Innehållsförteckning
30 relationer: Dala-Borgunda-Högstena församling, Domsaga, Edåsa kyrka, Falköping, Falköpings kommun, Fögderi, Gånggrift, Gudhems härad, Hällkista, Högstena, Högstena distrikt, Högstena församling, Högstena kyrka, Högstena landskommun, Indelningsverket, Järnåldern, Kvadratkilometer, Meter över havet, Nationalencyklopedin, Plantaberget, Skaraborgs regemente (infanteri), Stenåldern, Stensättning, Stenstorps landskommun, Sveriges distrikt, Sveriges län, Tingslag, Västergötland, Västgöta regemente, 1862 års kommunalförordningar.
Dala-Borgunda-Högstena församling
Dala-Borgunda-Högstena församling är en församling i Stenstorps pastorat i Falköpings och Hökensås kontrakt i Skara stift.
Se Högstena socken och Dala-Borgunda-Högstena församling
Domsaga
En domsaga var i svensk rätt den domkrets (det territorium), inom vilken en viss tingsrätt är första instans.
Se Högstena socken och Domsaga
Edåsa kyrka
Kyrkan 1937, foto av Axel Forssén. Dörr med smidesdetaljer, 1100-tal Interiör Edåsa kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 1996 tillhör Värsås-Varola-Vretens församling (tidigare Edåsa församling) i Skara stift.
Se Högstena socken och Edåsa kyrka
Falköping
Falköping är en tätort i Västergötland och centralort i Falköpings kommun, Västra Götalands län, belägen på Falbygden mellan platåbergen Mösseberg och Ålleberg.
Se Högstena socken och Falköping
Falköpings kommun
Falköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län.
Se Högstena socken och Falköpings kommun
Fögderi
Fögderi avsåg i Sverige förr de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive länsstyrelse.
Se Högstena socken och Fögderi
Gånggrift
Ängshögens södra gånggrift i Falköping. Planskiss över Klövagårdens gånggrift i Karleby. Gånggrift är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren.
Se Högstena socken och Gånggrift
Gudhems härad
'''Socknarna i Gudhems härad.''' Gudhems härad var ett härad i östra Västergötland, som numera utgör en del av Skövde kommun, Falköpings kommun och Skara kommun.
Se Högstena socken och Gudhems härad
Hällkista
Karlebäck uti en liten ätteplats med upprättade stenar: hon var 2½ famn lång, 1 famn bred och eljest byggd såsom Hjelmars grav vid Falköping''. Jättakullen, Nordens största hällkista. I Ingemarstorp, drygt en kilometer nordöst om Södra Härene kyrka, och Jättakullen låg fram till 1950-talets början en hällkista som försvann med upptagandet av ett grustag.
Se Högstena socken och Hällkista
Högstena
Högstena är kyrkbyn i Högstena socken i Falköpings kommun i Västergötland.
Se Högstena socken och Högstena
Högstena distrikt
Högstena distrikt är ett distrikt i Falköpings kommun och Västra Götalands län.
Se Högstena socken och Högstena distrikt
Högstena församling
Högstena församling var en församling i Skara stift och i Falköpings kommun.
Se Högstena socken och Högstena församling
Högstena kyrka
Högstena kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Dala-Borgunda-Högstena församling (före 2006 Högstena församling) i Skara stift.
Se Högstena socken och Högstena kyrka
Högstena landskommun
Högstena landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Skaraborgs län.
Se Högstena socken och Högstena landskommun
Indelningsverket
Två indelta soldater från 1800-talets första hälft, klädda i uniform m/1816 med tschakå m/1831. Illustration av Adolf Ulrik Schützercrantz. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning.
Se Högstena socken och Indelningsverket
Järnåldern
svensk boplats med flera hus (samt gravar i bildens vänstra del) från järnåldern Järnåldern är, enligt Thomsens treperiodsystem, den tidsepok i Gamla världens förhistoria som inleds när människan lär sig utvinna och bearbeta metallen järn.
Se Högstena socken och Järnåldern
Kvadratkilometer
1 km² Kvadratkilometer eller km² är en areaenhet, och det grundmått som används inom geografi på internationell nivå, till exempel för att ange länders yta.
Se Högstena socken och Kvadratkilometer
Meter över havet
Meter över havet (m ö.h.) är ett mått som anger höjden i förhållande till havsytan.
Se Högstena socken och Meter över havet
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Se Högstena socken och Nationalencyklopedin
Plantaberget
Plantaberget eller Högstenaberget är ett platåberg i Västergötland i Sverige.
Se Högstena socken och Plantaberget
Skaraborgs regemente (infanteri)
Skaraborgs regemente (I 9) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1942.
Se Högstena socken och Skaraborgs regemente (infanteri)
Stenåldern
En megalitgrav av typen dös från tidig neolitikum. Stenåldern är den period i människans historia som inleds med att man börjar tillverka verktyg.
Se Högstena socken och Stenåldern
Stensättning
Utgrävning av rund stensättning - Björke, Trosa Kommun. Stensättning är den skandinaviska forntidens vanligaste typ av gravöverbyggnad.
Se Högstena socken och Stensättning
Stenstorps landskommun
Stenstorps landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Skaraborgs län.
Se Högstena socken och Stenstorps landskommun
Sveriges distrikt
Sveriges distrikt med landskapsgränser inritade. De distrikt som korsar landskapsgränser är markerade med vågräta streck Sveriges distrikt är en geografisk indelning av Sverige, införd den 1 januari 2016, som utgörs av 2 523 områden.
Se Högstena socken och Sveriges distrikt
Sveriges län
Sveriges län är en administrativ indelning av Sverige.
Se Högstena socken och Sveriges län
Tingslag
Rudolf Lange. Tingslag utgjorde beteckningen för häradsrättens domkrets (territorium), området som bildade en häradsrätts rättskipningsdistrikt.
Se Högstena socken och Tingslag
Västergötland
Västergötland är ett landskap i Götaland i sydvästra Sverige.
Se Högstena socken och Västergötland
Västgöta regemente
Västgöta regemente (I 6) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1811–1927.
Se Högstena socken och Västgöta regemente
1862 års kommunalförordningar
1862 års kommunalförordningar, bestående av fyra olika lagtexter, lade grunden för dagens kommuner i Sverige.
Se Högstena socken och 1862 års kommunalförordningar