Snabbare tillgång än webbläsare!
71 relationer: Ackord, Ackordanalys, Alterering, Antiken, Arrangering, Barocken, Barockens musik, Bordun, Bromma, Diatonik (musik), Dissonans, Dur, Förhållning, Förtecken, Funktionsanalys (musik), Gemen, Generalbas, Genomgångston, Gioseffo Zarlino, Grekland, Grundton, Hugo Riemann, Intervall (musik), Jean-Philippe Rameau, Kantat, Komposition, Konsonans, Kontrapunkt, Kvart (musik), Kvint, Kvintcirkeln, Latin, Medeltiden, Melism, Melodi, Moll, Monodi, Musica ficta, Musiknotation, Musikteori, Notrad, Notskrift, Oktav, Opera, Oratorium, Organum, Perotinus, Prim (musik), Pythagoras, Romerska siffror, ..., Rytm, Satslära (musik), Sekund (musik), Septima, Sext (musik), Sfärernas harmoni, Skala (musik), Stamton, Steganalys, Syntax, Tabulatur, Ters (musik), Tetrakord, Ton, Tonart, Tonsystem, Treklang, Versal, 1600, 1780, 1800-talet. Förläng index (21 mer) »
Ackord
ters, som motsvarar frekvensförhållandet 5:4, och en kvint, som motsvarar 3:2 (6:4) vid ren stämning. Egentligen uppfattar inte örat vågformerna, men om tonerna inte är sinusvågor uppfattar örat att var och en av dem även består av övertoner på heltalsmultiplar av respektive ton. De tre tonerna låter harmoniskt därför att deras övertonsspektra sammanfaller. Grundtonens andra överton har samma frekvens som kvintens första överton, och grundtonens fjärde överton har samma frekvens som tersens andra överton. ters motsvarar frekvensförhållandet 6:5 (12:10), och en kvint motsvarar 3:2 (15:10) vid ren stämning. Det egentliga skälet till att de låter harmoniskt tillsammans är att molltersens fjärde överton sammanfaller med kvintens tredje överton, och även med grundtonens sjunde överton. Ackord (från medeltidslatinets accordo – "bringa att överensstämma" – via franskans accord) eller harmoni är inom musiken en benämning på minst tre toner (i vissa moderna källor minst två) som klingar tillsammans.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Ackord · Se mer »
Ackordanalys
Ackordanalys är en form av musiknotation där ackordsymboler (till exempel Cmaj13+11) används för att beteckna harmonier.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Ackordanalys · Se mer »
Alterering
#°7) en högaltererad ton (''fiss'') och en lågaltererad ton (''ess''). Alterering eller alteration (från franskans altération – 'förändring') är en musikterm som betecknar en kromatisk höjning eller sänkning av en ton.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Alterering · Se mer »
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Antiken · Se mer »
Arrangering
Arrangering är en flertydig term för bearbetning eller strukturering av musik.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Arrangering · Se mer »
Barocken
Exempel på barockskulptur: Giovanni Lorenzo Berninis ''Den heliga Teresas extas'' (1647–1652). Fontana di Trevi i Rom. Barocken är den epok eller stilriktninghttp://www.ne.se/barock - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 16 oktober 2013 som främst inom konsten (måleri, skulptur, litteratur, arkitektur, musik) var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Barocken · Se mer »
Barockens musik
Barockmusik är en beteckning på musik från den tidsepok inom musikvetenskapen som sträcker sig från början av 1600-talet fram till ca 1750.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Barockens musik · Se mer »
Bordun
Säckpipor från de Skotska högländerna. De tre piporna som ligger mot spelarens vänstra axel avger oföränderliga borduntoner, medan pipan som pekar nedåt under säcken kan spelas en melodi på som på en flöjt. Bordun (från franskans bourdon, "humla") är en oförändrad, ofta låg, ton som ackompanjerar en melodi.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Bordun · Se mer »
Bromma
Brommaplan från luften 2010. Vy österut med Lillsjön i bakgrunden till vänster. Bromma (uttalas bråmm-a; även kallat Brommalandet) är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun som utmärks bland annat av sin trädgårdsstad, läget nära Stockholms innerstad och närheten till Mälaren samt flera naturreservat.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Bromma · Se mer »
Diatonik (musik)
Diatonisk skala Diatonik (grekiska diatonikos, mellanton) är ett sätt att indela en oktav så att den består av två tetrakord som ligger på en kvints avstånd från varandra.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Diatonik (musik) · Se mer »
Dissonans
Dissonans, musikaliskt intervall, harmoni eller ackord som av flertalet människor upplevs som missljudande, icke välljudande.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Dissonans · Se mer »
Dur
Dur är en typ av modus som använder en durskala och alltså, till skillnad från molltonarterna, har stor ters, sext och stor septima.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Dur · Se mer »
Förhållning
Förhållning, term från harmoniläran.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Förhållning · Se mer »
Förtecken
Förtecken är symboler som används i notskrift för att ange höjd, sänkt eller återställd tonhöjd hos de noter förtecknen avser.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Förtecken · Se mer »
Funktionsanalys (musik)
Funktionsanalys är i harmoniläran en typ av harmonisk analys.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Funktionsanalys (musik) · Se mer »
Gemen
Bild av text som visar skillnaden mellan gemener och versaler. Gemener är (särskilt använt om tryckt text) den mindre varianten av alfabetets bokstäver, i vardagligt tal benämnda som de "små bokstäverna" (a, b, c...). Alfabetets "stora bokstäver" (A, B, C...) heter versaler.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Gemen · Se mer »
Generalbas
Exempel på generalbas. Generalbas (italienska basso continuo) är ett slags notskrift där man anger ackord i relation till en given basnot.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Generalbas · Se mer »
Genomgångston
Genomgångston är en av de obetonade dissonanserna.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Genomgångston · Se mer »
Gioseffo Zarlino
Gioseffo Zarlino, född den 31 januari 1517 i Chioggia, död den 13 mars 1590 i Venedig, var en italiensk musikteoretiker.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Gioseffo Zarlino · Se mer »
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Grekland · Se mer »
Grundton
Grundtonen är en musikalisk term som kan syfta på.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Grundton · Se mer »
Hugo Riemann
Karl Wilhelm Julius Hugo Riemann, född 18 juli 1849, död 1919, var en tysk musikvetare, musikteoretiker, pianist och tonsättare, framför allt känd som funktionsanalysens eller funktionslärans upphovsman.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Hugo Riemann · Se mer »
Intervall (musik)
Intervall är inom musiken avståndet i tonhöjd mellan två toner.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Intervall (musik) · Se mer »
Jean-Philippe Rameau
Jean-Philippe Rameau, född 1683 (döpt den 25 september) i Dijon, död 12 september 1764 i Paris, var en fransk kompositör inom barockmusik samt en inflytelserik musikteoretiker.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Jean-Philippe Rameau · Se mer »
Kantat
Kantat (av lat. canto "sjunga", it. cantare) betecknar en måttligt lång komposition skriven för solosång, kör och orkester, med berättande text.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Kantat · Se mer »
Komposition
Komposition är ett begrepp inom musiken som kan syfta på dels ett musikverk och dels på handlingen att komponera musik.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Komposition · Se mer »
Konsonans
Konsonans, musikaliskt intervall, harmoni eller ackord som av flertalet människor upplevs som välljudande.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Konsonans · Se mer »
Kontrapunkt
Kontrapunkt (från latinets punctus contra punctum 'not mot not') är en teknik för polyfon musikalisk komposition, en uppsättning verktyg för att fläta ihop olika stämmor som är självständiga (var och en mer eller mindre sin egen melodi), men ändå lätt få dem att hänga samman både lodrätt (i stämväven) och vågrätt (över den tid stycket tar).
Ny!!: Harmonilära (musik) och Kontrapunkt · Se mer »
Kvart (musik)
Kvart är ett musikaliskt intervall på tre diatoniska steg, samt beteckning för den fjärde tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Kvart (musik) · Se mer »
Kvint
Kvint är ett musikaliskt intervall på fyra diatoniska steg, samt beteckning för den femte tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Kvint · Se mer »
Kvintcirkeln
Kvintcirkeln med dur- och molltonarter. Kvintcirkeln är ett schema som i en cirkelfigur visar relationen mellan de olika dur- och molltonarterna.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Kvintcirkeln · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Latin · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Medeltiden · Se mer »
Melism
En melism uppstår då två eller flera toner sjungs på samma textstavelse.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Melism · Se mer »
Melodi
Melodi, av senlatinets melodia, av grekiska melōidia 'sång', 'sjungande', av melos 'sång', 'melodi' och ōidē 'sång', 'dikt', är som musikvetenskaplig term en följd av organiserade toner.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Melodi · Se mer »
Moll
Moll är en ett tonsläkte (en klass tonarter) och en variant inom det diatoniska systemet.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Moll · Se mer »
Monodi
Monodi, från grekiskans monodos, en som sjunger ensam, musikterm.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Monodi · Se mer »
Musica ficta
Musica ficta är läran om kromatik som oftast användes för att lösa upp ledtoner till finalis (tonikan) och för att undvika tritonus.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Musica ficta · Se mer »
Musiknotation
Musiknotation är systematiskt nedtecknande av musik.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Musiknotation · Se mer »
Musikteori
Musikteori, ibland musiklära, är läran om musikens uppbyggnad och form ur ett dels praktiskt hantverkligt, dels i viss mån naturvetenskapligt perspektiv (se akustik), även hur den uppfattas och varför.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Musikteori · Se mer »
Notrad
noter placeras på en notrad. En notrad eller ett notsystem (i musiksammanhang ofta bara rad eller system) är inom modern notskrift en grupp om (vanligen fem) vågräta linjer som används för att skriva på.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Notrad · Se mer »
Notskrift
Notskrift, noter eller notation är det i dag dominerande systemet för musiknotation.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Notskrift · Se mer »
Oktav
En oktav är intervallet mellan två toner vars frekvensförhållande är 2:1, samt beteckning för den åttonde och högsta tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Oktav · Se mer »
Opera
Scendekor för Trollflöjten. Wagners ''Parsifal''. Opera är en form av musikteater, förknippad med den västerländska konstmusiken från barocken och framåt.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Opera · Se mer »
Oratorium
Ett oratorium är ett större musikaliskt verk för orkester, sångsolister och kör, med berättande text.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Oratorium · Se mer »
Organum
Organum är en benämning på olika former av den äldsta europeiska flerstämmigheten, ursprungligen vanligen tvåstämmig.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Organum · Se mer »
Perotinus
Faksimil av en sida ur Perotinus ''Alleluia nativitas'' Magister Perotinus eller Perotin var en tonsättare som förmodligen var av franskt ursprung, levande och verksam i slutet av 1100- och början av 1200-talen.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Perotinus · Se mer »
Prim (musik)
Prim är den musikaliska beteckningen för den första tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Prim (musik) · Se mer »
Pythagoras
Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Pythagoras · Se mer »
Romerska siffror
Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887. Katarina kyrkas tornur har en urtavla med romerska siffror. Observera att siffran "4" skrivs med fyra streck, vilket är vanligt för ur med romerska siffror. Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000).
Ny!!: Harmonilära (musik) och Romerska siffror · Se mer »
Rytm
En rytm är en periodisk variation.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Rytm · Se mer »
Satslära (musik)
Satslära består inom musik av regler som ska följas för att det ska låta bra.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Satslära (musik) · Se mer »
Sekund (musik)
Sekund är ett musikaliskt intervall på ett diatoniskt steg, samt beteckning för den andra tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Sekund (musik) · Se mer »
Septima
Septima eller septim, (latin septimus, "sjunde"), musikterm som betecknar den sjunde tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Septima · Se mer »
Sext (musik)
Sext är ett musikaliskt intervall på fem diatoniska steg, samt beteckning för den sjätte tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Sext (musik) · Se mer »
Sfärernas harmoni
Sfärernas harmoni eller sfärernas musik är ett begrepp sprunget ur grekiska astronomers, från Platon till Ptolemaios, utveckling av homocentriska roterande sfärer, som förklaring till himlakropparnas skenbara rörelser.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Sfärernas harmoni · Se mer »
Skala (musik)
Skala, är en serie toner, som utgör ett tonförråd.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Skala (musik) · Se mer »
Stamton
Stamtoner är tonserien C D E F G A B (där tonnamnet B används i svensk musikteorilitteratur sedan 1990-talet; i flertalet andra nordiska och centraleuropeiska länder och i äldre svensk litteratur kallas tonen ''B'' för ''H'').
Ny!!: Harmonilära (musik) och Stamton · Se mer »
Steganalys
---- Steganalys används i harmoniläran för att beskriva ackordens förhållande i ett musikstycke.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Steganalys · Se mer »
Syntax
Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Syntax · Se mer »
Tabulatur
Tabulatur eller tablatur är en form av notskrift, som ofta framställs med hjälp av bokstäver och siffror och som i stället för att säga vilka toner framföraren skall spela istället talar om hur denne skall placera sina fingrar på instrumentet i fråga.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Tabulatur · Se mer »
Ters (musik)
Ters är ett musikaliskt intervall på två diatoniska steg, samt beteckning för den tredje tonen i en diatonisk skala.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Ters (musik) · Se mer »
Tetrakord
Tetrakord avser fyra närliggande toner och är grunden för tonskalor.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Tetrakord · Se mer »
Ton
En ton är ett ljud med hörbar frekvens, tonhöjd.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Ton · Se mer »
Tonart
Tonart, en uppsättning toner (skala) där en av tonerna har rollen som grundton.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Tonart · Se mer »
Tonsystem
Tonsystem är en systematiserat samband mellan tonhöjder som brukas inom en musikkultur.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Tonsystem · Se mer »
Treklang
Treklang är ett ackord som består av tre toner: en grundton, en ters och en kvint.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Treklang · Se mer »
Versal
Versaler, vardagligt stora bokstäver, är den "större" varianten av alfabetets bokstäver i tryckt text (exempelvis A, B, C,...), i motsats till gemener.
Ny!!: Harmonilära (musik) och Versal · Se mer »
1600
1600 (MDC) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Harmonilära (musik) och 1600 · Se mer »
1780
1780 (MDCCLXXX) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Harmonilära (musik) och 1780 · Se mer »
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
Ny!!: Harmonilära (musik) och 1800-talet · Se mer »
Omdirigerar här:
Harmonianalys, Harmoniker, Harmoniläran.
