Snabbare tillgång än webbläsare!
122 relationer: A.E. van Vogt, Acceleration, Afrodite, Argon, Arthur C. Clarke, Astronomisk enhet, Astronomiska symboler, Atmosfär, Australien, Australiens aboriginer, Babylonien, Berg, Beta Regio, Cassini-Huygens, Christiaan Huygens, Dopplereffekt, Dresdenkodexen, Dygn, Ekvator, Erosion, Europeiska rymdorganisationen, Francesco Fontana (astronom), Frederik Pohl, Frigg, G-krafter, Galileo (rymdsond), Galileo Galilei, Giovanni Domenico Cassini, Grad Celsius, Halleys komet, Hawaii, Helium, J2000, Järn, Jeremiah Horrocks, Johann Hieronymus Schröter, Jorden, Jupiter, Karbonylsulfid, Kazakstan, Kelvin, Klaudios Ptolemaios, Koldioxid, Kolmonoxid, Kolonisering av Venus, Kväve, Lista över kratrar på Venus, Lucifer, Lufttryck, Magellan (rymdsond), ..., Magma, Mariner 1, Mariner 10, Mariner 2, Mariner 5, Mayakulturen, Måne, Månfas, Merkurius, Michail Lomonosov, Neon, Nickel, Nicolaus Copernicus, Pascal (enhet), Percival Lowell, Phosphoros, Pioneer Venus 1, Pioneer Venus 2, Planet, Pythagoras, Radar, Saltsyra, Saturnus, Sfär, Solen, Solsystemet, Solvind, Sovjetunionen, Spektroskopi, Star Trek, Svaveldioxid, Sydamerika, Synodisk omloppstid, Temperatur, Tryck, Uranus, Vatten, Vattenånga, Vätefluorid, Växthuseffekten, Vega 1, Vega 2, Venera 1, Venera 10, Venera 11, Venera 12, Venera 13, Venera 14, Venera 2, Venera 3, Venera 4, Venera 5, Venera 6, Venera 7, Venera 8, Venera 9, Venus, Venus (gudinna), Venus Express, Venuscykel, Venuspassage, Vesper, Vulkan, Zond 1, 14 december, 1700-talet, 1990-talet, 2004, 2012, 3001 – Den sista resan, 6 juni, 8 juni. Förläng index (72 mer) »
A.E. van Vogt
Alfred Elton van Vogt, född 26 april 1912, död 26 januari 2000, var en kanadensisk science fiction-författare av holländsk härkomst.
Ny!!: Venus och A.E. van Vogt · Se mer »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Venus och Acceleration · Se mer »
Afrodite
''Venus födelse'' (1484) av Sandro Botticelli. Botticelli var italienare och använde därför Afrodites latinska namn, Venus. Målningen föreställer Afrodite som förs av vindar mot stranden och tas emot av en av nymf (våren) som står beredd att klä henne. Afrodite (grekiska: Ἀφροδίτη) är kärlekens och fruktbarhetens gudinna inom den grekiska mytologin.
Ny!!: Venus och Afrodite · Se mer »
Argon
Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.
Ny!!: Venus och Argon · Se mer »
Arthur C. Clarke
Sir Arthur Charles Clarke, född 16 december 1917 i Minehead i Somerset i England, död 19 mars 2008 i Colombo i Sri Lanka, var en brittisk-lankesisk science fiction-författare.
Ny!!: Venus och Arthur C. Clarke · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Venus och Astronomisk enhet · Se mer »
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Ny!!: Venus och Astronomiska symboler · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Venus och Atmosfär · Se mer »
Australien
Australien, officiellt Australiska statsförbundet eller Samväldet Australien (Commonwealth of Australia), är ett land på södra halvklotet bestående av fastlandetskontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet.
Ny!!: Venus och Australien · Se mer »
Australiens aboriginer
Australiens aboriginer, ofta bara kallade aboriginer, är ursprungsbefolkningen i Australiens fastlandsdel (Nya Holland) samt Tasmanien och några kringliggande småöar, borträknat Torressundöarna, inom Samväldet Australien, det vill säga människor som härstammar från de folk som bodde där före den europeiska invasionen och annekteringen.
Ny!!: Venus och Australiens aboriginer · Se mer »
Babylonien
Babylonien var ett forntida semitiskt rike vars centrum låg vid floden Eufrat och Tigris i södra Mesopotamien i det nuvarande södra Irak.
Ny!!: Venus och Babylonien · Se mer »
Berg
Matterhorn på gränsen mellan Schweiz och Italien. Ett berg är en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning.
Ny!!: Venus och Berg · Se mer »
Beta Regio
Beta Regio är en region på Venus känd som ett "vulkaniskt högland".
Ny!!: Venus och Beta Regio · Se mer »
Cassini-Huygens
Cassinis väg till Saturnus Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan.
Ny!!: Venus och Cassini-Huygens · Se mer »
Christiaan Huygens
Christiaan Huygens. Christiaan Huygens, född 14 april 1629 i Haag, död 8 juli 1695 i Haag, var en nederländsk vetenskapsman.
Ny!!: Venus och Christiaan Huygens · Se mer »
Dopplereffekt
Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut vågrörelser. Våglängden blir kortare till vänster och längre till höger. Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig. Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören.
Ny!!: Venus och Dopplereffekt · Se mer »
Dresdenkodexen
''Codex Dresdensis'', sida 49 Dresdenkodexen, även känd som Codex Dresdensis, är en förkolumbiansk Maya-bok från tio- eller elvahundratalets Yukatek Maya i Chichén Itzá.
Ny!!: Venus och Dresdenkodexen · Se mer »
Dygn
I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).
Ny!!: Venus och Dygn · Se mer »
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Ny!!: Venus och Ekvator · Se mer »
Erosion
Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA. Erosion (från latin ero'sio nötning) är nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av mekanisk eller kemisk påverkan.
Ny!!: Venus och Erosion · Se mer »
Europeiska rymdorganisationen
Huvudkontoret för ESA i Paris. Kontrollrummet till European Space Operations Centre i Darmstadt. ██ ESA-medlemsländer██ ECS-länder (samarbetsländer)██ Länder med samarbetsavtal Ariane 42P Giotto ATV-3 Edoardo Amaldi ExoMars rover prototyp Europeiska rymdorganisationen eller ESA (förkortning av engelskans European Space Agency; organisationens andra arbetsspråk är franska, Agence spatiale européenne och tyska, Europäische Weltraumorganisation) är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning.
Ny!!: Venus och Europeiska rymdorganisationen · Se mer »
Francesco Fontana (astronom)
Francesco Fontana, född omkring 1585, död 1656, var en italiensk astronom.
Ny!!: Venus och Francesco Fontana (astronom) · Se mer »
Frederik Pohl
Frederik Pohl 2008. Frederik Pohl, född 26 november 1919 i New York i New York, död 2 september 2013 i Palatine i Illinois, var en amerikansk science fiction-författare.
Ny!!: Venus och Frederik Pohl · Se mer »
Frigg
Frigg avbildad som en av de främsta gudarna tillsammans med Tor och Oden i Olaus Magnus ''Historia om de nordiska folken''. Frigg, eller Frigga ("den älskade"), är i nordisk mytologi gudarnas drottning och Asgårds härskarinna.
Ny!!: Venus och Frigg · Se mer »
G-krafter
g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration.
Ny!!: Venus och G-krafter · Se mer »
Galileo (rymdsond)
Galileo är en rymdsond, namngiven efter den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei, upptäckare av de Galileiska månarna.
Ny!!: Venus och Galileo (rymdsond) · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: Venus och Galileo Galilei · Se mer »
Giovanni Domenico Cassini
Giovanni Domenico Cassini, född 8 juni 1625 i Perinaldo i dåvarande Republiken Genua, död 14 september 1712 i Paris, var en italiensk-fransk astronom, i Frankrike känd som Jean-Dominique Cassini.
Ny!!: Venus och Giovanni Domenico Cassini · Se mer »
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Ny!!: Venus och Grad Celsius · Se mer »
Halleys komet
Bayeuxtapeten med Halleys komet 1066; ''isti mirant stella''. Omloppsbana för Halleys komet. Storlekar och banor är inte skalenliga. Halleys komet (1P/Halley) är en periodiskt återkommande komet, uppkallad efter sin upptäckare Edmond Halley.
Ny!!: Venus och Halleys komet · Se mer »
Hawaii
Hawaii (hawaiiska: Mokuʻāina o Hawaiʻi) är den senaste av de 50 amerikanska delstaterna (sedan 21 augusti 1959) och är den enda delstaten som består enbart av öar.
Ny!!: Venus och Hawaii · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Venus och Helium · Se mer »
J2000
J2000 är en epok som används inom astronomin.
Ny!!: Venus och J2000 · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Venus och Järn · Se mer »
Jeremiah Horrocks
Jeremiah Horrocks (eller Horrox), född 1618 i Toxteth nära Liverpool, död 3 januari 1641 i Toxteth, var en engelsk astronom.
Ny!!: Venus och Jeremiah Horrocks · Se mer »
Johann Hieronymus Schröter
Johann Hieronymus Schröter (eller Schroeter), född 30 augusti 1745 i Erfurt, död där 29 augusti 1816, var en tysk astronom.
Ny!!: Venus och Johann Hieronymus Schröter · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Venus och Jorden · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Venus och Jupiter · Se mer »
Karbonylsulfid
Karbonylsulfid eller koloxisulfid, COS, är en illaluktande gas vid rumstemperatur.
Ny!!: Venus och Karbonylsulfid · Se mer »
Kazakstan
Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.
Ny!!: Venus och Kazakstan · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Venus och Kelvin · Se mer »
Klaudios Ptolemaios
Klaudios Ptolemaios (grekiska Κλαύδιος Πτολεμαῖος, på latin Claudius Ptolemaeus), född omkring 90, död omkring 170, var en grekisk astronom, geograf och matematiker verksam i Egypten.
Ny!!: Venus och Klaudios Ptolemaios · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Venus och Koldioxid · Se mer »
Kolmonoxid
Kolmonoxid, kemisk formel CO, även benämnd bara koloxid eller kolos, är en kemisk förening bestående av en kolatom och en syreatom.
Ny!!: Venus och Kolmonoxid · Se mer »
Kolonisering av Venus
Venus. Kolonisering av Venus är en tänkt process som inte ägt rum i verkligheten.
Ny!!: Venus och Kolonisering av Venus · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Venus och Kväve · Se mer »
Lista över kratrar på Venus
Detta är en lista över kratrar på Venus.
Ny!!: Venus och Lista över kratrar på Venus · Se mer »
Lucifer
Den fallne ängeln. Lucifer (heb. hêlêl eller hêlêl ben shachar) är latin och betyder ljusbringare eller ljusbärare (Lucem ferre 'att bringa ljus').
Ny!!: Venus och Lucifer · Se mer »
Lufttryck
Lufttrycket är trycket i den sammansatta gas som utgör jordens atmosfär.
Ny!!: Venus och Lufttryck · Se mer »
Magellan (rymdsond)
Magellan var den första interplanetära rymdsonden som skickades upp med hjälp av en rymdfärja.
Ny!!: Venus och Magellan (rymdsond) · Se mer »
Magma
Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1 Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller.
Ny!!: Venus och Magma · Se mer »
Mariner 1
Mariner 1 var en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den första i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna döptes om till Voyager) i Marinerprogrammet.
Ny!!: Venus och Mariner 1 · Se mer »
Mariner 10
Mariner 10, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den tionde i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna istället fick namnet Voyager) i Marinerprogrammet.
Ny!!: Venus och Mariner 10 · Se mer »
Mariner 2
Mariner 2, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den andra i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna döptes om till Voyager) i Marinerprogrammet.
Ny!!: Venus och Mariner 2 · Se mer »
Mariner 5
Mariner 5, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den femte i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna döptes om till Voyager) i Marinerprogrammet.
Ny!!: Venus och Mariner 5 · Se mer »
Mayakulturen
Mayaruiner i Palenque. Mayakulturen syftar på den historiska Mayacivilisationen, som ibland går under beteckningen Mayariket.
Ny!!: Venus och Mayakulturen · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Venus och Måne · Se mer »
Månfas
Månens faser, sedda från norra halvklotet Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden.
Ny!!: Venus och Månfas · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Venus och Merkurius · Se mer »
Michail Lomonosov
Michail Vasiljevitj Lomonosov (Михаи́л Васи́льевич Ломоно́сов), född 19 november (8 enligt g.s.) 1711.
Ny!!: Venus och Michail Lomonosov · Se mer »
Neon
Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har kemiskt tecken Ne och atomnummer 10.
Ny!!: Venus och Neon · Se mer »
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Ny!!: Venus och Nickel · Se mer »
Nicolaus Copernicus
Nicolaus Copernicus (Polska: Mikołaj Kopernik) född 19 februari 1473 i Thorn i Kungliga Preussen (nuvarande Toruń i Polen), död 24 maj 1543 i Frauenburg, var en polsk astronom, matematiker, jurist, ekonom, militärstrateg, tolk, ambassadör, läkare, astrolog och kanik.
Ny!!: Venus och Nicolaus Copernicus · Se mer »
Pascal (enhet)
Enheten pascal (Pa) är SI-enheten för tryck, uppkallad efter den franske fysikern.
Ny!!: Venus och Pascal (enhet) · Se mer »
Percival Lowell
Percival Lowell, född 13 mars 1855 i Boston, död 13 november 1916 i Flagstaff, var en amerikansk amatörastronom.
Ny!!: Venus och Percival Lowell · Se mer »
Phosphoros
Titelblad, Phosphoros, förminskad skala Phosphoros var en litterär månadsskrift, som gavs ut i Uppsala 1810-1813 av P.D.A. Atterbom och V.F. Palmblad.
Ny!!: Venus och Phosphoros · Se mer »
Pioneer Venus 1
Pioneer Venus 1 eller Pioneer Venus Orbiter eller Pioneer 12, var ett av amerikansk rymdsond som studerade planeten Venus.
Ny!!: Venus och Pioneer Venus 1 · Se mer »
Pioneer Venus 2
Pioneer Venus 2 eller Pioneer Venus Multiprobe eller Pioneer 13, var en amerikansk multi-rymdsond som studerade planeten Venus.
Ny!!: Venus och Pioneer Venus 2 · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Venus och Planet · Se mer »
Pythagoras
Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.
Ny!!: Venus och Pythagoras · Se mer »
Radar
252x252px luftvärnssystemet Pantsir-S2. Radar, militärförkortning: Rr (akronym av radio detection and ranging), är utrustning och teknik för upptäckt och avståndsbestämning med radiovågor.
Ny!!: Venus och Radar · Se mer »
Saltsyra
Saltsyra, kemisk beteckning HCl(aq) är en vattenlösning av ämnet väteklorid.
Ny!!: Venus och Saltsyra · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Venus och Saturnus · Se mer »
Sfär
En 2-dimensionell projektion av en sfär En sfär är en klotformad kropps yta.
Ny!!: Venus och Sfär · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Venus och Solen · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Venus och Solsystemet · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Venus och Solvind · Se mer »
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Ny!!: Venus och Sovjetunionen · Se mer »
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Ny!!: Venus och Spektroskopi · Se mer »
Star Trek
Star Trek är en amerikansk science fiction-TV- och spelfilmsserie skapad av Gene Roddenberry.
Ny!!: Venus och Star Trek · Se mer »
Svaveldioxid
Svaveldioxid, SO2, är en färglös och hostretande gas.
Ny!!: Venus och Svaveldioxid · Se mer »
Sydamerika
Sydamerika är en världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr.
Ny!!: Venus och Sydamerika · Se mer »
Synodisk omloppstid
Synodisk omloppstid, det genomsnittliga tidsintervallet mellan två på varandra följande konjunktioner (eller oppositioner) för en planet eller måne sedd från en viss kropp, vanligtvis jorden.
Ny!!: Venus och Synodisk omloppstid · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Venus och Temperatur · Se mer »
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Ny!!: Venus och Tryck · Se mer »
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Ny!!: Venus och Uranus · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Venus och Vatten · Se mer »
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Ny!!: Venus och Vattenånga · Se mer »
Vätefluorid
Vätefluorid, även känt som fluorväte eller fluoran är en kemisk förening mellan väte och fluor med formeln HF.
Ny!!: Venus och Vätefluorid · Se mer »
Växthuseffekten
Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.
Ny!!: Venus och Växthuseffekten · Se mer »
Vega 1
Vega 1 (Вега 1) var en obemannad sovjetisk rymdsond i Vegaprogrammet.
Ny!!: Venus och Vega 1 · Se mer »
Vega 2
Vega 2 (Вега 2) var en obemannad sovjetisk rymdsond i Vegaprogrammet.
Ny!!: Venus och Vega 2 · Se mer »
Venera 1
Venera 1 (Венера-1) var den första interplanetariska rymdsonden och hade som mål Venus.
Ny!!: Venus och Venera 1 · Se mer »
Venera 10
Venera 10 (Венера-10) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 10 · Se mer »
Venera 11
Venera 11 (Венера-11) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 11 · Se mer »
Venera 12
Venera 12 (Венера-12) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 12 · Se mer »
Venera 13
Venera 13 (Венера-13) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 13 · Se mer »
Venera 14
Venera 14 (Венера-14) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 14 · Se mer »
Venera 2
Venera 2 (Венера-2) var det femte uppdraget i det sovjetiska Veneraprogrammet och var avsedd för att göra en förbiflygning av Venus.
Ny!!: Venus och Venera 2 · Se mer »
Venera 3
Venera 3 (Венера-3) var det sjätte uppdraget i det sovjetiska Veneraprogrammet och var avsedd för att kraschlanda på Venus.
Ny!!: Venus och Venera 3 · Se mer »
Venera 4
Venera 4 (Венера-4) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 4 · Se mer »
Venera 5
Venera 5 (Венера-5) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 5 · Se mer »
Venera 6
Venera 6(Венера-6) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 6 · Se mer »
Venera 7
Venera 7 (Венера-7) var en sovjetisk rymdsond som var en del av Veneraserien av rymdsonder till Venus.
Ny!!: Venus och Venera 7 · Se mer »
Venera 8
Venera 8 (Венера-8) var en sovjetisk rymdsond i Veneraprogrammet.
Ny!!: Venus och Venera 8 · Se mer »
Venera 9
Venera 9 (Венера-9) var den första av den tyngre generationens sovjetiska rymdsonmder vars uppdrag var att undersöka Venus genom att fotografera planeten i ultraviolett ljus och genomföra andra vetenskapliga undersökningar.
Ny!!: Venus och Venera 9 · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Venus och Venus · Se mer »
Venus (gudinna)
"Venus födelse" (1484) av Sandro Botticelli. Målningen föreställer paret Zefyros och Chloris, vindguden och brisen som driver upp Venus på stranden. Där mottags hon av en av årstidernas gudinnor (våren) som står beredd att klä henne. Venus är kärlekens och den kvinnliga skönhetens gudinna i romersk mytologi.
Ny!!: Venus och Venus (gudinna) · Se mer »
Venus Express
Venus Express var en rymdfarkost från den Europeiska rymdorganisationen (ESA) med syfte att undersöka Venus atmosfär.
Ny!!: Venus och Venus Express · Se mer »
Venuscykel
Venuscykel är en kombination av planeten Venus' synodisk omloppstid på 584 dygn med solåret (tropiskt år).
Ny!!: Venus och Venuscykel · Se mer »
Venuspassage
Venuspassagen 8 juni 2004 Observatoriekullen i Stockholm kl 03.31 (UTC) Venuspassage kallas den astronomiska händelse som inträffar när planeten Venus passerar framför solen sett från jorden eller någon av solsystemets övriga planeter.
Ny!!: Venus och Venuspassage · Se mer »
Vesper
Munkar från benediktinorden sjunger vesper på påskafton. Vesper (latin för "afton", "kväll") är en tidebön som hålls ungefär vid solnedgången eller 18.00.
Ny!!: Venus och Vesper · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Venus och Vulkan · Se mer »
Zond 1
Zond 1 (Зонд-1) var en sovjetisk rymdsond i Zondprogrammet.
Ny!!: Venus och Zond 1 · Se mer »
14 december
14 december är den 348:e dagen på året i den gregorianska kalendern (349:e under skottår).
Ny!!: Venus och 14 december · Se mer »
1700-talet
1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.
Ny!!: Venus och 1700-talet · Se mer »
1990-talet
2000-talet. Under 1990-talet utvecklades Internet, och blev "var mans egendom" under decenniets andra hälft. 1990-talet, eller i vardagligt tal 90-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari 1990 och 31 december 1999.
Ny!!: Venus och 1990-talet · Se mer »
2004
2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Venus och 2004 · Se mer »
2012
2012 (MMXII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Venus och 2012 · Se mer »
3001 – Den sista resan
3001 – Den sista resan (3001: The Final Odyssey) är en science fiction-roman från 1997 av Arthur C. Clarke.
Ny!!: Venus och 3001 – Den sista resan · Se mer »
6 juni
Den här artikeln handlar om datumet 6 juni.
Ny!!: Venus och 6 juni · Se mer »
8 juni
8 juni är den 159:e dagen på året i den gregorianska kalendern (160:e under skottår).
Ny!!: Venus och 8 juni · Se mer »
Omdirigerar här:
Aftonstjärnan, Hesperos, Planeten Venus, Venus (planet).
