8 relationer: Elektronegativitet, Fast form, Jon, Kristallstruktur, Legering, Salter, Valens (kemi), Valenselektron.
Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.
Ny!!: Intermetallisk förening och Elektronegativitet · Se mer »
Fast form
Isbitar, vatten i fast form. Kristaller av natriumklorid. Fast form, även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånden och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma.
Ny!!: Intermetallisk förening och Fast form · Se mer »
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Ny!!: Intermetallisk förening och Jon · Se mer »
Kristallstruktur
FCC-struktur Kristallstrukturer är de olika tredimensionella geometriska strukturer som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en kristall (se figuren bredvid).
Ny!!: Intermetallisk förening och Kristallstruktur · Se mer »
Legering
Stål är en legering mellan järn och kol. Brons är en legering av koppar och tenn, brons är en vanlig metall vid gjutning av konstverk. En legering (av legera, av latin ligare, ’binda ihop’, ’förena’) är ett material med metalliska egenskaper vilket består av två eller flera grundämnen (legeringskomponenter), varav minst ett är metall.
Ny!!: Intermetallisk förening och Legering · Se mer »
Salter
Koksalt i närbild Kopparsulfatkristaller Salter eller jonföreningar är jonbundna kemiska föreningar som består av positivt laddade katjoner och negativt laddade anjoner sammansatta så att nettoladdningen blir neutral, det vill säga noll.
Ny!!: Intermetallisk förening och Salter · Se mer »
Valens (kemi)
Valens, värdighet, är en något diffus term som sedan gammalt (1868) används inom kemin för att ange antalet bindningar som en atom kan bilda till andra atomer.
Ny!!: Intermetallisk förening och Valens (kemi) · Se mer »
Valenselektron
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).
Ny!!: Intermetallisk förening och Valenselektron · Se mer »