Snabbare tillgång än webbläsare!
47 relationer: Aten, Belisarius, Bysantinska riket, Caesareopapism, Corpus juris civilis, Dardanien, Digesta, Europa, Filosofi, Grekiska, Gundishapurakademin, Hagia Sofia, Hippodromen i Konstantinopel, Iran, Istanbul, Italien, Justinus I, Justinus II, Konciliet i Chalkedon, Konstantinopel, Latin, Lista över bysantinska monarker, Massaker, Medelhavet, Monofysitism, Nikaupproret, Nordmakedonien, Ostrogoter, Pöbel, Pengar, Persiska riket, Ravenna, Rättsvetenskap, Rom, Romersk-katolska kyrkan, San Vitale, Ravenna, Silkesfjäril, Skopje, Teologi, Theodora (kejsarinna), Tribonianus, Vandaler, Vetenskap, 11 maj, 14 november, 482, 565.
Aten
Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.
Ny!!: Justinianus I och Aten · Se mer »
Belisarius
'''''Belisarius''''' av Jacques-Louis David Flavius Belisarius (levde från omkring 505 till 565) var en bysantinsk general under kejsar Justinianus I. Belisarius var kejsarens främste militärstrateg och är en av de mest berömda militärerna genom tiderna.
Ny!!: Justinianus I och Belisarius · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Justinianus I och Bysantinska riket · Se mer »
Caesareopapism
Caesareopapism (av caesar och papa, "påve"), begrepp som präglats på 1700-talet och betecknar föreningen av den högsta kyrkliga och världsliga makten hos den världslige härskaren.
Ny!!: Justinianus I och Caesareopapism · Se mer »
Corpus juris civilis
Corpus iuris ciuilis, lugdvni, 1607. Corpus juris civilis (ungefär: "samling av civilrättsliga lagar", latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades åren 529–534 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.
Ny!!: Justinianus I och Corpus juris civilis · Se mer »
Dardanien
Dardanien på en karta över Balkan Dardanien var under antiken ett område på Balkan, ungefär motsvarande dagens Kosovo med omnejd.
Ny!!: Justinianus I och Dardanien · Se mer »
Digesta
Digesta (latin, "samling"), Pandectae (av grekiska: pandektes, "allomfattande"), är den sammanställning av romerska lagar som genomfördes 530-533 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.
Ny!!: Justinianus I och Digesta · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Justinianus I och Europa · Se mer »
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Ny!!: Justinianus I och Filosofi · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Justinianus I och Grekiska · Se mer »
Gundishapurakademin
Gundishapur-akademin (persiska:دانشگاه گنديشاپور, Dânešgâh Gondišâpur) var ett framstående lärosäte i staden Gundeshapur under senantiken, och Sasanidska imperiets intellektuella centrum.
Ny!!: Justinianus I och Gundishapurakademin · Se mer »
Hagia Sofia
Hagia Sofia (turkiska: Ayasofya, grekiska: Ἁγία Σοφία/Hagia Sofía (uttalas), latin: Sancta Sophia eller Sancta Sapientia, "Heliga visheten") är ett muslimskt och kristet världsarv belägen i Istanbul, Turkiet som byggdes ursprungligen som en kristen kyrka åren 532–537 av Justinianus I. Till följd av brytningen mellan den västliga och östliga kristenheten blev den senare förknippad med den grekisk-ortodoxa kyrkan.
Ny!!: Justinianus I och Hagia Sofia · Se mer »
Hippodromen i Konstantinopel
Hippodromen idag. Hippodromen i Konstantinopel var den hippodrom i bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel (dagens Istanbul i Turkiet) som på många vis utgjorde rikets sociala och politiska centrum vid sidan av ceremonierna i Hagia Sofia.
Ny!!: Justinianus I och Hippodromen i Konstantinopel · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Justinianus I och Iran · Se mer »
Istanbul
Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.
Ny!!: Justinianus I och Istanbul · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Justinianus I och Italien · Se mer »
Justinus I
Mynt med bild av Justinus I Justinus I, född cirka 450, död 1 augusti 527, var bysantinsk kejsare från 518 till sin död.
Ny!!: Justinianus I och Justinus I · Se mer »
Justinus II
Justinus II, född 520, död 578 var östromersk kejsare 565–578 och systerson till Justinianus I. Under Justinus II ökade langobardernas militära styrka och år 568 trängde de ut de bysantinska arméerna från den italienska halvön.
Ny!!: Justinianus I och Justinus II · Se mer »
Konciliet i Chalkedon
Konciliet i Chalkedon. Konciliet i Chalkedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum 8 oktober–1 november 451 i Chalkedon.
Ny!!: Justinianus I och Konciliet i Chalkedon · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Justinianus I och Konstantinopel · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Justinianus I och Latin · Se mer »
Lista över bysantinska monarker
De bysantinska kejsarna och kejsarinnorna innehade makten i det romerska riket från och med att Konstantin den store bytt huvudstaden (och därmed flyttat den centrala administrationen i riket) till Konstantinopel år 330.
Ny!!: Justinianus I och Lista över bysantinska monarker · Se mer »
Massaker
Fotografi från Son My-massakern 1968, av Ronald L. Haeberle. Massaker är mord på många människor vid ett och samma tillfälle.
Ny!!: Justinianus I och Massaker · Se mer »
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Ny!!: Justinianus I och Medelhavet · Se mer »
Monofysitism
Monofysitism (sengrekiska monophysitai, av monos, ensam och physis, natur; "läran om en natur") är en term som historiskt använt om de kristna företrädare, som inte godtog det kristologiska beslutet vid det fjärde ekumeniska Konciliet i Chalkedon år 451.
Ny!!: Justinianus I och Monofysitism · Se mer »
Nikaupproret
Nikaupproret (grekiska: Στάση τουΝίκα) ägde rum i bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel (dagens Istanbul i Turkiet) under en vecka i januari 532.
Ny!!: Justinianus I och Nikaupproret · Se mer »
Nordmakedonien
Nordmakedonien, officiellt Republiken Nordmakedonien (Република Северна Македонија, Republika e Maqedonisë së Veriut) är en republik i Sydeuropa.
Ny!!: Justinianus I och Nordmakedonien · Se mer »
Ostrogoter
Det ostrogotiska kungadömets största utbredning. Mosaik av Teoderik den stores palats San Apollinare Nuovo. Mynt slaget i Rom föreställande den ostrogotiske kungen Theodahad med "barbarisk" mustasch. Ostrogoter var en av de viktigaste gotiska stammarna, den andra var visigoterna.
Ny!!: Justinianus I och Ostrogoter · Se mer »
Pöbel
Pöbel (av lat. populus "folk") är en uppretad folkmassa med drag av masspsykos.
Ny!!: Justinianus I och Pöbel · Se mer »
Pengar
En 20-dollarsedel från USA Pengar är ett gemensamt värderingssystem, penningväsen, för varor och tjänster som är baserat på utbytbara och lagringsbara enheter, och som används som betalningsmedel.
Ny!!: Justinianus I och Pengar · Se mer »
Persiska riket
Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.
Ny!!: Justinianus I och Persiska riket · Se mer »
Ravenna
Ravenna är en stad, kommun och huvudort i provinsen Ravenna i regionen Emilia-Romagna i Italien.
Ny!!: Justinianus I och Ravenna · Se mer »
Rättsvetenskap
Justitias vågskål Rättsvetenskap eller jurisprudens är huvudsakligen teorin och filosofin om rätt, det vill säga det vetenskapliga studiet av juridik.
Ny!!: Justinianus I och Rättsvetenskap · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Justinianus I och Rom · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Justinianus I och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
San Vitale, Ravenna
Kyrkans exteriör. Mosaikporträtt av Justinianus I i koret i San Vitale från år 547. San Vitale är en bysantinsk centralkyrka i Ravenna som uppfördes av den bysantinske kejsaren Justinianus I 526–527.
Ny!!: Justinianus I och San Vitale, Ravenna · Se mer »
Silkesfjäril
Silkesfjäril (Bombyx mori), art inom familjen silkesspinnare (Bombycidae).
Ny!!: Justinianus I och Silkesfjäril · Se mer »
Skopje
Skopje (kyrillisk skrift: Скопје; uttal:, albanska: Shkupi, turkiska: Üsküb eller Üsküp) är Nordmakedoniens huvudstad.
Ny!!: Justinianus I och Skopje · Se mer »
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Ny!!: Justinianus I och Teologi · Se mer »
Theodora (kejsarinna)
Theodora, född cirka 500, död 28 juni 548, var kejsarinna av det bysantinska riket som gift med Justinianus I. Hon är helgon inom den ortodoxa kyrkan, och firas 14 november.
Ny!!: Justinianus I och Theodora (kejsarinna) · Se mer »
Tribonianus
Tribonianus Tribonianus, Tribunianus, född cirka 500, död cirka 547, var en framstående bysantinsk jurist som under kejsar Justinianus regeringstid reviderade de romerska lagarna.
Ny!!: Justinianus I och Tribonianus · Se mer »
Vandaler
Vandaler plundrar Rom; målning av Heinrich Leutemann. Vandalerna var ett germanskt folk under folkvandringstiden.
Ny!!: Justinianus I och Vandaler · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Justinianus I och Vetenskap · Se mer »
11 maj
11 maj är den 131:a dagen på året i den gregorianska kalendern (132:a under skottår).
Ny!!: Justinianus I och 11 maj · Se mer »
14 november
14 november är den 318:e dagen på året i den gregorianska kalendern (319:e under skottår).
Ny!!: Justinianus I och 14 november · Se mer »
482
Ingen beskrivning.
Ny!!: Justinianus I och 482 · Se mer »
565
Gamla världen 565 Östromerska/bysantinska riket 565 Språken inom Bysantinska riket 565 (grönt: grekiska; blått: latin; rött: koptiska; turkost: kaukasiska; orange: arameiska) Kushan-heftalitiska riket 565.
Ny!!: Justinianus I och 565 · Se mer »
Omdirigerar här:
Justinian, Justinian I, Justinianus I (bysantinsk kejsare), Justinianus den store.
