Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Hrodna

Index Hrodna

Hrodna (Гродна), officiellt även ryska Grodno, är en stad i västra Belarus vid floden Njemen med ungefär 365 610 invånare (2016).

38 relationer: Andra polska republiken, Andra världskriget, Ashkenazer, Belarus, Belarus städer, Eitan Livni, Fördrivningen av polacker efter andra världskriget, Första världskriget, FK Njoman Hrodna, Folkrepubliken Polen, Fotboll, Grodnos getto, Guvernementet Grodno, Hrodna voblast, Hrodzenski rajon, Inringningen av Grodno, Janka Kupała, Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland, Kasimir IV av Polen, Kejsardömet Ryssland, Kievrus, Meyer Lansky, Njemen, Oblast, Olga Korbut, Polacker, Polens delningar, Polsk-sovjetiska kriget 1939, Ryska, S:t Boris och Glebs kyrka, Stad, Stanisław II August Poniatowski, Städer i Hrodna voblasć, Stefan Batory, Stora nordiska kriget, Vitryska SSR, YIVO, 1706.

Andra polska republiken

Roman Dmowski. Skolfregatt ''Dar Pomorza (Gåva från Pommern)'' donerad 1929 av Pommernborna till sjöfartsskolan i Gdynia. Warszawa 1939 Andra polska republiken var den självständiga polska stat som skapades efter första världskrigets slut 1918, och som upplöstes vid Nazitysklands och Sovjetunionens invasion 1939.

Ny!!: Hrodna och Andra polska republiken · Se mer »

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Ny!!: Hrodna och Andra världskriget · Se mer »

Ashkenazer

Ashkenazer, även ashkenaziska judar eller ashkenazim, (Ashkenazi, singular:; även יְהוּדֵי אַשְׁכֲּנַז, Y'hudey Ashkenaz, ”Tysklands judar”, אַשכּנזישע ייִדן) är den grupp av judar som på medeltiden kom att bosätta sig i Tyskland och norra Frankrike, samt därefter i Polen och andra östeuropeiska områden såsom det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland.

Ny!!: Hrodna och Ashkenazer · Se mer »

Belarus

Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.

Ny!!: Hrodna och Belarus · Se mer »

Belarus städer

I Republiken Belarus determineras kriterierna för ortskategorierna med Republiken Belarus lag den 5 maj 1998 № 154-Z ”Om administrativa och territoriella uppdelningen och om ordningen för att lösa frågor om den administrativa och territoriella anordningen i Republiken Belarus”.

Ny!!: Hrodna och Belarus städer · Se mer »

Eitan Livni

Yeruham "Eitan" Livni, född 1 april 1919 i Grodno i dåvarande Polen (i nuvarande Belarus), död 27 december 1991, var en israelisk politiker, tidigare militant sionist och ledande medlem av Irgun.

Ny!!: Hrodna och Eitan Livni · Se mer »

Fördrivningen av polacker efter andra världskriget

Polens etniska grupper under mellankrigstiden. Grönt står för polacker, gult för vitryssar, orange för ukrainare, blått för tyskar och lila för litauer. Den judiska befolkningen är dock inte markerad på kartan. Curzonlinjen (blåfärgad). Efter andra världskriget fördrevs och omflyttades omkring 1 167 000 polacker på grund av de gränsförändringar som de allierade kommit överens om vid Teheran- och Jaltakonferenserna.

Ny!!: Hrodna och Fördrivningen av polacker efter andra världskriget · Se mer »

Första världskriget

Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Ny!!: Hrodna och Första världskriget · Se mer »

FK Njoman Hrodna

FK Njoman (Футбольны клуб Нёман Гродна, Futbolny klub Njoman Hrodna) är en belarusisk fotbollsklubb i Hrodna som grundades 1964 Neman (Njoman).

Ny!!: Hrodna och FK Njoman Hrodna · Se mer »

Folkrepubliken Polen

Folkrepubliken Polen var det officiella namnet på Polen åren 1952–1989.

Ny!!: Hrodna och Folkrepubliken Polen · Se mer »

Fotboll

Fotboll är en lagsport mellan två lag som strävar efter att med fötterna få in en boll i motståndarnas mål.

Ny!!: Hrodna och Fotboll · Se mer »

Grodnos getto

Grodnos getto var ett getto i Grodno som inrättades av nazisterna i november 1941 i västra Belarus.

Ny!!: Hrodna och Grodnos getto · Se mer »

Guvernementet Grodno

Grodno var ett guvernement i västra delen av Kejsardömet Ryssland åren 1795–1915.

Ny!!: Hrodna och Guvernementet Grodno · Se mer »

Hrodna voblast

Länet Hrodna är ett län (voblasts) i Belarus.

Ny!!: Hrodna och Hrodna voblast · Se mer »

Hrodzenski rajon

Distriktet Hrodna (ryska: Гродненский район, belarusiska: Гродзенскі раён) är ett distrikt (rajon) i Belarus.

Ny!!: Hrodna och Hrodzenski rajon · Se mer »

Inringningen av Grodno

Inringningen av Grodno år 1706 var en svensk manöver syftande till att besegra en större rysk styrka som anfallit in i Livland under det Stora nordiska kriget.

Ny!!: Hrodna och Inringningen av Grodno · Se mer »

Janka Kupała

Janka Kupala (egentligen Ivan Daminikavitj Lutsevitj) född 7 juli 1882 i Vjazynka utanför Minsk, död 28 juni 1942 i Moskva, var en belarusisk författare.

Ny!!: Hrodna och Janka Kupała · Se mer »

Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland

Bosättningsområdet för judar i Kejsardömet Ryssland (röd linje) och den ryska lydstaten Kongresspolen. Karta från Jewish Encyclopedia 1901-06. Markeringarna anger den judiska befolkningen i procent av hela befolkningen i varje län. Det ljusaste betyder omkring 5 %, det mörkaste över 17 %. Det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland (r) var ett område i västra Ryssland där den judiska befolkningen var hänvisad att bosätta sig.

Ny!!: Hrodna och Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland · Se mer »

Kasimir IV av Polen

166px Kasimir IV av Polen (polskt namn:; litauiskt namn: Kazimieras Jogailaitis), född 30 november 1427, död 7 juni 1492, tillhörde den jagellonska ätten, storfurste av Litauen från 1440 och kung av Polen från 1447.

Ny!!: Hrodna och Kasimir IV av Polen · Se mer »

Kejsardömet Ryssland

Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.

Ny!!: Hrodna och Kejsardömet Ryssland · Se mer »

Kievrus

Kievrus (även Kievriket) var ett medeltida rike i Östeuropa.

Ny!!: Hrodna och Kievrus · Se mer »

Meyer Lansky

Meyer Lansky, ursprungligen Majer Suchowliński, född 4 juli 1902 i Grodno i Polen (dagens Belarus), död 15 januari 1983 i Miami, Florida, var en amerikansk gangster av judisk-polsk härkomst.

Ny!!: Hrodna och Meyer Lansky · Se mer »

Njemen

Njemen (litauiska: Nemunas; belarusiska: Нёман - Njoman, ryska: Неман - Neman; tyska: Memel; polska: Niemen) är en flod i Belarus, Ryssland och Litauen.

Ny!!: Hrodna och Njemen · Se mer »

Oblast

Oblast (о́бласть ’provins, distrikt, område, region, län’) är ett administrativt område i följande länder.

Ny!!: Hrodna och Oblast · Se mer »

Olga Korbut

Olga Korbut (vitryska: Вольга Валянцінаўна Корбут, Volha Valjantsinaŭna Korbut; ryska: Ольга Валентиновна Корбут, Olga Valentinovna Korbut), född 16 maj 1955 i Grodno i Vitryska SSR (idag Hrodna i Vitryssland) i Sovjetunionen, är en före detta gymnast på elitnivå.

Ny!!: Hrodna och Olga Korbut · Se mer »

Polacker

Polacker (Polacy) är en västslavisk folkgrupp i Östeuropa, som har polska som modersmål och främst lever i Polen.

Ny!!: Hrodna och Polacker · Se mer »

Polens delningar

Gränser vid Polens delningar vid slutet på 1700-talet. Polens delningar brukar beteckna de tre händelser på 1700-talet under Polens svaghetsperiod då de omgivande stormakterna i samförstånd delat Polen mellan sig.

Ny!!: Hrodna och Polens delningar · Se mer »

Polsk-sovjetiska kriget 1939

Sovjetiska trupper rycker in i Polen i september 1939. Det polsk-sovjetiska kriget var ett krig inom andra världskriget som utkämpades mellan Polen och Sovjetunionen och varade mellan den 17 september och den 6 oktober 1939.

Ny!!: Hrodna och Polsk-sovjetiska kriget 1939 · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Ny!!: Hrodna och Ryska · Se mer »

S:t Boris och Glebs kyrka

Kyrkans exteriör S:t Boris och Glebs kyrka (Царква Св.) är den äldsta bevarade byggnaden i Hrodna, Vitryssland.

Ny!!: Hrodna och S:t Boris och Glebs kyrka · Se mer »

Stad

Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.

Ny!!: Hrodna och Stad · Se mer »

Stanisław II August Poniatowski

Stanisław II August av den adliga familjen Poniatowski var den siste kungen av det polsk-litauiska samväldet.

Ny!!: Hrodna och Stanisław II August Poniatowski · Se mer »

Städer i Hrodna voblasć

Städer i Hrodna voblasć i Republiken Vitryssland har kriterierna för ortskategorierna bestämda i enlighet med Republiken Vitrysslands lag (den 5 maj 1998 № 154-Z) ”Om administrativa och territoriella uppdelningen och om ordningen för att lösa frågor om den administrativa och territoriella anordningen i Republiken Vitryssland”.

Ny!!: Hrodna och Städer i Hrodna voblasć · Se mer »

Stefan Batory

Stefan Batory, född 27 september 1533 i Şimleu Silvaniei, Transsylvanien, död 12 december 1586 i Grodno, Litauen, var regerande furste av Transsylvanien 1571–1575 samt kung av Polen och storfurste av Litauen 1575–1586.

Ny!!: Hrodna och Stefan Batory · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Ny!!: Hrodna och Stora nordiska kriget · Se mer »

Vitryska SSR

Vitryska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Vitryska SSR var en sovjetrepublik i Sovjetunionen 1922–1991.

Ny!!: Hrodna och Vitryska SSR · Se mer »

YIVO

YIVO (jiddish: ייִוואָ), grundades 1925 på ett möte i Berlin som Yidisher Visnshaftlekher Institut (jiddisch): ייִדישער װיסנשאַפֿטלעכער אינסטיטוט), eller Jewish Scientific Institute (Judiska vetenskapliga institutet). Man beslöt att huvudkontoret skulle förläggas till Vilna, Polen (nuvarande Vilnius, Litauen). Mötet i Berlin organiserades av ett antal judiska intellektuella; Max Weinreich, Zalman Reisen, Zelig Kalmanovich m.fl. YIVO blev tidigt världens största center för studier av språket jiddisch och den judiska kulturen. Man öppnade olika avdelningar för filologi, psykologi, pedagogik, historia och ekonomi. De olika avdelningarna hade sina kontor i Vilna, Warszawa och Berlin (senare flyttat till New York). Förutom dessa större kontor fanns flera mindre runt om i världen. YIVO mottog exemplar av de flesta av världens tidskrifter och tidningar på jiddisch. YIVO:s arkiv kom snabbt att innehålla tiotusentals böcker och tidskrifter på jiddisch. Institutet gav också ut egna tidskrifter, bland annat den månatliga YIVO bleter. Dessutom anordnade man olika utbildningar, som t.ex. det år 1934 startade programmet för avancerade studier, kallat aspiranture. När andra världskriget bröt ut 1939 befann sig YIVO:s direktör Max Weinreich i Köpenhamn på resa. I stället för att återvända till Vilna for han till New York, som från 1940 blev YIVO:s nya högkvarter. Avdelningen i Vilna stängdes av nazisterna 1941, och själva byggnaden på Vivulskio gatve 18 förstördes i slutet av den tyska ockupationen. Institutet kom alltså att namnändras till The Institute for Jewish Research men är fortfarande känt under de ursprungliga initialerna som på jiddish blir akronymen "ייווא" och translittereras "YIVO".

Ny!!: Hrodna och YIVO · Se mer »

1706

1706 (MDCCVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en måndag i den svenska kalendern.

Ny!!: Hrodna och 1706 · Se mer »

Omdirigerar här:

Gardinas, Gorod Grodno, Grodne, Grodno, Harodne, Harodnja, Horad Hrodna, Horadnja, Hrodna (distrikt), Горад Гродна, Гродна, Гродно.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »