Snabbare tillgång än webbläsare!
334 relationer: Adolf von Baeyer, Affinitet, Aggregationstillstånd, Aktiveringsenergi, Al-Kindi, Albertus Magnus, Alexander den store, Alhazen, Alkalimetall, Alkalisk jordartsmetall, Alkemi, Analytisk kemi, Anaxagoras, Anaximenes, Andreas Libavius, Anilin, Antibiotikum, Antikens Grekland, Antoine Lavoisier, Apotek, Arabiska, Arche, Aristoteles, Arrhenius ekvation, Astrokemi, Astronomi, Atom, Atomism, Atomkärna, Atomnummer, Atomradie, Atomteori, August Kekulé, August Wilhelm von Hofmann, Avogadros tal, Baryon, BBC, Bekämpningsmedel, Bensen, Beräkningskemi, Biblioteket i Alexandria, Biokemi, Biologi, Biomassa (ekologi), Biruni, Blöja, Bose–Einstein-kondensat, Boyles lag, Brons, Byggnadsmaterial, ..., CAS-nummer, Claude Louis Berthollet, Compendium of Chemical Terminology, D-blocket, De vises sten, Dipol-dipolbindning, Dissociation (kemi), Dmitrij Mendelejev, Dussin, Dynamisk jämvikt, Eilhard Mitscherlich, Ekosystem, Eld, Elektrokemi, Elektron, Elektronegativitet, Elektronkonfiguration, Elektronspinnresonans, Elementarpartikel, Empedokles, Empiri, Empirisk formel, Endoterm reaktion, Energi, Entitet, Entropi, Epikuros, Etanol, Etymologi, Europa, Exoterm reaktion, Experiment, F-blocket, Farmakologi, Fast form, Fermioniskt kondensat, Ferromagnetism, Fission, Flogiston, Flytande kristall, Forntida Egypten, Fotokemi, Francis Bacon, Fri energi, Friedrich Wöhler, Fritt elektronpar, Fysik, Fysikalisk kemi, Garvning, Gas, Gödsel, Geber, Genetik, Geokemi, Geologi, Georg Stahl, Georgius Agricola, Gibbs fasregel, Gibbs fria energi, Gilbert Newton Lewis, Glas, Gram, Graviditet, Grön kemi, Grundämne, Guld, Haber–Bosch-processen, Halogen, Hårdhet, Henry Cavendish, Humphry Davy, Hydrogenering, Iatrokemi, Immunhistokemi, Indigo (färgämne), Intermediat, International Union of Pure and Applied Chemistry, Internationella byrån för mått och vikt, Isomorfi, Isotop, Isotoptabell, Jan Baptista van Helmont, Jämvikt, Järn, Jäsning, Jöns Jacob Berzelius, Jean-Baptiste Dumas, Jeremias Benjamin Richter, Johann Rudolph Glauber, John Dalton, Jon, Jonbindning, Jordbruk, Jordens atmosfär, Joseph Louis Gay-Lussac, Joseph Priestley, Justus von Liebig, Kärnfusion, Kärnkemi, Kärnmagnetisk resonans, Kärnreaktion, Kölns universitet, Kemikalie, Kemins historia, Kemisk bindning, Kemisk biologi, Kemisk energi, Kemisk förening, Kemisk fysik, Kemisk jämvikt, Kemisk process, Kemisk reaktion, Kemisk termodynamik, Kemist, Kemiteknik, Kemiundervisning, Kilogram, Kinetik (kemi), Kisel, Klassisk fysik, Klorid, Kol, Kolera, Kolisotoper, Komplex (kemi), Koncentration, Koncept, Kondenserade materiens fysik, Kovalent bindning, Kristall, Kristallstruktur, Kromatografi, Krut, Kvantkemi, Kvantmekanik, Kvark, Kväve, Kvävefixering, Laboratorium, Lack, Lagen om massans bevarande, Latin, Läkemedel, Läkemedelskemi, Löslighet, Lösning (kemi), Legering, Leiden X-papyrusen, Leukippos, Lim, Lista över grundämnen, Litium, Ljus, Louis Jacques Thénard, Louis Nicolas Vauquelin, Lucretius, Ludwig Boltzmann, Magnetism, Martin Heinrich Klaproth, Massa, Mat, Materia, Material, Materialvetenskap, Målarfärg, Metallbindning, Metallorganisk kemi, Metallurgi, Michael Faraday, Michel-Eugène Chevreul, Miljökemi, Molekyl, Molekylär geometri, Molekylärbiologi, Molekylfysik, Molekylorbital, Nanoteknik, National Institute of Standards and Technology, Natriumklorid, Naturalis Historia, Naturvetenskap, Nervsystemet, Neurokemi, Neutron, Nomenklatur, Nukleinsyra, Oenologi, Ogräs, Omlagring, Oorganisk kemi, Organisk kemi, Organism, Osäkerhetsprincipen, Oxford University Press, Oxidation, Oxidationstal, Oxidationstillstånd, P-blocket, Papper, Paracelsus, Paramagnetism, Peptid, Periodiska systemet, Petrokemi, Plasma, Platon, Plinius den äldre, Polymer, Preventivmedel, Proton, Protovetenskap, Pseudonym, Radioaktivitet, Raimundus Lullus, Razi, Reaktant, Reaktionsformel, Reaktionsmekanism, Redskap, René Descartes, Reningsverk, Robert Boyle, Roger Bacon, Rumtid, S-blocket, Salt, Salter, Samlag, Signalsubstans, Sjukdom, Skadedjur, Socker, Spanien, Spektrallinje, Spektroskopi, Spontan process, Statisk jämvikt, Statistisk mekanik, Stål, Stearin, Stockholmspapyrusen, Subatomär partikel, Substans, Superkritisk vätska, Svavelväte, Syra, Syra-basreaktion, Syre, Temperatur, Teoretisk kemi, Termokemi, Textil, Thales, Tillsats (plasttillverkning), Toxikologi, Transmutation, Trippelpunkt, Trivialnamn, Tryck, Tungt vatten, Tvål, Uran, Urinsyra, Valenselektron, Van der Waals-kraft, Vatten, Vattenverk, Värme, Väte, Vätebindning, Vätejon, Vätska, Vetenskaplig metod, Vin, Visdomens hus, VSEPR-teorin, Werner Heisenberg, Ytkemi, 428, 500, 526, 547, 570, 625. Förläng index (284 mer) »
Adolf von Baeyer
Johann Friedrich Wilhelm Adolf Ritter von Baeyer, född 31 oktober 1835 i Berlin, död 20 augusti 1917 i Starnberg, var en tysk kemist, son till geodeten Johann Jacob Baeyer.
Ny!!: Kemi och Adolf von Baeyer · Se mer »
Affinitet
Den första affinitetstabellen från 1718, utformad av den franske kemisten Étienne François Geoffroy. Affinitet, från latinska affinitas (släktskap), är en beteckning för interaktioner mellan grundämnen eller kemiska föreningar, den "dragningskraft" som gör att dessa reagerar med varandra, det vill säga bildar andra föreningar.
Ny!!: Kemi och Affinitet · Se mer »
Aggregationstillstånd
'''Stearinljuset är fast, men övergår till flytande högst upp.'''Lågan består i den starkast lysande delen av plasma, medan den närmast omgivande luften är en gasblandning, som är så varm att den glöder (auran). Tre vanliga aggregationstillstånd: gas, flytande och fast. Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform och är de olika former som ett ämne kan befinna sig i beroende på temperatur och tryck.
Ny!!: Kemi och Aggregationstillstånd · Se mer »
Aktiveringsenergi
Aktiveringsenergi kan bli lägre med en katalysator (blå kurva). Aktiveringsenergi är inom kemi den energi som krävs för att starta en viss process eller kemisk reaktion.
Ny!!: Kemi och Aktiveringsenergi · Se mer »
Al-Kindi
Abū Yūsuf Yaʻqūb ibn Isḥāq al-Kindī (arabiska أبو يوسف يعقوب إبن إسحاق الكندي), kort Al-Kindi, levde 800-873 e.Kr.
Ny!!: Kemi och Al-Kindi · Se mer »
Albertus Magnus
Albertus Magnus, även Albert den store, Albert av Köln, född 1206 i Lauingen, Bayern, död 15 november 1280 i Köln, Tyskromerska riket, var en tysk filosof, teolog och naturforskare.
Ny!!: Kemi och Albertus Magnus · Se mer »
Alexander den store
Alexander den store eller Alexander III (grekiska: eller), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död.
Ny!!: Kemi och Alexander den store · Se mer »
Alhazen
Alhazen, Ibn al-Haitam, eller Muhammed ibn al-Hasan (arabiska: أبو علي الحسن بن الحسن بن الهيثم, Abū ʿAlī al-Ḥasan ibn al-Ḥasan), född 965 i Basra (nuvarande Irak), död 1038 troligen i Kairo, var en matematiker, astronom, och fysiker, en av optikens pionjärer.
Ny!!: Kemi och Alhazen · Se mer »
Alkalimetall
Cesium är en alkalimetall. En alkalimetall (av arabiska: al-qaly, aska, soda) är ett metalliskt grundämne som ingår i det periodiska systemets grupp 1.
Ny!!: Kemi och Alkalimetall · Se mer »
Alkalisk jordartsmetall
En alkalisk jordartsmetall eller alkalisk jordmetall är en metall i det periodiska systemets grupp 2.
Ny!!: Kemi och Alkalisk jordartsmetall · Se mer »
Alkemi
"Alkemisten", målning av William Fettes Douglas. Alkemi (arabiska الكمياء al-kimia, ’kemin’) kallas den äldre tidens vetenskap som var förstadium, en protovetenskap, ur vilket den moderna vetenskapliga kemin växte fram.
Ny!!: Kemi och Alkemi · Se mer »
Analytisk kemi
Lavoisier, Wilhelm Ostwald och Gustav Kirchhoff Analytisk kemi en gren inom kemin som inriktar sig på undersökning av prover för att fastställa ämnets natur, hur det är uppbyggt, vad det innehåller och hur mycket av respektive ämne det innehåller.
Ny!!: Kemi och Analytisk kemi · Se mer »
Anaxagoras
Anaxagoras Anaxagóras (grekiska Αναξαγόρας, latinskt uttal: Anaxágoras), född 500/488 i Klazomenai, död i exil 428 f.Kr., var en grekisk filosof, försokratiker som kom till Aten 464 f.Kr. Nedslagskratern Anaxagoras på månen och asteroiden 4180 Anaxagoras är uppkallade efter honom.
Ny!!: Kemi och Anaxagoras · Se mer »
Anaximenes
Anaximenes (Ἀναξιμένης), född 585 i Miletos, död 525 f.Kr., var elev till Anaximander vars läror han vidareutvecklade.
Ny!!: Kemi och Anaximenes · Se mer »
Andreas Libavius
Andreas Libavius. Andreas Libavius (även Basilius de Varna, Libau), född 1555 i Halle an der Saale, död 25 juli 1616 i Coburg, var en tysk kemist.
Ny!!: Kemi och Andreas Libavius · Se mer »
Anilin
Anilin är en kemisk förening med formeln C6H5NH2.
Ny!!: Kemi och Anilin · Se mer »
Antibiotikum
Test av antibiotikas hämmande verkan på bakterietillväxt. Antibiotikum (plural: antibiotika) (från grekiska anti, mot, och bios, liv) läkemedel som verkar mot bakterier.
Ny!!: Kemi och Antibiotikum · Se mer »
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Ny!!: Kemi och Antikens Grekland · Se mer »
Antoine Lavoisier
Antoine Laurent de Lavoisier, född 26 augusti 1743 i Paris, död 8 maj 1794 i Paris, var en fransk naturforskare som har kallats "den moderna kemins fader".
Ny!!: Kemi och Antoine Lavoisier · Se mer »
Apotek
Ett apotek i Storbritannien. Självplockshyllor (egenvård) på ett apotek i Norge. Apotek (grekiska apotheke, "förråd") är en lokal eller butik för beredning och försäljning av läkemedel.
Ny!!: Kemi och Apotek · Se mer »
Arabiska
Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.
Ny!!: Kemi och Arabiska · Se mer »
Arche
Arche (ἀρχή) var de försokratiska naturfilosofernas urämne, alltings ursprung, kring vilket de vävde sina naturfilosofiska teorier om materiens uppbyggnad.
Ny!!: Kemi och Arche · Se mer »
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Ny!!: Kemi och Aristoteles · Se mer »
Arrhenius ekvation
Arrhenius ekvation är en ekvation som bestämmer en kemisk reaktions hastighet vid en viss temperatur genom att utgå från aktiveringsenergin och sannolikheten för lyckosamma kollisioner mellan molekylerna.
Ny!!: Kemi och Arrhenius ekvation · Se mer »
Astrokemi
Astrokemi, gränssnittet mellan astronomi och kemi, är studiet av förekomst av och reaktioner för grundämnen och molekyler i universum och deras interaktion med elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Kemi och Astrokemi · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Kemi och Astronomi · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Kemi och Atom · Se mer »
Atomism
Atomisten Demokritos Atomism är en filosofisk tendens eller inriktning, som vill lösa alla problem genom att bryta ned dem i någon form av minsta beståndsdelar och utifrån dessa minsta beståndsdelar förklara och lösa problemen.
Ny!!: Kemi och Atomism · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Kemi och Atomkärna · Se mer »
Atomnummer
Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
Ny!!: Kemi och Atomnummer · Se mer »
Atomradie
Atomradien är ett mått på storleken av atomer.
Ny!!: Kemi och Atomradie · Se mer »
Atomteori
Den moderna atommodellen Atomteorin, eller atomläran som det även kallas, har funnits sedan antiken, men blev först allmänt erkänd på 1800-talet.
Ny!!: Kemi och Atomteori · Se mer »
August Kekulé
Friedrich August Kekulé von Stradonitz, född 7 september 1829 i Darmstadt, död 13 juli 1896 i Bonn, var en tysk kemist, far till Stephan Kekulé von Stradonitz.
Ny!!: Kemi och August Kekulé · Se mer »
August Wilhelm von Hofmann
August Wilhelm von Hofmann, född 8 april 1818 i Giessen, död 5 maj 1892 i Berlin, var en tysk kemist.
Ny!!: Kemi och August Wilhelm von Hofmann · Se mer »
Avogadros tal
Amadeo Avogadro Avogadros tal, ofta kallad Avogadros konstant (förr även Loschmidts tal), är en fysikalisk konstant som anger antalet atomer eller molekyler i en mol av en substans.
Ny!!: Kemi och Avogadros tal · Se mer »
Baryon
Baryoner, från grekiskans βαρύς, barýs, "tung", är subatomära partiklar som består av tre kvarkar som alla har olika färgladdning.
Ny!!: Kemi och Baryon · Se mer »
BBC
Broadcasting House i centrala London. Huvudkontor för BBC sedan 2013 där bland annat BBC News och flera nationella radionätverk har sitt säte. British Broadcasting Corporation (BBC) är ett statligt brittiskt public service-företag för TV- och radioverksamhet, i första hand finansierat genom licensintäkter men även från intäkter i det kommersiella bolaget BBC Studios.
Ny!!: Kemi och BBC · Se mer »
Bekämpningsmedel
Flygbesprutning. Ett bekämpningsmedel (pesticid) är en kemikalie som är avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt reglera tillväxt av skadliga organismer.
Ny!!: Kemi och Bekämpningsmedel · Se mer »
Bensen
Bensen (C6H6) är det enklaste aromatiska kolvätet.
Ny!!: Kemi och Bensen · Se mer »
Beräkningskemi
Beräkningskemi är en gren inom kemin som använder datorer som hjälp för att lösa kemiska problem.
Ny!!: Kemi och Beräkningskemi · Se mer »
Biblioteket i Alexandria
Inskription från år 56 e.Kr., där Biblioteket i Alexandria omtalas. Biblioteket i Alexandria var under antiken det största biblioteket i världen och gjorde Alexandria till ett ledande lärdomscentrum.
Ny!!: Kemi och Biblioteket i Alexandria · Se mer »
Biokemi
Schematisk bild av proteinet hemoglobin. Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.
Ny!!: Kemi och Biokemi · Se mer »
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Ny!!: Kemi och Biologi · Se mer »
Biomassa (ekologi)
Biomassa är materia som ingår i levande organismer i ett givet sammanhang, ofta i ett område, och kan innefatta alla förhandenvarande arter eller bara utvalda arter.
Ny!!: Kemi och Biomassa (ekologi) · Se mer »
Biruni
al-Birunis ritning av månfaserna. Abu Rayhan Mohammad Ebn-e Ahmad Biruni (persiska: ابوریحان بیرونی; arabiska ابو الريحان محمد بن احمد البيروني), ofta bara al-Biruni, var en persisk vetenskapsman född 973 i Kath (nuvarande Beruniy i Uzbekistan), död 1048 i Ghazni i nuvarande Afghanistan.
Ny!!: Kemi och Biruni · Se mer »
Blöja
Barn i samband med blöjbyte Blöja av typen allt-i-ett Flickan till höger bär en blöja Blöja är ett absorberande plagg och används av personer som saknar kontroll över urin, avföring eller båda.
Ny!!: Kemi och Blöja · Se mer »
Bose–Einstein-kondensat
Bose–Einstein-kondensat av rubidiumatomer vid 170 nanokelvin. Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer.
Ny!!: Kemi och Bose–Einstein-kondensat · Se mer »
Boyles lag
isoterm. Boyles lag, uppkallad efter Robert Boyle som beskrev lagen 1662, även kallad Boyle-Mariottes lag efter Edme Mariotte, som oberoende av Boyle gjorde samma upptäckt 1679, säger att volymen av en ideal gas vid konstant temperatur är omvänt proportionell mot gasens tryck, alltså: för volymen V och trycket P. Detta kan lika gärna uttryckas som att produkten av en gas tryck och volym är konstant, vid konstant temperatur.
Ny!!: Kemi och Boyles lag · Se mer »
Brons
Halsring av brons från bronsåldern, funnen i Värmland Bronsspänne från ca 800 e.Kr., funnet på Gotland. En av Benin-bronserna, från Afrika, 1500-tal. Brons är benämningen på rödaktiga legeringar med koppar och andra metaller, vanligen tenn.
Ny!!: Kemi och Brons · Se mer »
Byggnadsmaterial
Vid byggandet och underhållet av en byggnad används ett mycket stort antal olika material.
Ny!!: Kemi och Byggnadsmaterial · Se mer »
CAS-nummer
CAS-nummer är unika numeriska identifierare för kemiska föreningar, polymerer, biologiska sekvenser, mixer och legeringar.
Ny!!: Kemi och CAS-nummer · Se mer »
Claude Louis Berthollet
Claude Louis Berthollet, född 9 december 1748 i Talloires, Frankrike, död 6 november 1822 i Arcueil, Frankrike, var en fransk kemist och läkare.
Ny!!: Kemi och Claude Louis Berthollet · Se mer »
Compendium of Chemical Terminology
Compendium of Chemical Terminology är en bok publicerad av International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) som innehåller internationellt accepterade definitioner av termer inom ämnet kemi.
Ny!!: Kemi och Compendium of Chemical Terminology · Se mer »
D-blocket
D-blocket är blått D-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 3-12 i periodiska systemet, det vill säga övergångsmetallerna.
Ny!!: Kemi och D-blocket · Se mer »
De vises sten
De vises sten är ett fiktivt ämne med mirakulösa egenskaper.
Ny!!: Kemi och De vises sten · Se mer »
Dipol-dipolbindning
Dipol-dipolbindningar är en typ av intermolekylär bindning som uppstår när två eller flera polära molekyler binds till varandra av laddningarna i de enskilda molekylerna.
Ny!!: Kemi och Dipol-dipolbindning · Se mer »
Dissociation (kemi)
Dissociation är inom kemin en upplösning av en kemisk förening i mindre beståndsdelar, exempelvis brytande av jonbindningar när salter löses i vatten eller något annat lösningsmedel, eller när en syremolekyl lämnar hemoglobin i blodet.
Ny!!: Kemi och Dissociation (kemi) · Se mer »
Dmitrij Mendelejev
Dimitrij Mendelejevs periodiska system från 1871 med luckor (-) för ytterligare ämnen. Dimitrij Ivanovitj Mendelejev (ryska: Дмитрий Иванович Менделеев, uttal), född 8 februari 1834, död i lunginflammation 2 februari 1907, var en rysk kemist och professor, som blev berömd som upphovsmannen till det periodiska systemet.
Ny!!: Kemi och Dmitrij Mendelejev · Se mer »
Dussin
munkar Dussin är en antalsenhet.
Ny!!: Kemi och Dussin · Se mer »
Dynamisk jämvikt
En dynamisk jämvikt är ett balanstillstånd där två motverkande processer sker med samma hastighet.
Ny!!: Kemi och Dynamisk jämvikt · Se mer »
Eilhard Mitscherlich
Eilhard Mitscherlich, född 7 januari 1794 i Neuende, numera en stadsdel i Wilhelmshaven, död 28 augusti 1863 i Berlin, var en tysk kemist.
Ny!!: Kemi och Eilhard Mitscherlich · Se mer »
Ekosystem
Ett korallrev kan ses som ett ekosystem. Ett ekosystem är ett avgränsat område i naturen som vi valt att betrakta som ett system, det vill säga en helhet, för att lättare kunna studera det.
Ny!!: Kemi och Ekosystem · Se mer »
Eld
Eld. Börjar matoljan brinna kan man enkelt kväva elden med ett kastrullock, försöker man släcka den med vatten blir det lätt som på bilden. Matoljan håller en hög temperatur, vatten sjunker ner i oljan och blir ånga och sprider snabbt brinnande olja. På bilden ser man behållaren med ungefär en liter olja som brandmannen häller cirka en liter vatten på. Eld är det fenomen som uppstår när en gas genomgår en koncentrationsstyrd, exoterm, kemisk reaktion som inbegriper oxidation (förbränning) av ett brännbart ämne, i tekniska sammanhang benämnt bränsle.
Ny!!: Kemi och Eld · Se mer »
Elektrokemi
John Daniell och Michael Faraday; båda räknas som elektrokemins grundare idag. Elektrokemi är den del av den fysikaliska kemin som beskriver samspelet mellan elektricitet och kemiska föreningar.
Ny!!: Kemi och Elektrokemi · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Kemi och Elektron · Se mer »
Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.
Ny!!: Kemi och Elektronegativitet · Se mer »
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.
Ny!!: Kemi och Elektronkonfiguration · Se mer »
Elektronspinnresonans
Energiskillnaden mellan spinn-upp och spinn-ner av en elektron i ett magnetfält Elektronspinnresonans (ESR), elektronparamagnetisk resonans (EPR)http://www.ne.se/elektronspinnresonans - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 19oct 2013 eller paramagnetisk elektronresonans (också EPR) är en spektroskopiteknik där man studerar resonansfrekvensen för oparade elektroner i olika ämnen (metaller, joner och molekyler).
Ny!!: Kemi och Elektronspinnresonans · Se mer »
Elementarpartikel
Standardmodellens elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.
Ny!!: Kemi och Elementarpartikel · Se mer »
Empedokles
Empedokles (grek. Ἐμπεδοκλῆς), född omkring 490 f.Kr., död omkring 434 f.Kr., var en grekisk filosof, poet och statsman, bosatt i Agrigentum, en grekisk koloni på Sicilien.
Ny!!: Kemi och Empedokles · Se mer »
Empiri
Empiri (av grekiska ἐμπειρία, erfarenhet) innefattar erfarenheter och sinnesintryck som ligger till grund för upplevelse, tolkning eller slutledning.
Ny!!: Kemi och Empiri · Se mer »
Empirisk formel
En empirisk formel anger förhållandet (med minsta möjliga heltal) mellan antal atomer av de olika slagen i en kemisk förening.
Ny!!: Kemi och Empirisk formel · Se mer »
Endoterm reaktion
En endoterm reaktion är en kemisk reaktion som upptar värme ur sin omgivning.
Ny!!: Kemi och Endoterm reaktion · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Kemi och Energi · Se mer »
Entitet
Entitet (av latin entitas, avledning av ens, 'det som är', pres. part. av esse, 'vara') är en i filosofin använd term för någonting överhuvudtaget; det måste alltså inte vara ett fysiskt ting, utan en entitet kan lika gärna utgöras av exempelvis en idé eller en teori, och understundom även mytologiskt väsen.
Ny!!: Kemi och Entitet · Se mer »
Entropi
Entropi är en fysikalisk tillståndsfunktion, betecknad S. Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
Ny!!: Kemi och Entropi · Se mer »
Epikuros
Epikuros (grekiska: Επίκουρος,, latin: Epicurus), född 341 f.Kr. på Samos, död 270 f.Kr. i Aten, var en grekisk filosof och grundaren av epikurismen.
Ny!!: Kemi och Epikuros · Se mer »
Etanol
Etanol (även etylalkohol), i dagligt tal "alkohol" eller "sprit", med den kemiska formeln C2H5OH.
Ny!!: Kemi och Etanol · Se mer »
Etymologi
Etymologi är läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling.
Ny!!: Kemi och Etymologi · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Kemi och Europa · Se mer »
Exoterm reaktion
En exoterm reaktion, från grekiskans Exo- för ut och Thermes- för värme, är en kemisk reaktion där värme avges.
Ny!!: Kemi och Exoterm reaktion · Se mer »
Experiment
I modulen Spacelab som medföljde rymdfärjan genomfördes experiment i tyngdlöshet. Vid Apollo 15:s vistelse på månen visar David Scott att en hammare och fjäder faller lika snabbt i vakuum. Ett experiment är en vetenskaplig prövning av en hypotes, teori eller konstruktion.
Ny!!: Kemi och Experiment · Se mer »
F-blocket
F-blocket är senapsgult F-blocket är en grupp av grundämnen där elektronerna med högst energi finns i f-orbitaler i grundtillståndet.
Ny!!: Kemi och F-blocket · Se mer »
Farmakologi
Farmakologi, ungefär läkemedelslära, är studiet av hur substanser interagerar med levande organismer för att åstadkomma en funktionsändring.
Ny!!: Kemi och Farmakologi · Se mer »
Fast form
Isbitar, vatten i fast form. Kristaller av natriumklorid. Fast form, även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånden och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma.
Ny!!: Kemi och Fast form · Se mer »
Fermioniskt kondensat
Fermioniskt kondensat (eller Fermi-Dirac-kondensat) är ett supraflytande aggregationstillstånd som bildas av fermioner vid låga temperaturer.
Ny!!: Kemi och Fermioniskt kondensat · Se mer »
Ferromagnetism
Ferromagnetiskt ordnade spinn inom domän. Domän med magnetisering parallellt med det externa fältet dominerar. Ferromagnetism är en form av magnetiskt fenomen som vissa material uppvisar (andra besläktade magnetiska fenomen är ferrimagnetism och antiferromagnetism).
Ny!!: Kemi och Ferromagnetism · Se mer »
Fission
Schematisk bild av en fissionsprocess. uranatom bombarderas med en neutron mot den klyvningsbara atomkärnan. Kärnan blir då instabil, vilket leder till att atomkärnan går i bitar. Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning.
Ny!!: Kemi och Fission · Se mer »
Flogiston
Flogiston (från grekiskans φλογιστόν, neutrum av φλογιστός, "brännbar"; ytterst av φλόξ, "flamma") var namnet på ett hypotetiskt ämne som man förr trodde ingick i alla brännbara ämnen och som antogs försvinna när dessa förbrändes.
Ny!!: Kemi och Flogiston · Se mer »
Flytande kristall
Flytande kristaller (en. liquid crystals) är en klass av molekyler som under vissa omständigheter har faser som uppvisar ett isotropiskt och flödeslikt beteende, och under andra omständigheter uppvisar direkt motsatsen; anisotropisk strukturlik ordning.
Ny!!: Kemi och Flytande kristall · Se mer »
Forntida Egypten
Det forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som i dag är den moderna staten Egypten.
Ny!!: Kemi och Forntida Egypten · Se mer »
Fotokemi
Våglängder i det elektromagnetiska spektrumet. Fotokemi, ett fält inom kemi, är studiet av interaktioner mellan atomer, små molekyler och elektromagnetisk strålning (framförallt synligt ljus samt infraröd och ultraviolett strålning).
Ny!!: Kemi och Fotokemi · Se mer »
Francis Bacon
Francis Bacon, 1:e viscount Saint Albans, baron Verulam, född 22 januari 1561 i London, död 9 april 1626 i Highgate i London, var en engelsk filosof, advokat, vetenskapsman, statsman, författare och Englands lordkansler 1618–1621.
Ny!!: Kemi och Francis Bacon · Se mer »
Fri energi
Fri energi är ett begrepp inom termodynamiken, som talar om hur mycket arbete ett system kan utföra.
Ny!!: Kemi och Fri energi · Se mer »
Friedrich Wöhler
Friedrich Wöhler, född 31 juli 1800 i Eschersheim, idag ett distrikt i Frankfurt am Main, död 23 september 1882 i Göttingen, var en tysk kemist, mest känd för sin syntes av urea (urinämne) 1828.
Ny!!: Kemi och Friedrich Wöhler · Se mer »
Fritt elektronpar
Ett fritt elektronpar är ett par av valenselektroner som inte ingår i en bindning med andra elektroner.
Ny!!: Kemi och Fritt elektronpar · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Kemi och Fysik · Se mer »
Fysikalisk kemi
Fysikalisk kemi är en av kemins huvudgrenar, och använder fysik, framförallt termodynamik och kvantmekanik, för att förklara och studera kemiska fenomen på molekylnivå.
Ny!!: Kemi och Fysikalisk kemi · Se mer »
Garvning
Garverier i Marrakech Garvning av djurhudar och skinn är en procedur varigenom hud omvandlas till läder och är en form av konservering som syftar till att göra lädret mjukt och hållbart.
Ny!!: Kemi och Garvning · Se mer »
Gas
höger Gasklocka används för att förvara stora mängder gasbränsle. Många gaser är giftiga. Skyddsmask kan ge ett visst skydd. Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga.
Ny!!: Kemi och Gas · Se mer »
Gödsel
Gödsel, gödselmedel, gödningsmedel eller gödningsämne, är substanser som används för att förbättra jordmånen, inom trädgårds- och jordbruk, för att främst få de odlade växterna att växa snabbare.
Ny!!: Kemi och Gödsel · Se mer »
Geber
Europeiskt porträtt av Geber från 1400-talet. Codici Ashburnhamiani 1166, Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Geber (latiniserat namn; arabiska: جابر بن حيان, Abu Musa Jābir ibn Hayyān), född omkring 721 i Kufa (nuvarande Irak), död 776, var en persisk shiitisk kemist (alkemist), matematiker, astrolog, filosof, läkare, författare och farmakolog.
Ny!!: Kemi och Geber · Se mer »
Genetik
Illustration av hur ett dominant anlag ärvs. DNA Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen.
Ny!!: Kemi och Genetik · Se mer »
Geokemi
Geokemi är vetenskapen om den kemiska sammansättningen av geologiska ting.
Ny!!: Kemi och Geokemi · Se mer »
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Ny!!: Kemi och Geologi · Se mer »
Georg Stahl
Georg Ernst Stahl, född 22 oktober 1659 i Ansbach, död 14 maj 1734 i Berlin, var en tysk kemist och läkare.
Ny!!: Kemi och Georg Stahl · Se mer »
Georgius Agricola
'''Georgius Agricola''' '''Träsnitt''' ur Georgius Agricolas ''De re metallica'' (1556) Georgius Agricola, eller Georg Agricola, latinisering av Georg Pawer (Georg Bauer),, Agricola-Forschungszentrum Chemnitz.
Ny!!: Kemi och Georgius Agricola · Se mer »
Gibbs fasregel
Gibbs fasregel är en termodynamisk formel med namn efter Josiah Willard Gibbs som beskriver hur fasdiagram skall utformas.
Ny!!: Kemi och Gibbs fasregel · Se mer »
Gibbs fria energi
Josiah Willard Gibbs Gibbs fria energi, uppkallad efter Josiah Willard Gibbs, är en termodynamisk tillståndsfunktion given av sambandet: där H är entalpi; T är temperaturen och S är entropin.
Ny!!: Kemi och Gibbs fria energi · Se mer »
Gilbert Newton Lewis
Gilbert Newton Lewis, född 23 oktober 1875, död 23 mars 1946, var en amerikansk fysikalisk kemist.
Ny!!: Kemi och Gilbert Newton Lewis · Se mer »
Glas
En glaskula från Bretagne. Glas är en smälta som har stelnat till fast form utan att kristallisera, ett material som har en transformationspunkt eller ett transformationsområde, ett icke kristalliserat, fast material.
Ny!!: Kemi och Glas · Se mer »
Gram
Gram (SI-symbol: g) är en massenhet.
Ny!!: Kemi och Gram · Se mer »
Graviditet
En gravid kvinna i 26:e havandeskapsveckan. Graviditet eller havandeskap kallas det tillstånd hos kvinnan som uppstår när en befruktad äggcell utvecklas till ett embryo och sedan ett foster.
Ny!!: Kemi och Graviditet · Se mer »
Grön kemi
Grön kemi är ett tänkesätt som innebär att kemiska föreningar och synteser bör designas så att de är så miljövänliga som möjligt.
Ny!!: Kemi och Grön kemi · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Kemi och Grundämne · Se mer »
Guld
Guld (latin: aurum) är ett grundämne och mineral, med den kemiska beteckningen Au och atomnummer 79.
Ny!!: Kemi och Guld · Se mer »
Haber–Bosch-processen
Fritz Haber, 1919. Haber–Bosch-processen (alternativt Haber–Bosch-metoden) är en process för industriell framställning av ammoniak direkt från kvävgas och vätgas.
Ny!!: Kemi och Haber–Bosch-processen · Se mer »
Halogen
Halogenerna är en grupp grundämnen i periodiska systemets grupp 17.
Ny!!: Kemi och Halogen · Se mer »
Hårdhet
Durometer Hårdhet är en storhet för material och används bland annat i hållfasthetslära.
Ny!!: Kemi och Hårdhet · Se mer »
Henry Cavendish
Henry Cavendish, född 10 oktober 1731 i Nice, Frankrike, död 24 februari 1810 i London, var en brittisk kemist och fysiker.
Ny!!: Kemi och Henry Cavendish · Se mer »
Humphry Davy
Sir Humphry Davy. Sir Humphry Davy, född 17 december 1778 i Penzance i Cornwall, död 29 maj 1829 i Genève i Schweiz, var en brittisk kemist.
Ny!!: Kemi och Humphry Davy · Se mer »
Hydrogenering
Hydrogenering, äldre benämning hydrering, är en kemisk reaktion där vätgas (H2) adderas till en kemisk förening för att åstadkomma en reduktion.
Ny!!: Kemi och Hydrogenering · Se mer »
Iatrokemi
Iatrokemi var en medicinsk skola, utformad särskilt i mitten av 1600-talet som lärde, att omsättningen i kroppen ägde rum på grund av kemiska fermentativa processer, varvid som slutprodukter bildades antingen sura eller alkaliska ämnen.
Ny!!: Kemi och Iatrokemi · Se mer »
Immunhistokemi
Immunhistokemi (förkortas IHK) går ut på att man lokaliserar proteiner med hjälp av fluorescerande antikroppar som binder till specifika antigen.
Ny!!: Kemi och Immunhistokemi · Se mer »
Indigo (färgämne)
Indigo2,2’-bis(2,3-dihydro-3-oxoindolyliden) Indigo, indigotin (Indicum) är ett sedan länge känt och använt djupblått färgämne.
Ny!!: Kemi och Indigo (färgämne) · Se mer »
Intermediat
I kemi är ett intermediat ett reaktivt ämne som besitter ett lokalt energiminimum på en reaktionskoordinat.
Ny!!: Kemi och Intermediat · Se mer »
International Union of Pure and Applied Chemistry
IUPAC, International Union of Pure and Applied Chemistry, Internationella kemiunionen är en internationell oberoende organisation grundades 1919 och har sitt säte i Zürich i Schweiz, som vars medlemmar utgörs av de olika nationella kemiakademierna.
Ny!!: Kemi och International Union of Pure and Applied Chemistry · Se mer »
Internationella byrån för mått och vikt
Internationella byrån för mått och vikt (av franska Bureau international des poids et mesures, förkortat BIPM), är en tillsynsorganisation för meterkonventionen inrättad 1876 som arbetar under uppsikt av Allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence générale des poids et mesures, CGPM).
Ny!!: Kemi och Internationella byrån för mått och vikt · Se mer »
Isomorfi
Isomorfi betyder "samma form", och är ett uttryck som används inom bland annat matematiken för att beteckna ett visst slags likhet mellan olika strukturer.
Ny!!: Kemi och Isomorfi · Se mer »
Isotop
En nuklidkarta. En isotop av ett grundämne är en variant med ett specifikt antal neutroner.
Ny!!: Kemi och Isotop · Se mer »
Isotoptabell
Detta är en isotoptabell.
Ny!!: Kemi och Isotoptabell · Se mer »
Jan Baptista van Helmont
Jan Baptista van Helmont. Jan Baptista van Helmont, född 12 januari 1577 i Bryssel, död 30 december 1644, var en belgisk läkare.
Ny!!: Kemi och Jan Baptista van Helmont · Se mer »
Jämvikt
Jämvikt är ett begrepp inom bland annat mekanik och kemi.
Ny!!: Kemi och Jämvikt · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Kemi och Järn · Se mer »
Jäsning
En bröddeg som jäst och är redo att bakas färdig i ugn. Jäsning eller fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar utan syre.
Ny!!: Kemi och Jäsning · Se mer »
Jöns Jacob Berzelius
Jöns Jacob Berzelius, av sig själv och sin samtid kallad Jacob Berzelius, född 20 augusti 1779 i Väversunda sörgård i Väversunda sydväst om Vadstena, död 7 augusti 1848 i Stockholm, var en svensk friherre, kemist och naturforskare, som har fått epitetet "Den svenska kemins fader".
Ny!!: Kemi och Jöns Jacob Berzelius · Se mer »
Jean-Baptiste Dumas
Jean Baptiste Dumas, född den 15 juli 1800 i Alès, död den 11 april 1884 i Cannes, var en fransk kemist och politiker.
Ny!!: Kemi och Jean-Baptiste Dumas · Se mer »
Jeremias Benjamin Richter
Jeremias Benjamin Richter, född 10 mars 1762 i Hirschberg, Schlesien, död 14 april 1807 i Berlin, var en tysk kemist.
Ny!!: Kemi och Jeremias Benjamin Richter · Se mer »
Johann Rudolph Glauber
Johann Rudolph Glauber Johan Rudolph Glauber, född omkring 1604, död 1670, var en tysk kemist.
Ny!!: Kemi och Johann Rudolph Glauber · Se mer »
John Dalton
John Dalton, född 6 september 1766 i Eaglesfield, nära Cockermouth i Cumberland, död 27 juli 1844, var en brittisk kemist och fysiker.
Ny!!: Kemi och John Dalton · Se mer »
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Ny!!: Kemi och Jon · Se mer »
Jonbindning
Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon).
Ny!!: Kemi och Jonbindning · Se mer »
Jordbruk
Jordbruksscener från antika Egypten. 1500-talet f.Kr. Två oxar drar ett lass med havre, tidigt 1900-tal. Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920. Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina. Jordbruk (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål.
Ny!!: Kemi och Jordbruk · Se mer »
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.
Ny!!: Kemi och Jordens atmosfär · Se mer »
Joseph Louis Gay-Lussac
Gay-Lussacs andra ballongfärd. Joseph Louis Gay-Lussac, född 6 december 1778 i Saint-Léonard-de-Noblat (Haute-Vienne), död 9 maj 1850 i Paris, var en fransk kemist och fysiker.
Ny!!: Kemi och Joseph Louis Gay-Lussac · Se mer »
Joseph Priestley
Joseph Priestley, född 24 mars (13 mars enl. g.s.) 1733 i Birstall i nuvarande West Yorkshire, död 6 februari 1804 i Northumberland i Northumberland County, Pennsylvania, var en engelsk filosof, kemist och frikyrkopastor.
Ny!!: Kemi och Joseph Priestley · Se mer »
Justus von Liebig
Justus von Liebig, före 1845 Liebig, född 8 maj 1803 i Darmstadt, död 18 april 1873 i München, var en tysk friherre och kemist.
Ny!!: Kemi och Justus von Liebig · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Kemi och Kärnfusion · Se mer »
Kärnkemi
Kärnkemi är den delen av kemin som handlar om kemiska aspekter av radioaktivitet och andra fenomen som härrör ur atomkärnor.
Ny!!: Kemi och Kärnkemi · Se mer »
Kärnmagnetisk resonans
En oskärmad 900 MHz NMR-magnet vid Svenskt NMR-center i Göteborg. Kärnmagnetisk resonans, även kallat magnetresonans, kärnspinnresonans eller NMR (från engelska nuclear magnetic resonance) är ett atomfysiskt fenomen som används flitigt inom sjukvård (i magnetresonanstomografi, MRI), organisk kemi och biokemi.
Ny!!: Kemi och Kärnmagnetisk resonans · Se mer »
Kärnreaktion
En kärnreaktion är en ämnesomvandling där en atomkärna, genom att reagera med en annan partikel, genomgår en förändring och bildar en eller flera produkter.
Ny!!: Kemi och Kärnreaktion · Se mer »
Kölns universitet
Universitets huvudbyggnad från 1934 Kölns universitet, tyska Universität zu Köln, är ett av Europas äldsta universitet och med sina 44 000 studenter ett av Tysklands största universitet.
Ny!!: Kemi och Kölns universitet · Se mer »
Kemikalie
Burkar med kemikalier. Reaktion mellan kemikalierna ammoniak och saltsyra. En kemikalie är, enligt Svenska Kemisamfundets nomenklaturutskott 2001, ett makroskopiskt homogent grundämne eller kemisk förening då det appliceras i en industriell eller kommersiell process.
Ny!!: Kemi och Kemikalie · Se mer »
Kemins historia
Kemins historia kan sägas börja med Robert Boyles åtskillnad av kemin från alkemin i verket The Sceptical Chymist (1661).
Ny!!: Kemi och Kemins historia · Se mer »
Kemisk bindning
Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.
Ny!!: Kemi och Kemisk bindning · Se mer »
Kemisk biologi
Kemisk biologi är ett tvärvetenskapligt ämnesområde i gränslandet mellan kemi och biologi som bland annat innefattar läran om biomolekyler och mikrobiologiska system.
Ny!!: Kemi och Kemisk biologi · Se mer »
Kemisk energi
Kemisk energi är en sorts potentiell energi som finns lagrad i alla ämnen.
Ny!!: Kemi och Kemisk energi · Se mer »
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner.
Ny!!: Kemi och Kemisk förening · Se mer »
Kemisk fysik
Kemisk fysik är ett område inom fysik som studerar fysikalkemiska fenomen med verktyg från atomfysik, molekylfysik och kondenserade materiens fysik.
Ny!!: Kemi och Kemisk fysik · Se mer »
Kemisk jämvikt
Kemisk jämvikt (equilibrium) är då en kemisk reaktion äger rum med samma reaktionshastighet som dess motsatta reaktion.
Ny!!: Kemi och Kemisk jämvikt · Se mer »
Kemisk process
En kemisk process är ett brett begrepp inom kemi och speciellt kemiteknik.
Ny!!: Kemi och Kemisk process · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Kemi och Kemisk reaktion · Se mer »
Kemisk termodynamik
Kemisk termodynamik är en gren inom termodynamiken, som beskriver förhållandet mellan värme, Q, och arbete, W, från ett kemiskt perspektiv.
Ny!!: Kemi och Kemisk termodynamik · Se mer »
Kemist
En kemist som står vid ett dragskåp. En kemist är en person som är utbildad i och ägnar sig åt vetenskapen kemi.
Ny!!: Kemi och Kemist · Se mer »
Kemiteknik
Destillationskolonner i industriell skala - ett exempel på kemiteknik. Kemiteknik är tillämpningen av kunskaper inom kemi, ofta tillsammans med kunskaper inom områden såsom livsvetenskap, biologi, mikrobiologi, fysik och matematik, för att finna tekniska lösningar på problem.
Ny!!: Kemi och Kemiteknik · Se mer »
Kemiundervisning
Kemiundervisning eller kemi är en omfattande term som avser studiet av utbildning och lärandet av kemi i alla skolor, gymnasium, högskolor och universitet.
Ny!!: Kemi och Kemiundervisning · Se mer »
Kilogram
Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Ny!!: Kemi och Kilogram · Se mer »
Kinetik (kemi)
Inom kemi betecknar kinetik sambandet mellan rörelse och kemiska reaktioner processer sker och på vilket sätt processerna sker.
Ny!!: Kemi och Kinetik (kemi) · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Kemi och Kisel · Se mer »
Klassisk fysik
Klassisk fysik är samlingsnamnet för de fysikaliska teorierna som inte påverkas av modern fysik, det vill säga 1900-talets kvantmekanik.
Ny!!: Kemi och Klassisk fysik · Se mer »
Klorid
En kloridjon brukar avbildas grön. Klorid eller kloridjon är en negativt laddad jon (anjon) av grundämnet klor.
Ny!!: Kemi och Klorid · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Kemi och Kol · Se mer »
Kolera
Spridningen av kolera. Rött anger länder där epidemier är vanligt förekommande, gula fält visar länder där kolera förekommer sporadiskt. Kolera är en smittsam tarmsjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae via ett exotoxin.
Ny!!: Kemi och Kolera · Se mer »
Kolisotoper
Kolisotoper är isotoper av grundämnet kol (C), det vill säga atomer och kärnor med 6 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Kemi och Kolisotoper · Se mer »
Komplex (kemi)
Ett komplex eller en koordinationsförening är inom kemi en sammansatt jon med vanligtvis en metallatom eller metalljon i mitten och olika antal atomer, joner eller små molekyler som omger centralatomerna eller centraljonerna.
Ny!!: Kemi och Komplex (kemi) · Se mer »
Koncentration
Ett exempel på koncentrationen av ett färgämne, med mest utspädd till vänster och mest koncentrerad till höger. Koncentration anger hur stor mängd av ett ämne som finns per enhetsvolym i en blandning.
Ny!!: Kemi och Koncentration · Se mer »
Koncept
Koncept är en övergripande och bärande idé, till exempel ett utkast för viss ny produkt som innehåller de grundläggande egenskaperna som särskilt utmärker produkten framför andra.
Ny!!: Kemi och Koncept · Se mer »
Kondenserade materiens fysik
Kondenserade materiens fysik är den del av fysikvetenskapen som behandlar kondenserad materia; ämnen i fast och till viss del även flytande aggregationstillstånd.
Ny!!: Kemi och Kondenserade materiens fysik · Se mer »
Kovalent bindning
Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.
Ny!!: Kemi och Kovalent bindning · Se mer »
Kristall
Kristall är en fas hos vissa ämnen där atomerna, molekyler eller joner bildar en regelbunden struktur som upprepar sig i alla tre dimensioner.
Ny!!: Kemi och Kristall · Se mer »
Kristallstruktur
FCC-struktur Kristallstrukturer är de olika tredimensionella geometriska strukturer som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en kristall (se figuren bredvid).
Ny!!: Kemi och Kristallstruktur · Se mer »
Kromatografi
Kromatografi (ordagrant "färgskrift" från grekiska chroma.
Ny!!: Kemi och Kromatografi · Se mer »
Krut
Krut Krut är ett samlingsnamn på olika explosivämnen med egenskapen att kunna brinna (och därigenom utveckla gaser) i slutna utrymmen utan yttre tillförsel av syre/oxidationsmedel.
Ny!!: Kemi och Krut · Se mer »
Kvantkemi
Kvantkemi är en gren inom teoretisk kemi som använder teorier från kvantmekanik och kvantfältteori för att lösa kemiska problem.
Ny!!: Kemi och Kvantkemi · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Kemi och Kvantmekanik · Se mer »
Kvark
En kvark är inom kvantfysiken en elementarpartikel som tillsammans med en eller flera andra kvarkar bygger upp den grupp partiklar som kallas hadroner, till exempel protonen och neutronen.
Ny!!: Kemi och Kvark · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Kemi och Kväve · Se mer »
Kvävefixering
Växtens fotosyntes ger näring till bakterier som införlivar kväve från luften i föreningar som kan användas av växten. Kvävefixering är förmågan hos en organism att binda kvävgas, gasformigt kväve.
Ny!!: Kemi och Kvävefixering · Se mer »
Laboratorium
Laboratorium vid Institutet för biokemi, Kölns universitet. Ett laboratorium (informellt labb eller förkortat lab.) är en anläggning som möjliggör att under kontrollerbara omständigheter genomföra vetenskaplig forskning, experiment och mätningar.
Ny!!: Kemi och Laboratorium · Se mer »
Lack
Lack (via latinets laca från arabiska lakk och persiska lāk som betyder rödfärg)Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 är en lösning av naturhartser eller plast och flyktiga lösningsmedel såsom olja, eller vatten i vattenbaserade lacker.
Ny!!: Kemi och Lack · Se mer »
Lagen om massans bevarande
Förbränning av metan där fyra väteatomer, fyra syreatomer och en kolatom förekommer före såväl som efter reaktionen. Den totala massan förblir oförändrad. Lagen om massans bevarande, säger att massan i ett slutet system är konstant.
Ny!!: Kemi och Lagen om massans bevarande · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Kemi och Latin · Se mer »
Läkemedel
kapslar. Läkemedel, farmaka, eller i dagligt tal "medicin", definieras av läkemedelslagen som varor med syfte "att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte" (SFS 1992:859).
Ny!!: Kemi och Läkemedel · Se mer »
Läkemedelskemi
Smärtstillande medlet Tilidin. Läkemedelskemi är en tvärvetenskaplig disciplin baserad på kemi med biologiska, farmaceutiska och medicinska inslag.
Ny!!: Kemi och Läkemedelskemi · Se mer »
Löslighet
salt löses upp i vatten. Ett ämnes löslighet i ett lösningsmedel är ett mått på hur stor mängd av ämnet som kan lösa sig i en viss mängd av lösningsmedlet.
Ny!!: Kemi och Löslighet · Se mer »
Lösning (kemi)
Salt löses upp i vatten En lösning är en homogen blandning av två eller flera ämnen.
Ny!!: Kemi och Lösning (kemi) · Se mer »
Legering
Stål är en legering mellan järn och kol. Brons är en legering av koppar och tenn, brons är en vanlig metall vid gjutning av konstverk. En legering (av legera, av latin ligare, ’binda ihop’, ’förena’) är ett material med metalliska egenskaper vilket består av två eller flera grundämnen (legeringskomponenter), varav minst ett är metall.
Ny!!: Kemi och Legering · Se mer »
Leiden X-papyrusen
Fyndplatsen Thebe ligger nära Luxor Leiden X papyrusen (även Leyden Papyrus X) är ett papyrusmanuskript från cirka 300-talet e.Kr.
Ny!!: Kemi och Leiden X-papyrusen · Se mer »
Leukippos
Leukippos (troligen) från Miletos, var en grekisk filosof, född 480 f.Kr. Han var grundare av filosofiskolan ''atomisterna'' i södra nuvarande Italien, även om det var hans elev Demokritos som kom att utveckla och sprida atomteorin och som därför ofta tillskrivs äran.
Ny!!: Kemi och Leukippos · Se mer »
Lim
Hushållslim Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar (limförband).
Ny!!: Kemi och Lim · Se mer »
Lista över grundämnen
Lista över grundämnen.
Ny!!: Kemi och Lista över grundämnen · Se mer »
Litium
Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.
Ny!!: Kemi och Litium · Se mer »
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Ny!!: Kemi och Ljus · Se mer »
Louis Jacques Thénard
Louis Jacques Thénard Louis Jacques Thénard, född 4 maj 1777 i La Louptière, departementet Aube, död 21 juni 1857 i Paris, var en fransk kemist.
Ny!!: Kemi och Louis Jacques Thénard · Se mer »
Louis Nicolas Vauquelin
Louis Nicolas Vauquelin Louis Nicolas Vauquelin, född 16 maj 1763 i Saint-André-d'Hébertot, departementet Calvados, död där 14 november 1829, var en fransk kemist.
Ny!!: Kemi och Louis Nicolas Vauquelin · Se mer »
Lucretius
Lucretius av Michael Burghers 1682. Titus Lucretius Carus, född under första halvan av sista århundradet f.Kr, möjligen 99 f.Kr., död troligtvis 55 f.Kr. var en romersk filosof och författare.
Ny!!: Kemi och Lucretius · Se mer »
Ludwig Boltzmann
Boltzmanns grav Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien, död 5 september 1906 i Duino nära Trieste i Italien (självmord), var en österrikisk fysiker och filosof.
Ny!!: Kemi och Ludwig Boltzmann · Se mer »
Magnetism
Magnetfält kring en stavformig magnet, synliggjord genom järnfilspån Magnetism är ett fysikaliskt fenomen genom vilket ett material utövar attraktiva eller repulsiva krafter på andra material.
Ny!!: Kemi och Magnetism · Se mer »
Martin Heinrich Klaproth
Martin Heinrich Klaproth. Martin Heinrich Klaproth, född 1 december 1743 i Wernigerode, död 1 januari 1817 i Berlin, var en tysk kemist som är mest känd för att ha upptäckt uran.
Ny!!: Kemi och Martin Heinrich Klaproth · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Kemi och Massa · Se mer »
Mat
Exempel på mat från växtriket Mat är en substans som intages av organismer för att få i sig näring och syftar vanligen på de näringsmedel som människor äter, kallad livsmedel.
Ny!!: Kemi och Mat · Se mer »
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Ny!!: Kemi och Materia · Se mer »
Material
Kristallin respektive amorf struktur. Material avser vanligen kemiskt ämne eller råämne som något framställs av, ibland även utrustning, där det senare ofta kallas materiel.
Ny!!: Kemi och Material · Se mer »
Materialvetenskap
En diamant i formen av en kuboktaeder som visar sju kristallografiska plan, avbildad med ett svepelektronmikroskop. Materialvetenskap och materialteknik är ämnesområden som behandlar olika typer av material och deras tekniska egenskaper.
Ny!!: Kemi och Materialvetenskap · Se mer »
Målarfärg
Denna artikel behandlar färg som material i hantverksmåleri.
Ny!!: Kemi och Målarfärg · Se mer »
Metallbindning
Metallbindning är den typ av kemisk bindning som är karakteristisk för metaller.
Ny!!: Kemi och Metallbindning · Se mer »
Metallorganisk kemi
Ferrocen är ett exempel på en metallorganisk förening. Dijärnnonakarbonyl, Fe2(CO)9, en metallorganisk förening. Grignardreaktion. Metallorganisk kemi är den del av kemin som studerar kemiska föreningar som innehåller bindningar mellan kol och metaller.
Ny!!: Kemi och Metallorganisk kemi · Se mer »
Metallurgi
Exempel på en metallurgisk process – en ugn i ett stålverk. Metallurgi är läran om framställningen av metaller.
Ny!!: Kemi och Metallurgi · Se mer »
Michael Faraday
En äldre Michael Faraday. Faraday i sitt laboratorium någon gång på 1850-talet. Målning av Harriet Moore. Michael Faraday, född 22 september 1791 i Newington Butts, Southwark, London, död 25 augusti 1867 i Hampton, Richmond, London, var en brittisk fysiker och kemist, som kom med viktiga bidrag inom elektromagnetism och elektrokemi.
Ny!!: Kemi och Michael Faraday · Se mer »
Michel-Eugène Chevreul
Michel-Eugène Chevreul. Michel-Eugène Chevreul, född 31 augusti 1786 i Angers, död 9 april 1889 i Paris, var en fransk kemist som bland annat har bidragit till produkterna stearinljus, tvål och margarin.
Ny!!: Kemi och Michel-Eugène Chevreul · Se mer »
Miljökemi
Miljökemi är det vetenskapliga studiet av de komplicerade kemiska processer som sker i naturen.
Ny!!: Kemi och Miljökemi · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Kemi och Molekyl · Se mer »
Molekylär geometri
Å, bindningsvinkeln är 104,45°. Molekylär geometri är den tredimensionella ordningen av de atomer som utgör en molekyl.
Ny!!: Kemi och Molekylär geometri · Se mer »
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi är en disciplin inom biologin som söker svar på frågorna om hur biologin fungerar på molekylär nivå.
Ny!!: Kemi och Molekylärbiologi · Se mer »
Molekylfysik
Molekylfysik är ett forskningsfält som studerar de fysikaliska egenskaperna hos molekyler och de kemiska bindningar mellan atomer som håller ihop molekylerna.
Ny!!: Kemi och Molekylfysik · Se mer »
Molekylorbital
Bildning av en π-orbital ur två atomära ''p''-orbitaler (nodplan i blå) En molekylorbital är en orbital som kan användas för att beskriva elektronmolnet i en molekyl.
Ny!!: Kemi och Molekylorbital · Se mer »
Nanoteknik
Nanorör kan skapas av grundämnet kol Nanoteknik (även kallad atomslöjd) betecknar teknik med en storlek lämpligt mätbar i nanometer.
Ny!!: Kemi och Nanoteknik · Se mer »
National Institute of Standards and Technology
Logotyp. National Institute of Standards and Technology (NIST) är en organisation som drivs av USA:s handelsdepartement.
Ny!!: Kemi och National Institute of Standards and Technology · Se mer »
Natriumklorid
Saltutvinning i Salar de Uyuni i Bolivia Natriumklorid, koksalt eller (vardagligt) enbart salthttp://www.ne.se/enkel/salt & http://www.ne.se/lang/natriumklorid - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014 är ett kemiskt salt med formeln NaCl.
Ny!!: Kemi och Natriumklorid · Se mer »
Naturalis Historia
Naturalis historia (latin för "naturhistoria"), även kallad Historia naturalis, är en encyklopedi sammanställd av Plinius den äldre, omkring år 77–79 e.Kr.
Ny!!: Kemi och Naturalis Historia · Se mer »
Naturvetenskap
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).
Ny!!: Kemi och Naturvetenskap · Se mer »
Nervsystemet
Schematisk bild av nervsystemet på en människa. Nervsystemet är ett biologiskt signalsystem som koordinerar funktionerna i en djurkropp med hjälp av elektrokemiska impulser.
Ny!!: Kemi och Nervsystemet · Se mer »
Neurokemi
Neurokemi, läran om hjärnans kemiska uppbyggnad och funktion.
Ny!!: Kemi och Neurokemi · Se mer »
Neutron
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.
Ny!!: Kemi och Neutron · Se mer »
Nomenklatur
En nomenklatur (ursprungligen av latinets nomen calo, att 'genom namn sammankalla') är det system av termer och beteckningar som används inom ett fackområde.
Ny!!: Kemi och Nomenklatur · Se mer »
Nukleinsyra
Nukleinsyror (av latinets nucleus, cellkärna) är högmolekylära kemiska föreningar som förekommer naturligt i levande organismer i form av deoxiribonukleinsyra (DNA) och ribonukleinsyra (RNA).
Ny!!: Kemi och Nukleinsyra · Se mer »
Oenologi
Oenologi (från grekiska οἰνος, oinos, "vin", och λόγος, logos, "lära"), ibland kallat œnologi, enologi eller önologi, är läran om vin och dess odling, beredning och tillverkning.
Ny!!: Kemi och Oenologi · Se mer »
Ogräs
Maskros är ett vanligt ogräs. Blåklint kan uppfattas som ett ogräs. Kirskål betraktas ofta som ogräs Ogräset svinmålla kan ätas på samma sätt som spenat. Ogräs eller skadeväxter är kärlväxter som växer på platser där de för människor inte är önskvärda, såsom åkerfält, trädgårdsland, blomsterrabatter, trädgårdsgångar, gator och torg.
Ny!!: Kemi och Ogräs · Se mer »
Omlagring
Omlagring är en grundläggande reaktionstyp inom den organiska kemin.
Ny!!: Kemi och Omlagring · Se mer »
Oorganisk kemi
Kopparacetat Oorganisk kemi är den delen av kemin som handlar om oorganiska föreningar.
Ny!!: Kemi och Oorganisk kemi · Se mer »
Organisk kemi
Urea Organisk kemi är vetenskapen om de allra flesta kolföreningars kemi.
Ny!!: Kemi och Organisk kemi · Se mer »
Organism
Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser.
Ny!!: Kemi och Organism · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Kemi och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Oxford University Press
Oxford University Press huvudkontor Oxford University Press (OUP) är Oxford universitets bokförlag, etablerat 1632, när det fick kungligt tillstånd att trycka böcker.
Ny!!: Kemi och Oxford University Press · Se mer »
Oxidation
Oxiderad bil på ett fält. Rost är en form av oxidering. Oxidation eller oxidering (från franskans oxydation), är en kemisk reaktion vid vilken ett ämne avger en eller flera elektroner.
Ny!!: Kemi och Oxidation · Se mer »
Oxidationstal
Oxidationstal (OT) är ett tal som tilldelas varje atom eller atomjon efter vissa regler.
Ny!!: Kemi och Oxidationstal · Se mer »
Oxidationstillstånd
Oxidationstillståndet eller oxidationsstadiet definieras som summan av positiva och negativa laddningar i en atom.
Ny!!: Kemi och Oxidationstillstånd · Se mer »
P-blocket
P-blocket är chokladbrunt P-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 13-18 i periodiska systemet undantaget helium.
Ny!!: Kemi och P-blocket · Se mer »
Papper
Användning av papper. Papper är ett tunt fibermaterial, som tillverkas genom avvattning av en suspension av växtfibrer på en nätduk, så kallad vira eller viraduk.
Ny!!: Kemi och Papper · Se mer »
Paracelsus
Den unge Paracelsus. Paracelsus som åldrad, troligen relativt nära sin död i 50-årsåldern. Paracelsus eller egentligen Filippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim, född 10 november 1493 i Einsiedeln, död 24 september 1541 i Salzburg, var en schweizisk läkare, alkemist, naturfilosof och mystiker.
Ny!!: Kemi och Paracelsus · Se mer »
Paramagnetism
Flytande syre dras till en magnetpol. Paramagnetism är en typ av magnetism som uppvisas av vissa ämnen.
Ny!!: Kemi och Paramagnetism · Se mer »
Peptid
En peptid (från grekiska πεπτος, "smältbar" eller "ätbar"), är en molekyl som består av en kedja av aminosyror (även kallade monopeptider) som sitter ihop med peptidbindningar till en kort kedja.
Ny!!: Kemi och Peptid · Se mer »
Periodiska systemet
höger Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.
Ny!!: Kemi och Periodiska systemet · Se mer »
Petrokemi
Petrokemiskt raffinaderi i Grangemouth, Skottland. Petrokemi är en avdelning inom den industriella kemin, som sysslar med raffineringen av petroleum och naturgas samt deras sidoprodukter.
Ny!!: Kemi och Petrokemi · Se mer »
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Ny!!: Kemi och Plasma · Se mer »
Platon
Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.
Ny!!: Kemi och Platon · Se mer »
Plinius den äldre
Gaius Plinius Secundus, mer känd som Plinius den äldre (latin: Plinius maior), född 23 i Como eller Verona, död 24 oktober 79 i Stabiae, var en romersk författare och naturfilosof.
Ny!!: Kemi och Plinius den äldre · Se mer »
Polymer
Del av molekylmodell av cellulosa, en biologisk polymer. Här ser man fyra sammankopplade ringar. Polymerer (från grekiskans πολύ - poly som betyder flera och μέρος - meros som betyder delar) är kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter, monomerer.
Ny!!: Kemi och Polymer · Se mer »
Preventivmedel
Karta med p-piller. Här med engelsk text. Preventivmedel är medel för familjeplanering, det vill säga att förhindra eller förebygga graviditet.
Ny!!: Kemi och Preventivmedel · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Kemi och Proton · Se mer »
Protovetenskap
Protovetenskap är en teoribildning, vars överensstämmelse med verkligheten ännu inte hunnit undersökas enligt vetenskapliga metoder.
Ny!!: Kemi och Protovetenskap · Se mer »
Pseudonym
Pseudonym, grekiska ψευδώνυμος (pseudónymos), "falskt namn", från ψεῦδος (pseûdos), "lögn, oriktighet", och ὄνομα (ónoma), "namn", är ett annat namn än bärarens registrerade borgerliga namn, i syfte att skapa anonymitet.
Ny!!: Kemi och Pseudonym · Se mer »
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.
Ny!!: Kemi och Radioaktivitet · Se mer »
Raimundus Lullus
Raimundus Lullus (latin; katalanska: Ramon Llull), född 1235 i Palma, möjligen död under båtresa runt nyår 1315/1316, var en mallorkinsk filosof, teolog, missionär och diktare.
Ny!!: Kemi och Raimundus Lullus · Se mer »
Razi
Razi som staty vid Förenta nationernas kontor i Wien. Europeisk avbildning av den läkekunnige '''Razi''', ur Gerardus Cremonensis "Recueil des traités de médecine" 1250-1260Razi (egentligen Abu Bakr Mohammad-e Zakariya-ye Razi, persiska: ابو بکر محمد زکریا رازی), född omkring 865 i Rayy, Persien, dagens Iran, död 925 i Bagdad, dagens Irak, var en mångkunnig persisk filosof som gjorde grundläggande och bestående upptäckter inom medicin, kemi och filosofi.
Ny!!: Kemi och Razi · Se mer »
Reaktant
En reaktant är en komponent som är inblandad i en kemisk reaktion och genom det övergår till ett annat ämne.
Ny!!: Kemi och Reaktant · Se mer »
Reaktionsformel
I kemin är en reaktionsformel en beskrivning av en kemisk reaktion, uppbyggd av logiska operatorer och kemiska formler.
Ny!!: Kemi och Reaktionsformel · Se mer »
Reaktionsmekanism
SN2-reaktion, som visar hur ett negativt laddat övergångstillstånd (inom hakparentes) har en central kolatom med fem bindningar, vilket är ett instabilt tillstånd. En reaktionsmekanism beskriver stegvis hur en viss kemisk reaktion går till, via sina elementarreaktioner.
Ny!!: Kemi och Reaktionsmekanism · Se mer »
Redskap
Redskap (ett don varmed man reder/utreder/bereder något) är ett samlingsord för olika slags hjälpmedel som används för att utföra växlande arbeten.
Ny!!: Kemi och Redskap · Se mer »
René Descartes
René Descartes, Renatus Cartesius, född 31 mars 1596 i La Haye en Touraine (nuvarande Descartes) i Touraine, död 11 februari 1650 i Stockholm, var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman, och jurist.
Ny!!: Kemi och René Descartes · Se mer »
Reningsverk
Reningsverk är en anläggning där avloppsvatten renas innan det släpps ut i naturen (recipienten).
Ny!!: Kemi och Reningsverk · Se mer »
Robert Boyle
Robert Boyle, född 25 januari 1627 på Lismore Castle, död 31 december 1691 i London, var en irländsk naturforskare och kemist.
Ny!!: Kemi och Robert Boyle · Se mer »
Roger Bacon
Roger Bacon (Doctor Mirabilis), född omkring 1219/1220 i Ilchester, Somerset, England av förmögna föräldrar lojala mot Henrik III, död 1292, var vetenskapsteoretiker och kritiserade auktoritetstro och obevisbar kunskap, men var samtidigt även alkemist.
Ny!!: Kemi och Roger Bacon · Se mer »
Rumtid
Rumtid är en matematisk modell som kombinerar rum och tid till ett enda sammanvävt kontinuum.
Ny!!: Kemi och Rumtid · Se mer »
S-blocket
S-blocket är rosa S-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av grupperna 1 (IA, alkalimetallerna) och 2 (2A, de alkaliska jordartsmetallerna) samt väte, och helium.
Ny!!: Kemi och S-blocket · Se mer »
Salt
Saltlösning som kokas ner till rent salt i Zigong, Kina. Salt i betydelsen salt i födan är huvudsakligen en av olika jonbundna kemiska föreningar.
Ny!!: Kemi och Salt · Se mer »
Salter
Koksalt i närbild Kopparsulfatkristaller Salter eller jonföreningar är jonbundna kemiska föreningar som består av positivt laddade katjoner och negativt laddade anjoner sammansatta så att nettoladdningen blir neutral, det vill säga noll.
Ny!!: Kemi och Salter · Se mer »
Samlag
genomskärning. Samlag (även kopulering, latin coitus) är en sexuell aktivitet där två eller flera människor har könsumgänge.
Ny!!: Kemi och Samlag · Se mer »
Signalsubstans
Serotonins struktur. En signalsubstans, även neurotransmittor och transmittorsubstans, är en molekyl som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet.
Ny!!: Kemi och Signalsubstans · Se mer »
Sjukdom
Barn undersöks av läkare. Sjukdom är ett funktionshindrande tillstånd som karakteriseras av fysiologisk, psykologisk och/eller social ohälsa.
Ny!!: Kemi och Sjukdom · Se mer »
Skadedjur
Skadedjur, skadegörare, är djur som vållar människan skada genom till exempel sjukdom eller genom att skada livsmedel, kläder, byggnader, grödor, tamdjur eller annan egendom.
Ny!!: Kemi och Skadedjur · Se mer »
Socker
Socker (av शर्करा, sharkara) används vanligtvis som en benämning på disackariden sackaros.
Ny!!: Kemi och Socker · Se mer »
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Ny!!: Kemi och Spanien · Se mer »
Spektrallinje
Kontinuerligt spektrum Emissionslinjer Absorptionslinjer 'Spektralcirklar' från en kvicksilverlampa fotograferade genom en CD-skiva. Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla.
Ny!!: Kemi och Spektrallinje · Se mer »
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Ny!!: Kemi och Spektroskopi · Se mer »
Spontan process
Inom termodynamiken är en spontan process en process som sker utan någon extern inmatning till systemet.
Ny!!: Kemi och Spontan process · Se mer »
Statisk jämvikt
Statisk jämvikt, oftast endast benämnt jämvikt, är ett centralt begrepp inom ämnet mekanik.
Ny!!: Kemi och Statisk jämvikt · Se mer »
Statistisk mekanik
Statistisk mekanik, eller statistisk termodynamik, är den del av termodynamiken som beskriver fenomen som exempelvis temperatur och tryck, utifrån en statistisk förklaringsmodell.
Ny!!: Kemi och Statistisk mekanik · Se mer »
Stål
Tillverkning av stål i ljusbågsugn Stål (latinskt namn: chalybs eller aciarium) är en smidbar legering huvudsakligen bestående av järn.
Ny!!: Kemi och Stål · Se mer »
Stearin
I levande ljus används stearin. Stearin är en blandning av fettsyrorna stearinsyra (av summaformel C17H35COOH) och palmitinsyra, C15H31COOH.
Ny!!: Kemi och Stearin · Se mer »
Stockholmspapyrusen
Fyndplatsen Thebe ligger nära Luxor Stockholmspapyrusen (latin: Papyrus graecus Holmiensis), även Papyrus Holmiensis (P. holm.), är ett papyrusmanuskript daterat till cirka 300-talet e.Kr.
Ny!!: Kemi och Stockholmspapyrusen · Se mer »
Subatomär partikel
Subatomära partiklar är ett samlingsbegrepp för fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.
Ny!!: Kemi och Subatomär partikel · Se mer »
Substans
Substans är inom naturvetenskap en samling materia.
Ny!!: Kemi och Substans · Se mer »
Superkritisk vätska
Fasdiagram för koldioxid.En superkritisk vätska är ett ämne som befinner sig under så högt tryck och temperatur att fasgränsen mellan vätska och gas har försvunnit.
Ny!!: Kemi och Superkritisk vätska · Se mer »
Svavelväte
Svavelväte, även vätesulfid, vätesvavla eller sulfan (H2S) är en kemisk förening av svavel och väte.
Ny!!: Kemi och Svavelväte · Se mer »
Syra
En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner).
Ny!!: Kemi och Syra · Se mer »
Syra-basreaktion
En syra-basreaktion är en kemisk reaktion som sker mellan en syra och en bas.
Ny!!: Kemi och Syra-basreaktion · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Kemi och Syre · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Kemi och Temperatur · Se mer »
Teoretisk kemi
Inom teoretisk kemi använder man sig av matematiska beskrivningar av naturlagar för att förklara eller förutsäga kemiska fenomen.
Ny!!: Kemi och Teoretisk kemi · Se mer »
Termokemi
Termokemi är den del av termodynamiken som behandlar värmeutbytet vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Kemi och Termokemi · Se mer »
Textil
Vävda textilier. Textil är ett samlingsnamn för material och produkter framställda av textilfibrer genom en textil teknik.
Ny!!: Kemi och Textil · Se mer »
Thales
Thales från Miletos (grekiska Θαλής ὁ Μιλήσιος), född cirka 625 f.Kr. i Miletos, död cirka 545 f.Kr., var en grekisk försokratisk filosof, allmänt benämnd som den förste filosofen men känd också för insatser inom astronomi och matematik.
Ny!!: Kemi och Thales · Se mer »
Tillsats (plasttillverkning)
Inom plasttillverkning avser tillsats, även kallad additiv, en komponent som blandas med en polymer för att bilda en plast.
Ny!!: Kemi och Tillsats (plasttillverkning) · Se mer »
Toxikologi
Toxikologi, läran om gifterna (sammansatt av de grekiska orden toxicos "giftig" och logos), är en vetenskapsgren inom biologi och medicin som är nära besläktad med farmakologi.
Ny!!: Kemi och Toxikologi · Se mer »
Transmutation
Transmutation är när ett grundämne eller en isotop omvandlas till ett annat grundämne eller en annan isotop.
Ny!!: Kemi och Transmutation · Se mer »
Trippelpunkt
Fasdiagram med trippelpunkt En trippelpunkt för ett ämne är en kombination av tryck och temperatur som tillåter tre faser att existera samtidigt och i termodynamisk jämvikt.
Ny!!: Kemi och Trippelpunkt · Se mer »
Trivialnamn
Ett trivialnamn (eng. trivial names eller common names), ibland vulgärnamn, är inom kemi och biologi, till skillnad från rationella namn, ett icke-systematiskt namn.
Ny!!: Kemi och Trivialnamn · Se mer »
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Ny!!: Kemi och Tryck · Se mer »
Tungt vatten
Tungt vatten eller deuteriumoxid är vatten, H2O, där väteatomerna består av isotopen deuterium (D), det vill säga, kärnan inkluderar en neutron och den vanliga protonen.
Ny!!: Kemi och Tungt vatten · Se mer »
Tvål
Handgjord tvål. Tvål är ett rengöringsmedel som består av främst natriumsalter, men även kaliumsalter, av olika fettsyror.
Ny!!: Kemi och Tvål · Se mer »
Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
Ny!!: Kemi och Uran · Se mer »
Urinsyra
Strukturformel. Bollmodell. Urinsyra hör till den grupp av heterocykliska föreningar som kallas puriner.
Ny!!: Kemi och Urinsyra · Se mer »
Valenselektron
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).
Ny!!: Kemi och Valenselektron · Se mer »
Van der Waals-kraft
droppen: Ytspänning, vattensamling, Van der Waals krafter, Plateau–Rayleigh instability.van der Waals-krafter, uppkallade efter den nederländska fysikern Johannes Diderik van der Waals, är inom fysikalisk kemi avståndsberoende växelverkningar mellan atomer.
Ny!!: Kemi och Van der Waals-kraft · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Kemi och Vatten · Se mer »
Vattenverk
Lovö vattenverkets långsamfilter 1960. I ett vattenverk renas eller behandlas råvatten från en vattentäkt bestående av grundvatten eller ytvatten.
Ny!!: Kemi och Vattenverk · Se mer »
Värme
Solens elektromagnetiska värmestrålning är en av de viktigaste drivkrafterna för livet på jorden. Värme kan flöda över systemgränsen hos ett termodynamiskt system, vilket leder till att systemets inre energi förändras. Värme, eller värmemängd, är ett begrepp inom termodynamiken som beskriver den energiöverföring som sker mellan två system till följd av en temperaturdifferens, vilket postuleras i termodynamikens nollte huvudsats.
Ny!!: Kemi och Värme · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Kemi och Väte · Se mer »
Vätebindning
Vätebindningar mellan vattenmolekyler här markerade med svart.Vätebindning är en typ av intermolekylär bindning, en kemisk bindning som verkar mellan molekyler.
Ny!!: Kemi och Vätebindning · Se mer »
Vätejon
En vätejon är en jon som består av en positivt eller negativt laddad väteatom.
Ny!!: Kemi och Vätejon · Se mer »
Vätska
Vattendroppe kritisk punkt (data för koldioxid). Vätska, även flytande form eller likvid form, är ett aggregationstillstånd för kondenserad materia, som kännetecknas av att tillståndet inte har elastisk deformation vid skjuvning.
Ny!!: Kemi och Vätska · Se mer »
Vetenskaplig metod
Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.
Ny!!: Kemi och Vetenskaplig metod · Se mer »
Vin
Vin är en alkoholdryck som görs på jäst saft från vindruvor.
Ny!!: Kemi och Vin · Se mer »
Visdomens hus
Visdomens hus (بيت الحكمة, Bayt al-Hikma) var ett bibliotek och en akademi i medeltidens Bagdad.
Ny!!: Kemi och Visdomens hus · Se mer »
VSEPR-teorin
Valence shell electron pair repulsion theory (VSEPR) är en modell som används inom kemin och som syftar till att representera enskilda molekylers geometrier.
Ny!!: Kemi och VSEPR-teorin · Se mer »
Werner Heisenberg
Werner Karl Heisenberg, född 5 december 1901 i Würzburg, död 1 februari 1976 i München, var en tysk fysiker.
Ny!!: Kemi och Werner Heisenberg · Se mer »
Ytkemi
skräddaren flytande. Hydrogenering av eten till etan; ytkemi försöker klarlägga reaktionsmekanismerna på katalysatorns yta. Ytkemi eller ytfysik (engelska: surface science) är ett fält inom fysikalisk kemi som behandlar kemiska och fysikaliska fenomen i gränsskikt mellan olika faser.
Ny!!: Kemi och Ytkemi · Se mer »
428
428 (CDXXVIII) var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kemi och 428 · Se mer »
500
Världen år 500. Gamla världen år 500. 500 (D) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kemi och 500 · Se mer »
526
Ingen beskrivning.
Ny!!: Kemi och 526 · Se mer »
547
Den tredje köldtoppen på kort tid inträffade år 547, efter de år 536 och år 540.
Ny!!: Kemi och 547 · Se mer »
570
570 (DLXX) var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kemi och 570 · Se mer »
625
Ingen beskrivning.
Ny!!: Kemi och 625 · Se mer »
