Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Grundlag

Index Grundlag

En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.

51 relationer: Agnatisk tronföljd, Australiens konstitution, Common law, Danmark, Danmarks rikes grundlag, Dömande makt, Domare, Eidsvollförfattningen, Europeiska konstitutionen, Författning, Finland, Finlands grundlag, Folksuveränitetsprincipen, Grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten i Sverige, Gustaf VI Adolf, Habeas corpus, Kanadas konstitution, Kognatisk tronföljd, Konstitutionell praxis, Kungadömet av Guds nåde, Lag, Lagsamling, Lagstiftande makt, Lagstyre, Magna Charta, Makt, Maktdelningsprincipen, Mänskliga rättigheter, Parlament, Parlamentarism, Princip, Regeringschef, Regeringsformen, Stadgar, Stat, Statschef, Statsrätt, Storbritannien, Successionsordningen, Sveriges grundlagar, Tron, Tronföljd, Tryckfrihetsförordningen, USA:s konstitution, Verkställande makt, Yttrandefrihetsgrundlagen, 1809 års regeringsform, 1848, 1919 års regeringsform, 1953, ..., 2000. Förläng index (1 mer) »

Agnatisk tronföljd

Agnatisk tronföljd innebär att endast manlig avkomma, det vill säga prinsar, kan ärva en kungavärdighet.

Ny!!: Grundlag och Agnatisk tronföljd · Se mer »

Australiens konstitution

Australiens konstitution (Constitution of Australia) är den grundlag under vilken Australiens statsmakt på både federal och delstatlig nivå fungerar.

Ny!!: Grundlag och Australiens konstitution · Se mer »

Common law

Common law (eller Angloamerikansk rätt) är det rättssystem, härstammande från Engelsk rätt, som lägger stor tonvikt på prejudikat som rättskälla, det vill säga bindande rättsfall som innebär att domstolar av samma och lägre rang är bundna av den principiella regel som ligger till grund för utslaget i domen.

Ny!!: Grundlag och Common law · Se mer »

Danmark

Danmark, formellt Konungariket Danmark (danska: Kongeriget Danmark), är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Ny!!: Grundlag och Danmark · Se mer »

Danmarks rikes grundlag

Danmarks rikes grundlag (danska: Danmarks Riges Grundlov) undertecknades i sin ursprungliga form den 5 juni 1849 av Fredrik VII.

Ny!!: Grundlag och Danmarks rikes grundlag · Se mer »

Dömande makt

Dömande makt, judiciell makt, är den maktinstans som avgör lagars tillämpning, i form av utdömande av straff och tvistlösning.

Ny!!: Grundlag och Dömande makt · Se mer »

Domare

Internationella domstolen. En domare är någon som svarar för uppgiften att döma vid en domstol.

Ny!!: Grundlag och Domare · Se mer »

Eidsvollförfattningen

Oscar Wergeland. Eidsvollförfattningen, Norges konstitution eller Norges grundlag (norska: Kongeriket Norges Grunnlov) är Norges grundlag.

Ny!!: Grundlag och Eidsvollförfattningen · Se mer »

Europeiska konstitutionen

Europeiska konstitutionen, formellt fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, var ett föreslaget fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 29 oktober 2004 i Rom, Italien.

Ny!!: Grundlag och Europeiska konstitutionen · Se mer »

Författning

Författning kan syfta på.

Ny!!: Grundlag och Författning · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Ny!!: Grundlag och Finland · Se mer »

Finlands grundlag

Finlands grundlag (finska Suomen perustuslaki) är sedan den 1 mars 2000 Finlands enda grundlag.

Ny!!: Grundlag och Finlands grundlag · Se mer »

Folksuveränitetsprincipen

Folksuveränitetsprincipen, fr.

Ny!!: Grundlag och Folksuveränitetsprincipen · Se mer »

Grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten i Sverige

Grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten är ett särskilt skydd i Sverige för vissa publiceringar och vissa medier, bl.a. för tidningar, böcker, radio- och tv-sändningar, vissa webbsidor med mera.

Ny!!: Grundlag och Grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten i Sverige · Se mer »

Gustaf VI Adolf

Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882 på Stockholms slott i Stockholm, död 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i Helsingborg, Malmöhus län, var Sveriges kung från den 29 oktober 1950 och fram till sin död.

Ny!!: Grundlag och Gustaf VI Adolf · Se mer »

Habeas corpus

Habeas corpus, även habeas corpus cum causa eller habeas corpus ad subjiciendum,, läst 21 oktober 2018 är en allmän rättslig princip med den ungefärliga betydelsen "den som tar en person i förvar skall tala om varför".

Ny!!: Grundlag och Habeas corpus · Se mer »

Kanadas konstitution

Förhandlingar som kom att leda till Constitution Act, 1867. Kanadas konstitution (engelska: Constitution of Canada, franska: La Constitution du Canada) är Kanadas högsta lag, konstitutionen, och består av flera parlamentsbeslut samt traditioner.

Ny!!: Grundlag och Kanadas konstitution · Se mer »

Kognatisk tronföljd

Kognatisk tronföljd innebär att såväl manlig som kvinnlig avkomma, det vill säga att både prinsar och prinsessor kan ärva en kungavärdighet.

Ny!!: Grundlag och Kognatisk tronföljd · Se mer »

Konstitutionell praxis

Konstitutionell praxis eller konstitutionell sedvanerätt är ett begrepp för den typ av praxis eller sedvänja i tillämpningen av ett lands grundlagar och dess statsskick, som har utvecklats att utan att vara skriven lag, allmänt anses vara del av eller åtminstone jämställd med grundlagens skrivna bestämmelser.

Ny!!: Grundlag och Konstitutionell praxis · Se mer »

Kungadömet av Guds nåde

Kungadömet av Guds nåde är en legitimeringsprincip vars grundsats är att monarken är insatt i sitt ämbete av Gud (se kröning).

Ny!!: Grundlag och Kungadömet av Guds nåde · Se mer »

Lag

Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.

Ny!!: Grundlag och Lag · Se mer »

Lagsamling

Sveriges rikes lag, Norstedts juridik, 1992. Tysk lagsamling Lagsamling eller författningssamling kallas en samling författningar i konsoliderad form.

Ny!!: Grundlag och Lagsamling · Se mer »

Lagstiftande makt

Lagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar.

Ny!!: Grundlag och Lagstiftande makt · Se mer »

Lagstyre

Lagstyre, styre av lagar, är principen om att alla människor och institutioner är underställda och ansvariga inför lagen som tillämpas rättvist.

Ny!!: Grundlag och Lagstyre · Se mer »

Magna Charta

Magna Charta (enligt korrekt latin Magna Carta, "det stora fördraget") kallas det avtal som 1215 slöts mellan den engelske kungen Johan utan land, adeln och prästerna.

Ny!!: Grundlag och Magna Charta · Se mer »

Makt

Angela Merkel och George W. Bush, två personer som hade verkställande makt som regeringschefer i sina länder. Makt är ett sociologiskt, teologiskt, organisationsteoriskt och filosofiskt begrepp som beskriver förmågan att driva igenom sin vilja trots motstånd.

Ny!!: Grundlag och Makt · Se mer »

Maktdelningsprincipen

Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.

Ny!!: Grundlag och Maktdelningsprincipen · Se mer »

Mänskliga rättigheter

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789 De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.

Ny!!: Grundlag och Mänskliga rättigheter · Se mer »

Parlament

Sveriges riksdag är en ''parlamentarisk församling'' eftersom parlamentarism tillämpas. språk.

Ny!!: Grundlag och Parlament · Se mer »

Parlamentarism

Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.

Ny!!: Grundlag och Parlamentarism · Se mer »

Princip

Princip, ett påstående som visat sig allmängiltigt, eller som någon eftersträvar att följa.

Ny!!: Grundlag och Princip · Se mer »

Regeringschef

Regeringschef eller regeringsöverhuvud, inte att förväxla med statschef, är en generisk benämning på den ämbetsinnehavare som är vanligtvis den förste bland jämlikar (primus inter pares) i en suverän stats ledningsorgan (kabinett, ministär, regering eller statsråd) och som leder det organets arbete i dess utövande av verkställande makt.

Ny!!: Grundlag och Regeringschef · Se mer »

Regeringsformen

Regeringsformen (RF) är en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som främst formar statsskicket.

Ny!!: Grundlag och Regeringsformen · Se mer »

Stadgar

Stadgar är de interna regler som gäller för föreningar eller stiftelser.

Ny!!: Grundlag och Stadgar · Se mer »

Stat

Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.

Ny!!: Grundlag och Stat · Se mer »

Statschef

Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.

Ny!!: Grundlag och Statschef · Se mer »

Statsrätt

Statsrätt är sammanfattningen av de rättsnormer, som har till föremål organisationen av utövandet av statens tvångsmakt och statsmaktens förhållande till de densamma underkastade individerna och samhällena.

Ny!!: Grundlag och Statsrätt · Se mer »

Storbritannien

Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Grundlag och Storbritannien · Se mer »

Successionsordningen

Successionsordningen, SO, är Sveriges äldsta nu gällande grundlag, samt världens näst äldsta gällande grundlag.

Ny!!: Grundlag och Successionsordningen · Se mer »

Sveriges grundlagar

Sveriges grundlagar är de fyra grundlagar som reglerar Sveriges statsskick.

Ny!!: Grundlag och Sveriges grundlagar · Se mer »

Tron

En tron (klassisk grekiska θρόνος (thronos) ’säte’) är den officiella sittplatsen för en regent eller religiös ledare under vissa ceremonier.

Ny!!: Grundlag och Tron · Se mer »

Tronföljd

Tronföljd (arvsföljd, successionsordning, successionsrätt) kallas den ordning, enligt vilken personer är tänkta att efterträda varandra som statschef i en monarki.

Ny!!: Grundlag och Tronföljd · Se mer »

Tryckfrihetsförordningen

Oskuret original av Tryckfrihetsförordningen från år 1766 i öppningsbar ram (designad och tillverkad av Mats Elzén). Tryckfrihetsförordningen (TF) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949.

Ny!!: Grundlag och Tryckfrihetsförordningen · Se mer »

USA:s konstitution

USA:s konstitution (United States Constitution) är världens näst äldsta ännu gällande skrivna grundlag och också den äldsta ännu gällande med en federal statsordning.

Ny!!: Grundlag och USA:s konstitution · Se mer »

Verkställande makt

Verkställande makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning.

Ny!!: Grundlag och Verkställande makt · Se mer »

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen, ofta förkortad YGL, är den yngsta av Sveriges grundlagar, och togs i bruk 1992.

Ny!!: Grundlag och Yttrandefrihetsgrundlagen · Se mer »

1809 års regeringsform

1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.

Ny!!: Grundlag och 1809 års regeringsform · Se mer »

1848

1848 (MDCCCXLVIII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Grundlag och 1848 · Se mer »

1919 års regeringsform

Regeringsformen (FFS 94/1919), som trädde i kraft den 17 juli 1919, var det självständiga Finlands första egna grundlag.

Ny!!: Grundlag och 1919 års regeringsform · Se mer »

1953

1953 (MCMLIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Grundlag och 1953 · Se mer »

2000

2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Grundlag och 2000 · Se mer »

Omdirigerar här:

Grundlagar, Grundlagarna, Grundlagen, Konstitutionell, Konstitutionellt, Maktbefogenhet, Statsförfattning.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »