Snabbare tillgång än webbläsare!
23 relationer: Andra Vatikankonciliet, Apostoliska trosbekännelsen, Augustinus, Den apostoliska traditionen, Dop, Förbön, Grekiska, Gudstjänst, Herrens bön, Katekes, Kateket, Konfirmation, Konstantin den store, Konvertering (religion), Kristendom, Matteusevangeliet, Nattvard, Predikan, Religion, Romersk-katolska kyrkan, Troendedop, Trosbekännelse, Välsignelse.
Andra Vatikankonciliet
Processionen vid öppnandet av Andra Vatikankonciliet Andra Vatikankonciliet, informellt ibland Vatikan II, var ett koncilium i Romersk-katolska kyrkan som hölls i fyra sessioner mellan 1962 och 1965.
Ny!!: Katekumen och Andra Vatikankonciliet · Se mer »
Apostoliska trosbekännelsen
Sankt Olofs kyrka utanför Simrishamn. Den apostoliska trosbekännelsen (latin: symbolum Apostolicum eller enbart Apostolicum) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola.
Ny!!: Katekumen och Apostoliska trosbekännelsen · Se mer »
Augustinus
Aurelius Augustinus (Augustinus av Hippo), född 13 november 354 i Tagaste i Numidien (nuvarande Souk Ahras i Algeriet), död 28 augusti 430 i Hippo Regius (nuvarande Annaba i Algeriet), var biskop i Hippo Regius och filosof, teolog, retoriker och kyrkofader.
Ny!!: Katekumen och Augustinus · Se mer »
Den apostoliska traditionen
Den apostoliska traditionen (lat. Traditio apostolica) är en skrift, av de flesta forskare tidigare tillskriven Hippolytos, från 200-talets första hälft som tar upp ämnen som hur kyrkolivet, gudstjänster och sakrament ska vara utformade.
Ny!!: Katekumen och Den apostoliska traditionen · Se mer »
Dop
Dop inom tidig kristen konst. Dop är den övergångsrit genom vilken någon upptas i den kristna kyrkans gemenskap.
Ny!!: Katekumen och Dop · Se mer »
Förbön
Förbönsbok i Fru Alstads kyrka. Brev med förböner sätts fast vid den västra muren i Jerusalem. Förbön är en särskild form av bön.
Ny!!: Katekumen och Förbön · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Katekumen och Grekiska · Se mer »
Gudstjänst
Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.
Ny!!: Katekumen och Gudstjänst · Se mer »
Herrens bön
Herrens bön på serbiska (längst upp), engelska (näst längst upp), svenska (mitten), danska (näst längst ner) och norska (längst ner). Herrens bön på kyrkslaviska. Herrens bön på Arameiska. Herrens bön, även Fader vår eller Vår Fader, är kristendomens mest centrala bön.
Ny!!: Katekumen och Herrens bön · Se mer »
Katekes
Codex Manesse, fol. 292v, ''Der Schulmeister von Eßlingen''. Perth, 1785). En katekes (av klassisk grekiska: κατήχησις "undervisning") är en summering av doktriner, traditionellt en lärobok för undervisning i kristen tro.
Ny!!: Katekumen och Katekes · Se mer »
Kateket
En kateket är en lärare som driver katekisation, eller den som undervisar katekumenerna i den kristna trosläran i avsikt att de ska motta dopet.
Ny!!: Katekumen och Kateket · Se mer »
Konfirmation
Konfirmationsvälsignelse i Norska kyrkan. Konfirmation (latin: confirmatio, bekräftelse) är det kristna dopets bekräftelse genom en kyrklig akt.
Ny!!: Katekumen och Konfirmation · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: Katekumen och Konstantin den store · Se mer »
Konvertering (religion)
Konvertering, konversion, (av latinets convertere, "vända om") innebär att byta religion eller trossamfund, alltså att gå från att mer eller mindre aktivt ha bekänt sig till en trosuppfattning till att aktivt bekänna sig till en annan trosuppfattning.
Ny!!: Katekumen och Konvertering (religion) · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Katekumen och Kristendom · Se mer »
Matteusevangeliet
Matteusevangeliet är det enligt kyrkan främsta av de synoptiska evangelierna.
Ny!!: Katekumen och Matteusevangeliet · Se mer »
Nattvard
Den heliga mässan firas enligt den extraordinarie formen av den latinska riten. Nattvarden, även eukaristi, kommunionen eller altarets sakrament, är den mest särpräglade ritualen i den kristna religionen.
Ny!!: Katekumen och Nattvard · Se mer »
Predikan
Predikan (latin praedicare ’utropa’) eller förkunnelse är de tal och anföranden som religiösa lärare håller för att utlägga innehållet i sin tro och vinna anslutning till denna, samt uppmuntra till ett liv i enlighet med den.
Ny!!: Katekumen och Predikan · Se mer »
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Ny!!: Katekumen och Religion · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Katekumen och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Troendedop
Troendedop 1886) Ett troendedop (credobaptism), även kallat vuxendop, omvändelsedop, baptistiskt dop, medvetet dop, bibliskt dop eller bekännelsedop, är ett dop av en person på dennes egen begäran, till skillnad från barndop som utförs på spädbarn.
Ny!!: Katekumen och Troendedop · Se mer »
Trosbekännelse
Ett flertal religioner har en eller flera klart formulerade trosbekännelser.
Ny!!: Katekumen och Trosbekännelse · Se mer »
Välsignelse
En välsignelse är en formel uttalad över någon eller något för att förmedla välgång och lycka och motsatsen till förbannelse.
Ny!!: Katekumen och Välsignelse · Se mer »
