Snabbare tillgång än webbläsare!
49 relationer: Alsace, Arnulf av Metz, Austrasien, Belgien, Biskop, Capetinger, Childerik III, Fördraget i Meerssen, Fördraget i Verdun, Franker, Frankerriket, Frankrike, Frankrikes historia, Henrik I av Sachsen, Italien, Karl den store, Karl Martell, Karl XI, Karl XII, Karoliner, Kejsare, Konrad I, Latin, Leo III (påve), Lista över frankiska kungar, Lorraine, Lotharingia, Ludvig barnet, Maior domus, Merovinger, Metz, Nederländerna, Påve, Pippin av Herstal, Pippin den lille, Rhenlandet, Saxare, Tysk-romerska riket, 600-talet, 700-talet, 751, 768, 800, 843, 870, 887, 900-talet, 911, 987.
Alsace
Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.
Ny!!: Karolinger och Alsace · Se mer »
Arnulf av Metz
Avbildning av Arnulf av Metz i Sankt Glossindis kloster, i Metz. Arnulf av Metz (franska: Saint Arnould), född 13 augusti 582, död 16 augusti 640, var en fransk adelsman, biskop i Metz, som hade utomordentligt stort politiskt inflytande i de merovingiska kungadömena.
Ny!!: Karolinger och Arnulf av Metz · Se mer »
Austrasien
Austrasien ("Östriket") var ett frankiskt kungarike under merovingerna, från 500-talet till 700-talet.
Ny!!: Karolinger och Austrasien · Se mer »
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Ny!!: Karolinger och Belgien · Se mer »
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Ny!!: Karolinger och Biskop · Se mer »
Capetinger
Det äldre franska kungavapnet. Den capetingiska dynastin, Huset Capet, capetingerna, avlöste den karolingiska dynastin på den franska tronen.
Ny!!: Karolinger och Capetinger · Se mer »
Childerik III
Målningen ''Le dernier des Mérovingiens'' av Évariste Vital Luminais skildrar hur Childeriks hår skärs av när han avsätts som kung Childerik III (född omkring 720, död 754) frankisk merovingisk kung 743–751.
Ny!!: Karolinger och Childerik III · Se mer »
Fördraget i Meerssen
Geopolitisk delning efter fördraget i Meerssen. Fördraget i Meerssen år 870 var en överenskommelse om att dela upp Frankerriket mellan Ludvig den frommes överlevande söner Karl den skallige av västfrankerna och Ludvig den tyske av östfrankerna, som skrevs under i staden Meerssen, som nu ligger i Nederländerna.
Ny!!: Karolinger och Fördraget i Meerssen · Se mer »
Fördraget i Verdun
Fördraget i Verdun 843 var ett avtal efter den frankiske kungen Ludvig den frommes död som delade Frankerriket mellan hans tre överlevande söner.
Ny!!: Karolinger och Fördraget i Verdun · Se mer »
Franker
Franker var en grupp av samlade germanska stammar, däribland sugambrer, salier och ripuarier.
Ny!!: Karolinger och Franker · Se mer »
Frankerriket
Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.
Ny!!: Karolinger och Frankerriket · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Karolinger och Frankrike · Se mer »
Frankrikes historia
Frankrikes historia utmärks av landets inre motsättningar och dess konflikter med sina grannländer.
Ny!!: Karolinger och Frankrikes historia · Se mer »
Henrik I av Sachsen
Henrik mottar det Tyska rikets krona medan han fångar fåglar. Efter målning av Hermann Vogel (1854-1921). Henrik I av Sachsen (Henrik I Fågelfängaren), född 876, död 2 juli 936, var kung av Tyskland 919–936.
Ny!!: Karolinger och Henrik I av Sachsen · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Karolinger och Italien · Se mer »
Karl den store
Karl den stores rike 814. Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett. namnteckning. Sigillstämpel av bly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning. Karl den store (latin: Carolus Magnus, franska: Charlemagne, tyska: Karl der Große), född troligtvis 2 april 742 i nuvarande Liège, död 28 januari 814 i Aachen, var det frankiska rikets regent 768–814.
Ny!!: Karolinger och Karl den store · Se mer »
Karl Martell
Karl Martells grav i Klosterkyrkan Saint-Denis i Paris. Karl Martell vid striden i Tours. Karl Martell, född 23 augusti 686, död 22 oktober 741, var son till Pippin av Heristal och Alpheid.
Ny!!: Karolinger och Karl Martell · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Karolinger och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Karolinger och Karl XII · Se mer »
Karoliner
Karoliner, av Carolus, den latiniserade formen av namnet Karl, var soldaterna inom den svenska armén som tjänade under kungarna Karl XI och Karl XII under Sveriges tid som stormakt.
Ny!!: Karolinger och Karoliner · Se mer »
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Ny!!: Karolinger och Kejsare · Se mer »
Konrad I
Konrad I (född cirka 890 på slottet Babenberg vid nuvarande Bamberg, död 23 december 918) var hertig av Franken och kung av Tysk-romerska riket 911–918.
Ny!!: Karolinger och Konrad I · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Karolinger och Latin · Se mer »
Leo III (påve)
Leo III, född i Rom, död 12 juni 816, var påve från den 26 december 795 till sin död den 12 juni 816.
Ny!!: Karolinger och Leo III (påve) · Se mer »
Lista över frankiska kungar
Lista över frankiska kungar är en förteckning över de personer, som var kungar över Frankerriket från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket under 400-talet till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och istället blev kungar av Frankrike.
Ny!!: Karolinger och Lista över frankiska kungar · Se mer »
Lorraine
Lorraine (Lothringen) är en före detta administrativ region i nordöstra Frankrike, med gräns mot Tyskland, Luxemburg och Belgien.
Ny!!: Karolinger och Lorraine · Se mer »
Lotharingia
Lotharingia eller Lothringen var ett historiskt, europeiskt kungarike som fick sitt namn av kungarna Lothar I och Lothar II och som har haft mycket olika geografiskt omfång vid olika tidpunkter.
Ny!!: Karolinger och Lotharingia · Se mer »
Ludvig barnet
Ludvig barnet Ludvig barnet, född i september eller oktober 893 i Altötting i Bayern, död 20 eller 24 september 911, var den siste karolingiske frankiske härskaren av östfrankiska riket.
Ny!!: Karolinger och Ludvig barnet · Se mer »
Maior domus
Maior domus (rikshovmästare) var administratörer inom Frankerriket, tillsatta av den frankiska kungaätten merovingerna.
Ny!!: Karolinger och Maior domus · Se mer »
Merovinger
Merovingiska broscher. Merovingerna var en frankisk kungaätt som regerade ett rike (med mycket varierande gränser) i dagens Frankrike, Tyskland och Belgien från 400-talet till 700-talet.
Ny!!: Karolinger och Merovinger · Se mer »
Metz
Pont Moyen Metz är en stad och kommun i departementet Moselle i regionen Grand Est i nordöstra Frankrike vid floden Mosel.
Ny!!: Karolinger och Metz · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Karolinger och Nederländerna · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Karolinger och Påve · Se mer »
Pippin av Herstal
Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre, född 635, död 16 december 714, frankisk karolingisk maior domus 687-714.
Ny!!: Karolinger och Pippin av Herstal · Se mer »
Pippin den lille
Pippin den lilles sigill (ur Nordisk Familjebok, 2 uppl.) Pippin den lille, även Pippin den yngre eller Pippin III (fr. Pépin le bref), född cirka 715, död 24 september 768, var en frankisk kung, son till Karl Martell och Chrotrudis och sedermera far till den framtida kejsar Karl den store.
Ny!!: Karolinger och Pippin den lille · Se mer »
Rhenlandet
Mellersta Rhens västbank. Rhenlandet (Rheinland) har historiskt betecknat flera olika områden i västra Tyskland längs med nedre och mellersta Rhenfloden ner mot gränsen till dagens Nederländerna.
Ny!!: Karolinger och Rhenlandet · Se mer »
Saxare
Anglers, saxares och jutars bosättningar i England vid 600-talet. Saxarna var en germansk folkstam från gamla Sachsen i nuvarande nordvästra Tyskland det vill säga Niedersachsen, men ej nuvarande Sachsen.
Ny!!: Karolinger och Saxare · Se mer »
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Ny!!: Karolinger och Tysk-romerska riket · Se mer »
600-talet
Muhammeds död år 632 fram till mitten av 700-talet räknas som islams guldålder.
Ny!!: Karolinger och 600-talet · Se mer »
700-talet
Ingen beskrivning.
Ny!!: Karolinger och 700-talet · Se mer »
751
751 (DCCLI) var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 751 · Se mer »
768
768 (DCCLXVIII) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 768 · Se mer »
800
800 (DCCC) var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 800 · Se mer »
843
843 (DCCCXLIII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 843 · Se mer »
870
870 (DCCCLIII) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 870 · Se mer »
887
887 (DCCCLXXXVII) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 887 · Se mer »
900-talet
Vikingarnas färder''' i norr, öst, syd och väst år 793–1000. Under 900-talet når Vikingatiden sin zenit.
Ny!!: Karolinger och 900-talet · Se mer »
911
911 (CMXI) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 911 · Se mer »
987
987 (CMLXXXVII) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Karolinger och 987 · Se mer »
Omdirigerar här:
Karolingerna, Karolingertiden, Karolingisk, Karolingiska dynastin, Karolingiska imperiet, Karolingiska riket, Karolingiska ätten.
