Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Tysk-romerska riket

Index Tysk-romerska riket

Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.

100 relationer: Aachen, Österrike, Bayern, Böhmen, Befolkningstäthet, Belgien, Biskop, Burgund, Centraleuropa, Danmark, Digerdöden, Drots, Fördraget i Verdun, Federation, Feodalism, Frankerriket, Frankrike, Frans II (tysk-romersk kejsare), Furste, Greve, Gyllene bullan år 1356, Habsburg, Heliga lansen, Henrik I av Sachsen, Hertig, Hertigdömet Limburg, Hertigdömet Sachsen, Hohenzollern, Holstein, Hundraårskriget, Huset Schwarzburg, Interregnum, Italien, Kamrer, Kansler (ämbetsman), Karl den store, Karolinger, Kassör, Kejsare, Kroatien, Kung, Kungariket Frankrike, Kurfurste, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, Kurfurstendömet Köln, Kurfurstendömet Mainz, Kurfurstendömet Trier, Lista över Frankrikes regenter, Lista över Tysklands statsöverhuvuden, Lothar III, ..., Luxemburg, Maria av Burgund, Markgreve, Markgrevskapet Brandenburg, Marskalk, Maximilian I (tysk-romersk kejsare), Munskänk, Napoleon I, Nederländerna, Nikolaus Ludwig von Zinzendorf, Otto I (tysk-romersk kejsare), Påve, Pfalzgreve, Polen, Pommern, Protestantism, Reformationen, Regensburg, Relik, Renässansen, Rhen, Rhenförbundet, Rike, Riksdag (Tysk-romerska riket), Riksföreståndare, Rikskrets, Riksregalier, Riksstäder, Riksstånd, Romersk-katolska kyrkan, Romerska riket, Satellitstat, Schweiz, Skepticism, Slovenien, Stallmästare, Svärdssidan, Sverige, Thurn und Taxis, Tjeckien, Trettioåriga kriget, Tysk-romersk kejsare, Tyskland, Valmonarki, Vasall, Västromerska riket, Voltaire, Westfaliska freden, 1806, 962. Förläng index (50 mer) »

Aachen

miniatyr Aachen (franska Aix-la-Chapelle, nederländska Aken, på den lokala dialekten Öcher Platt Oche) är en stad i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen med cirka invånare.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Aachen · Se mer »

Österrike

Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Österrike · Se mer »

Bayern

Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Bayern · Se mer »

Böhmen

Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Böhmen · Se mer »

Befolkningstäthet

Befolkningstäthet, folktäthet, är kvoten mellan ett områdes folkmängd och area och anger hur tätt befolkat ett geografiskt område är.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Befolkningstäthet · Se mer »

Belgien

Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Belgien · Se mer »

Biskop

gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Biskop · Se mer »

Burgund

Hertigdömet Burgunds flagga. Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgund är en historisk region i dagens Frankrike och Schweiz.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Burgund · Se mer »

Centraleuropa

Centraleuropa, enligt en ''snäv'' (kulturellt och politiskt betingad) och en ''vid'' (kulturellt betingad) definition. '''Snäv definition''' ''(mörkgrönt)'': Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Österrike, Liechtenstein och Schweiz. '''Vid definition''' ''(mörkgrönt + ljusgrönt)'': Ovanstående + Baltikum, Kaliningrad oblast, Galizien, Karpato-Ukraina, Bukovina, Transsylvanien, nordvästra Rumänien, Banatet, Vojvodina, Slavonien med Baranja, centrala Kroatien, Istrien, Rijeka, Gorski kotar, norra och östra delen av Friuli-Venezia Giulia (inklusive Trieste), norra delen av Sydtyrolen, Alsace, nordöstra Lorraine samt Luxemburg. Centraleuropa, Mellaneuropa, är en region i mitten av Europa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Centraleuropa · Se mer »

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Danmark · Se mer »

Digerdöden

Engelskspråkig karta över hur digerdöden spreds i Europa: de trakter som drabbades tidigare har mörkare färg. Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, var en zoonotisk pandemisk sjukdom under medeltiden som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Digerdöden · Se mer »

Drots

Drots var ett medeltida och tidigmodernt nordiskt ämbete vars innehåll förändrades över tid.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Drots · Se mer »

Fördraget i Verdun

Fördraget i Verdun 843 var ett avtal efter den frankiske kungen Ludvig den frommes död som delade Frankerriket mellan hans tre överlevande söner.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Fördraget i Verdun · Se mer »

Federation

Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Federation · Se mer »

Feodalism

En man slås till riddare. Ur statuterna till en av Ludvig I av Anjou instiftad, kortlivad orden. Feodalism (av franskans féodalisme, en avledning av senlatinets feodum som betyder landområde) är ett hierarkiskt samhällssystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga, som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Feodalism · Se mer »

Frankerriket

Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Frankerriket · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Frankrike · Se mer »

Frans II (tysk-romersk kejsare)

Frans II, född 12 februari 1768 i Florens, död 2 mars 1835 i Wien, var tysk-romersk kejsare 1792–1806 och ärkehertig av Österrike 1792–1804.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Frans II (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Furste

Furste är, tillsammans med den kvinnliga formen furstinna, en titel för en suverän monark av lägre rang som härskar över ett mindre område.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Furste · Se mer »

Greve

Greve är en adlig värdighet.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Greve · Se mer »

Gyllene bullan år 1356

Det gyllene sigillet från 1356. Gyllene bullan år 1356 var en gyllene bulla och rikslag i Tysk-romerska riket som antogs på en riksförsamling i Nürnberg 1355 och på en hovdag i Metz 1356.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Gyllene bullan år 1356 · Se mer »

Habsburg

Habsburg var ett tyskt furstehus, som regerade i Österrike från 1278 till 1780.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Habsburg · Se mer »

Heliga lansen

Fresk av Fra Angelico som framställer hur Longinus sticker lansen i Jesu sida. Heliga lansen, även känd som Ödets spjut, Longinus lans, Longinus spjut och Kristi spjut, är en relik med anknytning till Jesus.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Heliga lansen · Se mer »

Henrik I av Sachsen

Henrik mottar det Tyska rikets krona medan han fångar fåglar. Efter målning av Hermann Vogel (1854-1921). Henrik I av Sachsen (Henrik I Fågelfängaren), född 876, död 2 juli 936, var kung av Tyskland 919–936.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Henrik I av Sachsen · Se mer »

Hertig

krona. krona. Hertig är en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, den motsvarande kvinnliga titeln är hertiginna, oftast regerande över ett hertigdöme.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Hertig · Se mer »

Hertigdömet Limburg

Hertigdömet Limburg var ett historiskt hertigdöme i vad som idag är provinserna Limburg och Liège i östra Belgien och provinsen Limburg i Nederländerna samt en mindre del av Nordrhein-Westfalen i Tyskland.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Hertigdömet Limburg · Se mer »

Hertigdömet Sachsen

Hertigdömet Sachsen var sachsarnas ursprungsområde gamla Sachsen under den tidiga medeltiden då de underkuvades av Karl den Store i de saxiska krigen från 772 och införlivades i Frankerriket kring 804.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Hertigdömet Sachsen · Se mer »

Hohenzollern

Reichsadler'' (riksörnen) med ätten Hohenzollerns vapen i hjärtskölden Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Hohenzollern · Se mer »

Holstein

Karta Holstein (plattyska: Holsteen; danska: Holsten) utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe och Eider.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Holstein · Se mer »

Hundraårskriget

Hundraårskriget är en samlande benämning på en rad väpnade konflikter mellan England och Frankrike under den sena medeltiden från 1337 till 1453.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Hundraårskriget · Se mer »

Huset Schwarzburg

Schwarzburgs vapen. Huset Schwarzburg var ett suveränt furstehus i Thüringen, ett av Tysklands äldsta, härstammar från Sizzo III, greve av Schwarzburg och Käfernburg (d. 1160), vars söner bildade linjerna Schwarzburg och Käfernburg.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Huset Schwarzburg · Se mer »

Interregnum

Interregnum, från latinets inter- ("mellan") och rēgnum ("regerande", från rex - "kung"), kallas tiden mellan en ledares eller regerings avgång eller avsättning och valet av dess efterträdare.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Interregnum · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Italien · Se mer »

Kamrer

Kamrer (från latinets camera, kammare, eller grekiskans kamara, valv) är en ospecificerad yrkestitel för en tjänsteman med ansvar för ekonomisk förvaltning, redovisning eller finansiella frågor.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kamrer · Se mer »

Kansler (ämbetsman)

Kansler (latin cancellarius, tyska Kanzler, franska chancelier, engelska chancellor; plural kanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades kanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) är innehavaren av ett ämbete av högre eller lägre rang.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kansler (ämbetsman) · Se mer »

Karl den store

Karl den stores rike 814. Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett. namnteckning. Sigillstämpel av bly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning. Karl den store (latin: Carolus Magnus, franska: Charlemagne, tyska: Karl der Große), född troligtvis 2 april 742 i nuvarande Liège, död 28 januari 814 i Aachen, var det frankiska rikets regent 768–814.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Karl den store · Se mer »

Karolinger

Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare. Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843. Historisk karta över de karolingiska rikena år 888. Karolingerna (latin: Carolus, Karl) var en frankisk ätt som övertog makten i frankerriket från merovingerna år 751 och härskade i och omkring dagens Frankrike under 700–900-talen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Karolinger · Se mer »

Kassör

En kassör i Sverige, 1986. Kassör eller skattmästare är en person som är ansvarig för kassan och sköter ekonomin i en organisation.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kassör · Se mer »

Kejsare

Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kejsare · Se mer »

Kroatien

Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. År 2021 hade landet drygt 3,9 miljoner invånare. Kroatien är en parlamentarisk demokrati och landet är medlem i Världshandelsorganisationen sedan år 2000, försvarsalliansen Nato sedan år 2009 och Europeiska unionen sedan år 2013. Sedan den 1 januari 2023 ingår Kroatien i Schengen- och euroområdet.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kroatien · Se mer »

Kung

Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kung · Se mer »

Kungariket Frankrike

Kungariket Frankrike (Royaume de France) var en av de starkare staterna i Europa under det andra millenniet inom den kristna tideräkningen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kungariket Frankrike · Se mer »

Kurfurste

Henrik VII till romersk kung. Kurfurstarnas vapen visas ovanför dem. gyllene bullan, som fastlade valbestämmelserna för kurfurstekollegiet. Kurfurste (Kurfürst; Princeps Elector), titel för de furstar i tysk-romerska riket som från 1200-talet hade rösträtt vid val av romarnas kung och från 1500-talet vid direktval till tysk-romersk kejsare.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kurfurste · Se mer »

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg · Se mer »

Kurfurstendömet Köln

Kurfurstendömet Köln eller Kurköln var ett furstbiskopsdöme i det tysk-romerska riket, som fanns från 900 e.Kr. till tidigt 1800-tal.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kurfurstendömet Köln · Se mer »

Kurfurstendömet Mainz

Kurfurstendömet Mainz (tyska: Erzstift und Kurfürstentum Mainz eller Kurmainz) var ett kyrkligt furstendöme i Tysk-romerska riket, från 780-talet till 1803.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kurfurstendömet Mainz · Se mer »

Kurfurstendömet Trier

Kurfurstendömet Trier (tyska: Erzstift und Kurfürstentum Trier eller Kurtrier) var ett furstbiskopsdöme i den Kurrhenska kretsen i det Tysk-romerska riket som existerade från cirka 900 till 1801.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Kurfurstendömet Trier · Se mer »

Lista över Frankrikes regenter

Det här är en lista över Frankrikes regenter.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Lista över Frankrikes regenter · Se mer »

Lista över Tysklands statsöverhuvuden

Detta är en lista över Tysklands statsöverhuvuden. Statsöverhuvuden Tyskland it:Imperatori Del Sacro Romano Impero nl:Lijst van keizers van het Heilige Roomse Rijk.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Lista över Tysklands statsöverhuvuden · Se mer »

Lothar III

Lothar III, född 1086, död 1137.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Lothar III · Se mer »

Luxemburg

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Luxemburg · Se mer »

Maria av Burgund

Maria av Burgund, född 13 februari 1457, död 27 mars 1482, var regerande hertiginna av Burgund från 1477 till 1482.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Maria av Burgund · Se mer »

Markgreve

Markgreve Engelbert I (död 1096). Markgreve avsåg ursprungligen, sedan slutet av 700-talet, greven över ett gränsområde (mark i betydelsen gräns) inom det frankiska väldet.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Markgreve · Se mer »

Markgrevskapet Brandenburg

Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Markgrevskapet Brandenburg · Se mer »

Marskalk

Den svenske fältmarskalken Carl Gustaf Rehnskiöld Marskalk är en titel med varierande betydelse.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Marskalk · Se mer »

Maximilian I (tysk-romersk kejsare)

Maximilian I, tysk-romersk kejsare, född 22 mars 1459 i Wiener Neustadt, död 12 januari 1519 i Wels, var ärkehertig av Österrike och tysk-romersk kejsare från 1508.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Maximilian I (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Munskänk

En ung munskänk "skänker" vin, grekiskt måleri cirka 450 f. Kr. Munskänk var i äldre tider en person som hade tillsyn över dryckesvarorna, avsmakade dem och "skänkte i" (hällde i) åt gästerna.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Munskänk · Se mer »

Napoleon I

Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Napoleon I · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Nederländerna · Se mer »

Nikolaus Ludwig von Zinzendorf

Nikolaus Ludwig von Zinzendorf. Nikolaus Ludwig von Zinzendorf, född 26 maj 1700 i Dresden, död 9 maj 1760 i Herrnhut, var en tysk greve, ämbetsman och präst, regeringsråd i Dresden och var Brödraförsamlingens biskop i Herrnhut och grundare av herrnhutismen, tillika psalmförfattare.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Nikolaus Ludwig von Zinzendorf · Se mer »

Otto I (tysk-romersk kejsare)

Otto I och hans fru Adelheid, vid domkyrkan i Meissen. På skulpturen, som är från 1260-talet, bär båda kläder av 1200-talssnitt. '''Otto I''':s grav i Magdeburg. Otto I eller Otto den store (tyska Otto I. eller Otto der Große), född 23 november 912 i Wallhausen i Sachsen-Anhalt, död 7 maj 973 i Memleben, var den förste tysk-romerske kejsaren.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Otto I (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Påve

Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Påve · Se mer »

Pfalzgreve

Henrik VII till kung. Kurfurstarna, vilkas vapen visas ovanför dem, är från vänster ärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier, pfalzgreven av Rhen, hertigen av Sachsen, markgreven av Brandenburg och kungen av Böhmen. En pfalzgreve var en hög ämbetsman i de frankiska och tyska kungarnas tjänst.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Pfalzgreve · Se mer »

Polen

Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Polen · Se mer »

Pommern

Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Pommern · Se mer »

Protestantism

Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Protestantism · Se mer »

Reformationen

Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Reformationen · Se mer »

Regensburg

Regensburg är en kretsfri stad i den östra delen av det tyska förbundslandet Bayern.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Regensburg · Se mer »

Relik

Reliker kallas kvarlevor eller föremål som kan knytas till helgon.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Relik · Se mer »

Renässansen

Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Renässansen · Se mer »

Rhen

Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Rhen · Se mer »

Rhenförbundet

Rhenförbundet (Rheinbund; Confédération du Rhin) var en konfederation i Centraleuropa åren 1806-1813 då Napoleonkrigen radikalt förändrade Europas karta.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Rhenförbundet · Se mer »

Rike

Ett rike är ett landområde där en suverän härskare utövar sin makt och myndighet, vanligen ett avgränsat geografiskt område som utgör en stat, särskilt (och förr enbart) om staten som har eller har haft monarkiskt statsskick, och till exempel var ett kejsar- eller kungarike.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Rike · Se mer »

Riksdag (Tysk-romerska riket)

Matthäus Merian från 1640. Riksdagen (Dieta Imperii; Reichstag) var en beteckning för riksständernas församling i Tysk-romerska riket.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Riksdag (Tysk-romerska riket) · Se mer »

Riksföreståndare

Riksföreståndare är en temporär eller ställföreträdande statschef i en stat med monarkiskt statsskick.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Riksföreståndare · Se mer »

Rikskrets

Kretsfria territorier En rikskrets (Circulus imperii; Reichskreis) var en regional gruppering av territorier i Tysk-romerska riket ämnad för organiserandet av gemensamt försvar, skatteindrivning samt representation i Rikskammarrätten och kejserliga riksdagen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Rikskrets · Se mer »

Riksregalier

Oscar II, Sveriges och Norges Konung iförd svenska riksregalier. Riksregalier är regalier i statlig ägo som tecken på kejserlig, kunglig eller furstlig status (regale).

Ny!!: Tysk-romerska riket och Riksregalier · Se mer »

Riksstäder

Riksstäder i Tysk-romerska riket, 1648. Riksstäder (tyska Reichsstädte) kallades i det tysk-romerska riket riksomedelbara städer, det vill säga städer som hörde till riket omedelbart under kejsaren.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Riksstäder · Se mer »

Riksstånd

Riksstånd, Riksständer (lat. status regni, fr. états généraux, nederl. staten, ty. Reichsstände), kamrarna i de från medeltiden härstammande, på ståndsprincipen grundade riksförsamlingarna.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Riksstånd · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Romerska riket · Se mer »

Satellitstat

Satellitstat, satellit, är en stat som formellt är självständig, men som i praktiken är starkt beroende av eller helt behärskas av en angränsande stormakt.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Satellitstat · Se mer »

Schweiz

Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Schweiz · Se mer »

Skepticism

Skepticism, (av grek. skeptikos, plural skeptikoi, sökare eller frågare) är ett begrepp som används på olika sätt inom filosofi, religion och vetenskap, och dessa olika betydelser bör inte blandas ihop med varandra.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Skepticism · Se mer »

Slovenien

Karta över Slovenien Celje-ättens gamla residens ovan staden Celje (i dalen bakom borgkullen). Slovenien (Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien och har kust mot Adriatiska havet. Landets huvudstad är Ljubljana. Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004. Sedan 1 januari 2007 har Slovenien euron som valuta och ingår därmed i euroområdet. Landet är medlem i OECD sedan 2010.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Slovenien · Se mer »

Stallmästare

Stallmästare också kallad stallgreve (comes stabuli) är en titel för den som ansvarar för djuren, (oftast hästarna) i ett stall.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Stallmästare · Se mer »

Svärdssidan

Svärdssidan kallas den manliga delen (de manliga medlemmarna) av en familj eller släkt.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Svärdssidan · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Sverige · Se mer »

Thurn und Taxis

St. Emmeram Thurn und Taxis är en furstefamilj i Regensburg i Tyskland och italienskt-tyskt kurirsällskap med anor från 1200-talet.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Thurn und Taxis · Se mer »

Tjeckien

Tjeckien (Česko), formellt Republiken Tjeckien (Česká republika), är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska unionen.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Tjeckien · Se mer »

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget (1618–1648) var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Trettioåriga kriget · Se mer »

Tysk-romersk kejsare

kungavärdigheten var kurfurstarna, de som valde kejsare och kung, de förnämsta värdigheterna i det Tysk-romerska riket. örn som symbol för sin makt. Heliga romerska riket under 1300-talet. Färgerna visar kungahus som också gjorde anspråk på kejsarvärdigheten. Tysk-romersk kejsare eller Helig romersk kejsare (tyska: Römischer Kaiser eller Römisch-Deutscher Kaiser, latin: Romanorum Imperator) var den valde kejsare som regerade över Heliga romerska riket av tysk nation, en stat i Centraleuropa som fanns under medeltiden och tidigmodern tid.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Tysk-romersk kejsare · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Tysk-romerska riket och Tyskland · Se mer »

Valmonarki

Valmonarki eller valrike är en variant av styrelsesättet monarki, där monarken väljs direkt eller av någon sorts råd.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Valmonarki · Se mer »

Vasall

Vasall, även kallad läntagare, är en part i ett feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, exempelvis en kung.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Vasall · Se mer »

Västromerska riket

Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Västromerska riket · Se mer »

Voltaire

François-Marie Arouet (mer känd under författarnamnet Voltaire), född 21 november 1694 i Paris, död 30 maj 1778 i Paris, var en fransk författare, deist och upplysningsfilosof.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Voltaire · Se mer »

Westfaliska freden

Westfaliska freden (tyska: der Westfälische Friede (bestämd form) eller Westfälischer Friede (obestämd form), latin: Pax Westphalica) kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 (14 oktober 1648 enligt den gamla kalendern) och som avslutade det trettioåriga kriget och Nederländska frihetskriget.

Ny!!: Tysk-romerska riket och Westfaliska freden · Se mer »

1806

1806 (MDCCCVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Tysk-romerska riket och 1806 · Se mer »

962

962 (CMLXII) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Tysk-romerska riket och 962 · Se mer »

Omdirigerar här:

Det heliga romerska riket av tysk nation, Första riket, HRE, HRR, Heliga romerska imperiet, Heliga romerska riket, Heliga romerska riket av tysk nation, Kejserliga armén, Tysk konung, Tysk romerska riket, Tysk-Romerska Riket, Tysk-Romerska riket, Tysk-romerksa riket, Tysk-romersk, Tysk-romerska kejsardömet, Tysk-romerske, Tyskromerska riket, Tysk–romersk.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »