Snabbare tillgång än webbläsare!
22 relationer: Additament, Arvmonarki, Danmark, Envälde, Folketinget, Frihetstiden, Högsta domstolen, Karl XI, Karl XII, Kung, Kungadömet av Guds nåde, Påbud, Riksdagen 1680, Riksdagen 1719, Stånd (samhällsklass), Sveriges riksråd, Sveriges ståndsriksdag, Teori, Ulrika Eleonora, 1600-talet, 1634 års regeringsform, 1720 års regeringsform.
Additament
Additament betecknar tillägg, bihang eller senare tillkommen ändring, särskilt till statsrättsliga författningar, mellanfolkliga eller internationella fördrag.
Ny!!: Karolinska enväldet och Additament · Se mer »
Arvmonarki
Arvmonarki är en form av monarki där titeln går i arv inom en familj eller släkt.
Ny!!: Karolinska enväldet och Arvmonarki · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Karolinska enväldet och Danmark · Se mer »
Envälde
Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.
Ny!!: Karolinska enväldet och Envälde · Se mer »
Folketinget
Folketinget är Danmarks, inklusive Grönland och Färöarna, lagstiftande församling.
Ny!!: Karolinska enväldet och Folketinget · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Karolinska enväldet och Frihetstiden · Se mer »
Högsta domstolen
Högsta domstolen används på svenska som en allmän benämning på den högsta juridiska beslutsinstansen i flera länder.
Ny!!: Karolinska enväldet och Högsta domstolen · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Karolinska enväldet och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Karolinska enväldet och Karl XII · Se mer »
Kung
Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.
Ny!!: Karolinska enväldet och Kung · Se mer »
Kungadömet av Guds nåde
Kungadömet av Guds nåde är en legitimeringsprincip vars grundsats är att monarken är insatt i sitt ämbete av Gud (se kröning).
Ny!!: Karolinska enväldet och Kungadömet av Guds nåde · Se mer »
Påbud
Ett påbud är en uppmaning som man i vissa fall måste följa.
Ny!!: Karolinska enväldet och Påbud · Se mer »
Riksdagen 1680
Under Riksdagen 1680 yrkade de lägre stånden på reduktion, men adeln spjärnade emot.
Ny!!: Karolinska enväldet och Riksdagen 1680 · Se mer »
Riksdagen 1719
Riksdagen 1719 hölls i Stockholm.
Ny!!: Karolinska enväldet och Riksdagen 1719 · Se mer »
Stånd (samhällsklass)
Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.
Ny!!: Karolinska enväldet och Stånd (samhällsklass) · Se mer »
Sveriges riksråd
Riksrådet, Det svenska rådet, var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen.
Ny!!: Karolinska enväldet och Sveriges riksråd · Se mer »
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Ny!!: Karolinska enväldet och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Karolinska enväldet och Teori · Se mer »
Ulrika Eleonora
Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Ny!!: Karolinska enväldet och Ulrika Eleonora · Se mer »
1600-talet
1600-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1600 och 31 december 1699.
Ny!!: Karolinska enväldet och 1600-talet · Se mer »
1634 års regeringsform
1634 års regeringsform var Sveriges första regeringsform, men hade ej karaktär av grundlag.
Ny!!: Karolinska enväldet och 1634 års regeringsform · Se mer »
1720 års regeringsform
1720 års regeringsform antogs av Sveriges riksdag 2 maj 1720 (se: Riksdagen 1720) och utgjorde grunden för frihetstidens statsskick.
Ny!!: Karolinska enväldet och 1720 års regeringsform · Se mer »
