Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Jacob Johan Hastfer

Index Jacob Johan Hastfer

Jacob Johan Hastfer, född 11 december 1647 i Reval (Tallinn), död 24 december 1695 i Riga, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

49 relationer: Antoine Coysevox, Carl Gustafs kyrka, Christopher Schröder, David Klöcker Ehrenstrahl, Envälde, Epitafium, Fältmarskalk, Fänrik, Finland, Finlands Nationalgalleri, François Girardon, Friherre, Generalguvernör, Generallöjtnant, Gravkor, Greve, Guvernör, Helsingfors, Hovjunkare, Infanteri, Karl XI, Karlshamn, Kaspar Schröder, Konstmuseet Sinebrychoff, Kunglig Majestäts drabanter, Kungligt råd, Löjtnant, Lista över svenska fältmarskalkar, Livland, Major, Marmor, Militär, Musketerare, Porträtt, Riga, Södermanland, Skånska kriget, Slaget vid Halmstad, Slaget vid Landskrona, Slaget vid Lund, Svea livgarde, Svenska Livland, Tallinn, Tartu, Universitetskansler, Uppsala universitet, Västra Vingåkers kyrka, 1647, 1695.

Antoine Coysevox

Självporträtt av Antoine Coysevox, Louvren. ''Ludvig XIV till häst'' (1683–1685), Salon de la Guerre, slottet i Versailles. Antoine Coysevox, född 29 september 1640 i Lyon, död 10 oktober 1720 i Paris, var en fransk skulptör.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Antoine Coysevox · Se mer »

Carl Gustafs kyrka

Carl Gustafs kyrka i Karlshamns församling i Lunds stift är ritad av Erik Dahlbergh.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Carl Gustafs kyrka · Se mer »

Christopher Schröder

Christopher Schröders epitafium i Carl Gustafs kyrka i Karlshamn. Under porträttreliefen är de sörjande änglabarnen. Epitafiet är hållet i grått, svart och guld, vilket bidrar att ge det hela en kylig monumentalitet. Christopher Schröder, född 10 februari 1628 i Hamburg, död 22 mars 1699 i Karlshamn, var en tyskfödd svensk fältskär, ämbetsman och borgmästare.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Christopher Schröder · Se mer »

David Klöcker Ehrenstrahl

David Klöcker Ehrenstrahl, före adlandet 1677 Klöcker, döpt 27 april 1628 i Hamburg, död 23 oktober 1698 i Stockholm, var en svensk konstnär.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och David Klöcker Ehrenstrahl · Se mer »

Envälde

Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Envälde · Se mer »

Epitafium

Epitafium, plural epitafier, latin epitaphium, av grekiska epitaphios ’hörande till grav’, bildat av epi ’till’ och taphos ’grav’, är en med inskrift försedd minnestavla över en död person.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Epitafium · Se mer »

Fältmarskalk

Karl X Gustav med marskalksstav. Att en kunglig person avbildas med staven snarare än de kungliga attributen (riksregalier) avser att framhäva personens militära bedrifter En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Fältmarskalk · Se mer »

Fänrik

Fänrik (förkortning: fk) är i många länder den lägsta officersgraden.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Fänrik · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Finland · Se mer »

Finlands Nationalgalleri

Museet för nutidskonst Kiasma. Konstmuseet Sinebrychoff. Finlands Nationalgalleri (finska: Kansallisgalleria) är ett finländskt centralmuseum, vilket grundades 1990 som det statliga ämbetsverket Statens konstmuseum.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Finlands Nationalgalleri · Se mer »

François Girardon

François Girardon, född 10 mars 1628 i Troyes, död 1 september 1715 i Paris, var en fransk skulptör under barockepoken.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och François Girardon · Se mer »

Friherre

Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Friherre · Se mer »

Generalguvernör

Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Generalguvernör · Se mer »

Generallöjtnant

Generallöjtnant är en militär generalsgrad.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Generallöjtnant · Se mer »

Gravkor

Bondeska gravkoret vid Mörkö kyrka. Ett gravkor är en plats för begravningar av kistor, som oftast är en del av eller hopbyggd med en kyrka.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Gravkor · Se mer »

Greve

Greve är en adlig värdighet.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Greve · Se mer »

Guvernör

En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Guvernör · Se mer »

Helsingfors

Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Helsingfors · Se mer »

Hovjunkare

Hovjunkare var ursprungligen en ofta ung ädling, som vid hovet hade som främsta uppgift att skära upp steken vid den kungliga taffeln.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Hovjunkare · Se mer »

Infanteri

250x250px Västerbottens infanteriregemente, på Gumboda hed cirka 1860. Infanteriet eller, ålderdomligare, fotfolket eller fotsoldat är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Infanteri · Se mer »

Karl XI

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Karl XI · Se mer »

Karlshamn

Karta över Karlshamn från 1790-talet Karlshamn på 1850-talet. Karlshamn är en tätort och centralort i Karlshamns kommun i Blekinge län.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Karlshamn · Se mer »

Kaspar Schröder

Altaruppsatsen i Kalmar domkyrka. Koret med det guldskimrande altaret var ritat av Nicodemus Tessin den yngre och 1709 påbörjade Caspar Schröder altaruppsatsen med bildhuggeri och efter Schröders död 1710 färdigställdes den av Jacob Sauerberg. Caspar (Kaspar) Schröder, född omkring 1652 på kronohemmanet Tveta, Furuby socken, Kronobergs län i Småland, död hösten 1710 i Stockholm, var en svensk skulptör och hovbildhuggare.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Kaspar Schröder · Se mer »

Konstmuseet Sinebrychoff

Hörnsalongen. Rumsfil. Konstmuseet Sinebrychoff är ett finländskt statligt konstmuseum i Helsingfors, som ingår i Finlands Nationalgalleri tillsammans med Ateneum och Kiasma.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Konstmuseet Sinebrychoff · Se mer »

Kunglig Majestäts drabanter

Kunglig Majestäts drabanter var en militärenhet som särskilt ansvarade för den svenske kungens personliga skydd som verkade i varierande form åren 1523–1821.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Kunglig Majestäts drabanter · Se mer »

Kungligt råd

Kungliga råd var i Sverige de rådgivare som, efter att Karl XI infört karolinska enväldet i samband med 1680 års riksdag, ersatte de tidigare riksråden och Riksrådet.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Kungligt råd · Se mer »

Löjtnant

Löjtnant (förkortning: lt) är en militär grad i svenska försvarsmakten.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Löjtnant · Se mer »

Lista över svenska fältmarskalkar

Denna lista över svenska fältmarskalkar behandlar de totalt 75 fältmarskalkar som utsetts i Sverige, från 1609 till 1824.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Lista över svenska fältmarskalkar · Se mer »

Livland

Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Livland · Se mer »

Major

Major (förkortning: mj) är en militär officersgrad som finns i de flesta länders försvarsmakt.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Major · Se mer »

Marmor

Marmor Golv i gropptorpsmarmor Marmor är en metamorf bergart som till stor del består av kalkspat.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Marmor · Se mer »

Militär

Militär är den eller det som tillhör en stats organiserade krigsmakt och som av regeringen givits i uppdrag att använda vapen för att försvara landets gränser eller intressen, vare sig det är ett verkligt hot eller vad som uppfattas som hot om våld.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Militär · Se mer »

Musketerare

Musketerare Musketerare, eller musketör (franska mousquetaire), kallades de fotsoldater under 1500–1700-talen som var beväpnade med musköt.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Musketerare · Se mer »

Porträtt

Gustav Vasa porträtterad av konstnären Jacob Binck 1542. Porträtt av Dag Hammarskjöld. Från Skånska Dagbladets teleprinter 1962. Porträtt (franska portrait, latin protrahere "dra fram") eller konterfej (franska contrefait "eftergjort", "avbildat") är en avbildning av en bestämd människa genom att återge dennas individuella drag, där framförallt ansiktsdragen skall vara framträdande, i motsats till helfigur, där hela kroppen avbildas.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Porträtt · Se mer »

Riga

Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Riga · Se mer »

Södermanland

Södermanland, även kallat Sörmland, är ett landskap i östra Svealand.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Södermanland · Se mer »

Skånska kriget

Skånska kriget var ett krig 1675–1679 som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Skånska kriget · Se mer »

Slaget vid Halmstad

Slaget vid Halmstad, även benämnt slaget vid Fyllebro, var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Slaget vid Halmstad · Se mer »

Slaget vid Landskrona

Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige. Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén. Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig. Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Under striden träffades hans häst och Helmfelts ben klämdes fast under den när den föll. En Tysk löjtnant stack honom i halsen med sin värja och dödade honom. Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod, men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona. Dagen för slaget var oerhört varm. Ett monument restes 1911 på en höjd strax nordväst om Billeberga till minne av slaget. Den 14 juli 1927 firades 250-årsminnet av slaget vid Landskrona av Skånska husarregementet vid Billebergamonumentet.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Slaget vid Landskrona · Se mer »

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund var ett fältslag under skånska kriget som stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Skåne.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Slaget vid Lund · Se mer »

Svea livgarde

Svea livgarde (I 1/Fo 44) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1521–2000.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Svea livgarde · Se mer »

Svenska Livland

Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710. Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till det likaledes svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och polska Livland. De största städerna i svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu).

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Svenska Livland · Se mer »

Tallinn

Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Tallinn · Se mer »

Tartu

Tartus rådhus. Drönavideo av Toomemägi och Tartu. Tartu, äldre svenskt namn: Dorpat, Dörpt,, tyska: Dorpat, ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev) är en universitetsstad i sydöstra Estland. Staden är centralort i stadskommunen Tartu stad samt residensstad i landskapet Tartumaa och har 103 284 invånare (2010). Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet 1918 känd i omvärlden som Dorpat. Tartu universitet grundades ursprungligen 1632 i Svenska Livland och var då Sveriges andra universitet. Universitetet är Estlands äldsta och största universitet.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Tartu · Se mer »

Universitetskansler

Universitetskansler (plural: universitetskanslerer) är en titel för den högste tjänstemannen inom svenskt och finskt universitetsväsen.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Universitetskansler · Se mer »

Uppsala universitet

Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Uppsala universitet · Se mer »

Västra Vingåkers kyrka

Västra Vingåkers kyrka är en kyrkobyggnad i bostadsområdet Vidåker i Vingåker tillhörande Västra Vingåkers församling i Vingåkers kommun, Oppunda och Villåttinge kontrakt, Strängnäs stift.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och Västra Vingåkers kyrka · Se mer »

1647

1647 (MDCXLVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och 1647 · Se mer »

1695

1695 (MDCXCV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Jacob Johan Hastfer och 1695 · Se mer »

Omdirigerar här:

Hastfer, Jacob Johan, Jakob Johan Hastfer, Jakob Johan Hastpher.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »