Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Jon

Index Jon

Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.

82 relationer: Acetat, Aminosyror, Ammoniak, Ammonium, Anod, Atom, Atomnummer, Bas (kemi), Borat (salt), Brandvarnare, Brom, Cell, Cellmembran, Doktorsavhandling, Elektrisk laddning, Elektrisk ström, Elektriskt fält, Elektrolytisk cell, Elektron, Elektronkonfiguration, Energi, Exponentläge, Fluor, Fluorescein, Fosfat, Francium, Fri radikal, Fysiologiskt pH, Galvanisk cell, Grekiska, Grundämne, Halogen, Hydridjon, Icke-metall, Jod, Jonbindning, Jonisationspotential, Jonisering, Jonmotor, Kalcium, Kalium, Karboxylsyror, Katod, Klor, Klorid, Kloritjon, Kolföreningar, Kolsyra, Kovalent bindning, Kväve, ..., Litium, Liv, Materia, Mörk energi, Mörk materia, Metall, Michael Faraday, Molekyl, NASA, Natrium, Natriumklorid, Nitrat, Nobelpriset i kemi, Organisk kemi, Oxider, Periodiska systemet, Plasma, Protium, Proton, Salter, Sammansatt jon, Spjälkning (kemi), Sulfat, Sulfid, Svante Arrhenius, Syra, Universum, Valenselektron, Väte, Vätekarbonat, Zink, Zwitterjon. Förläng index (32 mer) »

Acetat

Acetat eller etanoat är salter och estrar av ättiksyra.

Ny!!: Jon och Acetat · Se mer »

Aminosyror

Pinnmodell av cystein. Strukturformel för en allmän alfa-aminosyra i ojoniserad form (vänster) och zwitterjonform (höger). R betecknar sidokedjan. En aminosyra är en kemisk förening som innehåller både en aminogrupp och en karboxylgrupp.

Ny!!: Jon och Aminosyror · Se mer »

Ammoniak

Ammoniak, är en kemisk förening av väte och kväve med formeln NH3.

Ny!!: Jon och Ammoniak · Se mer »

Ammonium

Strukturformel Molekylmodell Ammonium eller ammoniumjon är katjon till ammoniak.

Ny!!: Jon och Ammonium · Se mer »

Anod

Anod är den elektrod där en yttre ström går in i en komponent.

Ny!!: Jon och Anod · Se mer »

Atom

En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

Ny!!: Jon och Atom · Se mer »

Atomnummer

Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.

Ny!!: Jon och Atomnummer · Se mer »

Bas (kemi)

Kaliumhydroxid Inom kemin är baser en grupp kemiska föreningar med i allmänhet lutaktig smak, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar.

Ny!!: Jon och Bas (kemi) · Se mer »

Borat (salt)

Borat är salter av borsyra.

Ny!!: Jon och Borat (salt) · Se mer »

Brandvarnare

Brandvarnare är en anordning konstruerad för att kontinuerligt känna av rök från en begynnande brand och avge en varningssignal.

Ny!!: Jon och Brandvarnare · Se mer »

Brom

Brom (latinskt namn, bromum) är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener.

Ny!!: Jon och Brom · Se mer »

Cell

Schematisk bild över en typisk eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) Nukleol (2) Cellkärna (3) Ribosom (4) Vesikel (5) Korniga endoplasmatiska nätverket (6) Golgiapparaten (7) Cellskelettet (8) Glatta endoplasmatiska nätverket (9) Mitokondrie (10) Vakuol (11) Cytoplasma (12) Lysosom (13) Centriol Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten".

Ny!!: Jon och Cell · Se mer »

Cellmembran

Globulärt protein. 6. Opolär, lipofil del av ett protein som går tvärs igenom membranet. 7. Kolesterol, här ritat som gula och avrundade. Ett cellmembran är en cells avgränsning mot omvärlden.

Ny!!: Jon och Cellmembran · Se mer »

Doktorsavhandling

En doktorsavhandling utgör den textmässiga slutprodukten i en forskarutbildning, av Högskoleverket definierad som en "akademisk avhandling framlagd vid en disputation för doktorsexamen" respektive "vetenskapligt arbete som läggs fram och försvaras och som leder till en akademisk examen på forskarnivå".

Ny!!: Jon och Doktorsavhandling · Se mer »

Elektrisk laddning

AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.

Ny!!: Jon och Elektrisk laddning · Se mer »

Elektrisk ström

Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.

Ny!!: Jon och Elektrisk ström · Se mer »

Elektriskt fält

Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.

Ny!!: Jon och Elektriskt fält · Se mer »

Elektrolytisk cell

En elektrolytisk cell är elektrokemisk cell som består av två elektroder och mellanliggande elektrolyt och som använder en extern källa av elektrisk energi för att tvinga fram en kemisk reaktion som annars inte skulle inträffa.

Ny!!: Jon och Elektrolytisk cell · Se mer »

Elektron

En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).

Ny!!: Jon och Elektron · Se mer »

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.

Ny!!: Jon och Elektronkonfiguration · Se mer »

Energi

Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.

Ny!!: Jon och Energi · Se mer »

Exponentläge

Exponentläge är den position en siffra, variabel, symbol, tecken, bokstav, en mer avancerad räkneoperation eller, mindre ofta, ett ord kan inneha då det sätts i mindre storlek, närmare topplinjen på en textrad (i upphöjt läge).

Ny!!: Jon och Exponentläge · Se mer »

Fluor

Fluor (latin: Fluorum) är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9.

Ny!!: Jon och Fluor · Se mer »

Fluorescein

ultraviolett belysning. Fluorescein (C.I. 45350) är ett kraftigt färgämne som tillhör gruppen fluoronfärgämnen.

Ny!!: Jon och Fluorescein · Se mer »

Fosfat

Fosfater är salter och estrar av fosforsyra.

Ny!!: Jon och Fosfat · Se mer »

Francium

Francium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 87 och kemiskt tecken Fr som tillhör gruppen alkalimetaller.

Ny!!: Jon och Francium · Se mer »

Fri radikal

En fri radikal kan genereras när en förening tar upp ljusenergi (hv). Fria radikaler brukar i skrift uttryckas med en prick till höger om den kemiska beteckningen. En fri radikal, eller bara radikal, är en atom eller molekyl som har oparade elektroner i den yttersta/högsta energinivån (orbitalen).

Ny!!: Jon och Fri radikal · Se mer »

Fysiologiskt pH

Fysiologiskt pH är det pH-värde människokroppen normalt har.

Ny!!: Jon och Fysiologiskt pH · Se mer »

Galvanisk cell

En galvanisk cell är en elektrokemisk cell som själv genererar elektrisk spänning mellan elektroderna.

Ny!!: Jon och Galvanisk cell · Se mer »

Grekiska

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Jon och Grekiska · Se mer »

Grundämne

Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.

Ny!!: Jon och Grundämne · Se mer »

Halogen

Halogenerna är en grupp grundämnen i periodiska systemets grupp 17.

Ny!!: Jon och Halogen · Se mer »

Hydridjon

En hydridjon eller väteanjon är en negativt laddad vätejon (H-). En hydridjon har två elektroner i sitt skal, vilket kan jämföras med väteatomer som har en elektron, och protoner som helt saknar elektroner.

Ny!!: Jon och Hydridjon · Se mer »

Icke-metall

Brom är en icke-metall. Icke-metall är ett grundämne som saknar metalliska egenskaper.

Ny!!: Jon och Icke-metall · Se mer »

Jod

Jod är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener.

Ny!!: Jon och Jod · Se mer »

Jonbindning

Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon).

Ny!!: Jon och Jonbindning · Se mer »

Jonisationspotential

eV Jonisationspotentialen eller jonisationsenergin är den mängd energi som behövs för att avlägsna en elektron från en ensam atom i vakuum.

Ny!!: Jon och Jonisationspotential · Se mer »

Jonisering

Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.

Ny!!: Jon och Jonisering · Se mer »

Jonmotor

Jonmotor En jonmotor är en relativt ny sorts raketmotor som använder sig av joner för att driva till exempel en rymdsond eller andra rymdfarkoster.

Ny!!: Jon och Jonmotor · Se mer »

Kalcium

Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.

Ny!!: Jon och Kalcium · Se mer »

Kalium

Kalium är ett grundämne och spårämne.

Ny!!: Jon och Kalium · Se mer »

Karboxylsyror

Atommodell av karboxylgrupp, "R" ingår inte i gruppen, utan representerar resten av molekylen - ofta en kolkedja. Karboxylsyror är en stor grupp av organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, -COOH.

Ny!!: Jon och Karboxylsyror · Se mer »

Katod

upright Katod (glödande tråd) i ett elektronrör En katod är den elektrod där reduktion äger rum, det vill säga den pol vid vilken metalljoner i elektrolyten upptar elektroner och omvandlas till metall.

Ny!!: Jon och Katod · Se mer »

Klor

Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne.

Ny!!: Jon och Klor · Se mer »

Klorid

En kloridjon brukar avbildas grön. Klorid eller kloridjon är en negativt laddad jon (anjon) av grundämnet klor.

Ny!!: Jon och Klorid · Se mer »

Kloritjon

Strukturformel för en kloritjon. Molekylmodell av en kloritjon. Kloriter är salter av klorsyrlighet och innehåller klorit-jonen ClO2−.

Ny!!: Jon och Kloritjon · Se mer »

Kolföreningar

Kolföreningar är kemiska föreningar där kol ingår.

Ny!!: Jon och Kolföreningar · Se mer »

Kolsyra

Bubblor av koldioxid som bildas när kolsyra sönderdelas i vatten Kolsyra (latinskt namn: Acidum carbonicum), divätekarbonat (engelska: Dihydrogen Carbonate), H2CO3, är en kemisk förening som uppkommer när koldioxid löser sig i vatten.

Ny!!: Jon och Kolsyra · Se mer »

Kovalent bindning

Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.

Ny!!: Jon och Kovalent bindning · Se mer »

Kväve

Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.

Ny!!: Jon och Kväve · Se mer »

Litium

Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.

Ny!!: Jon och Litium · Se mer »

Liv

hierarkiska systemet i biologin. Liv (Biota) är den egenskap som delas av alla organismer.

Ny!!: Jon och Liv · Se mer »

Materia

Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.

Ny!!: Jon och Materia · Se mer »

Mörk energi

Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.

Ny!!: Jon och Mörk energi · Se mer »

Mörk materia

Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.

Ny!!: Jon och Mörk materia · Se mer »

Metall

Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.

Ny!!: Jon och Metall · Se mer »

Michael Faraday

En äldre Michael Faraday. Faraday i sitt laboratorium någon gång på 1850-talet. Målning av Harriet Moore. Michael Faraday, född 22 september 1791 i Newington Butts, Southwark, London, död 25 augusti 1867 i Hampton, Richmond, London, var en brittisk fysiker och kemist, som kom med viktiga bidrag inom elektromagnetism och elektrokemi.

Ny!!: Jon och Michael Faraday · Se mer »

Molekyl

En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.

Ny!!: Jon och Molekyl · Se mer »

NASA

NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.

Ny!!: Jon och NASA · Se mer »

Natrium

Natrium (latinskt namn natrium och kemiskt tecken Na) är ett mjukt, metalliskt grundämne.

Ny!!: Jon och Natrium · Se mer »

Natriumklorid

Saltutvinning i Salar de Uyuni i Bolivia Natriumklorid, koksalt eller (vardagligt) enbart salthttp://www.ne.se/enkel/salt & http://www.ne.se/lang/natriumklorid - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014 är ett kemiskt salt med formeln NaCl.

Ny!!: Jon och Natriumklorid · Se mer »

Nitrat

resonans. Nitrater är, inom den oorganiska kemin, salter av nitratjonen.

Ny!!: Jon och Nitrat · Se mer »

Nobelpriset i kemi

Presskonferens för tillkännagivandet av vilka som kommer att få Nobels kemipris 2008. Gunnar von Heijne, Gunnar Öquist och Måns Ehrenberg Jacobus Henricus van ’t Hoff tilldelades 1901 det första Nobelpriset i kemi. Marie Curie, 1911 års kemipristagare, var den första kvinna som fick Nobelpriset i kemi. Hon tilldelades även 1903 års Nobelpris i fysik. Nobelpriset i kemi delas ut årligen av Kungliga Vetenskapsakademien till naturvetare inom kemins olika områden.

Ny!!: Jon och Nobelpriset i kemi · Se mer »

Organisk kemi

Urea Organisk kemi är vetenskapen om de allra flesta kolföreningars kemi.

Ny!!: Jon och Organisk kemi · Se mer »

Oxider

Oxider (från franskans oxyde, från oxygène - syre) kallas vissa typer av kemiska föreningar där grundämnet syre ingår.

Ny!!: Jon och Oxider · Se mer »

Periodiska systemet

höger Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.

Ny!!: Jon och Periodiska systemet · Se mer »

Plasma

Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.

Ny!!: Jon och Plasma · Se mer »

Protium

Förenklad modell av Protium, protonen är röd på bilden och elektronen blå. Protium (av grekiska protos.

Ny!!: Jon och Protium · Se mer »

Proton

Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.

Ny!!: Jon och Proton · Se mer »

Salter

Koksalt i närbild Kopparsulfatkristaller Salter eller jonföreningar är jonbundna kemiska föreningar som består av positivt laddade katjoner och negativt laddade anjoner sammansatta så att nettoladdningen blir neutral, det vill säga noll.

Ny!!: Jon och Salter · Se mer »

Sammansatt jon

En sammansatt jon eller komplex jon är en atomgrupp, som binds samman av kovalent bindning, men till skillnad från molekyler är nettoladdningen inte noll.

Ny!!: Jon och Sammansatt jon · Se mer »

Spjälkning (kemi)

Spjälkning, klyvning eller spaltning är i kemin en process där ett ämnes beståndsdelar delas upp.

Ny!!: Jon och Spjälkning (kemi) · Se mer »

Sulfat

Sulfater är salter av svavelsyra.

Ny!!: Jon och Sulfat · Se mer »

Sulfid

Sulfider är inom oorganisk kemi svavelföreningar som innehåller sulfidjonen S2–.

Ny!!: Jon och Sulfid · Se mer »

Svante Arrhenius

Svante August Arrhenius, född 19 februari 1859 på Viks gods i Balingsta församling (Uppsala län), död 2 oktober 1927 i Stockholm, var en svensk fysiker och kemist som var verksam inom många delar av naturvetenskapen.

Ny!!: Jon och Svante Arrhenius · Se mer »

Syra

En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner).

Ny!!: Jon och Syra · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Jon och Universum · Se mer »

Valenselektron

En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).

Ny!!: Jon och Valenselektron · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Ny!!: Jon och Väte · Se mer »

Vätekarbonat

resonans. Vätekarbonater, eller med ett äldre namn bikarbonater, är salter som innehåller vätekarbonatjonen HCO3−.

Ny!!: Jon och Vätekarbonat · Se mer »

Zink

Zink är ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Zn och atomnummer 30.

Ny!!: Jon och Zink · Se mer »

Zwitterjon

En zwitterjon (från tyskans zwitter, hybrid) även kallad ett inre salt eller dipolär jon, är en molekyl som innehåller lika många positivt och negativt laddade funktionella grupper.

Ny!!: Jon och Zwitterjon · Se mer »

Omdirigerar här:

Anjon, Atomjon, Dubbeljon, Jon (kemi), Jonisera, Joniserande, Katjon, Katjoner, Metallkatjon.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »