23 relationer: Ackord, Amplitud, Cosinus, Delton, Fas (matematik), Fonation, Fonetogram, Formant, Fourierserie, Frekvens, Hertz, Multipel, Prosodi, Rösten, Röstläge (tal), Särdrag, Sinus, Skala (musik), Stämband, Ton, Tonart, Vågform, Viska (fonetik).
Ackord
ters, som motsvarar frekvensförhållandet 5:4, och en kvint, som motsvarar 3:2 (6:4) vid ren stämning. Egentligen uppfattar inte örat vågformerna, men om tonerna inte är sinusvågor uppfattar örat att var och en av dem även består av övertoner på heltalsmultiplar av respektive ton. De tre tonerna låter harmoniskt därför att deras övertonsspektra sammanfaller. Grundtonens andra överton har samma frekvens som kvintens första överton, och grundtonens fjärde överton har samma frekvens som tersens andra överton. ters motsvarar frekvensförhållandet 6:5 (12:10), och en kvint motsvarar 3:2 (15:10) vid ren stämning. Det egentliga skälet till att de låter harmoniskt tillsammans är att molltersens fjärde överton sammanfaller med kvintens tredje överton, och även med grundtonens sjunde överton. Ackord (från medeltidslatinets accordo – "bringa att överensstämma" – via franskans accord) eller harmoni är inom musiken en benämning på minst tre toner (i vissa moderna källor minst två) som klingar tillsammans.
Ny!!: Grundton och Ackord · Se mer »
Amplitud
höger Amplitud är avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse.
Ny!!: Grundton och Amplitud · Se mer »
Cosinus
Cosinus eller kosinus (cos) är en trigonometrisk funktion och kan tolkas som projektionen på x-axeln av en punkt på enhetscirkeln, bestämd av funktionens argument, medelpunktsvinkeln ω: Den traditionella skolboksdefinitionen utgår från en rätvinklig triangel med vinkeln α mellan en katet och hypotenusan, där cosinus för α är förhållandet mellan längden av närliggande katet och hypotenusans längd: Cosinusfunktionen definieras också av serien Om z är komplext gäller Cosinusfunktionen står i ett enkelt förhållande till sinusfunktionen: varför funktionernas analytiska egenskaper ofta praktiskt taget sammanfaller.
Ny!!: Grundton och Cosinus · Se mer »
Delton
En delton är en enkel sinuston som tillsammans med andra deltoner bildar en sammansatt ton.
Ny!!: Grundton och Delton · Se mer »
Fas (matematik)
Fas är en periodisk vågrörelses förskjutning relativt en godtyckligt vald referens och där förskjutningen är mindre än vågrörelsens period.
Ny!!: Grundton och Fas (matematik) · Se mer »
Fonation
Fonation är bildandet av det tonande råmaterial som används vid tal.
Ny!!: Grundton och Fonation · Se mer »
Fonetogram
Ett fonetogram är ett diagram som visar röstens grundtonsomfång.
Ny!!: Grundton och Fonetogram · Se mer »
Formant
Spektrogram med synliga formanter Formanter är frekvensband med hög energi hos röster eller hos musikinstrument.
Ny!!: Grundton och Formant · Se mer »
Fourierserie
En fyrkantsvåg approximerad med ett ökande antal fourierkomponenter; observera beteendet vid diskontinuiteterna. Fourierserier (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en variant av Fouriertransformen för funktioner som bara är definierade för ett intervall av längden T, eller som är periodiska med periodiciteten T. Varje kontinuerlig periodisk funktion kan skrivas som summan av ett antal sinusfunktioner med varierande amplitud där varje sinusfunktion har en frekvens som är en heltalsmultipel av den lägsta frekvensen i den periodiska funktionen, 1/T (grundtonen).
Ny!!: Grundton och Fourierserie · Se mer »
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Ny!!: Grundton och Frekvens · Se mer »
Hertz
Hertz (Hz) är (den härledda) SI-enheten för frekvens, uppkallad efter Heinrich Hertz.
Ny!!: Grundton och Hertz · Se mer »
Multipel
En multipel är ett tal som kan divideras med ett annat tal ett antal gånger utan rest.
Ny!!: Grundton och Multipel · Se mer »
Prosodi
Prosodi (av grekiska προσῳδία, av προσ "till" och οιδε "sång") är ett begrepp inom språkvetenskap som avser ett språks ljudegenskaper.
Ny!!: Grundton och Prosodi · Se mer »
Rösten
Rösten är den akustiska signal som bär upp budskapet i talat språk och som även används i till exempel sång.
Ny!!: Grundton och Rösten · Se mer »
Röstläge (tal)
Röstläge är det ungefärliga området för röstens grundtonshöjd i tal.
Ny!!: Grundton och Röstläge (tal) · Se mer »
Särdrag
---- Särdrag är inom lingvistiken de byggstenar med vilka man kan beskriva och särskilja fonem och språkljud i världens språk; sådana byggstenar kan vara ton, aspiration, nasalisering med mera.
Ny!!: Grundton och Särdrag · Se mer »
Sinus
Sinus, betecknad sin, är en trigonometrisk funktion.
Ny!!: Grundton och Sinus · Se mer »
Skala (musik)
Skala, är en serie toner, som utgör ett tonförråd.
Ny!!: Grundton och Skala (musik) · Se mer »
Stämband
Struphuvudets uppbyggnad - stämbanden markeras med 'vocal fold'. Stämbanden (eller stämläpparna, på latin plica vocalis) är två veck som sträcker sig horisontellt genom struphuvudet.
Ny!!: Grundton och Stämband · Se mer »
Ton
En ton är ett ljud med hörbar frekvens, tonhöjd.
Ny!!: Grundton och Ton · Se mer »
Tonart
Tonart, en uppsättning toner (skala) där en av tonerna har rollen som grundton.
Ny!!: Grundton och Tonart · Se mer »
Vågform
'''Exempel på vågformer:''' Sinusvåg (röd) Fyrkantsvåg (grön) Triangelvåg (blå) Sågtandsvåg (lila). En sågtandsvåg approximerat med ett tilltagande antal övertoner. En fyrkantsvåg approximerat med ett tilltagande antal övertoner. En triangelvåg approximerat med ett tilltagande antal övertoner. Med vågform avses den grafiska formen hos en periodisk, med jämna mellanrum lika återkommande, förändring i ett fysiskt medium.
Ny!!: Grundton och Vågform · Se mer »
Viska (fonetik)
Viskning Att viska innebär att tala tyst och väsande så att bara den/de man talar till ska höra.
Ny!!: Grundton och Viska (fonetik) · Se mer »
Omdirigerar här:
F0.