Innehållsförteckning
92 relationer: Adonis, Afrodite, Amon, Anahita, Anat, Antiken, Apollon, Artemis, Ashera, Astarte, Atargatis (mytologi), Athena, Baal, Bacchus, Ceres (mytologi), Demeter, Diana, Dione, Dionysos, Dis (mytologi), Diskurs, Dumuzi, El (mytologi), Etrusker, Faunus, Fenicien, Geb, Germaner, Grekisk mytologi, Hades, Hathor, Hefaistos, Helios, Hera, Herakles, Hercules (romersk mytologi), Hermes, Hestia, Horus, Interpretatio graeca, Isis, Jahve, Juno, Jupiter (gud), Khnum, Khonsu, Kronos, Kultur, Kybele, Latin, ... Förläng index (42 mer) »
Adonis
Adonis, romersk torso som omvandlades till en fullständig staty av François Duquesnoy. Verket visas i Louvren. Adonis är en synnerligen tilldragande yngling i grekisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Adonis
Afrodite
''Venus födelse'' (1484) av Sandro Botticelli. Botticelli var italienare och använde därför Afrodites latinska namn, Venus. Målningen föreställer Afrodite som förs av vindar mot stranden och tas emot av en av nymf (våren) som står beredd att klä henne.
Se Interpretatio graeca och Afrodite
Amon
Amon Amon var en framstående gud i den egyptiska mytologin som blev allmänt dyrkad från och med Nya riket sedan kungar från Övre Egyptens huvudort Thebe kommit till makten.
Se Interpretatio graeca och Amon
Anahita
Anahita. Anahita ("obefläckad") var en fornpersisk fruktbarhetsgudinna som är knuten till vattnen, därför kallas hon även Apam Napat.
Se Interpretatio graeca och Anahita
Anat
Anat eller Anath var jaktens och krigets jungfrugudinna i kanaaneisk mytologi, syster till Baal och dotter till El.
Se Interpretatio graeca och Anat
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Se Interpretatio graeca och Antiken
Apollon
Apollon Sauroktonos ("Ödledödaren") av Praxiteles Apollons tempel i Delfi. Apollo med den typiska lyran Apollon är en viktig gud i grekisk mytologi, liksom i romersk mytologi, där han kallas Apollo och ibland även Apollo Musagetes i egenskap av musernas ledare; då avbildad med en lyra i handen.
Se Interpretatio graeca och Apollon
Artemis
Artemis från Versailles (Louvren) Artemis var enligt grekisk mytologi jaktens http://www.ne.se/artemis - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 16oct 2013 och kyskhetens gudinnaBra böckers lexikon - bokförlaget Bra böcker AB - tryckt år:1973 - del 1, sida:296 samt beskyddare av kvinnor.
Se Interpretatio graeca och Artemis
Ashera
Ashera eller Asera är den hebreiska namnformen för en fruktbarhetsgudinna som dyrkades i stora delar av det forna mellanöstern.
Se Interpretatio graeca och Ashera
Astarte
Astarte (grekiska), Athtart (ugaritiska) eller Ashtoreth (hebreiska) var en fruktbarhetsgudinna hos fenicierna och kanaaniterna.
Se Interpretatio graeca och Astarte
Atargatis (mytologi)
Atargatis, Nabatean, c.100 AD, Jordan Archaeological Museum Atargatis var en västsemitisk gudinna.
Se Interpretatio graeca och Atargatis (mytologi)
Athena
Avbildning av Athena från 400-talet f.Kr. Athena eller Pallas Athena var vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Athena
Baal
Baalfigur från Ugarit i Louvren. P1050759 Louvre stèle du Baal au foudre rwk Baal ('herre') är i syrisk-fenicisk mytologi en storm- och fruktbarhetsgud, son till El.
Se Interpretatio graeca och Baal
Bacchus
Caravaggio. Bacchus (latin: Bácchus, klassisk grekiska: Βᾰ́κχος, Bákkhos, modern grekiska: Βάκχος, Vákchos) var i romersk mytologi rusets och vinets gud.
Se Interpretatio graeca och Bacchus
Ceres (mytologi)
Staty föreställande '''Ceres'''. Ceres var en gudinna som i romersk mytologi representerade grödorna och naturens växtkrafter.
Se Interpretatio graeca och Ceres (mytologi)
Demeter
Demeter. Romersk kopia av grekiskt original. Demeter (grekiska Δήμητρα) var en fruktbarhets- och skördegudinna i grekisk mytologi, som dyrkades framför allt i nuvarande Elefsina.
Se Interpretatio graeca och Demeter
Diana
Staty av Diana i Louvren. Diana är i romersk mytologi de vilda djurens och jaktens gudinna.
Se Interpretatio graeca och Diana
Dione
Dione är en gudinna i grekisk mytologi och var ursprungligen Zeus kärlek.
Se Interpretatio graeca och Dione
Dionysos
'''Dionysos''' med satyrer. Dionysos (latin: Dionȳsus, klassisk grekiska: Δῐόνῡσος, Diónūsos, modern grekiska: Διόνυσος, Diónysos), även kallad Bákkhos (latin: Bácchus, klassisk grekiska: Βᾰ́κχος, Bákkhos, modern grekiska: Βάκχος, Vákchos), är enligt grekisk mytologi en av olympierna, de främsta av gudarna.
Se Interpretatio graeca och Dionysos
Dis (mytologi)
Dis, Dis pater eller Dispater (latin ”den rike fadern") var i romersk mytologi underjordens främste gud.
Se Interpretatio graeca och Dis (mytologi)
Diskurs
Diskurs (latin: discursus, "springande till och från") betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt".
Se Interpretatio graeca och Diskurs
Dumuzi
Inanna och Dumuzi Dumuzi (sumeriska: 'riktig son'), akkadiska Tammuz, var en vegetations- och herdegud i sumerisk mytologi, make eller älskare till fruktbarhetsgudinnan Inanna.
Se Interpretatio graeca och Dumuzi
El (mytologi)
El (אל) är ordet för gud i hebreiska och andra semitiska språk.
Se Interpretatio graeca och El (mytologi)
Etrusker
Etrusker (latin etrusci eller tusci, av grekerna kallade tyrrhenoi, "tyrrhener") var det folk som under forntiden levde i de mellersta och norra delarna av Apenninska halvön.
Se Interpretatio graeca och Etrusker
Faunus
Faun, målad av den ungerske målaren Pál Szinyei Merse Faunus, som egentligen betyder den välvillige, hulde guden, var en fornitalisk skogs- och fruktbarhetsgud som i den romerska mytologin identifierades med den grekiske skogsguden Pan.
Se Interpretatio graeca och Faunus
Fenicien
Palestina (mitten) och gamla Egypten (vänster). Detaljerad karta över grekiska och feniciska kolonier omkring 550 f.Kr. - 500 e.Kr. Fenicien eller Fenikien var ett historiskt landskap bestående av stadsstater i sydöstra medelhavsområdet.
Se Interpretatio graeca och Fenicien
Geb
Geb var i egyptisk mytologi jordens gudom, son till Shu och Tefnut samt make till sin syster Nut.
Se Interpretatio graeca och Geb
Germaner
Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.
Se Interpretatio graeca och Germaner
Grekisk mytologi
Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.
Se Interpretatio graeca och Grekisk mytologi
Hades
Kerberos. Hades var i grekisk mytologi dödens gud och härskaren över underjorden, som även den kallas Hades.
Se Interpretatio graeca och Hades
Hathor
Staty av Hathor (museet i Luxor) Hathor var en himmels- och modergudinna i egyptisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Hathor
Hefaistos
Hefaistos, målning av Peter Paul Rubens. Hefaistos var i grekisk mytologi smideskonstens gud, som härskade över elden och vulkanerna.
Se Interpretatio graeca och Hefaistos
Helios
stridsvagn. Helios (grek. Ήλιος) eller Helios Panoptes som han också kallades, tillhörde den grekiska mytologin och var en personifiering av solen.
Se Interpretatio graeca och Helios
Hera
Hera. Romersk kopia av hellenskt original från 100-talet. Hera (gr: 'Hρα) var äktenskapets och fruktbarhetens gudinna i grekisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Hera
Herakles
Herakles kämpar med det nemeiska lejonet på en attisk amfora, gjord kring 540 f.Kr. Herakles var en hjälte i grekisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Herakles
Hercules (romersk mytologi)
Herkules och Likas, skulptur av Antonio Canova. Hercules (traditionell svensk stavning Herkules) var i romersk mytologi motsvarigheten till grekernas Herakles.
Se Interpretatio graeca och Hercules (romersk mytologi)
Hermes
Barfota Hermes med hjälm, mantel, börs och häroldsstaven kaducén. Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare.
Se Interpretatio graeca och Hermes
Hestia
Hestia Giustiniani, marmorstaty i Museo Torlonia i Rom. Hestia (Klassisk grekiska: Ἑστία, 'härd') är i den grekiska mytologin hemmets och den husliga härdens evigt jungfruliga gudinna som ger människorna säkerhet för hus och hem.
Se Interpretatio graeca och Hestia
Horus
Horus Horus var en viktig och gammal fornegyptisk himmelsgud.
Se Interpretatio graeca och Horus
Interpretatio graeca
Interpretatio graeca (latin: 'grekisk översättning' eller 'tolkning enligt grekisk modell') är en diskurs enligt vilken den klassiska grekiska mytologins gudar, myter och praktiker används som modell för att identifiera motsvarigheter i andra mytologier och kulturer.
Se Interpretatio graeca och Interpretatio graeca
Isis
Gudinnan Isis, väggmålning, cirka 1360 f.Kr. Isis (egyptiska: Eset eller Aset) var Egyptens främsta gudinna i egyptisk mytologi, bland annat i alla riter som kretsade kring döden och de döda.
Se Interpretatio graeca och Isis
Jahve
Jahve, i svenskan ofta uttalat, är en tentativ vokalisering av hebreiskans JHVH (Tetragrammaton, יהוה), det vill säga den abrahamitiska gudens namn Gud i Gamla testamentet.
Se Interpretatio graeca och Jahve
Juno
Juno avbildad på en denar. Juno, (latin: Iuno, uttalas) var den högsta gudinnan och gudarnas drottning, Juno Regina, i romersk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Juno
Jupiter (gud)
Jupiter (skrevs ivppiter, Iuppiter; även Iovis) är gudarnas konung i romersk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Jupiter (gud)
Khnum
Khnum Khnum var i egyptisk mytologi en tidig gudom som ursprungligen dyrkades vid den första katarakten.
Se Interpretatio graeca och Khnum
Khonsu
Khons eller Khonsu var en mångud i egyptisk mytologi, son till Amon-Ra och Mut.
Se Interpretatio graeca och Khonsu
Kronos
Kronos kastrerar sin far Uranus. Målning av Giorgio Vasari. Kronos (grekiska: Κρόνος) var i grekisk mytologi den yngste av de ursprungliga titanerna.
Se Interpretatio graeca och Kronos
Kultur
Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.
Se Interpretatio graeca och Kultur
Kybele
Kybele Kybele är det grekiska namnet på den anatoliska modergudinnan.
Se Interpretatio graeca och Kybele
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Se Interpretatio graeca och Latin
Leto
Leto (latin Latona) var i grekisk mytologi en titan och älskarinna till Zeus.
Se Interpretatio graeca och Leto
Liber (gud)
Libera Liber (latin för "fri") är i romersk mytologi vinets och vinodlingens gud.
Se Interpretatio graeca och Liber (gud)
Luna (mytologi)
Luna var i romersk mytologi mångudinnan motsvarande men ej besläktad med grekernas Selene.
Se Interpretatio graeca och Luna (mytologi)
Mercurius
Mercurius var i romersk mytologi en gud som främst var beskyddare för handel och köpmän.
Se Interpretatio graeca och Mercurius
Min (egyptisk mytologi)
Min Min var i egyptisk mytologi främst en himmelsgud men hade också en funktion som fruktbarhetsgud.
Se Interpretatio graeca och Min (egyptisk mytologi)
Minerva
Minerva var visdomens och den strategiska krigskonstens gudinna i romersk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Minerva
Mot (semitisk gud)
Mot var en dödsgud i syrisk-fenicisk religion.
Se Interpretatio graeca och Mot (semitisk gud)
Mut
Staty av Mut Mut ('mot') var en himmels- och modersgudinna i den gamla egyptiska mytologin, hustru till Amon, moder till Khons och var härskare över himlavalvet.
Se Interpretatio graeca och Mut
Myt
Ordet myt har flera olika betydelser, varav den viktigaste är gamla berättelser och teman som nedskrevs först när skrivkonsten blev känd.
Se Interpretatio graeca och Myt
Mytologi
Mytologi kan beteckna.
Se Interpretatio graeca och Mytologi
Neftys
Neftys Neftys var en fornegyptisk gudinna.
Se Interpretatio graeca och Neftys
Neith
Neith Neith eller Neit var en modergudinna i den tidiga egyptiska mytologin, särskilt i området vid nedre Nilen.
Se Interpretatio graeca och Neith
Neptunus (mytologi)
Neptunus Neptunus var en havsgud i romersk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Neptunus (mytologi)
Nut
Nut avbildad på ett kistlock Nut var i egyptisk mytologi himlens gudinna, dotter till Shu och Tefnut och maka till jordens gud, Geb.
Se Interpretatio graeca och Nut
Ops (gudinna)
Ops eller Opis (Latin; rikedomar, överflöd) är en romersk skördegudinna och gudinna för fertiliteten och är av sabinskt ursprung.
Se Interpretatio graeca och Ops (gudinna)
Orcus (mytologi)
Orcus var i romersk mytologi namnet på dödens, dödsrikets eller underjordens gud, men även namnet på dödsriket självt.
Se Interpretatio graeca och Orcus (mytologi)
Osiris
Osiris i De dödas bok. Osiris var en av de mest centrala gudarna i egyptisk mytologi, son till Nut och Geb, make till Isis, fader till Horus, bror till Set.
Se Interpretatio graeca och Osiris
Pan
''Pan'', målning av Michail Vrubel (1900). Romersk fresk från Pompeji föreställande Pan och Hermafroditos. Pan var i grekisk mytologi en gud som associerades med skogar, fält, herdar och deras hjordar.
Se Interpretatio graeca och Pan
Persefone
Grekisk gudinneskulptur, troligen föreställande Persefone, cirka 480–60 f.Kr., hittad i Tarentum Persefone, även kallad Kore, var en gudinna i grekisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Persefone
Perser
Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).
Se Interpretatio graeca och Perser
Pluton (mytologi)
Pluton (grekiska: Πλούτων, av ploutos, "rikedom"; latin Pluto) är gud över underjorden och dödsriket inom den romerska mytologin.
Se Interpretatio graeca och Pluton (mytologi)
Poseidon
treudden. Poseidon är havets, källornas, flodernas och jordbävningarnas gud i grekisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Poseidon
Priapos
Priapos eller Priapus (latin) var en grekisk gudomlighet som representerade naturens fruktbarhet och därför framställdes med en enorm erigerad penis.
Se Interpretatio graeca och Priapos
Proserpina
Proserpina'', målning av Dante Gabriel Rossetti. Proserpina är underjordens drottning i den romerska mytologin, maka till guden Dis, underjordens härskare, och dotter till guden Jupiter och gudinnan Ceres.
Se Interpretatio graeca och Proserpina
Protoindoeuropeisk mytologi
Protoindoeuropeisk mytologi är namnet på den ursprungliga mytologi eller religion som forskare har rekonstruerat för protoindoeuropéerna.
Se Interpretatio graeca och Protoindoeuropeisk mytologi
Ptah
Ptah Ptah var en gud i egyptisk mytologi, make till Sekhmet, far till Nefertum.
Se Interpretatio graeca och Ptah
Qadesh
Qadesh (även transkriberad Qetesh eller Kadesh, ugaritiska: 𐎖𐎄𐎌 (qdš)) är namnet på en gudinna dyrkad i syrisk-fenicisk religion.
Se Interpretatio graeca och Qadesh
Ra (gud)
Ra i en av sina många former. Ra (ibland Re) var en av huvudgestalterna i den egyptiska mytologin.
Se Interpretatio graeca och Ra (gud)
Reshef
Reshef (även transkriberad Resheph) är namnet på en västsemitisk sjukdomsgud, även förknippad med solen, läkekonst, projektiler och torka.
Se Interpretatio graeca och Reshef
Rhea
Rhea Rhea (Rea) är i grekisk mytologi dotter till Uranos och Gaia, moder till Zeus och både maka och syster till Kronos.
Se Interpretatio graeca och Rhea
Saturnus (mytologi)
Goya. Pradomuseet, Madrid. Saturnus är en gud i romersk mytologi som brukar identifieras med Kronos i den grekiska mytologin.
Se Interpretatio graeca och Saturnus (mytologi)
Selene
Selene, Hesperos, Phosphoros (Louvre, Paris) Selene, Pergamonmuseum, Berlin Selene är en mångudinna inom den grekiska mytologin.
Se Interpretatio graeca och Selene
Set (gud)
Set eller Seth; (som också stavas som Setesh, Sutekh, Setekh och Suty), arabiska: ست; är en gud i egyptisk mytologi, bror till Osiris och Isis, son till Geb.
Se Interpretatio graeca och Set (gud)
Shamash
Shamash, även Samas, var i mesopotamisk mytologi en sol-, rättvise- och orakelgud som också hade rollen som allvetande domare.
Se Interpretatio graeca och Shamash
Thot
alt.
Se Interpretatio graeca och Thot
Turan (mytologi)
Turan var kärlekens, fruktbarhetens och vitalitetens gudinna i den etruskiska mytologin.
Se Interpretatio graeca och Turan (mytologi)
Tyfon (mytologisk varelse)
Zeus slungar en blixt mot Tyfon Tyfon var inom grekisk mytologi en av de grekiska gudarnas värsta fiender.
Se Interpretatio graeca och Tyfon (mytologisk varelse)
Venus (gudinna)
"Venus födelse" (1484) av Sandro Botticelli. Målningen föreställer paret Zefyros och Chloris, vindguden och brisen som driver upp Venus på stranden. Där mottags hon av en av årstidernas gudinnor (våren) som står beredd att klä henne. Venus är kärlekens och den kvinnliga skönhetens gudinna i romersk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Venus (gudinna)
Vesta
Landskap med Vestas tempel i Tivoli, Italien. Vesta var i romersk mytologi eldens och den husliga härdens gudinna vars eld aldrig fick slockna.
Se Interpretatio graeca och Vesta
Vulcanus
''Vulcanus smedja'', av Diego Velázquez. Vulcanus var eldens och smideskonstens gud i romersk mytologi, son till Jupiter och Juno.
Se Interpretatio graeca och Vulcanus
Yam
Yam eller Yam-Nahar var en havsgud i syrisk-fenicisk religion.
Se Interpretatio graeca och Yam
Zeus
Zeus, romersk kopia av grekiskt original från 300-talet f.Kr. Zeus (grekiska Zεύς, även Δίας) var gudarnas konung och himlens härskare i grekisk mytologi.
Se Interpretatio graeca och Zeus
Även känd som Interpretatio Graece, Interpretatio romana.