Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Karakumkanalen

Index Karakumkanalen

Karakumkanalen eller Turkmenbasji-kanalen (till minne av Saparmurat "Turkmenbasji" Nijazov) i Turkmenistan är med sina 1 445 km den längsta bevattningskanalen i världen.

17 relationer: Amu-Darja, Aralsjön, Asjchabad, Bomull, Gram, Hepatit, Karakum, Kaspiska havet, Klor, Kolchos, Liter, Ris, Saparmurat Nijazov, Türkmenbaşy, Turkmenistan, 1954, 1967.

Amu-Darja

Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

Ny!!: Karakumkanalen och Amu-Darja · Se mer »

Aralsjön

Sjöns minskning över tid. satellitfoto 1985 (norr är nedåt). Aralsjön i augusti 2009, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse. Aral i Kazakstan (2003). Övergivna fartyg i Aral i Kazakstan (2006). Aralsjön (Аральское море, Araljskoje more, "Aral-havet", från kazakiskans Арал теңізі/Aral tengisi - sjön med öarna) var en endorheisk saltsjö på Turanlåglandet i Centralasien.

Ny!!: Karakumkanalen och Aralsjön · Se mer »

Asjchabad

Asjchabad Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan, och landets mest befolkade stad.

Ny!!: Karakumkanalen och Asjchabad · Se mer »

Bomull

Bomullsodling.Bomull är ett textilfiber och ett textilmaterial som kommer från växter av bomullssläktet (från tyskans "Baumwolle" - ull från träd, plattyska Boomwull).

Ny!!: Karakumkanalen och Bomull · Se mer »

Gram

Gram (SI-symbol: g) är en massenhet.

Ny!!: Karakumkanalen och Gram · Se mer »

Hepatit

Hepatit eller leverinflammation är en grupp av sjukdomar som alla innebär inflammation av levern.

Ny!!: Karakumkanalen och Hepatit · Se mer »

Karakum

Karakum brinnande gas i en krater i Derweze Karakum ("svart sand" på turkspråk; turkmeniska: Garagum; ryska: Каракумы) är en öken i sydvästra Centralasien, med Kaspiska havet i väst, Aralsjön i norr, och floden Amu-Darja och öknen Kyzylkum i nordöst.

Ny!!: Karakumkanalen och Karakum · Se mer »

Kaspiska havet

Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.

Ny!!: Karakumkanalen och Kaspiska havet · Se mer »

Klor

Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne.

Ny!!: Karakumkanalen och Klor · Se mer »

Kolchos

Kolchos (ry колхо́з, коллективное хозяйство) var en av organisationsformerna för jordbruksproduktionen i det forna Sovjetunionen och i flera östeuropeiska länder.

Ny!!: Karakumkanalen och Kolchos · Se mer »

Liter

Liter, förkortat l, L eller ℓ, är en metrisk volymenhet som är definierad som ett specialnamn för en kubikdecimeter (dm3).

Ny!!: Karakumkanalen och Liter · Se mer »

Ris

Risplanta, ''Oryza sativa''. Rishandlare i Edo på en målning av Hokusai. Ris är frön från de enhjärtbladiga växterna Oryza sativa (asiatiskt ris) och Oryza glaberrima (Afrikanskt ris).

Ny!!: Karakumkanalen och Ris · Se mer »

Saparmurat Nijazov

Saparmurat Atajevitj Nijazov (turkmeniska: Saparmyrat Ataýewiç Nyýazow; med kyrillisk skrift: Сапармырат Атаевич Ныязов), född 19 februari 1940 i Asjchabad, officiellt död 21 december 2006 i Asjchabad, var Turkmenistans president från 21 juni 1991 fram till sin död.

Ny!!: Karakumkanalen och Saparmurat Nijazov · Se mer »

Türkmenbaşy

Vy över Türkmenbaşy Türkmenbaşy, tidigare Krasnovodsk (Красноводск), är en stad i provinsen Balkan i västra Turkmenistan, belägen på 27 meters höjd invid Krasnovodskbukten på kusten mot Kaspiska havet.

Ny!!: Karakumkanalen och Türkmenbaşy · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Karakumkanalen och Turkmenistan · Se mer »

1954

1954 (MCMLIV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Karakumkanalen och 1954 · Se mer »

1967

1967 (MCMLXVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Karakumkanalen och 1967 · Se mer »

Omdirigerar här:

Turkmenbasji-kanalen, Turkmenbasjikanalen.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »