Snabbare tillgång än webbläsare!
148 relationer: Absid, Acheiropoieter, Adhan, Agent 007 ser rött, Ambo, Anthemios från Tralles, Antiken, Apollon, Apotropeism, Arkad, Arkitekturens historia, Armenien, Atrium, Augusti, Östliga schismen, Balustrad, Basilika (arkitektur), Båge (arkitektur), Blå moskén, Istanbul, Bosporen, Bysantinsk arkitektur, Bysantinsk konst, Bysantinska riket, Centralkyrka, Constantius II, Edens trädgård, Exedra, Fönster, Filosofins historia, Grekisk-ortodoxa kyrkan, Grekiska, Gud, Hagia Sofias runinskrifter, Hedendom, Hippodromen i Konstantinopel, Isidoros från Miletos, Islam, Islamisk arkitektur, Islamisk konst, Istanbul, James Bond, Jesus, Johannes Chrysostomos, Johannes Döparen, Judisk filosofi, Jungfru Maria, Justinianus I, Kalligrafi, Katedral, Kiev, ..., Klerestorium, Kolonn (arkitektur), Konstantinopels fall, Konstantinopels murar, Korståg, Kosmos, Kristendom, Kristologi, Kristus, Kryssvalv, Kupol, Kyrka, Latin, Latinska riket, Långhuskyrka, Markuskyrkan i Venedig, Marmor, Martyr, Mehmet II, Mimar Sinan, Minaret, Mosaik, Moské, Museum, Muslimer, Mustafa Kemal Atatürk, Narthex, Nikaupproret, Norstedts Förlagsgrupp, Ordspråksboken, Osmanska riket, Pantheon, Pantokrator, Patriark (kyrkligt ämbete), Patriark av Konstantinopel, Pelare, Pendentiv, Postament, Prokopios, Propaganda, Recep Tayyip Erdoğan, Relik, Ribbvalv, Rom, Romersk-katolska kyrkan, Romerska riket, Süleymaniyemoskén, Sekularisering, Selimiyemoskén, Sivas, Skepp (arkitektur), Sofia (visdom), Statik, Stora palatset i Konstantinopel, Storfurste, Strävpelare, Sture Linnér, Tempel, Theodosius II, Topkapipalatset, Travé, Trdat, Trishagion, Turkiet, Turkiska, Tympanon, Unesco, Valv, Varjager, Väringagardet, Världsarv, Vladimir I av Kiev, 1000, 1204, 1346, 14 december, 1453, 15 januari, 1500-talet, 1934, 1993, 1998, 23 december, 27 december, 360, 404, 415, 532, 536, 537, 553, 557, 558, 562, 626, 7 maj, 800-talet, 989. Förläng index (98 mer) »
Absid
Lunds domkyrkas absid. kyrkobyggnad med altarrumsabsiden rödmarkerad (omgiven av kor och koromgång med kapellkrans). Absid (av grekiska apsis, "rundning") är en halvrund eller mångkantig avslutning på ett kor, och där vanligen altarrummet är beläget, i många medeltida kyrkobyggnader.
Ny!!: Hagia Sofia och Absid · Se mer »
Acheiropoieter
ikon från 1100-talet. Acheiropoeter (Acheiropoieton, i plural acheiropoieta), (grek. "inte skapad av människohand") är en helig, såväl hednisk som kristen, bild som man tror har skapats utan mänsklig medverkan, det vill säga genom ett under.
Ny!!: Hagia Sofia och Acheiropoieter · Se mer »
Adhan
En adhan är ofta elektriskt förstärkt. Fittja moskés första böneutrop från en minaret i Sverige 26 april 2013 genom imamen Ergin Öcgem Adhan (arabiska: أَذَان) är det muslimska böneutropet, det vill säga kallelsen till att bedja, som genomförs dagligen från moskén vid de fem tidebönerna.
Ny!!: Hagia Sofia och Adhan · Se mer »
Agent 007 ser rött
Agent 007 ser rött (originaltitel: From Russia with Love) från 1963 är den andra filmen om den hemlige MI6-agenten James Bond producerad av EON Productions.
Ny!!: Hagia Sofia och Agent 007 ser rött · Se mer »
Ambo
Ambo i Saint Joseph's Catholic Church i Beltsville, Maryland, USA. Ambon är en talarstol, ofta flyttbar, föregångare till predikstolen, avsedd för läsning av episteln och evangeliet.
Ny!!: Hagia Sofia och Ambo · Se mer »
Anthemios från Tralles
Ritning av Hagia Sofias ursprungliga utseende. Anthemios från Tralles (grekiska Ἀνθέμιος ὁ Τραλλιανός) var en grekisk arkitekt från Tralles i Lydien.
Ny!!: Hagia Sofia och Anthemios från Tralles · Se mer »
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Hagia Sofia och Antiken · Se mer »
Apollon
Apollon Sauroktonos ("Ödledödaren") av Praxiteles Apollons tempel i Delfi. Apollo med den typiska lyran Apollon är en viktig gud i grekisk mytologi, liksom i romersk mytologi, där han kallas Apollo och ibland även Apollo Musagetes i egenskap av musernas ledare; då avbildad med en lyra i handen.
Ny!!: Hagia Sofia och Apollon · Se mer »
Apotropeism
Nazar boncuğu'', ett stiliserat öga som ansågs skydda mot "onda ögat", förekommer på detta flygplan från Turkish Airlines. Apotropeism, från grekiska ἀποτρόπαιος, apotropaios, "avvärjande", är rituella handlingar som har ett avvärjande, avskräckande eller skyddande syfte.
Ny!!: Hagia Sofia och Apotropeism · Se mer »
Arkad
Arkader i klostergården vid Santa Maria della Pace i Rom. Arkad (franska arcade, av latin arcus "båge") är en rad av valvbågar uppburna av kolonner eller pelare, antingen fristående eller som blindarkader, det vill säga försänkta i en vägg.
Ny!!: Hagia Sofia och Arkad · Se mer »
Arkitekturens historia
Arkitekturens historia behandlar byggnadskonstens historiska utveckling och syftar till en systematisk beskrivning av dess konstnärliga, sociokulturella, politiska, ekonomiska och teknologiska mångfald.
Ny!!: Hagia Sofia och Arkitekturens historia · Se mer »
Armenien
Armenien (Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.
Ny!!: Hagia Sofia och Armenien · Se mer »
Atrium
domus. Atrium (latin, förmodligen av ater, ”svart”, alltså ”det av rök nedsvärtade rummet”, 1904–1926, vol. 2, kol. 353–354) var under antiken det centrala rummet i romarnas bostadshus, domus.
Ny!!: Hagia Sofia och Atrium · Se mer »
Augusti
Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Hagia Sofia och Augusti · Se mer »
Östliga schismen
Östliga schismen, också kallad Öst-västliga schismen eller Stora schismen 1054, avser de händelser som separerade den östortodoxa och romersk-katolska kyrkan från varandra den 16 juli 1054.
Ny!!: Hagia Sofia och Östliga schismen · Se mer »
Balustrad
Baluster En balustrad är ett kraftigt konstnärligt utformat räcke vars bärande delar utgörs av profilformade stolpar, balustrar, vilka bär upp en horisontell överliggare.
Ny!!: Hagia Sofia och Balustrad · Se mer »
Basilika (arkitektur)
bysantinsk basilikal kyrka från 400-talet i nordvästligaste Syrien, nära den turkiska gränsen och den gamla staden Antiokia vid Medelhavet.Detta enligt nederländska Wikipedia::nl:Mushabbak. romansk basilika. Fresk som visar den gamla Peterskyrkan i Rom med dess fem skepp. Basilikan Santa Sabina i Rom 2008. Mittskeppet är högre än de bägge sidoskeppen och ljus släpps in från fönster ovanför mittskeppet. Överst på högväggen i klosterkyrkan i Malmesbury i England ses här ett klerestorium, fönsterraden som släpper in ljus i mittskeppet. Nedanför klerestoriet finns ett rundbågat triforium (ett pelargalleri). En basilika med klerestorium syns här utifrån på Sankt Nikolai kyrka i Stralsund i Nordtyskland. Basilika är i arkitektonisk mening en typ av byggnad som är av halltyp (en salsbyggnad), i form av en stor, ofta monumental samt långsträckt pelarhall delad av kolonnader i flera skepp.
Ny!!: Hagia Sofia och Basilika (arkitektur) · Se mer »
Båge (arkitektur)
Ås kyrka. En båge är en konstruktion som är välvd eller spänd mellan två stöd och vars undersida bildar en båge eller är sammansatt av flera båglinjer.
Ny!!: Hagia Sofia och Båge (arkitektur) · Se mer »
Blå moskén, Istanbul
Blå moskén Blå moskén (turkiska: Sultan Ahmet Camii, "Sultan Ahmet-moskén") är en stor moské i Istanbul.
Ny!!: Hagia Sofia och Blå moskén, Istanbul · Se mer »
Bosporen
Första bosporenbron. Bosporen markerad i rött, mellan Svarta havet och Marmarasjön. Bosporen. Bosporen (från grekiskans Βόσπορος, Bósporos, "boskapsvadstället", turkiska İstanbul Boğazı, "Istanbulsundet" eller Boğaziçi) är ett sund i Turkiet som, tillsammans med Marmarasjön och Dardanellerna, skiljer europeiska Balkan och asiatiska Anatolien från varandra och utgör Svarta havets förbindelse med Medelhavet.
Ny!!: Hagia Sofia och Bosporen · Se mer »
Bysantinsk arkitektur
Med bysantinsk arkitektur avses arkitekturen i det bysantinska riket, en byggnadskonst som började utveckla sin särart ur den romerska arkitekturen mellan 330 e.Kr., då Konstantin flyttade den romerska huvudstaden till Konstantinopel (dagens Istanbul i Turkiet), och Justinianus regeringstid (527-565).
Ny!!: Hagia Sofia och Bysantinsk arkitektur · Se mer »
Bysantinsk konst
'''Jesus''' är den mest berömda av de kvarvarande mosaikerna i Hagia Sofia i Istanbul (tidigare Konstantinopel), Turkiet. I det södra galleriet tronar Kristus intill Jungfru Maria och Johannes Döparen. Mosaik från 1100-talet. orientaliska kännetecken i Galla Placidias mausoleum i Ravenna från 400-talet. '''Kvinna med kruka''', mosaikfragment från 400-talet. Ursprungligen i Stora palatset i Konstantinopel, idag i Mosaikmuseet, i Istanbul. '''Madonnan och aposlarna''', absidmosaik från Torcello nära Venedig från 1100-talets början. '''Tronande madonna''' från sent 1200-tal idag i National Gallery of Art, Washington D.C.Denna ikon är ett exempel på det italienska inflytandet i den bysantinska världen. Med bysantinsk konst avses vanligen den konst som producerades i Östrom och Bysantinska riket från Justinianus I:s regeringstid i mitten av 500-talet till Konstantinopels fall 1453.
Ny!!: Hagia Sofia och Bysantinsk konst · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Hagia Sofia och Bysantinska riket · Se mer »
Centralkyrka
Planskiss över San Vitale i Ravenna, Italien.Centralkyrkan är en kyrkobyggnad med centraliserad plan, det vill säga lika långa korsarmar (grekiskt kors).
Ny!!: Hagia Sofia och Centralkyrka · Se mer »
Constantius II
Byst föreställande Constantius II. Constantius II, egentligen Flavius Julius Constantinus, född 317, död 3 november 361, romersk kejsare 337-361, son till Konstantin den store.
Ny!!: Hagia Sofia och Constantius II · Se mer »
Edens trädgård
Adam och Eva i '''Edens trädgård'''. Målning av Lucas Cranach d.ä. (1530). Edens trädgård (hebreiska: גַּן עֵדֶן, Gan Eden; arabiska: جنة عدن, Jannat ‘Adn) eller Paradiset var enligt Första Mosebok den lustgård som Gud gav åt de första människorna, Adam och Eva, som Gud skapade till sin avbild och som alla människor härstammar ifrån.
Ny!!: Hagia Sofia och Edens trädgård · Se mer »
Exedra
Grunden och golvet i en sen romersk villa. Den golvbelagda delen är exedra. Resten av golvet har försämrats och saknas, med endast delar av hypocaustpelarna kvar. Varm luft cirkulerade genom hypocausten för att värma upp huset. Exedra är en halvrund arkitektonisk fördjupning eller plattform, ibland krönt av halvkupol, och antingen insatt i en byggnads fasad eller fristående.
Ny!!: Hagia Sofia och Exedra · Se mer »
Fönster
Målat glas i Katedralen i Canterbury. Tvåluftsfönster med spröjsar. Inom modernistisk arkitektur har fönstren fått en allt större plats på fasaderna och ibland helt tagit över och blivit till glasfasader. Ett fönster (symbol: ⊞) är en öppning i vägg, dörr, tak eller fordon, som oftast är täckt med glas (fönsterruta) och vanligtvis inte används som in- eller utgång.
Ny!!: Hagia Sofia och Fönster · Se mer »
Filosofins historia
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar i filosofin uppstått och hur de besvarats genom historien.
Ny!!: Hagia Sofia och Filosofins historia · Se mer »
Grekisk-ortodoxa kyrkan
Grekisk-ortodoxa kyrkan (grekiska: Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία/Hellēnorthódoxē Ekklēsía) syftar på varje grekisk hierarkisk kyrka inom den större gruppen av ömsesidigt erkända östortodoxa kyrkor.
Ny!!: Hagia Sofia och Grekisk-ortodoxa kyrkan · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Hagia Sofia och Grekiska · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: Hagia Sofia och Gud · Se mer »
Hagia Sofias runinskrifter
Två runinskrifter är kända från Hagia Sofias balustrader.
Ny!!: Hagia Sofia och Hagia Sofias runinskrifter · Se mer »
Hedendom
Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska.
Ny!!: Hagia Sofia och Hedendom · Se mer »
Hippodromen i Konstantinopel
Hippodromen idag. Hippodromen i Konstantinopel var den hippodrom i bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel (dagens Istanbul i Turkiet) som på många vis utgjorde rikets sociala och politiska centrum vid sidan av ceremonierna i Hagia Sofia.
Ny!!: Hagia Sofia och Hippodromen i Konstantinopel · Se mer »
Isidoros från Miletos
Isidoros från Miletos var en bysantinsk arkitekt under 500-talet.
Ny!!: Hagia Sofia och Isidoros från Miletos · Se mer »
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Ny!!: Hagia Sofia och Islam · Se mer »
Islamisk arkitektur
Klippdomen Den islamiska arkitekturen har av tradition, liksom den islamiska konsten i allmänhet, varit orienterad mot det abstrakta och geometriska.
Ny!!: Hagia Sofia och Islamisk arkitektur · Se mer »
Islamisk konst
PD) Miljoner människor från vitt skilda kulturer över hela världen förenas på många sätt av den islamiska konsten.
Ny!!: Hagia Sofia och Islamisk konst · Se mer »
Istanbul
Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.
Ny!!: Hagia Sofia och Istanbul · Se mer »
James Bond
James Bond (även Agent 007) är en fiktiv brittisk spion som skapades 1953 av Ian Fleming.
Ny!!: Hagia Sofia och James Bond · Se mer »
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Ny!!: Hagia Sofia och Jesus · Se mer »
Johannes Chrysostomos
Johannes Chrysostomos (grekiska Ἰωάννης ὁ Χρυσόστομος; även Krysostomus, Chrysostomus), född 347 i Antiochia, Mindre Asien, död 14 september 407 i Comana Pontica, Pontos, var en grekisk kyrkofader, kyrkolärare och ett helgon (inom Romersk-katolska kyrkan, festdag 13 september).
Ny!!: Hagia Sofia och Johannes Chrysostomos · Se mer »
Johannes Döparen
Johannes Döparens huvud på ett fat, Skellefteå landsförsamlings kyrka. Johannes Döparen (hebreiska: יוחנן המטביל, Yo-hanan ha-matbil, arameiska: ܝܘܚܢܢ ܡܥܡܕܢܐ, Yūḥannān maʿmḏānā eller Yuḥanon maʿmḏono, grekiska: Ἰωάννης ὁ βαπτιστὴς, Iōannēs ho Baptistēs, klassisk grekiska: Ἰωάννης ὁ βαπτίζων, latin: Io(h)annes Baptista), arabiska: يحيى, Yaḥyá eller يوحنا, Yūḥannā, var en judisk asketisk domsprofet som verkade i slutet av 20-talet e.Kr.
Ny!!: Hagia Sofia och Johannes Döparen · Se mer »
Judisk filosofi
Judisk filosofi är filosofi associerad med judar och judendomen.
Ny!!: Hagia Sofia och Judisk filosofi · Se mer »
Jungfru Maria
ikon. Ärkeängeln Gabriel ger Maria beskedet. Målning av El Greco (1575). Mosaik av Jungru Maria och Jesusbarnet inne i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland. Persisk miniatyrmålning föreställande Jungfru Maria (Maryam) och Jesusbarnet (Isa). Jungfru Maria (hebreiska: Miriam, arameiska: ܡܪܝܡ (Maryam) och grekiskaː Μαριαμ eller Μαρια), även Jungfrun, Heliga Guds moder och sedan medeltiden även kallad Madonna (Vår Fru), känd i Nya testamentet som en galileisk invånare och mor till Jesus från Nasaret, och det främsta helgonet inom den romersk-katolska- och de ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Hagia Sofia och Jungfru Maria · Se mer »
Justinianus I
Justinianus I (latin: Flavius Petrus Sabbatius Iustinianus, grekiska: Μέγας Ιουστινιανός) född 11 maj 482 i Tauresium (Taor) nära Skopje i Nordmakedonien, död 14 november 565, var bysantinsk kejsare från den 1 augusti 527 till sin död.
Ny!!: Hagia Sofia och Justinianus I · Se mer »
Kalligrafi
Kalligrafi med sigillskrift av Sun Yat-Sen. Kalligrafi (av grekiska: καλλος, kallos, skönhet och γραφος, graphos, skriva) är konsten att skriva vackert, eller, skrivandet som konst.
Ny!!: Hagia Sofia och Kalligrafi · Se mer »
Katedral
Uppsala domkyrka.Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland. Göteborgs domkyrka. Katedral (från grekiskans cathedra, "lärostol") eller domkyrka (från latinets Domus Dei, "Guds hus") är den kyrka i ett stift där biskopen residerar.
Ny!!: Hagia Sofia och Katedral · Se mer »
Kiev
Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.
Ny!!: Hagia Sofia och Kiev · Se mer »
Klerestorium
Överst på högväggen i Malmesburykatedralen ses klerestorier som släpper in ljuset. Nedanför dessa, rundbågat, upplysta av spotlights, finns triforium. Ett klerestorium är fönstervåningen i mittskeppets högvägg i en basilika.
Ny!!: Hagia Sofia och Klerestorium · Se mer »
Kolonn (arkitektur)
Doriska kolonner. Kolonn är ett fristående vertikalt stöd, bestående av bas, skaft och krönt av ett kapitäl eller bara av skaft och kapitäl.
Ny!!: Hagia Sofia och Kolonn (arkitektur) · Se mer »
Konstantinopels fall
Konstantinopels fall är den händelse år 1453, då det bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel belägrades och erövrades av Osmanska riket under ledning av sultan Mehmet II.
Ny!!: Hagia Sofia och Konstantinopels fall · Se mer »
Konstantinopels murar
Karta över Konstantinopel med de tre murarna inlagda. En sektion av Theodosius mur i en förort i dagens Istanbul. Sektion av Theodosius murar som har rekonstruerats till ursprungsskick. Tvärsektion som visar principen för systemet med flera försvarslinjer efter varandra. Konstantinopels murar omgav den romerska och bysantinska staden Konstantinopel (dagens Istanbul).
Ny!!: Hagia Sofia och Konstantinopels murar · Se mer »
Korståg
Påven Urban II predikar korståget vid kyrkomötet i Clermont. Korståg var en serie av religiöst inspirerade europeiska fälttåg, främst till Levanten och Egypten, som från slutet av 1000-talet företogs från den västerländska kristenhetens sida.
Ny!!: Hagia Sofia och Korståg · Se mer »
Kosmos
den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Kosmos, (grekiska: κόσμος, kosmos, ungefär: "ordningen i världen", "den ordnade världen", även "dekoration") avser i astronomi samma sak som universum, eller ett hypotetiskt multiversum, och i den klassiska filosofin motsatsen och jämvikten till kaos.
Ny!!: Hagia Sofia och Kosmos · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Hagia Sofia och Kristendom · Se mer »
Kristologi
Sonen i treenigheten. Jungfru Maria inför Jesubarnet, Antonio da Correggio. Kristologi (av grekiskans Christos och logia 'lära', 'vetenskap', av logos 'ord') är en subdisciplin inom kristen systematisk teologi eller dogmatik.
Ny!!: Hagia Sofia och Kristologi · Se mer »
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Ny!!: Hagia Sofia och Kristus · Se mer »
Kryssvalv
Principen för ett kryssvalv. Kryssvalv i Söndrums kyrka i södra Halland. Ett kryssvalv eller korsvalv är ett valv format som i sin enklaste form består av två korsade tunnvalv.
Ny!!: Hagia Sofia och Kryssvalv · Se mer »
Kupol
Peterskyrkans kupol, formgiven av Michelangelo och slutförd 1590. Kupol (via franskan av latinets cupa, 'tunna', 'fat') eller dom är ett halvklotformat valv som täcker ett runt eller flersidigt rum.
Ny!!: Hagia Sofia och Kupol · Se mer »
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Ny!!: Hagia Sofia och Kyrka · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Hagia Sofia och Latin · Se mer »
Latinska riket
Kejsardömet RomaniaR.L. Wolff, "Romania: The Latin Empire of Constantinople".
Ny!!: Hagia Sofia och Latinska riket · Se mer »
Långhuskyrka
Gråmanstorps kyrka i Skåne är en långhuskyrka. Långhuskyrkan är den vanligaste formen på de kristna kyrkobyggnaderna och består av ett centralt, långsmalt församlingsrum.
Ny!!: Hagia Sofia och Långhuskyrka · Se mer »
Markuskyrkan i Venedig
En detalj från taket. Markuskyrkan i Venedig (italienska Basilica di San Marco a Venezia) är Venedigs katedral, säte för den romersk-katolske patriarken av Venedig, och känd för sin bysantinska stil.
Ny!!: Hagia Sofia och Markuskyrkan i Venedig · Se mer »
Marmor
Marmor Golv i gropptorpsmarmor Marmor är en metamorf bergart som till stor del består av kalkspat.
Ny!!: Hagia Sofia och Marmor · Se mer »
Martyr
målning av Dirk Bouts (1458). Martyr (av grekiska martys, genitiv martyros ’vittne’), blodsvittne eller blodsdop, det vill säga den som med sitt liv fått plikta för sin tro genom martyrdöden.
Ny!!: Hagia Sofia och Martyr · Se mer »
Mehmet II
Mehmet II, även känd som Muhammed II, Mehmed II, Fatih Sultan Mehmet, Mehmet Erövraren eller Muhammed Erövraren, född 30 mars 1432 i Edirne, död 3 maj 1481 i Gebze, Turkiet, var osmanska rikets sultan 1444–1446 samt 1451–1481.
Ny!!: Hagia Sofia och Mehmet II · Se mer »
Mimar Sinan
Koca Mimar Sinan Ağa (osmanska: قوجو معمار سنان آغا; turkiska: Mimar Sinan), född 15 april 1489 i Anatolien, död 17 juli 1588 i Istanbul, var en osmansk arkitekt och ingenjör.
Ny!!: Hagia Sofia och Mimar Sinan · Se mer »
Minaret
Moské och minaret i Jordanien. Blå moskén i Istanbul har sex minareter. Minaret (europeisk form av arabiskans minâra, "ljusplats", fyrtorn), är ett torn i anslutning till en moskébyggnad.
Ny!!: Hagia Sofia och Minaret · Se mer »
Mosaik
Pan och en hamadryad, mosaik påträffad i Pompeji. Tronande Kristus, mosaik i Santa Prassede, Rom (800-talet). Mosaik på husgavel i Malmö. En mosaik är en bildkomposition av olikfärgade små bitar (porslin, sten eller glas) som fästs på ett hårt underlag med murbruk, kitt eller cement så att bitarna bildar ett mönster eller en bild.
Ny!!: Hagia Sofia och Mosaik · Se mer »
Moské
Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Sultan Omar Ali Saifuddin-moskén i Brunei. En moské i Abuja, Nigeria. Moské (på arabiska مسجد, masjid,, plural مساجد, masājid) är en muslimsk helgedom, avsedd för bön, predikan och undervisning.
Ny!!: Hagia Sofia och Moské · Se mer »
Museum
Pergamonmuseet i Berlin. Nationalmuseet i Szczecin, Polen. Nordiska museet i Stockholm, Sverige. Sjöfartsmuseet i Kiel, Tyskland. Ett museum är en offentligt tillgänglig samling av systematiskt ordnade föremål som ofta är av naturhistorisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller teknisk art.
Ny!!: Hagia Sofia och Museum · Se mer »
Muslimer
Muslimer är människor som följer eller utövar islam, en av de tre monoteistiska abrahamitiska religionerna.
Ny!!: Hagia Sofia och Muslimer · Se mer »
Mustafa Kemal Atatürk
Mustafa Kemal Atatürk som befälhavare för armén 1918. Mustafa Kemal Atatürk (född Mustafa; senare känd som Mustafa Kemal Pascha), född 19 maj 1881 i Selânik (nuvarande Thessaloniki) i Osmanska riket, död 10 november 1938 i Istanbul i Turkiet, var en turkisk fältmarskalk och revolutionär statsman.
Ny!!: Hagia Sofia och Mustafa Kemal Atatürk · Se mer »
Narthex
Plan över en västerländsk katedral, med sitt narthex markerat i grått. Narthex, även antekyrka (från latinets ante, som betyder före; alltså för-kyrka), är en förhall till en kyrka, i regel tvärställd som ett galleri utmed ingångssidans hela bredd.
Ny!!: Hagia Sofia och Narthex · Se mer »
Nikaupproret
Nikaupproret (grekiska: Στάση τουΝίκα) ägde rum i bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel (dagens Istanbul i Turkiet) under en vecka i januari 532.
Ny!!: Hagia Sofia och Nikaupproret · Se mer »
Norstedts Förlagsgrupp
Norstedts Förlagsgrupp AB är en svensk koncern av bokförlag bestående av Norstedts, Rabén & Sjögren, Tiden, Brombergs, B. Wahlströms, Printz Publishing, Massolit, Böckernas klubb och Barnens bokklubb.
Ny!!: Hagia Sofia och Norstedts Förlagsgrupp · Se mer »
Ordspråksboken
Ordspråksboken är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente.
Ny!!: Hagia Sofia och Ordspråksboken · Se mer »
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Ny!!: Hagia Sofia och Osmanska riket · Se mer »
Pantheon
Pantheon (Πάνθειον, av grekiskans παν, pan, "allt" och Θεός, theos, "gud") är ett antikt tempel vid Piazza della Rotonda i Rom.
Ny!!: Hagia Sofia och Pantheon · Se mer »
Pantokrator
Pantokrator-avbildning av Jesus i katedralen i Cefalù, Sicilien. Pantokrator (grekiska: ’den allsmäktige’) kallas en bysantinsk bröstbildsframställning av Jesus Kristus som allsmäktig härskare, vanligen i en kyrkas kupol eller absid.
Ny!!: Hagia Sofia och Pantokrator · Se mer »
Patriark (kyrkligt ämbete)
Patriark (från grekiskans πατήρ, "fader" och ἀρχή "herradöme, ursprung, makt") är en biskoplig hederstitel (bundet till vissa biskopsstolar) av varierande ställning inom antingen romersk-katolska, östortodoxa eller orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Hagia Sofia och Patriark (kyrkligt ämbete) · Se mer »
Patriark av Konstantinopel
Heraldiskt vapen för den ekumeniske patriarken av Konstantinopel. Nuvarande patriarken Bartholomeus I Patriarken av Konstantinopel eller den ekumeniske patriarken är patriark över Konstantinopels ekumeniska patriarkat; en av nio östortodoxa patriarkat.
Ny!!: Hagia Sofia och Patriark av Konstantinopel · Se mer »
Pelare
En bropelare till Essingebron i Stockholm Pelare är ett fristående, vertikalt stöd, som skiljer sig från en kolonn i det att den varken behöver vara cylindrisk eller överensstämma med någon av kolonnordningarna.
Ny!!: Hagia Sofia och Pelare · Se mer »
Pendentiv
Pendentiv, byggnadsdel utformad som en sfärisk triangel som möjliggör uppförandet av en sfärisk kupol på en fyrsidig yta.
Ny!!: Hagia Sofia och Pendentiv · Se mer »
Postament
Postament avser i klassisk arkitekturordning ett rektangulärt block som är del av en piedestal mellan basen och kornischen.
Ny!!: Hagia Sofia och Postament · Se mer »
Prokopios
Prokopios (grekiska: Προκόπιος ὁ Καισαρεύς, Prokópios ho Kaisareús, latin: Procopius Caesariensis), född cirka 500, död cirka 562, var en historiker i det östromerska riket.
Ny!!: Hagia Sofia och Prokopios · Se mer »
Propaganda
Uroš Predić's tavla från 1888.'' Tavlan förfalskades dock för att se ut som ett faktiskt fotografi från det krigshärjade området och tidningen valde att kommentera bilden: "Serbisk pojke vars hela familj mördades av Bosniska muslimer". Originaltiteln på Predić's målning är i själva verket "föräldralöst barn vid sin moders grav". lord Kitchener. Propaganda (av latinets propagare, 'fortplanta', 'utbreda') är en term som avser främst politiska kampanjer och budskap som är avsedda att föra fram en agenda, ett visst budskap eller väcka positiva eller negativa känslor för något (t.ex. en politisk teori, policy, religion eller förändring) eller någon (t.ex. innehavare av eller kandidat till politiskt eller religiöst ämbete eller befattning).
Ny!!: Hagia Sofia och Propaganda · Se mer »
Recep Tayyip Erdoğan
Recep Tayyip Erdoğan, född 26 februari 1954 i Kasımpaşa i Istanbul, är Turkiets president sedan den 28 augusti 2014.
Ny!!: Hagia Sofia och Recep Tayyip Erdoğan · Se mer »
Relik
Reliker kallas kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon.
Ny!!: Hagia Sofia och Relik · Se mer »
Ribbvalv
Valvribbor i Vreta klosters kyrka. Ett ribbvalv är ett valv som har ett skelett av bågformiga diagonala ribbor, mellan vilka valvkapporna är murade i ljusare nyanser.
Ny!!: Hagia Sofia och Ribbvalv · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Hagia Sofia och Rom · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Hagia Sofia och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Hagia Sofia och Romerska riket · Se mer »
Süleymaniyemoskén
Süleymaniyemoskén (på turkiska Süleymaniye Camii) är en moské i Istanbul uppförd 1550–1557 efter ritningar av den osmanske arkitekten Mimar Sinan på order av sultan Süleyman I. Det är den största moskén i Istanbul och ett välkänt turistmål.
Ny!!: Hagia Sofia och Süleymaniyemoskén · Se mer »
Sekularisering
Sekularisering (av latin sæcularis.
Ny!!: Hagia Sofia och Sekularisering · Se mer »
Selimiyemoskén
Kupolens insida. Selimiyemoskén i Edirne i Turkiet ritades av den osmanske arkitekten Mimar Sinan och uppfördes mellan år 1568 och 1574.
Ny!!: Hagia Sofia och Selimiyemoskén · Se mer »
Sivas
Vy över Sivas. Sivas (tidigare Sebaste) är en stad i centrala Turkiet.
Ny!!: Hagia Sofia och Sivas · Se mer »
Skepp (arkitektur)
Fresk som visar den gamla Peterskyrkan i Rom med dess fem skepp. Skepp är delar av en byggnad som avdelas längs längdaxeln med kolonner, pelare eller liknande.
Ny!!: Hagia Sofia och Skepp (arkitektur) · Se mer »
Sofia (visdom)
Visdomen (grekiska Σοφία eller '''Sofia''') personifierad vid Celsus-biblioteket i Efesos, Turkiet. Sofia (Σoφíα, grekiska för "visdom") är ett centralt begrepp i hellenistisk filosofi och religion, platonism, gnosticism, ortodox kristendom och esoterisk kristendom, såväl som kristen mystik.
Ny!!: Hagia Sofia och Sofia (visdom) · Se mer »
Statik
Statik används vid konstruktion av byggnader för göra dessa stabila. Ett exempel är Wirtschaftsuniversität Wien. Statik är inom fysik den gren av klassisk mekanik som berör fysikaliska system som är i statisk jämvikt, d.v.s. i ett tillstånd där de relativa positionerna i delsystem inte varierar med tiden.
Ny!!: Hagia Sofia och Statik · Se mer »
Stora palatset i Konstantinopel
hippodromen och Hagia Sofia; kvarvarande byggnader och ruiner är utmärkta i svart Stora palatset (Méga Palátion) var ett palatskomplex i Konstantinopel.
Ny!!: Hagia Sofia och Stora palatset i Konstantinopel · Se mer »
Storfurste
Storfurste var en härskartitel som främst användes i Östeuropa.
Ny!!: Hagia Sofia och Storfurste · Se mer »
Strävpelare
nygotiska Sint-Petrus-en-Pauluskerk i Oostende i Belgien. Strävpelare eller kontrefort är ett utvändigt, ibland fristående, strukturellt element i framför allt den gotiska arkitekturen, avsett att uppta det horisontella trycket från till exempel ett valv inuti en kyrka, ofta via en strävbåge.
Ny!!: Hagia Sofia och Strävpelare · Se mer »
Sture Linnér
Carl Sture Linnér, född 15 juni 1917 i Solna, död 25 mars 2010 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk klassisk filolog, företagsledare och diplomat.
Ny!!: Hagia Sofia och Sture Linnér · Se mer »
Tempel
Parthenon, Akropolis. Ett tempel (av latinets templum) är en större helgedom, kultplats eller gudstjänstlokal, det vill säga en byggnad som är avsedd för religionsutövning, till exempel böner, offerritualer och andra riter.
Ny!!: Hagia Sofia och Tempel · Se mer »
Theodosius II
Theodosius II, född i april 401, död den 28 juli 450, var bysantinsk kejsare åren 408–450.
Ny!!: Hagia Sofia och Theodosius II · Se mer »
Topkapipalatset
Topkapıpalatset. Topkapıpalatset (turkiska: Topkapı Sarayı, ordagrant "kanonportspalatset") är ett palats i Istanbul i Turkiet.
Ny!!: Hagia Sofia och Topkapipalatset · Se mer »
Travé
Travéer/valvenheter i St.-Jeankatedralen i Lyon. En travé är inom arkitekturen i egentlig mening avståndet mellan två bjälklagsbärande stöd, men i vidare mening avståndet mellan två huvudstöd i ett tunnvalv eller kryssvalv.
Ny!!: Hagia Sofia och Travé · Se mer »
Trdat
Trdat, latin Tiridates, född cirka 950, död 1020, var en av arkitekterna som renoverade Hagia Sofia i Konstantinopel (Istanbul).
Ny!!: Hagia Sofia och Trdat · Se mer »
Trishagion
Trishagion (grekiska ’trefalt helig’) är en liturgisk hymn.
Ny!!: Hagia Sofia och Trishagion · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Hagia Sofia och Turkiet · Se mer »
Turkiska
Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.
Ny!!: Hagia Sofia och Turkiska · Se mer »
Tympanon
Tympanon på chefsbostaden på Känsö Klassiskt tympanon på Pantheon i Rom, uppfört år 120. Fältet var ursprungligen dekorerat med reliefer. Tympanon (från grekiska: tympanon, trumma, tamburin) är ett halvrunt eller tresidigt fält över en dörr, ett fönster eller på en gavel, till exempel ett grekiskt tempels gavelfält.
Ny!!: Hagia Sofia och Tympanon · Se mer »
Unesco
Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) bildades 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan.
Ny!!: Hagia Sofia och Unesco · Se mer »
Valv
Valvbågar Bremervalv Schwalbenschwanzverband Ett valv är ett konstruktivt element i arkitekturen som består av kilformade stenar som hålls på plats genom att de pressas mot varandra.
Ny!!: Hagia Sofia och Valv · Se mer »
Varjager
Varjager (engelsk transkribering: varyag, fornöstslaviska варѧгъ, med latinska bokstäver transskriberat som varęgŭ), av nordiska väringar (förmodligen "De edsvurna"), är namnet på vikingatida skandinaver (nordmän, framför allt ruser eller svear i allmänhet) hos de slaviska stammarna.
Ny!!: Hagia Sofia och Varjager · Se mer »
Väringagardet
Väringagardet utanför palatset. (Skylitzes) Skylitzis Chronicle. (Skylitzes) Väringagardet, eller som det kallades i Norden – Väringalidet (grekiska Τάγμα των Βαραγγών, Tágma ton Varangón) var namnet på den värvade utländska trupp soldater som den bysantinska kejsaren använde som livvakt i Konstantinopel.
Ny!!: Hagia Sofia och Väringagardet · Se mer »
Världsarv
Världsarvsflaggan vid Falu koppargruva. Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten.
Ny!!: Hagia Sofia och Världsarv · Se mer »
Vladimir I av Kiev
Vladimir I. Vladimir I Svjatoslavitj (fornöstslaviska: Володимир, Volodimir; fornkyrkoslaviska och ryska: Владимир, Vladimir; ukrainska: Володимир, Volodymyr; fornnordiska: Valdamarr; modern nordiska: Valdemar), kallad Vladimir den store (Vladimir Velikij) eller Vladimir den helige (Vladimir Svjatoj), född omkring 956-958, död 15 juli 1015, var storfurste av Kiev.
Ny!!: Hagia Sofia och Vladimir I av Kiev · Se mer »
1000
Europa år 1000 1000 (M) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 1000 · Se mer »
1204
1204 (MCCIV) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 1204 · Se mer »
1346
1346 (MCCCXLVI) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 1346 · Se mer »
14 december
14 december är den 348:e dagen på året i den gregorianska kalendern (349:e under skottår).
Ny!!: Hagia Sofia och 14 december · Se mer »
1453
1453 (MCDLIII) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 1453 · Se mer »
15 januari
15 januari är den 15:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 15 januari · Se mer »
1500-talet
Magellan 1519. Under expeditionen avlider han och det blir skeppets andreman Juan Sebastián Elcano som genomför den första resan jorden runt. 1528 tar sig spanjoren Andrés de Urdaneta runt klotet och 1580 blir engelsmannen Francis Drake den tredje världsomseglaren. Kartan, som är från 1581, visar Drakes färdväg över haven. Vid denna tid har kartograferna ännu inte funnit landmassornas riktiga former och kontinenternas inre är outforskat.
Ny!!: Hagia Sofia och 1500-talet · Se mer »
1934
1934 (MCMXXXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 1934 · Se mer »
1993
1993 (MCMXCIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 1993 · Se mer »
1998
Västra Götalands län 1998 (MCMXCVIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 1998 · Se mer »
23 december
23 december är den 357:e dagen på året i den gregorianska kalendern (358:e under skottår).
Ny!!: Hagia Sofia och 23 december · Se mer »
27 december
27 december är den 361:a dagen på året i den gregorianska kalendern (362:a under skottår).
Ny!!: Hagia Sofia och 27 december · Se mer »
360
360 (CCCLX) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 360 · Se mer »
404
404 (CDIV) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 404 · Se mer »
415
Ingen beskrivning.
Ny!!: Hagia Sofia och 415 · Se mer »
532
532 (DXXXII) var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 532 · Se mer »
536
536 (DXXXVI) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 536 · Se mer »
537
Ingen beskrivning.
Ny!!: Hagia Sofia och 537 · Se mer »
553
Ingen beskrivning.
Ny!!: Hagia Sofia och 553 · Se mer »
557
Ingen beskrivning.
Ny!!: Hagia Sofia och 557 · Se mer »
558
558 var inte ett skottår.
Ny!!: Hagia Sofia och 558 · Se mer »
562
Ingen beskrivning.
Ny!!: Hagia Sofia och 562 · Se mer »
626
Ingen beskrivning.
Ny!!: Hagia Sofia och 626 · Se mer »
7 maj
7 maj är den 127:e dagen på året i den gregorianska kalendern (128:e under skottår).
Ny!!: Hagia Sofia och 7 maj · Se mer »
800-talet
Persien funna i en vikingaskatt från 800-talet. Skatten kallas Sundvedaskatten och upptäcktes 2008. Vid sekelskiftet 800 övergår i Sveriges historia Vendeltiden till Vikingatiden och vi befinner oss i den nordeuropeiska järnåldern.
Ny!!: Hagia Sofia och 800-talet · Se mer »
989
989 (CMLXXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Hagia Sofia och 989 · Se mer »
Omdirigerar här:
Agia Sofia, Agía Sofía, Aja Sofia, Ayasofya, Sancta Sapientia.
