Innehållsförteckning
85 relationer: Affrikata, Afrika, Alfabet, Allofon, Alveolar lateral approximant, Alveolar nasal, Alveolar tremulant, Aspiration (fonetik), Betoning, Bilabial nasal, Dental konsonant, Diakritiskt tecken, Finska, Flapp, Fon (fonetik), Fonem, Fonetik, Fonetiskt alfabet, Frikativa, Grekiska alfabetet, International Phonetic Association, Kaka, Kinesiska, Kolon, Konsonant, Labialisering, Labiodental konsonant, Latinska alfabetet, Lärobok, Linguolabial konsonant, Lyon, Nasalitet, Nationalencyklopedin, Ordaccent, Ordbok, Ordton, Palatal approximant, Palatalisering, Parentes, Primtecken, Rauk, Retroflex konsonant, Retroflex lateral approximant, Rikssvenska, Rotiska ljud, Schwa, Sj-ljudet, Snedstreck, Språk, Språkljud, ... Förläng index (35 mer) »
Affrikata
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Affrikata
Afrika
Afrika är jordens näst största kontinent (efter Eurasien) och även jordens näst största världsdel efter Asien, både vad gäller areal och folkmängd.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Afrika
Alfabet
Inget alfabet Ett alfabet är en uppsättning grafiska tecken, avsedda att avbilda fonem (ljud) i ett talat språk.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Alfabet
Allofon
En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Allofon
Alveolar lateral approximant
En alveolar lateral approximant är ett konsonantiskt språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Alveolar lateral approximant
Alveolar nasal
En alveolar nasal är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Alveolar nasal
Alveolar tremulant
En alveolar tremulant är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Alveolar tremulant
Aspiration (fonetik)
Aspiration (latin aspiratio, av aspiro ’andas ut’, ’blåsa’) är ett lätt brus som uppstår när luft strömmar genom glottis och ett öppet ansatsrör före eller efter ett konsonantljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Aspiration (fonetik)
Betoning
Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Betoning
Bilabial nasal
En bilabial nasal är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Bilabial nasal
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Dental konsonant
Diakritiskt tecken
Diakritiska tecken (från grekiskans diakritikoʹs - "som åtskiljer") är små skrivtecken som läggs till en bokstav (över, under eller ovanpå) som har en särskiljande funktion (det vill säga bokstavens uttal ändras).
Se Internationella fonetiska alfabetet och Diakritiskt tecken
Finska
Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Finska
Flapp
Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Flapp
Fon (fonetik)
En fon (också kallad ett segment) är inom lingvistiken (speciellt fonetiken) det minsta urskiljbara ljudsegmentet i mänskligt tal som frambringas av talapparaten och som ingår i det talade språket.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Fon (fonetik)
Fonem
Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Fonem
Fonetik
Fonetik (grekiska φωνή, foné, ljud) eller ljudlära är vetenskapen om talet, särskilt talljuden.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Fonetik
Fonetiskt alfabet
Ett fonetiskt alfabet eller en ljudskrift är ett alfabet, som används inom fonetiken, när man ska notera (även kallat transkribera) individens ljud i det mänskliga talet.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Fonetiskt alfabet
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Frikativa
Grekiska alfabetet
Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Grekiska alfabetet
International Phonetic Association
The International Phonetic Association, IPA (på franska: L’Association Phonétique Internationale; översatt: Internationella fonetiska förbundet), är en organisation för främjandet av forskning kring fonetik och relaterade områden.
Se Internationella fonetiska alfabetet och International Phonetic Association
Kaka
En småkaka med chokladsmak. Exempel på mjuk kaka, ''banana nut bread''. Kakbak. Kaka är benämningen på flera olika typer av bakverk.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Kaka
Kinesiska
Kinesiska är ett sinotibetanskt språk.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Kinesiska
Kolon
Kolon är ett skiljetecken som består av två lodrätt satta punkter, den ena på baslinjen och den andra i x-höjd.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Kolon
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Konsonant
Labialisering
Labialisering är en modifiering av ett språkljud som uppstår när läpparna rundas eller pressas samman vid artikulationen.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Labialisering
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Labiodental konsonant
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Latinska alfabetet
Lärobok
En lärobok eller skolbok, är en bok vars innehåll redogör för ett ämne eller fenomen för att förmedla kunskap.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Lärobok
Linguolabial konsonant
En linguolabial fon uttalas genom att tungan förs mot läpparna.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Linguolabial konsonant
Lyon
Lyon är en stad och kommun i Métropole de Lyon och är huvudstad i regionen Auvergne-Rhône-Alpes i sydöstra Frankrike.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Lyon
Nasalitet
Nasalitet, sammanfattande term för olika klangförändringar av talet som beror på olika grad av inblandning av näshålan.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Nasalitet
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Nationalencyklopedin
Ordaccent
Ordaccent eller tonal accent (ibland omnämnt som accent; uttal) är en form av accent, det vill säga betoning av en del av ett ord via tonhöjd, längd och/eller intensitet (ljudstyrka).
Se Internationella fonetiska alfabetet och Ordaccent
Ordbok
En latinsk ordbok i flera band. En ordbok eller ett lexikon är en ordnad (ofta alfabetisk) uppräkning av ord från ett språk eller ämnesområde med en förklaring av ordets betydelse på samma språk eller ett annat språk.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Ordbok
Ordton
De fyra vokaltonerna i standardkinesiska. Ordtoner utnyttjas i många språk som betydelseskiljande element, på samma sätt som ordens fonem och inre längd- och tryckförhållanden.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Ordton
Palatal approximant
En palatal approximant är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Palatal approximant
Palatalisering
Palatalisering, eller muljering, är en modifiering av ett språkljud som uppstår när tungan reses eller trycks mot den hårda gommen – när man, enkelt uttryckt, ”uttalar ett ’j’ tillsammans med en annan konsonant”.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Palatalisering
Parentes
Parenteser (senlatin: pa'renthesis, 'mellansats', 'parentes', 'inskott', av grekiska pa'renthesis, 'inskott') är omslutande tecken, i text eller inom matematiken, som i regel brukas i par.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Parentes
Primtecken
Primtecknet är tecknet ′.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Primtecken
Rauk
Rauk är en strandpelare som uppkommer på strandterrasser vid vågornas abrasion på kuster bestående av inhomogena bergarter.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Rauk
Retroflex konsonant
En retroflex (även supradental eller postalveolarNationalencyklopedin,, 4 mars 2009, uppslagsord: supradental) är en konsonant som uttalas genom att tungan dras bakåt och tungspetsen trycks mot gommen.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Retroflex konsonant
Retroflex lateral approximant
En retroflex lateral approximant är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Retroflex lateral approximant
Rikssvenska
Rikssvenska (eller standardsvenska) är den svenska språkliga varietet som, till skillnad från dialekter, inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språkområdet.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Rikssvenska
Rotiska ljud
Rotiska ljud, rotisk konsonant, är ett samlingsbegrepp för r-ljud och r-färgade språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Rotiska ljud
Schwa
Schwa (även schva, neutralvokal eller vokalmummel), är dels namnet på ett vokalljud, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Schwa
Sj-ljudet
Sj-ljudet (även sje-ljudet eller 7-ljudet) är ett tonlöst frikativt fonem, eller en kategori av konsonanter, som används i svenska språket i ord som sju, passion, hyssja eller dusch.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Sj-ljudet
Snedstreck
Snedstreck (/) är ett skiljetecken.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Snedstreck
Språk
Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Språk
Språkljud
Språkljud (engelska speech sound) är inom lingvistiken en mångtydig term.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Språkljud
Språkvetenskap
Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Språkvetenskap
Stavelse
Stavelsen är en rytmisk grundenhet samt den minsta prosodiska enheten.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Stavelse
Svenska Akademiens ordbok
Svenska Akademiens ordbok (ursprunglig titel Ordbok öfver svenska språket), förkortat SAOB, är ett historiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Svenska Akademiens ordbok
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket
Svenska Akademiens ordlista, förkortat som SAOL, är en koncentrerad ordlista i ett band, med en begränsad mängd ordförklaringar, som ges ut av Svenska Akademien sedan 1874 (till och med den sjunde upplagan år 1900 var verkets namn Ordlista över svenska språket).
Se Internationella fonetiska alfabetet och Svenska Akademiens ordlista över svenska språket
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Sverige
Talstörning
Talstörning är en störning i produktionen av språkljud (se tal).
Se Internationella fonetiska alfabetet och Talstörning
Tj-ljudet
Tj-ljudet (även tje-ljudet eller 20-ljudet) är ett tonlöst frikativt fonem som används i svenska språket i ord som tjugo, kikare eller kjol.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tj-ljudet
Tonande alveolar klusil
En tonande alveolar klusil är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande alveolar klusil
Tonande bilabial klusil
En tonande bilabial klusil är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande bilabial klusil
Tonande konsonant
En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande konsonant
Tonande labiodental frikativa
En tonande labiodental frikativa är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande labiodental frikativa
Tonande labiovelar approximant
En tonande labiovelar approximant eller labiovelart v är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande labiovelar approximant
Tonande retroflex klusil
En tonande retroflex klusil, ibland kallad tjockt d, är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande retroflex klusil
Tonande retroflex nasal
En tonande retroflex nasal, ibland kallad tjockt n, är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande retroflex nasal
Tonande velar klusil
En tonande velar klusil är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonande velar klusil
Tonlös alveolar frikativa
En tonlös alveolar frikativa är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös alveolar frikativa
Tonlös alveolar klusil
En tonlös alveolar klusil är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös alveolar klusil
Tonlös alveolopalatal frikativa
En Tonlös alveolopalatal frikativa är ett konsonant frikativt språkljud som i det Internationella fonetiska alfabetet betecknas (ett c med knorr).
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös alveolopalatal frikativa
Tonlös bilabial klusil
En tonlös bilabial klusil är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös bilabial klusil
Tonlös glottal frikativa
En tonlös glottal frikativa är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös glottal frikativa
Tonlös konsonant
En konsonant fon är tonlös om röstkällan är passiv under uttalet.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös konsonant
Tonlös labiodental frikativa
En tonlös labiodental frikativa är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös labiodental frikativa
Tonlös retroflex frikativa
Tonlös retroflex frikativa. En tonlös retroflex frikativa (även rs-ljudet) är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös retroflex frikativa
Tonlös retroflex klusil
En tonlös retroflex klusil, ibland kallad tjockt t, är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös retroflex klusil
Tonlös velar klusil
En tonlös velar klusil är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Tonlös velar klusil
Transkription (språkvetenskap)
Det här är en fonetisk transkription av det svenska ordet stubb. stub. Transkription är en språkvetenskaplig term.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Transkription (språkvetenskap)
Unicode
Logotypen för Unicode Unicode är en branschstandard för hur datorer ska hantera text skriven i olika skriftsystem.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Unicode
Uppslagsverk
Bokrygg för Nordisk familjebok, uggleupplagan. Ett uppslagsverk, konversationslexikon, uppslagsbok, encyklopedi eller realencyklopedi är ett referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Uppslagsverk
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Se Internationella fonetiska alfabetet och USA
Velar nasal
En velar nasal eller velart n är ett konsonant språkljud.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Velar nasal
Velarisering
Velarisering är en modifiering av ett språkljud som uppstår när den bakre delen av tungan höjs mot mjuka gommen när ljudet artikuleras.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Velarisering
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Se Internationella fonetiska alfabetet och Vokal
1886
1886 (MDCCCLXXXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Se Internationella fonetiska alfabetet och 1886
1993
1993 (MCMXCIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Se Internationella fonetiska alfabetet och 1993
1996
1996 (MCMXCVI) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Se Internationella fonetiska alfabetet och 1996
Även känd som IPA (fonetik), International Phonetic Alphabet, Internationella fonetiska alfabet.