-Südtirol/Alto Adige-Trentino'''. Tyrolen, tyska Tirol, är en region i Mellaneuropa i västra Österrike och norra Italien.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyrolen · Se mer »

Tyska

Tyska (Deutsche Sprache) är ett germanskt språk talat av omkring 120 miljoner människor, vilket gör det till Europas näst största språk (efter ryska) och det germanska språk med näst efter engelskan flest talare i världen.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyska · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 delstater (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Gregorianska kalendern och Tyskland · Se mer »

Ungern

Ungern (ungerska: Magyarország) är en republik i Centraleuropa. Ungerns huvudstad är Budapest. Landet gränsar till Österrike, Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien, Kroatien och Slovenien. Ungern har anor från 800-talet och befolkningen talar det ugriska språket ungerska. Landet gick med i Nato 1999 och är medlemsstat i Europeiska unionen sedan 2004.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Ungern · Se mer »

Uppsala universitet

Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigd år 1887. Uppsala universitet är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Uppsala universitet · Se mer »

USA

President Donald Trump Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

Ny!!: Gregorianska kalendern och USA · Se mer »

Vår tideräkning

Enligt vår tideräkning (vt, v.t. eller e.v.t.) och före vår tideräkning (fvt, f.v.t.) alternativt före vår tideräknings början (f.v.t.b.) är beteckningar för årtal enligt den Gregorianska kalendern, avsedda att inte vara kopplade till kristendomen.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Vår tideräkning · Se mer »

Vecka

Sovjetiskt kalenderblad från 1937. Då användes den sovjetiska revolutionskalendern med sexdagarsvecka. En vecka är en sammanhängande följd av sju dygn.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Vecka · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Ny!!: Gregorianska kalendern och Venus · Se mer »

1 mars

1 mars är den 60:e dagen på året i den gregorianska kalendern (61:a under skottår).

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1 mars · Se mer »

1582

1582 (MDLXXXII) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1582 · Se mer »

1583

1583 (MDLXXXIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1583 · Se mer »

1584

1584 (MDLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1584 · Se mer »

1585

1585 (MDLXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1585 · Se mer »

1587

1587 (MDLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1587 · Se mer »

1590

1590 (MDXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1590 · Se mer »

1610

1610 (MDCX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1610 · Se mer »

1648

1648 (MDCXLVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1648 · Se mer »

1682

1682 (MDCLXXXII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1682 · Se mer »

1699

1699 (MDCXCIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1699 · Se mer »

17 februari

17 februari är den 48:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 17 februari · Se mer »

1700

1700 (MDCC) var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1700 · Se mer »

1704

1704 (MDCCIV) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en fredag i den svenska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1704 · Se mer »

1708

1708 (MDCCVIII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en onsdag i den svenska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1708 · Se mer »

1711

1711 (MDCCXI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en söndag i den svenska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1711 · Se mer »

1712

1712 (MDCCXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1712 · Se mer »

1724

1724 (MDCCXXIV) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1724 · Se mer »

1752

1752 (MDCCLII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1752 · Se mer »

1753

1753 (MDCCLIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1753 · Se mer »

1760

1760 (MDCCLX) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1760 · Se mer »

1811

1811 (MDCCCXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1811 · Se mer »

1867

1867 (MDCCCLXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1867 · Se mer »

1873

1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1873 · Se mer »

1875

1875 (MDCCCLXXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1875 · Se mer »

1896

1896 (MDCCCXCVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1896 · Se mer »

1911

1911 (MCMXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1911 · Se mer »

1912

1912 (MCMXII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1912 · Se mer »

1915

1915 (MCMXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1915 · Se mer »

1916

1916 (MCMXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1916 · Se mer »

1918

1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1918 · Se mer »

1919

1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1919 · Se mer »

1924

1924 (MCMXXIV) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1924 · Se mer »

1925

Sveriges Radio. 1925 (MCMXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1925 · Se mer »

1926

1926 (MCMXXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Gregorianska kalendern och 1926 · Se mer »

30 februari

30 februari är ett datum, som endast har infallit en gång (i Sverige 1712).

Ny!!: Gregorianska kalendern och 30 februari · Se mer »

Omdirigerar här:

Gregoriansk kalender, Gregorianska Kalendern, Gregorianska kalenderns införande, Gregorianska kalenderns införandet i Sverige, Gregorianska stilen, N.s., Västerländsk tideräkning.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »