Snabbare tillgång än webbläsare!
246 relationer: Acceleration, Ackretionsskiva, Aerob, Afrikanska kontinentalplattan, Albedo, Aluminium, Amfibol, Andesit, Antarktiska kontinentalplattan, Antipod, Apollo 11, Apollo 17, Apolloprogrammet, Aragonit, Argon, Art, Astenosfär, Asteroid, Astronomi, Astronomisk enhet, Astronomiska symboler, Atlanten, Atmosfär, Australien, Översvämning, Bakterier, Basalt, Biljardboll, Biosfär, Bleka blå pricken, Centrifugalkraft, Chimborazo, Cocosplattan, Cyanobakterier, Däggdjur, Döda havet, Den blå pärlan, Dinosaurier, Djuphavsgrav, Djuphavsslätt, Dolomit, Ecuador, Ekvator, Ellipsoid, Erosion, Eukaryoter, Eurasiska kontinentalplattan, Evolution, Fältspat, Fåglar, ..., Fjorgyn, Flod, Fluor, Fotosyntes, Freon, G-krafter, Gasjätte, Geografiska koordinatsystem, Geoid, Geologi, Geologisk tidsskala, Geomorfologi, Glaciär, Glimmer, Grad Celsius, Granit, Gravitation, Grönland, Halveringstid, Hav, Havsyta, Hetfläck, Himlakropp, Indoaustraliska kontinentalplattan, Industriland, Inlandsklimat, Insjö, Is, Isotop, Istid, J2000, Järn, Jonisering, Jonosfär, Jord, Jordbävning, Jordens historia, Jordens kärna, Jordens magnetfält, Jordrotation, Jordskorpan, Jordskred, Jorduppgång, Julianska kalendern, Jupiter, Jurij Gagarin, Kalcium, Kalium, Kalkspat, Kalksten, Kambriska explosionen, Karibiska plattan, Kärnfusion, Kelvin, Kemi, Kisel, Klor, Klot, Kol, Kolcykeln, Koldioxid, Komet, Kontinentalplatta, Kontinentalsockel, Konvektion, Korallrev, Krackning, Kusterosion, Kustklimat, Kvarts, Kväve, Lajka, Latin, Latitud, Lavaslätt, Litosfär, Lufttryck, Luminositet, Luna (mytologi), Luna 9, Lunaprogrammet, Magma, Magmatisk bergart, Magnesium, Magnetosfär, Manteln, Mantelplym, Marianergraven, Mars (planet), Massutdöende, Människa, Månad, Måne, Månen, Månförmörkelse, Månhav, Meridional, Metamorf bergart, Meteorit, Meter, Mineral, Mittatlantiska ryggen, Mohorovičić-diskontinuiteten, Mount Everest, Natrium, Nazcaplattan, Nederbörd, Nedslagskrater, Neil Armstrong, Neoproterozoikum, Nickel, Nordamerikanska kontinentalplattan, Nordpolen, Nutation (astronomi), Ocean, Olivin, Organism, Orkanstyrka, Orogenes, Oxider, Ozon, Ozonhål, Ozonlagret, Paleontologi, Pangaea, Pannotia, Paris, Pascal (enhet), Pedosfären, Pi, Planet, Platt jord, Plattektonik, Pleistocen, Polarklimat, Pyroxen, Röd jätte, Reologi, Riksäpple, Rodinia, Rotationsellipsoid, Rymden, Saltvatten, Scotiaplattan, Sediment (geologi), Sedimentär bergart, Sfärisk jord, Siderisk omloppstid, Silikat, Skalhöjd, Skottår, Snöbollsjorden, Solen, Solförmörkelse, Solkors, Solsystemet, Soltid, Solvind, Sovjetunionen, Stenplanet, Stillahavsplattan, Stjärndygn, Stratosfär, Stromatolit, Subduktionszon, Subtropiskt klimat, Superkontinent, Svavel, Sydamerika, Sydamerikanska kontinentalplattan, Syre, Tellus (gudinna), Tempererat klimat, Terrestrisk strålning, Tidvatten, Tolerans (teknik), Torium, Tropiskt klimat, Troposfär, Tsunami, Ultraviolett strålning, Undervattenskanjon, Uran, USA, Utvecklingsland, Vatten, Vattenånga, Världen, Världsdelar och kontinenter, Väte, Växthuseffekten, Växtriket, Venus, Vinkelhastighet, Vulkan, Ytgravitation. Förläng index (196 mer) »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Jorden och Acceleration · Se mer »
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ny!!: Jorden och Ackretionsskiva · Se mer »
Aerob
Aerob, är motsatsen till anaerob.
Ny!!: Jorden och Aerob · Se mer »
Afrikanska kontinentalplattan
Den afrikanska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som täcker kontinenten Afrika och sträcker sig västerut till den mittatlantiska ryggen.
Ny!!: Jorden och Afrikanska kontinentalplattan · Se mer »
Albedo
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.
Ny!!: Jorden och Albedo · Se mer »
Aluminium
Aluminium är ett metalliskt grundämne med atomnummer 13.
Ny!!: Jorden och Aluminium · Se mer »
Amfibol
Tremolitkristaller från Campolungo, Schweiz. Amfiboler är en stor grupp bergartsbildande silikatmineral.
Ny!!: Jorden och Amfibol · Se mer »
Andesit
Andesit är en gråsvart till svart, tät, tämligen basisk silikatbergart, som uppkommit genom stelning av lava på eller nära jordytan, eller genom förhårdning av vulkanisk aska.
Ny!!: Jorden och Andesit · Se mer »
Antarktiska kontinentalplattan
Antarktiska kontinentalplattan med angränsande plattor angivna (på engelska). Antarktiska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som till stor del upptas av Antarktis och Antarktiska oceanen.
Ny!!: Jorden och Antarktiska kontinentalplattan · Se mer »
Antipod
Världskarta med antipoder. Antipod, från grekiskans ἀντίποδες (antipodes, som ungefär betyder "med motvända fötter", från αντι anti "mot" och πους pous "fot"), är en punkt som är diametralt motsatt en annan punkt på en sfär.
Ny!!: Jorden och Antipod · Se mer »
Apollo 11
Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.
Ny!!: Jorden och Apollo 11 · Se mer »
Apollo 17
Apollo 17 var i december 1972 den elfte bemannade uppskjutningen i Nasas Apolloprogram, och var den sjätte och sista månlandningen i programmet.
Ny!!: Jorden och Apollo 17 · Se mer »
Apolloprogrammet
John F. Kennedy, 12 september 1962 Saturn V Stillhetens hav, den 20 juli 1969 (UTC) Apollo 16s månlandare ''Orion'' Månbil Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder, med Apollo som rymdfarkost och Saturn IB och Saturn V som uppskjutningsraketer.
Ny!!: Jorden och Apolloprogrammet · Se mer »
Aragonit
Aragonit är ett mineral av de två vanligaste naturligt förekommande kristallformerna av kalciumkarbonat, CaCO3.
Ny!!: Jorden och Aragonit · Se mer »
Argon
Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.
Ny!!: Jorden och Argon · Se mer »
Art
Gråtrutskomplexet (''Larus argentatus-cachinnans-fuscus'') har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (''Larus michaellis''). Art är ett begrepp inom biologi.
Ny!!: Jorden och Art · Se mer »
Astenosfär
Astenosfär (5) utgör tillsammans med litosfär (4) övre delen av manteln (2). Astenosfären är det skikt i jordens innandöme som ligger närmast under litosfären.
Ny!!: Jorden och Astenosfär · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Jorden och Asteroid · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Jorden och Astronomi · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Jorden och Astronomisk enhet · Se mer »
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Ny!!: Jorden och Astronomiska symboler · Se mer »
Atlanten
display.
Ny!!: Jorden och Atlanten · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Jorden och Atmosfär · Se mer »
Australien
Australien, officiellt Australiska statsförbundet eller Samväldet Australien (Commonwealth of Australia), är ett land på södra halvklotet bestående av fastlandetskontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet.
Ny!!: Jorden och Australien · Se mer »
Översvämning
Översvämning i Alicante, 30 september 1997. Den 4 jan 2017 steg vattnet i Ystads småbåtshamn med över en meter över normalnivå. Översvämning i Chaumont-Gistoux, Belgien, 5 maj 2006. Översvämmad väg i Ystad 2017. Översvämning i Jaša Tomić. Vid stopp i dagvattenbrunnar uppstår det ofta mindre översvämningar efter kraftiga skyfall. Översvämning innebär att ett markområde som vanligtvis är torrt, tillfälligt eller permanent, sätts under vatten, ofta som följd av händelser utanför människans omedelbara kontroll som exempelvis kraftigt regn.
Ny!!: Jorden och Översvämning · Se mer »
Bakterier
Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer.
Ny!!: Jorden och Bakterier · Se mer »
Basalt
Basalt "Basaltkuddar" på havsbotten. Basalt är en magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung.
Ny!!: Jorden och Basalt · Se mer »
Biljardboll
Biljardbollar Biljardbollar är klot i olika färger som används i biljardspel.
Ny!!: Jorden och Biljardboll · Se mer »
Biosfär
Biosfären kan ha olika men liknande betydelser.
Ny!!: Jorden och Biosfär · Se mer »
Bleka blå pricken
Sedd från cirka 6 miljarder kilometer bort är jorden bara en liten prick, undanskymd av skingrat solsken. Bleka blå pricken (Pale Blue Dot) är ett fotografi av planeten jorden, taget av rymdsonden Voyager 1 från ett distansrekord, visande jorden i jämförelse med rymdens omfång.
Ny!!: Jorden och Bleka blå pricken · Se mer »
Centrifugalkraft
Centrifugalkraft (från latinets centrum och fugere (undflyende)) är den skenbara kraft som strävar att dra en roterande kropp bort från dess rotationscentrum.
Ny!!: Jorden och Centrifugalkraft · Se mer »
Chimborazo
Chimborazo (eller Chimborazzo) är ett 6 267 meter högt berg som ligger i Ecuador, 150 kilometer sydväst om Quito.
Ny!!: Jorden och Chimborazo · Se mer »
Cocosplattan
Cocosplattan Cocosplattan, uppkallad efter Cocosön (Isla del Coco) utanför Costa Ricas kust, är en litosfärplatta med oceanisk jordskorpa väster om Centralamerika.
Ny!!: Jorden och Cocosplattan · Se mer »
Cyanobakterier
Fytoplanktonblomning i Östersjön (3 juli 2001) Cyanobakterier (Cyanobacteria) är fotosyntiserande organismer som forskare antar spelade en viktig roll vid syresättningen av jordens atmosfär.
Ny!!: Jorden och Cyanobakterier · Se mer »
Däggdjur
Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren.
Ny!!: Jorden och Däggdjur · Se mer »
Döda havet
Döda havet (arabiska: البَحْر المَيّت, al-Baḥr al-Mayyit; hebreiska: יָם הַמֶּלַח, Yām ha-Mélaḥ, "Salthavet") är en endorheisk saltsjö belägen på gränsen mellan Israel, Västbanken och Jordanien.
Ny!!: Jorden och Döda havet · Se mer »
Den blå pärlan
asiatiska fastlandet är vid horisonten mot nordost. Fotografiet togs ursprungligen så att södra halvklotet syntes längst upp i bilden, och det norra halvklotet syntes längst ned. Detta beror på orienteringen eller "inriktningen" som astronauterna reste på vid tillfället. Den blå pärlan (The Blue Marble, "Den blå spelkulan") är ett berömt fotografi av planeten Jorden, taget 7 december 1972 av Harrison Schmitt som tillhörde besättningen på Apollo 17, under flygningen från Jorden till Månen.
Ny!!: Jorden och Den blå pärlan · Se mer »
Dinosaurier
Dinosaurier (Dinosauria), även kallade skräcködlor eller jätteödlor, är en stor grupp reptiler som tillhör gruppen härskarödlor (Archosauria) och som oftast behandlas som en överordning.
Ny!!: Jorden och Dinosaurier · Se mer »
Djuphavsgrav
Djuphavsgravar (även djupgravar eller oceangravar) är långa sänkor i havsbotten längs med en öbåge eller kontinent.
Ny!!: Jorden och Djuphavsgrav · Se mer »
Djuphavsslätt
Djuphavsslätt är platta, relativt plana, och ofta väldigt stora havsbottnar utanför kontinentalsockeln, som ligger runt 4000 meters djup.
Ny!!: Jorden och Djuphavsslätt · Se mer »
Dolomit
Dolomit Dolomit är ett mineral bestående av kalciummagnesiumkarbonat (CaMg(CO3)2).
Ny!!: Jorden och Dolomit · Se mer »
Ecuador
Tungurahua Ecuador, formellt Republiken Ecuador, är en stat i nordvästra Sydamerika, vid ekvatorn.
Ny!!: Jorden och Ecuador · Se mer »
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Ny!!: Jorden och Ekvator · Se mer »
Ellipsoid
En 3D-representation av en ellipsoid. Ellipsoid är en buktig yta av 2:a graden, med tre i allmänhet olika axlar.
Ny!!: Jorden och Ellipsoid · Se mer »
Erosion
Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA. Erosion (från latin ero'sio nötning) är nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av mekanisk eller kemisk påverkan.
Ny!!: Jorden och Erosion · Se mer »
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Ny!!: Jorden och Eukaryoter · Se mer »
Eurasiska kontinentalplattan
Eurasiska kontinentalplattan, visas i grönt Eurasiska kontinentalplattan är den kontinentalplatta som Eurasien huvudsakligen befinner sig på, de två traditionella kontinenterna Europa och Asien.
Ny!!: Jorden och Eurasiska kontinentalplattan · Se mer »
Evolution
Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.
Ny!!: Jorden och Evolution · Se mer »
Fältspat
Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium.
Ny!!: Jorden och Fältspat · Se mer »
Fåglar
Fåglar (latin: Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar.
Ny!!: Jorden och Fåglar · Se mer »
Fjorgyn
Fjorgyn eller Jord, även Lödyn (Hjödyn), är i nordisk mytologi jordens asynja, en gudinna med dunkelt ursprung.
Ny!!: Jorden och Fjorgyn · Se mer »
Flod
Seine, Claude Monet, 1897 Floden Rhen. alt.
Ny!!: Jorden och Flod · Se mer »
Fluor
Fluor (latin: Fluorum) är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9.
Ny!!: Jorden och Fluor · Se mer »
Fotosyntes
Kloroplast: 1. yttre membran 2. intermembranområde 3. inre membran 4. stroma 5. tylakoidlumen 6. tylakoidmembran 7. granum (stapel av tylakoider) 8. tylakoid (lamell) 9. stärkelse 10. ribosom 11. plastid-DNA 12. plastoglobuli (lipiddroppe) En mycket stor andel av fotosyntesen utförs i växternas blad. Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar.
Ny!!: Jorden och Fotosyntes · Se mer »
Freon
Strukturformel för CFC 12 Freon är ursprungligen kemiföretaget DuPonts handelsnamn på köldmedium bestående av olika halogenerade kolväten.
Ny!!: Jorden och Freon · Se mer »
G-krafter
g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration.
Ny!!: Jorden och G-krafter · Se mer »
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Ny!!: Jorden och Gasjätte · Se mer »
Geografiska koordinatsystem
Världskarta med linjerna för latitud (horisontell) och longitud (vertikal), Eckert VI projection. Geografiska koordinater (eller Greenwichtopogeografi) kan anges med flera olika metoder.
Ny!!: Jorden och Geografiska koordinatsystem · Se mer »
Geoid
Geoidens (röd) avvikelse från en ellipsoid (medelvärde över rotation kring axeln). En geoid (av grekiska: geo, jord och eides, liknande) är en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.
Ny!!: Jorden och Geoid · Se mer »
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Ny!!: Jorden och Geologi · Se mer »
Geologisk tidsskala
En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan jorden skapades fram tills idag.
Ny!!: Jorden och Geologisk tidsskala · Se mer »
Geomorfologi
Slätter och erosionsbranter vid Tigray, Etiopien. Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin.
Ny!!: Jorden och Geomorfologi · Se mer »
Glaciär
En glaciär (av franskans glacier, till glace, is) eller jökel (av isländskans jökull, som är besläktat med det svenska dialektala ordet ickel, istapp), tidigare även kallat gletscher på svenska, definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd.
Ny!!: Jorden och Glaciär · Se mer »
Glimmer
Muskovit Glimmer Glimmer är en mineralgrupp där huvudbeståndsdelen är silikat av aluminium samt någon annan metall.
Ny!!: Jorden och Glimmer · Se mer »
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Ny!!: Jorden och Grad Celsius · Se mer »
Granit
Bohusgranit. Polerad yta. Granit (från latinets granum korn)http://www.ne.se/granit/185079 - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18oct 2013 är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan.
Ny!!: Jorden och Granit · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Jorden och Gravitation · Se mer »
Grönland
Grönland (Kalaallit Nunaat,; Grønland) är världens största ö, belägen mellan Norra ishavet och Atlanten, öster om Kanadas arktiska öar.
Ny!!: Jorden och Grönland · Se mer »
Halveringstid
Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.
Ny!!: Jorden och Halveringstid · Se mer »
Hav
Hav Karta som visar havsdjup i världshaven. Satelliter har kartlagt berg och gravar på havsbotten större än tio kilometer genom att registrera gravitationell distorsion på havsytan.Karta: http://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML NOAA, 1995. (PD) Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område.
Ny!!: Jorden och Hav · Se mer »
Havsyta
Förändringen av havsnivån sedan slutet på den senaste istiden. Havsyta, eller havsytan, havets nivå, är en nollpunkt som man refererar till i angivelser om höjder, till exempel meter över havet.
Ny!!: Jorden och Havsyta · Se mer »
Hetfläck
Illustration av en hetfläck Hetfläckar, eller hotspots, är ställen i kontinentalplattorna där magma strömmar upp mot jordskorpan.
Ny!!: Jorden och Hetfläck · Se mer »
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Ny!!: Jorden och Himlakropp · Se mer »
Indoaustraliska kontinentalplattan
Jordens större kontinentalplattor.IA.
Ny!!: Jorden och Indoaustraliska kontinentalplattan · Se mer »
Industriland
HDI. Industriland (även i-land, industrialiserat land, rikt land eller utvecklat land) är ett begrepp som har använts för att beskriva de länder som genomgått industrialisering, till skillnad från utvecklingsländer där jordbruk och landsbygd fortfarande dominerar.
Ny!!: Jorden och Industriland · Se mer »
Inlandsklimat
Inlandsklimat, även kontinentalklimat eller fastlandsklimat, är klimatet i inre delarna av kontinenterna i tempererade zoner, till skillnad från kustklimat vid kusterna.
Ny!!: Jorden och Inlandsklimat · Se mer »
Insjö
Mälaren en dag i maj 2005. Mälaren är Sveriges tredje största insjö Den avlägsna sjön Övre Hillen i Dalarna tillhör ett avrinningsområde som mynnar ut i Östersjön i Norrström i Stockholm En insjö eller bara sjö (IPA: eller) är en vattensamling som inte är en del av ett hav och inte heller ett vattendrag.
Ny!!: Jorden och Insjö · Se mer »
Is
En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.
Ny!!: Jorden och Is · Se mer »
Isotop
En nuklidkarta. En isotop av ett grundämne är en variant med ett specifikt antal neutroner.
Ny!!: Jorden och Isotop · Se mer »
Istid
Weichsel, gul Saale-istiden, blå Elster. Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att is och glaciärer vid polerna vuxit fram och spridit sig mer globalt till följd av ett strängt klimat.
Ny!!: Jorden och Istid · Se mer »
J2000
J2000 är en epok som används inom astronomin.
Ny!!: Jorden och J2000 · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Jorden och Järn · Se mer »
Jonisering
Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.
Ny!!: Jorden och Jonisering · Se mer »
Jonosfär
Polarsken (norrsken) är ljus som utsänds från jonosfären där den träffas av energirika partiklar, mest elektroner, från magnetosfären. Jonosfär är den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av plasma.
Ny!!: Jorden och Jonosfär · Se mer »
Jord
Lössjord i Baden-Württemberg, Tyskland. Jord är den blandning av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material som täcker jordens landyta.
Ny!!: Jorden och Jord · Se mer »
Jordbävning
För filmen "Jordbävningen", se Jordbävningen. Foto taget efter jordbävningskatastrofen i San Francisco 1906 En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln, den så kallade litosfären.
Ny!!: Jorden och Jordbävning · Se mer »
Jordens historia
Geologisk tid. Jordens historia sträcker sig från det att planeten jorden bildades i samband med att Solsystemet bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan fram till i dag.
Ny!!: Jorden och Jordens historia · Se mer »
Jordens kärna
Illustration av jordens lager, med kärnan angivet i ljus- och mörkgrått. Jordens kärna är den innersta delen av jordens inre och består huvudsakligen av järn, nickel, svavel och krom.
Ny!!: Jorden och Jordens kärna · Se mer »
Jordens magnetfält
Skillnaden i orientering mellan den geomagnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt.
Ny!!: Jorden och Jordens magnetfält · Se mer »
Jordrotation
Vy mot norra himmelspolen från Himalaya i Nepal. En längre tids exponering gör att stjärnorna bildar streck. Dygnets längd från 1973 till 2015. En animation av jordens rotation. Jordrotationen är jordens rotation kring sin egen tänkta axel.
Ny!!: Jorden och Jordrotation · Se mer »
Jordskorpan
Jordskorpans tjocklek (i km) på olika platser Jordskorpan kallas också för jordens skal.
Ny!!: Jorden och Jordskorpan · Se mer »
Jordskred
Granån i Gräsmarks socken, Värmland 2008. (Jämför med mannen längst bort i bild). Skred, eller jordskred, uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig.
Ny!!: Jorden och Jordskred · Se mer »
Jorduppgång
Jorduppgång, 24 december 1968. Jorduppgång (Earthrise) kommer från namnet på ett fotografi, AS8-14-2383, taget av astronauten William Anders för NASA under det historiska Apollo 8-uppdraget, den första bemannade färden till Månen.
Ny!!: Jorden och Jorduppgång · Se mer »
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Ny!!: Jorden och Julianska kalendern · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Jorden och Jupiter · Se mer »
Jurij Gagarin
Jurij Aleksejevitj Gagarin (Ю́рий Алексе́евич Гага́рин, ryskt uttal), född 9 mars 1934 i Klusjino, Smolensk oblast, död 27 mars 1968 i Kirzjach, Vladimir oblast, var en pilot i det sovjetiska flygvapnet och en sovjetisk kosmonaut.
Ny!!: Jorden och Jurij Gagarin · Se mer »
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Ny!!: Jorden och Kalcium · Se mer »
Kalium
Kalium är ett grundämne och spårämne.
Ny!!: Jorden och Kalium · Se mer »
Kalkspat
Kalkspat även kallat kalcit är ett vanligt förekommande, bergartsbildande mineral, bestående av den kemiska föreningen kalciumkarbonat (CaCO3).
Ny!!: Jorden och Kalkspat · Se mer »
Kalksten
Kalkstensklippa i Polen Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat.
Ny!!: Jorden och Kalksten · Se mer »
Kambriska explosionen
Kambriska explosionen var den kraftiga ökningen av komplext, flercelligt djurliv under en relativt kort period i början av kambrium för cirka 540 miljoner år sedan.
Ny!!: Jorden och Kambriska explosionen · Se mer »
Karibiska plattan
Karibiska plattan Karibiska plattan med Panamaplattan i sydväst. Karibiska plattan är en litosfärplatta som omfattar jordskorpan under Karibiska havet, Centralamerika och södra delarna av Stora Antillerna.
Ny!!: Jorden och Karibiska plattan · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Jorden och Kärnfusion · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Jorden och Kelvin · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Jorden och Kemi · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Jorden och Kisel · Se mer »
Klor
Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne.
Ny!!: Jorden och Klor · Se mer »
Klot
Klot Ett klot är en tredimensionell solid kropp vars begränsningsyta är en sfär.
Ny!!: Jorden och Klot · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Jorden och Kol · Se mer »
Kolcykeln
Översiktsschema över kolets kretslopp Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären.
Ny!!: Jorden och Kolcykeln · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Jorden och Koldioxid · Se mer »
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Ny!!: Jorden och Komet · Se mer »
Kontinentalplatta
Världens kontinentalplattor kartlades på 1900-talet. Karta över kontinentalplattorna av NASA. En kontinentalplatta, litosfärplatta eller tektonisk platta, är ett avsnitt av jordskorpan och allra översta delen av manteln, vilka tillsammans kallas för litosfären.
Ny!!: Jorden och Kontinentalplatta · Se mer »
Kontinentalsockel
Illustration av kontinentalsockel En kontinentalsockel (även kontinentalhylla eller shelf, efter engelskans continental shelf) är en del av havsbottnen som tillhör en kontinentalplatta.
Ny!!: Jorden och Kontinentalsockel · Se mer »
Konvektion
Konvektionsströmmar vid rumsuppvärmning. I) Radiator (''A'') mot yttervägg. II) Eldstad (''B'') mot innervägg och förstärkt kallras vid fönster Konvektion (strömning) är en rörelse i en vätska eller gas (fluid) som till exempel vatten eller luft.
Ny!!: Jorden och Konvektion · Se mer »
Korallrev
Illustration av korallrevens uppbyggnad.250px Korallrev är stora kalkstrukturer som bildas av koralldjurens skelett på havets botten, vilket förklarar varför det tagit många miljoner år att bygga upp de rev vi har idag.
Ny!!: Jorden och Korallrev · Se mer »
Krackning
Anläggning för krackning i USA år 1944. Oktan delas upp i butan och buten. Krackning (från engelskans cracking, av crack som betyder ’splittra’, ’slå sönder’) är en förädlingsprocess där man i raffinaderier sönderdelar stora kolvätemolekyler till mindre, mer användbara och mer värdefulla kolväten, som till exempel bensin.
Ny!!: Jorden och Krackning · Se mer »
Kusterosion
Stor del av kusten i East Anglia, England eroderar kraftigt som dessa klippor vid Hunstanton i Norfolk. Erosion vid kusterna brukar i de flesta fall bero på vattnets inverkan, att vattnets rörelser formar kustens utseende.
Ny!!: Jorden och Kusterosion · Se mer »
Kustklimat
Områden i världen med maritimt klimat. Kustklimat, maritimt klimat eller havsklimat utmärks av större luftfuktighet, oftast något varmare och jämnare temperatur än exempelvis inlandsklimat.
Ny!!: Jorden och Kustklimat · Se mer »
Kvarts
Kvarts, kiselsten, är ett mineral bestående av kiseldioxid, SiO2.
Ny!!: Jorden och Kvarts · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Jorden och Kväve · Se mer »
Lajka
"Lajka, första resenären i Kosmos." Lajka avbildad på ett rumänskt frimärke från 1959. Lajka (ryska: Лайка, 'skällaren') var en sovjetisk hund.
Ny!!: Jorden och Lajka · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Jorden och Latin · Se mer »
Latitud
1 Exempel på en latitud2 Nollmeridianen Latitud, breddgrad, polhöjd, parallell, höjdgrad, geografisk bredd och nordvinkel är en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn uttryckt i grader.
Ny!!: Jorden och Latitud · Se mer »
Lavaslätt
Lavaslätten Árskógar på Island. En lavaslätt är en stor och nästan platt yta bestående av stelnad lava.
Ny!!: Jorden och Lavaslätt · Se mer »
Litosfär
Litosfären betecknas med nr 4 på bilden som inte är skalenlig. Litosfären är i verkligheten mycket tunnare i jämförelse med jordens radie. Litosfären (av grekiska líthos, sten, och sphaîra, sfär) är det yttersta fasta lagret på stenplaneter och månar.
Ny!!: Jorden och Litosfär · Se mer »
Lufttryck
Lufttrycket är trycket i den sammansatta gas som utgör jordens atmosfär.
Ny!!: Jorden och Lufttryck · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Jorden och Luminositet · Se mer »
Luna (mytologi)
Luna var i romersk mytologi mångudinnan motsvarande men ej besläktad med grekernas Selene.
Ny!!: Jorden och Luna (mytologi) · Se mer »
Luna 9
Luna 9 (Луна-9) var en sovjetisk rymdsond som sköts upp den 31 januari 1966, med en Molnija-raket och blev den första rymdsonden som mjuklandade på månen, den 3 februari 1966.
Ny!!: Jorden och Luna 9 · Se mer »
Lunaprogrammet
Lunaprogrammet var ett sovjetiskt rymdprogram med syfte att på olika sätt utforska månen.
Ny!!: Jorden och Lunaprogrammet · Se mer »
Magma
Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1 Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller.
Ny!!: Jorden och Magma · Se mer »
Magmatisk bergart
Såhär kan bildandet av en magmatisk bergart gå till, lavan på bilden är från vulkanen Kilauea, Hawaii. En magmatisk bergart, även kallad magmabergart eller magmatithttp://www.ne.se/magmatisk-bergart - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se, är en bergart som bildats genom att magma har stelnat i eller ovanför jordskorpanNationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, band 2, sid 142, NE Nationalencyklopedin AB Malmö, 2009.
Ny!!: Jorden och Magmatisk bergart · Se mer »
Magnesium
Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Ny!!: Jorden och Magnesium · Se mer »
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Ny!!: Jorden och Magnetosfär · Se mer »
Manteln
Illustration av jordens inre med manteln i grönt. 3. (ljusare grön) visar övre manteln. 4.(mörkare grön) visar undre manteln. A. är Mohorovičić-diskontinuiteten. Manteln finns i jordens och andra stenplaneters inre, mellan kärnan och jordskorpan.
Ny!!: Jorden och Manteln · Se mer »
Mantelplym
Mantelplym är en – hypotetisk – zon där hett mantelmaterial strömmar upp i jordmanteln.
Ny!!: Jorden och Mantelplym · Se mer »
Marianergraven
Marianergravens läge Marianergraven är världens djupaste noterade djuphavsgrav.
Ny!!: Jorden och Marianergraven · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Jorden och Mars (planet) · Se mer »
Massutdöende
Histogram över utdöenden av släkten i havet. Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd.
Ny!!: Jorden och Massutdöende · Se mer »
Människa
Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.
Ny!!: Jorden och Människa · Se mer »
Månad
Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar.
Ny!!: Jorden och Månad · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Jorden och Måne · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Jorden och Månen · Se mer »
Månförmörkelse
Månförmörkelse år 2003 Månförmörkelse inträffar bara under fullmåne, när solen, jorden och månen ligger i linje, med jorden i mitten.
Ny!!: Jorden och Månförmörkelse · Se mer »
Månhav
Namnen på de större månhaven och några kratrar på månens framsida. Månhav är mörka fält på månen som har bildats vid vulkanutbrott då stora mängder lava har trängt upp ur månens inre och täckt stora områden.
Ny!!: Jorden och Månhav · Se mer »
Meridional
Meridional beskriver en riktning på jordytan som följer en meridian och alltså är nord-sydlig.
Ny!!: Jorden och Meridional · Se mer »
Metamorf bergart
Kvartsit, en metamorf bergart. En metamorf bergart även kallad metamorfitLiten Geologisk Encyklopedi - sid:48 bildas när en tidigare bergart genomgår en viss typ av omvandling - metamorfos.
Ny!!: Jorden och Metamorf bergart · Se mer »
Meteorit
Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.
Ny!!: Jorden och Meteorit · Se mer »
Meter
Meter är SI-enheten för längd.
Ny!!: Jorden och Meter · Se mer »
Mineral
Exempel på några olika mineral. Kristaller av serandit, natrolit, analcim och ägerin från Mont Saint-Hilaire, Quebec, Kanada. Ett mineral är ett fast ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur.
Ny!!: Jorden och Mineral · Se mer »
Mittatlantiska ryggen
Den nordatlantiska delen av ryggen Mittatlantiska ryggen, även Mittatlantiska spridningsryggen och Atlantiska centralryggen är en mittoceanisk rygg bestående av en ca 20 000 kilometer lång och 1 000 kilometer bred bergskedja där de eurasiska, afrikanska, nord- och sydamerikanska kontinentalplattorna skiljs åt.
Ny!!: Jorden och Mittatlantiska ryggen · Se mer »
Mohorovičić-diskontinuiteten
Världskarta som visar jordskorpans tjocklek, från Moho till den fasta berggrundens yta. Mohorovičić-diskontinuiteten (IPA: moxoroʋitʃitɕ), vanligtvis känd som Moho, betecknar gränsen mellan jordskorpan och manteln.
Ny!!: Jorden och Mohorovičić-diskontinuiteten · Se mer »
Mount Everest
Mount Everest är jordens högsta berg mätt i meter över havet (m ö.h.). Berget ligger på gränsen mellan Nepal och Kina (Tibet) i bergskedjan Himalaya och är cirka 8 849 meter högt.
Ny!!: Jorden och Mount Everest · Se mer »
Natrium
Natrium (latinskt namn natrium och kemiskt tecken Na) är ett mjukt, metalliskt grundämne.
Ny!!: Jorden och Natrium · Se mer »
Nazcaplattan
border.
Ny!!: Jorden och Nazcaplattan · Se mer »
Nederbörd
Frontnederbörd. Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär.
Ny!!: Jorden och Nederbörd · Se mer »
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Ny!!: Jorden och Nedslagskrater · Se mer »
Neil Armstrong
Neil Alden Armstrong, född 5 augusti 1930 i Wapakoneta i Ohio, död 25 augusti 2012 i Cincinnati i Ohio, var en amerikansk testpilot och astronaut.
Ny!!: Jorden och Neil Armstrong · Se mer »
Neoproterozoikum
Neoproterozoikum är en geologisk era för mellan 1000 miljoner och 541 miljoner år sedan.
Ny!!: Jorden och Neoproterozoikum · Se mer »
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Ny!!: Jorden och Nickel · Se mer »
Nordamerikanska kontinentalplattan
Nordamerikanska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som täcker större delen av Nordamerika och sträcker sig från Mittatlantiska ryggen och Island i öster till Tjerskijbergen i nordöstra Sibirien i väster.
Ny!!: Jorden och Nordamerikanska kontinentalplattan · Se mer »
Nordpolen
Arktis, med nordpolen i mitten. Mätning av istäcken på packisen vid den geografiska nordpolen. Isen är 2,5 meter tjock. 19 april 1990. Nordpolen, eller den geografiska nordpolen, är den nordligaste punkten på jorden.
Ny!!: Jorden och Nordpolen · Se mer »
Nutation (astronomi)
Jorden roterar (R) runt sin egen axel (grön). Jordaxeln spinner i sin tur kring en axel (streckad) som är normal mot ekliptikalplanet (jordens banplan) vilket kallas precession (blå). Nutationen (röd) är avvikelser i precessionens riktning och hastighet. Nutationen är kraftigt överdriven (egentligen har den betydligt fler perioder och mycket mindre amplitud). Jordaxelns nutation från 1 januari 2015 till 1 januari 2033 i förhållande till medelpolen och sedd från jordens centrum mot medelpolen. Hela ellipsen, principalnutationen, har en period på 18,6 år. Halvårs- och tvåveckorsnutationerna framträder klart som "överlagrade spiralslingor". Att nutationen är större på vintern än på sommaren syns genom att varannan ögla är större i den nedre delen av ellipsen (i den övre delen motsvarar öglorna vår respektive höst och någon påtaglig skillnad föreligger ej). Med nutation (från latin nutare, "nicka", "vackla") avses inom astronomin periodiska avvikelser i en himlakropps precession.
Ny!!: Jorden och Nutation (astronomi) · Se mer »
Ocean
Karta över världshaven. En sammanhängande yta av vatten täcker över hälften av jordens yta. Ocean (från grekiskans Ωκεανός, Okeanós) eller världshav Länkad 2013-07-16 kallas ett stort sammanhängande havsområde som omsluts av flera kontinenter.
Ny!!: Jorden och Ocean · Se mer »
Olivin
Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter.
Ny!!: Jorden och Olivin · Se mer »
Organism
Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser.
Ny!!: Jorden och Organism · Se mer »
Orkanstyrka
Lågtryckssystem med orkanstyrka över Norra halvklotet fotograferat från rymdstationen ISS. En storm med orkanstyrka har en medelvindhastighet på minst 32,7 m/s, oavsett om det är över land eller hav.
Ny!!: Jorden och Orkanstyrka · Se mer »
Orogenes
Geologiska provinser. Turkos visar pågående orogenes Orogenes (från grekiskans oros "berg" och genesis "ursprung" eller "skapelse") är den vetenskapliga termen för en avlång och någorlunda bred zon av deformation av bergarter och som ofta tar sig uttryck i att bergskedjor bildas.
Ny!!: Jorden och Orogenes · Se mer »
Oxider
Oxider (från franskans oxyde, från oxygène - syre) kallas vissa typer av kemiska föreningar där grundämnet syre ingår.
Ny!!: Jorden och Oxider · Se mer »
Ozon
Ozon, O3, är en gas bestående av tre syreatomer per molekyl.
Ny!!: Jorden och Ozon · Se mer »
Ozonhål
PD) Ett ozonhål är ett underskott av gasen ozon som uppstår i ozonlagret i jordens atmosfär.
Ny!!: Jorden och Ozonhål · Se mer »
Ozonlagret
PD) Ozonlagret eller ozonskiktet är ett lager i jordens stratosfär bestående av ozon som är viktigt för livet på jorden, då det absorberar skadlig UV-strålning från solen.
Ny!!: Jorden och Ozonlagret · Se mer »
Paleontologi
Paleontologi är vetenskapen om förhistoriskt liv, samt organismers evolution och interaktioner med varandra och sin miljö (deras paleoekologi).
Ny!!: Jorden och Paleontologi · Se mer »
Pangaea
Pangaea Animation av Pangaeas uppsplittring Pangaea, eller Pangea (grekiska: πᾶν Γαῖα "hela jorden"), är den superkontinent som existerade under mesozoikum innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter.
Ny!!: Jorden och Pangaea · Se mer »
Pannotia
Pannotia (550 miljoner år sedan). Pannotia var en superkontinent, troligtvis varade superkontinenten för mellan 600 och 540 miljoner år sedan.
Ny!!: Jorden och Pannotia · Se mer »
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Ny!!: Jorden och Paris · Se mer »
Pascal (enhet)
Enheten pascal (Pa) är SI-enheten för tryck, uppkallad efter den franske fysikern.
Ny!!: Jorden och Pascal (enhet) · Se mer »
Pedosfären
Pedosfären (från grekiskans πέδον jord och σφαίρα sfär) är jordskorpans yttersta skikt i vilken jordmånsbildande markprocesser sker.
Ny!!: Jorden och Pedosfären · Se mer »
Pi
Talet π (pi), även kallat Arkimedes konstant, är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter.
Ny!!: Jorden och Pi · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Jorden och Planet · Se mer »
Platt jord
Camille Flammarion-träsnittet, ett träsnitt känt från 1800-talet som felaktigt framställer en medeltida uppfattning om en platt jord. Konsekvensen av kanten på jordskivan illusteras av George Gries ''Final frontier''. Platt jord är uppfattningen om att planeten jorden skulle vara platt.
Ny!!: Jorden och Platt jord · Se mer »
Plattektonik
Tektoniska plattor, med nutida landytor utritade. Plattektonik, egentligen platt-tektonik, (från grekiskans τεκτων, tekton, "en som skapar") är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter inte är oföränderligt positionerade på jordens yta utan rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.
Ny!!: Jorden och Plattektonik · Se mer »
Pleistocen
Pleistocen är en geologisk epok som sträcker sig från cirka år sedan till ungefär år sedan.
Ny!!: Jorden och Pleistocen · Se mer »
Polarklimat
Kargt landskap sommartid i tundraklimat på östra Grönland. Polarklimat, eller arktiskt klimat, är ett klimat där alla månaders medeltemperatur understiger 10 °C.
Ny!!: Jorden och Polarklimat · Se mer »
Pyroxen
Pyroxen är en samlingsbeteckning för ett antal silikatmineral, som är vanligt förekommande i magmatiska och metamorfa bergarter och förekommer till exempel i basalt, diabas och gabbro.
Ny!!: Jorden och Pyroxen · Se mer »
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Ny!!: Jorden och Röd jätte · Se mer »
Reologi
Reologi, vetenskapen om fluiders och fasta kroppars deformation.
Ny!!: Jorden och Reologi · Se mer »
Riksäpple
Danskt riksäpple. Riksäpple, latin orbis terrarum eller globus imperialis, är ett klot med ett band runt om och ett band över övre halvan samt prytt med ett kors.
Ny!!: Jorden och Riksäpple · Se mer »
Rodinia
Rodinia (baserat på det ryska ordet för "hemland") var en superkontinent, som både formades och bröts upp under neoproterozoikum.
Ny!!: Jorden och Rodinia · Se mer »
Rotationsellipsoid
Konstruktion av en rotationsellipsoid En rotationsellipsoid eller sfäroid är den rotationskropp som uppstår då en ellips roterar kring den ena av sina axlar och är således ett specialfall av en ellipsoid.
Ny!!: Jorden och Rotationsellipsoid · Se mer »
Rymden
Rymden, ibland yttre rymden eller världsrymden, är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer.
Ny!!: Jorden och Rymden · Se mer »
Saltvatten
Saltvattenakvarium. Saltvatten är vatten som innehåller en märkbar koncentration av lösta salter, främst natriumklorid (NaCl) men även en hel rad andra salter.
Ny!!: Jorden och Saltvatten · Se mer »
Scotiaplattan
Scotiaplattan Scotiaplattan är en liten litosfärplatta med huvudsakligen oceanisk jordskorpa, belägen i Sydvästatlanten, vid Scotiahavet, mellan den sydamerikanska och den antarktiska kontinentalplattan.
Ny!!: Jorden och Scotiaplattan · Se mer »
Sediment (geologi)
Sediment kallas material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar.
Ny!!: Jorden och Sediment (geologi) · Se mer »
Sedimentär bergart
Två sedimentära bergarter – Kalksten ovanpå skiffer. Sedimentär bergart, i äldre litteratur även sedimentbergart, är en av de tre övergripande bergartsgrupperna, vid sidan av magmatiska och metamorfa bergarter.
Ny!!: Jorden och Sedimentär bergart · Se mer »
Sfärisk jord
Medeltida konstnärs föreställning av en sfärisk jord – med jord, luft och vatten (cirka 1400). Teorin om en sfärisk jord (även rund jord) daterar sig tillbaka till de gamla grekernas filosofi, runt 500-talet före Kristus, men förblev ett ämne för filosofisk spekulation fram till 200-talet före Kristus då hellenistisk astronomi började anta att jordens form som sfärisk var given.
Ny!!: Jorden och Sfärisk jord · Se mer »
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Ny!!: Jorden och Siderisk omloppstid · Se mer »
Silikat
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.
Ny!!: Jorden och Silikat · Se mer »
Skalhöjd
Skalhöjden, vanligen betecknad med bokstaven H, är ett uttryck som används i olika vetenskapliga sammanhang om det vertikala avståndet över vilket någon storhet avtar med en faktor e (ungefär lika med 2,71828), basen för den naturliga logaritmen.
Ny!!: Jorden och Skalhöjd · Se mer »
Skottår
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.
Ny!!: Jorden och Skottår · Se mer »
Snöbollsjorden
Konstnärs föreställning av Snöbollsjorden. Snöbollsjorden (Snowball Earth) är en hypotes som försöker förklara en rad fenomen i den geologiska lagerföljden genom att föreslå att en istid under yngre proterozoikum (1 000–542 miljoner år sedan) var så kraftig att hela jorden skulle ha varit täckt av glaciärer.
Ny!!: Jorden och Snöbollsjorden · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Jorden och Solen · Se mer »
Solförmörkelse
Principen för en solförmörkelse Total solförmörkelse i Frankrike, 11 augusti 1999. Historisk solförmörkelse Solförmörkelse 1 augusti 2008. Den svarta fläcken markerar områden med total solförmörkelse, den gråa skuggan områden med partiell solförmörkelse. Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller delvis blir skymd för betraktare från jorden.
Ny!!: Jorden och Solförmörkelse · Se mer »
Solkors
Hjulkors Solkors, även kallat ringkors, hjulkors och solhjul, är en symbol som består av ett grekiskt kors omgivet av en cirkel.
Ny!!: Jorden och Solkors · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Jorden och Solsystemet · Se mer »
Soltid
Soltid är tid som räknas enligt solens (skenbara) dagliga rörelse, i motsats till tid enligt tidszon eller relativ tid sedan viss tidpunkt.
Ny!!: Jorden och Soltid · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Jorden och Solvind · Se mer »
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Ny!!: Jorden och Sovjetunionen · Se mer »
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Ny!!: Jorden och Stenplanet · Se mer »
Stillahavsplattan
På denna karta över jordens tektoniska plattor är Stillahavsplattan ljusgul Stillahavsplattan är den största av jordens tektoniska plattor.
Ny!!: Jorden och Stillahavsplattan · Se mer »
Stjärndygn
Vårdagjämningspunktens förskjutning i förhållande till fixstjärnorna från cirka 4000 f.Kr. till cirka 2800 e.Kr.. Ett stjärndygn är tidsintervallet mellan två på varandra följande meridianpassager av en fixstjärna (egentligen gentemot ICRF - International Celestial Reference Frame - som bygger på extragalaktiska radiokällor).
Ny!!: Jorden och Stjärndygn · Se mer »
Stratosfär
Endeavour rör sig genom stratosfären, februari 2010. Stratosfären är ett skikt i jordens atmosfär.
Ny!!: Jorden och Stratosfär · Se mer »
Stromatolit
Stromatoliter i Shark Bay. Stromatoliter i Shark Bay. Stromatoliter (av grekiska: strōma, "bädd", "stratum" och lithos, "sten") består av växelvisa skikt av mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier.
Ny!!: Jorden och Stromatolit · Se mer »
Subduktionszon
Juan de Fuca-plattan sjunker under den nordamerikanska plattan och bildar en subduktionszon vid Kaskadbergen. En subduktionszon eller neddykningszon är ett gränsområde i litosfären där två litosfäriska plattor kolliderar med varandra varpå den ena plattan tvingas ned under den andra (så kallad subduktion) och sjunker ned i manteln.
Ny!!: Jorden och Subduktionszon · Se mer »
Subtropiskt klimat
Områden i världen med subtropiskt klimat. Subtropiskt klimat finns för det mesta inom klimatzonen efter tropiska klimatzonen räknat från ekvatorn.
Ny!!: Jorden och Subtropiskt klimat · Se mer »
Superkontinent
Pangea delas, och kontinenterna glider isär. En superkontinent är en landmassa som består av flera kratoner.
Ny!!: Jorden och Superkontinent · Se mer »
Svavel
Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.
Ny!!: Jorden och Svavel · Se mer »
Sydamerika
Sydamerika är en världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr.
Ny!!: Jorden och Sydamerika · Se mer »
Sydamerikanska kontinentalplattan
border.
Ny!!: Jorden och Sydamerikanska kontinentalplattan · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Jorden och Syre · Se mer »
Tellus (gudinna)
250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504). Tellus eller Terra var en gudinna inom romersk mytologi.
Ny!!: Jorden och Tellus (gudinna) · Se mer »
Tempererat klimat
Världskarta över klimatzoner med tempererat klimat i grönt. Tempererat klimat är det klimat som befinner sig mellan det subarktiska och subtropiska klimatet och även till viss del också ingår i dessa.
Ny!!: Jorden och Tempererat klimat · Se mer »
Terrestrisk strålning
''Terrestrisk strålning'' eller ''långvågig strålning''. Terrestrisk strålningBogren et. al. (1999), sid 36, eller terrest strålningSveriges nationalatlas: Klimat, sjöar och vattendrag (2004), sid 40 är den infraröda strålning som emitteras av jorden.
Ny!!: Jorden och Terrestrisk strålning · Se mer »
Tidvatten
Samma hamn vid Fundybukten i Nova Scotia vid Kanadas atlantkust vid högvatten respektive lågvatten. Lågvatten i Bretagne i Frankrike. Två kroppar roterar kring sitt gemensamma masscentrum (rött kryss). (Avbildar ej skalenligt jorden och månen. Rotation som sedd mot jordens sydsida). Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn.
Ny!!: Jorden och Tidvatten · Se mer »
Tolerans (teknik)
Ett precisionsmotstånd om 1 ohm där tillverkaren anger toleransen till ±0,1%. Tolerans betecknar inom teknik storleken hos en avvikelse eller variation av något mått från ett givet värde.
Ny!!: Jorden och Tolerans (teknik) · Se mer »
Torium
Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktinoiderna.
Ny!!: Jorden och Torium · Se mer »
Tropiskt klimat
Tropiskt klimat är enligt Köppens klimatklassifikation för klimatklassifikation ett nederbördsrikt klimat med medeltemperaturer över 18 grader Celsius under årets alla månader.
Ny!!: Jorden och Tropiskt klimat · Se mer »
Troposfär
right Troposfären är det lägsta av lagren i jordens atmosfär.
Ny!!: Jorden och Troposfär · Se mer »
Tsunami
tsunamin i Indiska oceanen 2004. En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, är en typ av vattenvåg som uppkommer vid en vertikal förskjutning av stora vattenmassor, i de flesta fall på grund av seismisk aktivitet på havsbottnen.
Ny!!: Jorden och Tsunami · Se mer »
Ultraviolett strålning
Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.
Ny!!: Jorden och Ultraviolett strålning · Se mer »
Undervattenskanjon
Undervattenskanjon är en kanjonartad dal i havsbotten på kontinentalsockeln och ibland ut över kontinentalbranten.
Ny!!: Jorden och Undervattenskanjon · Se mer »
Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
Ny!!: Jorden och Uran · Se mer »
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Ny!!: Jorden och USA · Se mer »
Utvecklingsland
Utvecklingsland (U-land eller fattigt land) är vanligen definierat som ett land med låg BNP per capita.
Ny!!: Jorden och Utvecklingsland · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Jorden och Vatten · Se mer »
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Ny!!: Jorden och Vattenånga · Se mer »
Världen
plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är planeten jorden sedd från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.
Ny!!: Jorden och Världen · Se mer »
Världsdelar och kontinenter
En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan.
Ny!!: Jorden och Världsdelar och kontinenter · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Jorden och Väte · Se mer »
Växthuseffekten
Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.
Ny!!: Jorden och Växthuseffekten · Se mer »
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.
Ny!!: Jorden och Växtriket · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Jorden och Venus · Se mer »
Vinkelhastighet
Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.
Ny!!: Jorden och Vinkelhastighet · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Jorden och Vulkan · Se mer »
Ytgravitation
Ytgravitationen, g, hos ett astronomiskt eller annat objekt är den gravitationsacceleration som förekommer vid dess yta.
Ny!!: Jorden och Ytgravitation · Se mer »
Omdirigerar här:
Jorden (Tellus), Jordens, Jordens yta, Jordklot, Jordklotet, Jordyta, Jordytan, Tellus, Våran planet, , .
