Snabbare tillgång än webbläsare!
72 relationer: Andra konciliet i Nicaea, Andra Vatikankonciliet, Anglikanska kyrkogemenskapen, Antiken, Apostolisk konstitution, Benedictus XV, Bibeln, Bonifatius VIII, Civilrätt, Clemens I, Clemens V, Dominikanorden, Ecklesiastik, Ecklesiastikdepartementet, Engelska kyrkan, Första konciliet i Konstantinopel, Första konciliet i Nicaea, Folkrätt, Gratianus (jurist), Gregorius IX, Gregorius XIII, Grekisk-ortodoxa kyrkan, Grekiska, Johannes Loccenius, Johannes Paulus II, Johannes XXII, Johannes XXIII, Kanonisk rätt, Konciliet i Chalkedon, Konciliet i Efesus, Konciliet i Florens, Konciliet i Konstanz, Konstantin den store, Kristendom, Kyrkofäderna, Kyrkomöte, Kyrkorätt, Kyrkostaten, Lag, Landskapslag, Lutherdom, Martin Luther, Medeltiden, Mosaiska lagen, Motu proprio, Naturrätt, Orientaliskt ortodoxa kyrkor, Ortodoxa kyrkor, Påve, Påvlig bulla, ..., Pietro Gasparri, Pius X, Präst, Processrätt, Raymond av Penyafort, Rättskälla, Rättssystem, Religion, Romersk rätt, Romersk-katolska kyrkan, Sakrament, Skänninge möte, Stat, Statsrätt, Straffrätt, Svenska kyrkan, Synod, Tyskland, Universitetet i Bologna, Utbildningsdepartementet, 1571 års kyrkoordning, 300-talet. Förläng index (22 mer) »
Andra konciliet i Nicaea
Andra konciliet i Nicaea avhölls i staden Nicaea år 787.
Ny!!: Kanonisk rätt och Andra konciliet i Nicaea · Se mer »
Andra Vatikankonciliet
Processionen vid öppnandet av Andra Vatikankonciliet Andra Vatikankonciliet, informellt ibland Vatikan II, var ett koncilium i Romersk-katolska kyrkan som hölls i fyra sessioner mellan 1962 och 1965.
Ny!!: Kanonisk rätt och Andra Vatikankonciliet · Se mer »
Anglikanska kyrkogemenskapen
Anglikanska kyrkogemenskapen (engelska: The Anglican Communion) är ett av de största kristna trossamfunden i världen, med totalt över 70 miljoner medlemmar.
Ny!!: Kanonisk rätt och Anglikanska kyrkogemenskapen · Se mer »
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Kanonisk rätt och Antiken · Se mer »
Apostolisk konstitution
Apostolisk konstitution (latin constitutio apostolica) är den högsta nivån av dekret utfärdade av påven och är lag inom Romersk-katolska kyrkan.
Ny!!: Kanonisk rätt och Apostolisk konstitution · Se mer »
Benedictus XV
Benedictus XV, Giacomo Giambattista della Chiesa, född 21 november 1854 i Genua, Italien, död 22 januari 1922 i Rom, var påve från den 3 september 1914.
Ny!!: Kanonisk rätt och Benedictus XV · Se mer »
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Ny!!: Kanonisk rätt och Bibeln · Se mer »
Bonifatius VIII
Bonifatius VIII, född Benedetto Caetani omkring 1235 i Anagni, Kyrkostaten, död 11 oktober 1303 i Rom, var påve från den 24 december 1294 till sin död, den 11 oktober 1303.
Ny!!: Kanonisk rätt och Bonifatius VIII · Se mer »
Civilrätt
Civilrätt, även kallat privaträtt, är den del av juridiken som berör förhållanden mellan privatpersoner och andra privata rättssubjekt (såsom fysiska personer, organisationer och företag).
Ny!!: Kanonisk rätt och Civilrätt · Se mer »
Clemens I
Clemens I av Rom (Clemens Romanus; Clemens latin den milde), var påve från cirka 91 till cirka 101.
Ny!!: Kanonisk rätt och Clemens I · Se mer »
Clemens V
Clemens V (latin, den milde), född Bertrand de Got cirka 1264 i Villandraut, död 20 april 1314 i Roquemaure, var påve från den 5 juni 1305 till sin död den 20 april 1314, och ärkebiskop av Bordeaux från 1299.
Ny!!: Kanonisk rätt och Clemens V · Se mer »
Dominikanorden
Dominikanorden är en katolsk mendikantorden instiftad 1215 i Toulouse av den unge spanske prästen Domingo de Guzman (latiniserat Dominicus).
Ny!!: Kanonisk rätt och Dominikanorden · Se mer »
Ecklesiastik
Ecklesiastik (latin: ecclesiasticus, den kristna församlingen) är ett akademiskt studieämne och ett äldre ord för (statligt) kyrkoväsen och samhällssektorer som traditionellt tillhört kyrkan, framför allt utbildning.
Ny!!: Kanonisk rätt och Ecklesiastik · Se mer »
Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet (av latinets samt grekiskans ecclesia, "kyrka") var från departementalreformen 1840 till 31 december 1967 namnet på det svenska utbildningsdepartementet.
Ny!!: Kanonisk rätt och Ecklesiastikdepartementet · Se mer »
Engelska kyrkan
Ärkediakonat av Europa stift (Engelska kyrkan). Stiftstaden är Gibraltar. Engelska kyrkan (engelska: Church of England) är statskyrkan i England.
Ny!!: Kanonisk rätt och Engelska kyrkan · Se mer »
Första konciliet i Konstantinopel
Första konciliet i Konstantinopel var det andra ekumeniska kyrkomötet, och ägde rum 381.
Ny!!: Kanonisk rätt och Första konciliet i Konstantinopel · Se mer »
Första konciliet i Nicaea
Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.
Ny!!: Kanonisk rätt och Första konciliet i Nicaea · Se mer »
Folkrätt
Folkrätten (efter tyska Völkerrecht) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt (engelska Public international law).
Ny!!: Kanonisk rätt och Folkrätt · Se mer »
Gratianus (jurist)
Gratianus Gratianus, ibland felaktigt Franciscus Gratianus, Johannes Gratianus, eller Giovanni Graziano, var en jurist som levde under 1100-talet i Bologna.
Ny!!: Kanonisk rätt och Gratianus (jurist) · Se mer »
Gregorius IX
Gregorius IX, född Ugolino di Conti cirka 1155 i Anagni, död 22 augusti 1241, var påve 19 mars 1227 – 22 augusti 1241.
Ny!!: Kanonisk rätt och Gregorius IX · Se mer »
Gregorius XIII
Gregorius XIII:s påvevapen. Gregorius XIII, egentligen Ugo Boncompagni, född 7 januari 1502 i Bologna, Italien, död 10 april 1585 i Rom, var påve från den 13 maj 1572 till den 10 april 1585.
Ny!!: Kanonisk rätt och Gregorius XIII · Se mer »
Grekisk-ortodoxa kyrkan
Grekisk-ortodoxa kyrkan (grekiska: Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία/Hellēnorthódoxē Ekklēsía) syftar på varje grekisk hierarkisk kyrka inom den större gruppen av ömsesidigt erkända östortodoxa kyrkor.
Ny!!: Kanonisk rätt och Grekisk-ortodoxa kyrkan · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Kanonisk rätt och Grekiska · Se mer »
Johannes Loccenius
Johannes Loccenius, född 13 mars 1598 i Itzehoe, Holstein, död 27 juli 1677 i Uppsala, professor skytteanus, jurist och historiker.
Ny!!: Kanonisk rätt och Johannes Loccenius · Se mer »
Johannes Paulus II
Johannes Paulus II (latin: Ioannes Paulus II, italienska: Giovanni Paolo II), född Karol Józef Wojtyła den 18 maj 1920 i Wadowice i Polen, död 2 april 2005 i Apostoliska palatset i Vatikanstaten, var en polsk teolog och författare.
Ny!!: Kanonisk rätt och Johannes Paulus II · Se mer »
Johannes XXII
Johannes XXII, född Jacques Duèse cirka 1244 i Cahors, död 4 december 1334 i Avignon, var påve i Avignon från den 7 augusti 1316 till sin död.
Ny!!: Kanonisk rätt och Johannes XXII · Se mer »
Johannes XXIII
Johannes XXIII, född Angelo Giuseppe Roncalli den 25 november 1881 i Sotto il Monte nära Bergamo, Lombardiet, Italien, död 3 juni 1963 i Vatikanen, var påve från och med 28 oktober 1958.
Ny!!: Kanonisk rätt och Johannes XXIII · Se mer »
Kanonisk rätt
Kanonisk rätt, jus canonicum (grekiska: kanon / κανών, regel, standard) åsyftar specifik kristen rättsordning och interna, ecklesiastiska lagar om det världsliga livet, en kanonisk lag, med traditioner från 300-talets kyrkomöten.
Ny!!: Kanonisk rätt och Kanonisk rätt · Se mer »
Konciliet i Chalkedon
Konciliet i Chalkedon. Konciliet i Chalkedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum 8 oktober–1 november 451 i Chalkedon.
Ny!!: Kanonisk rätt och Konciliet i Chalkedon · Se mer »
Konciliet i Efesus
Konciliet i Efesus (eller Efesos) var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum i Efesos 431, det tredje av kristendomens första sju koncilier.
Ny!!: Kanonisk rätt och Konciliet i Efesus · Se mer »
Konciliet i Florens
Konciliet i Basel, senare Konciliet i Ferrara och slutligen Konciliet i Florens var ett biskopskoncilium inom den romersk-katolska kyrkan.
Ny!!: Kanonisk rätt och Konciliet i Florens · Se mer »
Konciliet i Konstanz
Byggnaden konciliet hölls i nyttjas i dag som restaurang och konferenslokal. Konciliet i Konstanz, som var det andra i ordningen och det märkligaste av de så kallade tre reformatoriska kyrkomötena i slutet av medeltiden, sammanträdde i Konstanz den 5 november 1414 och avslutades den 22 april 1418.
Ny!!: Kanonisk rätt och Konciliet i Konstanz · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: Kanonisk rätt och Konstantin den store · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Kanonisk rätt och Kristendom · Se mer »
Kyrkofäderna
Helige Antonius. Kyrkofader avser en auktoritativ representant inom fornkyrkan - den begynnande konsolideringen till katolska kyrkan och dess lära.
Ny!!: Kanonisk rätt och Kyrkofäderna · Se mer »
Kyrkomöte
Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.
Ny!!: Kanonisk rätt och Kyrkomöte · Se mer »
Kyrkorätt
Kyrkorätt handlar om statens förordningar med avseende på (kristen) religion och kyrkliga samfund, medan kyrkornas interna regleringar av trosfrågor, inre arbete och organisation räknas till den kanoniska rätten.
Ny!!: Kanonisk rätt och Kyrkorätt · Se mer »
Kyrkostaten
Kyrkostaten (på latin: Patrimonium Petri, på italienska: Stato della Chiesa, Stato pontificio, Stato romano) var den världsliga stat som påven styrde över 752 till 1870.
Ny!!: Kanonisk rätt och Kyrkostaten · Se mer »
Lag
Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.
Ny!!: Kanonisk rätt och Lag · Se mer »
Landskapslag
Landskapslagarna är de lagar som gällde på medeltiden i de olika delarna av Norden.
Ny!!: Kanonisk rätt och Landskapslag · Se mer »
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Ny!!: Kanonisk rätt och Lutherdom · Se mer »
Martin Luther
Martin Luther, född 10 november 1483 i Eisleben i Kurfurstendömet Sachsen, Tysk-romerska riket, död 18 februari 1546 i Eisleben, var en tysk präst, munk, tonsättare och teolog, känd som den som initierade den protestantiska reformationen.
Ny!!: Kanonisk rätt och Martin Luther · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Kanonisk rätt och Medeltiden · Se mer »
Mosaiska lagen
Mosaiska lagen, Mose lag, mosaisk rätt, den av Moses till judarna överlämnade lagen, vars normer framgår av Gamla Testamentet.
Ny!!: Kanonisk rätt och Mosaiska lagen · Se mer »
Motu proprio
Motu proprio (latin för "av egen impuls") är en skrivelse från påven - eller en regent - på eget initiativ och personligen undertecknad.
Ny!!: Kanonisk rätt och Motu proprio · Se mer »
Naturrätt
konstitutioner, däribland Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen i Frankrike 1789. Naturrätt (latin: ius naturale, lex naturalis) är ett grundläggande begrepp inom politiska ideologier och filosofi.
Ny!!: Kanonisk rätt och Naturrätt · Se mer »
Orientaliskt ortodoxa kyrkor
Orientaliskt ortodoxa kyrkor, också kallat Icke-chalkedoniska kyrkor eller Förchalkedonska kyrkor med flera liknande benämningar, är östkristna kyrkor som under de kristologiska striderna avsöndrade sig från majoritetslinjen vid konciliet i Chalkedon år 451.
Ny!!: Kanonisk rätt och Orientaliskt ortodoxa kyrkor · Se mer »
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Ny!!: Kanonisk rätt och Ortodoxa kyrkor · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Kanonisk rätt och Påve · Se mer »
Påvlig bulla
Påvlig bulla, undertecknad av Urban VIII En bulla är en påvlig kungörelse.
Ny!!: Kanonisk rätt och Påvlig bulla · Se mer »
Pietro Gasparri
miniatyr Pietro Gasparri, född 5 maj 1852 i Capovallazza di Ussita, Marche, död 18 november 1934 i Rom, var en italiensk, romersk-katolsk kardinal, professor i kanonisk rätt, diplomat, och politiker i kurian.
Ny!!: Kanonisk rätt och Pietro Gasparri · Se mer »
Pius X
Pius X (latin Pius PP. X), född Giuseppe Melchiorre Sarto den 2 juni 1835 i Riese i Veneto, död 20 augusti 1914 i Rom, var en italiensk präst som var påve från den 4 augusti 1903.
Ny!!: Kanonisk rätt och Pius X · Se mer »
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Ny!!: Kanonisk rätt och Präst · Se mer »
Processrätt
Processrätt är det rättsområde som reglerar förfarandet vid domstolar och skiljedomsförfaranden.
Ny!!: Kanonisk rätt och Processrätt · Se mer »
Raymond av Penyafort
Raymond av Penyafort (katalanska: Ramon de Penyafort; spanska: Raimundo de Peñafort; engelska: St. Raymond of Pennafort), född 1175 (eller 1180) i Vilafranca del Penedès och död 6 januari 1275 i Barcelona, var en katalansk dominikan, teolog och jurist med inriktning på kanonisk rätt.
Ny!!: Kanonisk rätt och Raymond av Penyafort · Se mer »
Rättskälla
Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad.
Ny!!: Kanonisk rätt och Rättskälla · Se mer »
Rättssystem
De stora rättssystemens spridning i världen. Blått betecknar länder med civil law (kontinentaleuropeisk rätt), rött länder med common law (angloamerikansk rätt), grönt länder med religiöst rättssystem och orange länder med blandat rättssystem. Rättssystem, eller rättsordning, är det system av rättsliga normer som är gällande vid viss tid på viss plats.
Ny!!: Kanonisk rätt och Rättssystem · Se mer »
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Ny!!: Kanonisk rätt och Religion · Se mer »
Romersk rätt
Romersk rätt (latin: ius Romanum) är det rättssystem som utvecklades i romerska riket.
Ny!!: Kanonisk rätt och Romersk rätt · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Sakrament
Harald blåtand döps av Poppos, relief från omkring 1200. Sakrament (av latin sacer, helgad), är för stora delar av kristendomen en helig, av Gud Trex instiftad, rit, ceremoni eller kulthandling, men även beteckning för riters synliga element (såsom brödet och vinet i nattvarden).
Ny!!: Kanonisk rätt och Sakrament · Se mer »
Skänninge möte
Skänninge möte var ett kyrkomöte som hölls den 1 mars 1248 och som sammankallats av påve Innocentius IV:s legat, kardinalbiskopen Vilhelm av Sabina.
Ny!!: Kanonisk rätt och Skänninge möte · Se mer »
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Ny!!: Kanonisk rätt och Stat · Se mer »
Statsrätt
Statsrätt är sammanfattningen av de rättsnormer, som har till föremål organisationen av utövandet av statens tvångsmakt och statsmaktens förhållande till de densamma underkastade individerna och samhällena.
Ny!!: Kanonisk rätt och Statsrätt · Se mer »
Straffrätt
Straffrätt är den del av juridiken som avhandlar brott och deras påföljder.
Ny!!: Kanonisk rätt och Straffrätt · Se mer »
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Ny!!: Kanonisk rätt och Svenska kyrkan · Se mer »
Synod
Synod (grekiska synodos "sammankomst", "församling", ordagrant "samma väg"), är ett annat ord för kyrkomöte, vanligen biskopsmöten i provinser, stift eller liknande.
Ny!!: Kanonisk rätt och Synod · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Kanonisk rätt och Tyskland · Se mer »
Universitetet i Bologna
Bolognas universitet (it. Università di Bologna - Alma mater studiorum, sedan 2000) är ett av världens äldsta universitet.
Ny!!: Kanonisk rätt och Universitetet i Bologna · Se mer »
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet (U) är ett departement i det svenska regeringskansliet som handhar nationella frågor om forskning och utbildning i Sverige.
Ny!!: Kanonisk rätt och Utbildningsdepartementet · Se mer »
1571 års kyrkoordning
1571 års kyrkoordning var den första fullständiga kyrkoordning och bekännelsetext som beslutades för kyrkan i Sverige under reformationen.
Ny!!: Kanonisk rätt och 1571 års kyrkoordning · Se mer »
300-talet
Den första delen av 300-talet i Romarriket präglades av Konstantin den store inflytande som romersk kejsare från år 306 till sin död år 337.
Ny!!: Kanonisk rätt och 300-talet · Se mer »
Omdirigerar här:
Codex iuris canonici, Codex juris canonici, Corpus Juris Canonici, Corpus iuris canonici, Corpus juris canonici, Den kanoniska rätten, Kanonisk lag, Kanoniska lagen, Kanoniska rätten, Kanoniskrättslig, Kanonist, Kyrkolagfarenhet.
