Snabbare tillgång än webbläsare!
119 relationer: Adalbert av Magdeburg, Alexander Nevskij, Alfred Nicolas Rambaud, Andrej Bogoljubskij, Askold och Dir, August Ludwig von Schlözer, Östersjön, Östeuropa, Äldst till tjänsteåren, Belozersk, Bojar, Boris och Gleb (bröder), Bulgarien, Bylina, De administrando imperio, Dmitrij Ilovajskij, Dnepr, Dnestr, Donau, Drevljaner, Duumvirer, Etnonym, Fornöstslaviska, Frankerriket, Gagauzer, Gerhard Friedrich Müller, Hallfred vandrädaskalds saga, Hird, Igor, Igor I, Ilmenslaver, Iran, Itil, Jan Długosz, Jaropolk I av Kiev, Karl den store, Kaspiska havet, Kaukasien, Khazarer, Khwarezm, Kiev, Konstantin VII, Konstantinopel, Konstantinopels ekumeniska patriarkat, Krivitjer, Ladoga, Ludvig den fromme, Metropolit, Michail Lomonosov, Michail Maksimovitj, ..., Monarki, Mongolernas invasion av Europa, Mongolväldet, Moskva, Moskvariket, Murom, Mychajlo Hrusjevskyj, Näverdokument, Nestorskrönikan, Nikolaj Karamzin, Nikolaj Kostomarov, Normandie, Norra Dvina, Oleg av Kiev, Olga av Kiev, Ortodoxa kyrkor, Ostromirevangeliet, Ovrutj, Perejaslav (Ukraina), Petjeneger, Petjerskaklostret, Poljaner, Polotsk, Prag, Pskov, Republiken Novgorod, Rostov, Rurikdynastin, Ruser, Russkaja pravda, Sergej Solovjov, Severjaner, Skandinavien, Slaget vid Kalkafloden, Slavisk mytologi, Smolensk, Sofiakatedralen i Kiev, Staraja Ladoga, Stora ryska encyklopedin, Storfurstendömet Litauen, Stormähren, Suzdal, Svjatoslav I av Kiev, Tamanhalvön, Tionde, Tjernihiv, Tmutorokan, Transkaukasus, Tribut, Turaŭ, Varjager, Vasilij Kljutjevskij, Vägen från varjagerna till grekerna, Västeuropa, Velikij Novgorod, Vetje, Vjatitjer, Vladimir, Ryssland, Vladimir-Suzdal, Vojvod, Volchov, Volodymyr (stad), Volost, Vytautas, Wisła, 1240, 1300, 1899, 882. Förläng index (69 mer) »
Adalbert av Magdeburg
Adalbert av Magdeburg, född cirka 910 i Lorraine, död 20 juni 981 i Zscherben, var en tysk munk, som vigdes till biskop och på drottning Olgas begäran blev missionär till Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Adalbert av Magdeburg · Se mer »
Alexander Nevskij
Alexander Nevskij av Novgorod (Александр Невский/Aleksandr Nevskij), född 30 maj 1220 i Pereslavl-Zalesskij i dåvarande Vladimir-Suzdal (i nuvarande Jaroslavl oblast), död 14 november 1263 i Gorodets i dåvarande Vladimir-Suzdal (i nuvarande Nizjnij Novgorod oblast), är en rysk nationalhjälte och helgon.
Ny!!: Kievrus och Alexander Nevskij · Se mer »
Alfred Nicolas Rambaud
Alfred Nicolas Rambaud, född 2 juli 1842 i Besançon, död 10 november 1905 i Paris, var en fransk historiker.
Ny!!: Kievrus och Alfred Nicolas Rambaud · Se mer »
Andrej Bogoljubskij
Andrej Jurjevitj Bogoljubskij (ryska: Андре́й Ю́рьевич Боголю́бский) (död 29 juni 1174) – furste av Vysjgorod (1149, 1155), Dorogobuzj (1150-1151), Rjazan (1153) och storfurste av Vladimir (1157-1174).
Ny!!: Kievrus och Andrej Bogoljubskij · Se mer »
Askold och Dir
Askold och Dir hette två rysk-varjagiska hirdsmän som enligt Nestorskrönikan vid mitten av 800-talet med Novgorod som bas erövrade Kiev.
Ny!!: Kievrus och Askold och Dir · Se mer »
August Ludwig von Schlözer
August Ludwig von Schlözer, född 5 juli 1735 i Gaggstatt, död 9 september 1809 i Göttingen, var en tysk historiker, far till Christian von Schlözer och Dorothea von Rodde-Schlözer, farfar till Kurd von Schlözer.
Ny!!: Kievrus och August Ludwig von Schlözer · Se mer »
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Ny!!: Kievrus och Östersjön · Se mer »
Östeuropa
realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé. Östeuropa omfattar den östra delen av Europa.
Ny!!: Kievrus och Östeuropa · Se mer »
Äldst till tjänsteåren
"Äldst till tjänsteåren" är en term inom kanslisvenskan för den som har innehaft ett ämbete längst, och om flera har innehaft ämbetet lika länge, den av dem som är äldst.
Ny!!: Kievrus och Äldst till tjänsteåren · Se mer »
Belozersk
Belozersk (ryska Белозе́рск) är en stad i Vologda oblast i Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Belozersk · Se mer »
Bojar
Ryska bojarer i traditionell bojardräkt typisk för 1500- och 1600-talen En bojar var en högt uppsatt medlem i den traditionella ryska, bulgariska och rumänska ärftliga feodaladeln från 900-talet fram till 1600-talet.
Ny!!: Kievrus och Bojar · Se mer »
Boris och Gleb (bröder)
Boris och Gleb Boris och Gleb var två söner till ryske storfursten Vladimir den store.
Ny!!: Kievrus och Boris och Gleb (bröder) · Se mer »
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Ny!!: Kievrus och Bulgarien · Se mer »
Bylina
En bylina (på ryska былина) är ett medeltida ryskt hjälteepos med mytologiska element.
Ny!!: Kievrus och Bylina · Se mer »
De administrando imperio
De administrando imperio är ett verk som vill beskriva ett rikes styrelse och administration.
Ny!!: Kievrus och De administrando imperio · Se mer »
Dmitrij Ilovajskij
Dmitrij Ivanovitj Ilovajskij (ryska: Дмитрий Иванович Иловайский), född 11 februari 1832 i Ranenburg (nu Tjaplygin), död 15 februari 1920 i Moskva, var en rysk historiker.
Ny!!: Kievrus och Dmitrij Ilovajskij · Se mer »
Dnepr
Dnepr, Dnjepr eller Dnipro (ryska: Днепр; belarusiska: Дняпро, Dnjapro; ukrainska: Дніпро́, Dnipro) är en flod i östra Europa.
Ny!!: Kievrus och Dnepr · Se mer »
Dnestr
Dnestr (efter ryska Днестр, på ukrainska Дністе́р Dnister, på rumänska Nistru), alternativt Dnjestr, är en 1 370 km lång flod i östra Europa.
Ny!!: Kievrus och Dnestr · Se mer »
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Ny!!: Kievrus och Donau · Se mer »
Drevljaner
Östslavernas utbredning under 700-talet. Drevljaner var en fornslavisk folkstam i Volhynien, i västra delen av det som idag är Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Drevljaner · Se mer »
Duumvirer
Duumvirer (latin duumviri), "tvåmännen", var under antikens Rom högsta myndigheten i landsortsstäderna (municipia).
Ny!!: Kievrus och Duumvirer · Se mer »
Etnonym
Etnonym (Gk. έθνος ethnos, 'stam', + όνομα onoma, 'namn') är namnet på en etnisk grupp, vare sig namnet har getts av en annan grupp (en exonym, t.ex. lappar, zigenare), eller om det är gruppens eget namn för sig själv (en autonym, t.ex. samer, romer).
Ny!!: Kievrus och Etnonym · Se mer »
Fornöstslaviska
Fornöstslaviska var ett språk, som användes på 900-1400-talet av östslaverna i Kievriket (Rutenien) och dess efterföljande stater (till exempel Ukraina, Belarus, Ryssland), som uppstod efter Kievs sammanbrott.
Ny!!: Kievrus och Fornöstslaviska · Se mer »
Frankerriket
Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.
Ny!!: Kievrus och Frankerriket · Se mer »
Gagauzer
Gaugazer Den inofficiella gagauziska flaggan Gagauzer är ett turkfolk bosatt främst i Gagauzien i södra Moldavien samt i Budjak i sydvästra Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Gagauzer · Se mer »
Gerhard Friedrich Müller
Gerhard Friedrich Müller, född 29 oktober 1705 i Herford, Westfalen, död 22 oktober 1783 i Moskva, var en tysk-rysk historiker och upptäcktsresande.
Ny!!: Kievrus och Gerhard Friedrich Müller · Se mer »
Hallfred vandrädaskalds saga
Hallfred vandrädaskalds saga (isl. Hallfreðar saga vandræðaskálds eller Hallfreðar saga) är en av islänningasagorna.
Ny!!: Kievrus och Hallfred vandrädaskalds saga · Se mer »
Hird
Hird (isländska hirð, av anglosaxiska hīred, hushållsfölje) avser i fornnordisk dikt och historia en härskares personliga skara krigare eller huskarlar.
Ny!!: Kievrus och Hird · Se mer »
Igor
Igor är ett slaviskt mansnamn.
Ny!!: Kievrus och Igor · Se mer »
Igor I
Igor (Ingvar) föddes omkring 877 och dog 945 i Iskorosten.
Ny!!: Kievrus och Igor I · Se mer »
Ilmenslaver
Ilmenslaver vid byggandet av Novgorod, miniatyr ur Radziwiłłkrönikan. Ilmenslaverna, även kallade slovener, var en östslavisk stam eller stamförbund bosatta omkring sjön Ilmen.
Ny!!: Kievrus och Ilmenslaver · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Kievrus och Iran · Se mer »
Itil
Itil eller Ätil ("Stora floden") var huvudstad i det khazariska riket från mitten av 700-talet till slutet av 900-talet.
Ny!!: Kievrus och Itil · Se mer »
Jan Długosz
Jan Długosz, i latiniserad form Longinus Johannes, född 1 december 1415, död 19 maj 1480, var en polsk historiker.
Ny!!: Kievrus och Jan Długosz · Se mer »
Jaropolk I av Kiev
Storfursten Jaropolk Svjatoslavitj Jaropolk Svjatoslavitj eller Jaropolk I Svjatoslavitj, död 11 juni 978 var Kievs storfurste 972-978 och äldste son till Svjatoslav I av Kiev.
Ny!!: Kievrus och Jaropolk I av Kiev · Se mer »
Karl den store
Karl den stores rike 814. Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett. namnteckning. Sigillstämpel av bly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning. Karl den store (latin: Carolus Magnus, franska: Charlemagne, tyska: Karl der Große), född troligtvis 2 april 742 i nuvarande Liège, död 28 januari 814 i Aachen, var det frankiska rikets regent 768–814.
Ny!!: Kievrus och Karl den store · Se mer »
Kaspiska havet
Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.
Ny!!: Kievrus och Kaspiska havet · Se mer »
Kaukasien
Kaukasien är ett mycket bergigt område Kaukasien är ett geopolitiskt område på gränsen mellan Europa och Asien.
Ny!!: Kievrus och Kaukasien · Se mer »
Khazarer
Karta över khazarkhanatets ungefärliga utbredning. Det s.k. "Mosesmyntet" som hittades i Spillings på Gotland. Khazarer var en folkgrupp som under första årtusendet e. Kr.
Ny!!: Kievrus och Khazarer · Se mer »
Khwarezm
Karta över det '''khwarezmitiska riket''' 1190–1220 Khwarezm (persiska: خوارزم, även Kharezm, Khorezm, Khorazm, Chorezm, med flera) är ett iranskt kulturområde i sydvästra Centralasien, beläget i nuvarande Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan.
Ny!!: Kievrus och Khwarezm · Se mer »
Kiev
Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Kiev · Se mer »
Konstantin VII
Kristus välsignar Konstantin VII Porfyrogennetos. Snidat elfenben från cirka 945. Konstantin VII Porfyrogennetos, Κωνσταντῖνος Ζ΄ Πορφυρογέννητος, (grekiska "den purpurfödde"), född 905 i Konstantinopel, död 9 november 959 i Konstantinopel, var bysantinsk kejsare 913–959.
Ny!!: Kievrus och Konstantin VII · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Kievrus och Konstantinopel · Se mer »
Konstantinopels ekumeniska patriarkat
Konstantinopels ekumeniska patriarkat (grekiska: Οἰκουμενικὸν Πατριαρχεῖον Κωνσταντινουπόλεως/Oikoumenikón Patriarkhíon Konstantinoupóleos) är ett östortodoxt kristet trossamfund.
Ny!!: Kievrus och Konstantinopels ekumeniska patriarkat · Se mer »
Krivitjer
Krivitjerna (Ryska: кри́вичи, tr. kríviči) var en östslavisk folkstam eller stamkonfederation i nuvarande mellersta Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Krivitjer · Se mer »
Ladoga
Ladoga (ryska Ладожское озеро, Ladozjskoje ozero; finska Laatokka, karelska: Luadogu) är en insjö belägen i nordvästra Ryssland, nära Karelska näset i Karelska republiken och Leningrad oblast.
Ny!!: Kievrus och Ladoga · Se mer »
Ludvig den fromme
Denariusmynt. Ludvig den fromme (franska: Louis le pieux) eller ibland Ludvig den älskvärde (franska: Louis le débonnaire), född 16 april 778, död 20 juni 840, var frankisk kung, tysk-romersk kejsare 813–840.
Ny!!: Kievrus och Ludvig den fromme · Se mer »
Metropolit
Metropoliten av Moskva, Macarius II (1835 – 1926). Metropolit är inom ortodoxa kyrkan titeln för biskopen i en provinshuvudstad.
Ny!!: Kievrus och Metropolit · Se mer »
Michail Lomonosov
Michail Vasiljevitj Lomonosov (Михаи́л Васи́льевич Ломоно́сов), född 19 november (8 enligt g.s.) 1711.
Ny!!: Kievrus och Michail Lomonosov · Se mer »
Michail Maksimovitj
Michail Aleksandrovitj Maksimovitj (ryska: Михаил Александрович Максимович), född 3 september 1804 i guvernementet Poltava, död 10 november 1873, var en rysk botaniker och litteraturforskare och ukrainska historiker.
Ny!!: Kievrus och Michail Maksimovitj · Se mer »
Monarki
Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.
Ny!!: Kievrus och Monarki · Se mer »
Mongolernas invasion av Europa
Mongolernas invasion av Europa pågick från 1236 till 1241 och var den andra av tre större invasionsfälttåg västerut som mongolerna företog.
Ny!!: Kievrus och Mongolernas invasion av Europa · Se mer »
Mongolväldet
Mongolväldet (Монголын эзэнт гүрэн Mongol-yn ezent güren), i ryska krönikor ofta horden (Орда), kallas det mongoliska rike som skapades av Djingis khan år 1206.
Ny!!: Kievrus och Mongolväldet · Se mer »
Moskva
Moskva (Москва́) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Moskva · Se mer »
Moskvariket
Moskvariket, Moskoviet, Moskvastaten, storfurstendömet Moskva eller Moskvarus (Moskovskaja Rus) var ett rike omkring staden Moskva som kan sägas ha bildats 1283 och som 1547 omvandlades till Tsarryssland, som proklamerades det året.
Ny!!: Kievrus och Moskvariket · Se mer »
Murom
Stadens vapen. Murom (ryska Му́ром) är den tredje största staden i Vladimir oblast i Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Murom · Se mer »
Mychajlo Hrusjevskyj
Mychajlo Serhijovytj Hrusjevskyj (ukrainska: Михайло Сергійович Грушевський), född 29 september 1866 Cholm, guvernementet Lublin, Kejsardömet Ryssland, död 25 november 1934 i Kislovodsk, var en ukrainsk historiker, politiker och författare.
Ny!!: Kievrus och Mychajlo Hrusjevskyj · Se mer »
Näverdokument
Näverdokument nummer ''497'', daterat till omkring 1340-1490 (Novgorod). Ett näverdokument är ett dokument skrivet på näver från björk.
Ny!!: Kievrus och Näverdokument · Se mer »
Nestorskrönikan
Nestorskrönikan (fornöstslaviska: Повѣсть врємѧннꙑхъ лѣтъ), Povest vremannych let, "Berättelsen om svunna tider") är en krönika, enligt traditionen skriven av munken Nestor vid Grottklostret i Kiev. Dess tillkomst dateras till omkring år 1113 i Kievriket och Nestor själv anses ha levt mellan 1056 och 1114. Krönikan handlar om Kievriket och dess områdes historia från syndafloden till år 1110.
Ny!!: Kievrus och Nestorskrönikan · Se mer »
Nikolaj Karamzin
Nikolaj Michajlovitj Karamzin (ryska: Николай Михайлович Карамзин), född 12 december (1 december g.s.) 1766 i Michajlovsk i guvernementet Simbrisk, död 3 juni 1826 i Sankt Petersburg, var en rysk författare, språkvetare och historiker.
Ny!!: Kievrus och Nikolaj Karamzin · Se mer »
Nikolaj Kostomarov
Nikolaj Ivanovitj Kostomarov (Николай Иванович Костомаров, Микола Іванович Костомаров, Mykola Ivanovytj Kostomarov), född 16 maj (gamla stilen: 4 maj) 1817 i Jurasovka, guvernementet Voronezj, död 19 april (gamla stilen: 7 april) 1885 i Sankt Petersburg, var en rysk-ukrainsk vitter och historisk författare.
Ny!!: Kievrus och Nikolaj Kostomarov · Se mer »
Normandie
Kommuner som historiskt tillhört provinsen Normandie, men nu tillhör andra regioner. Normandiska riddare med målade vapensköldar deltar i slaget vid Hastings (från Bayeuxtapeten, tillverkad cirka år 1077). Normandie (eller Normandiet) är en historisk provins i nordvästra Frankrike, vid Engelska kanalen.
Ny!!: Kievrus och Normandie · Se mer »
Norra Dvina
Dvinafloden börjar som ett sammanflöde av floderna Jug till vänster och Suchona överst nära Velikij Ustiug. Foto taget 2001. Dvinas avrinningsområde Norra Dvina (ryska: Се́верная Двина́, Severnaja Dvina), eller endast Dvina, är en flod i nordvästra Ryssland som mynnar i Dvinabukten av Vita havet vid Archangelsk.
Ny!!: Kievrus och Norra Dvina · Se mer »
Oleg av Kiev
Prins Oleg, Oleg den vise eller Oleg Veshchy (Siaren), även Oleh, eller Helge, (Khazarisk form: Helgu), av det fornnordiska mansnamnet "Helgi".
Ny!!: Kievrus och Oleg av Kiev · Se mer »
Olga av Kiev
Olga eller Helga (ukrainska/ryska: Ольга, resp.; fornnordiska: Helga), även kallad "Olgha", Prekrasa (Прекраса), född 881 i Pskov, död 11 juli 969 i Kiev, var regerande furstinna av Kievriket år 945–963.
Ny!!: Kievrus och Olga av Kiev · Se mer »
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Ny!!: Kievrus och Ortodoxa kyrkor · Se mer »
Ostromirevangeliet
Ostromirevangeliet Ostromirevangeliet är en gammal fornöstslavisk handskrift, skriven 1056–57 av diakonen Grigorij för den novgorodske ståthållaren Ostromir.
Ny!!: Kievrus och Ostromirevangeliet · Se mer »
Ovrutj
Ovrutj (Овруч, Овруч, Owrucz, אוורוטש) är en stad i Zjytomyr oblast i norra Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Ovrutj · Se mer »
Perejaslav (Ukraina)
Perejaslav (tidigare Perejaslav-Chmelnytskyj) (Переяслав; ryska Переяслав, Perejaslav) är en stad i Kiev oblast i Ukraina Den är administrativ huvudort för Perejaslav-Chmelnytskyj rajon och folkmängden uppgick till 27 923 invånare i början av 2012.
Ny!!: Kievrus och Perejaslav (Ukraina) · Se mer »
Petjeneger
Östeuropa med den huvudsakliga utbredningen av petjenska bosättningar omk. 1015.Petjeneger är den ryska benämningen på ett turkiskt nomadfolk som själva kallade sig kangli eller kangar och ursprungligen var bosatta mellan Volga och Ural.
Ny!!: Kievrus och Petjeneger · Se mer »
Petjerskaklostret
Petjerskaklostret (ukrainska: Києво-Печерська лавра/Kyjevo-Petjerska lavra; ryska: Киево-Печерская лавра/Kijevo-Petjerskaja lavra) eller Grottklostret i Kiev är ett historiskt ortodoxt kloster i Kiev, Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Petjerskaklostret · Se mer »
Poljaner
Östslaver (8 ct) Poljaner var en östslavisk folkstam som var bosatt i landområdena runt vad som idag är Kiev i nuvarande Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Poljaner · Se mer »
Polotsk
Polotsk (Полацк, även känt som Polatsk, Polatsak) är en stad i Belarus, belägen 200 km nordöst om Minsk.
Ny!!: Kievrus och Polotsk · Se mer »
Prag
Pragborgen Broar över floden Vltava. Prags mest kända bro, Karlsbron. Václavplatsen Nationalmuseet i Prag på natten. Gamla stans torg mot öster Prag (Praha) är huvudstad och största stad i Tjeckien samt är belägen vid floden Vltava.
Ny!!: Kievrus och Prag · Se mer »
Pskov
Pskov (ryska: Псков, äldre Плѣсковъ, Pleskov; estniska: Pihkva; finska: Pihkova; tyska: Pleskau, Poskow; lettiska: Pleskava; polska: Psków) är den administrativa huvudorten för Pskov oblast i västra Ryssland, och har cirka 200 000 invånare.
Ny!!: Kievrus och Pskov · Se mer »
Republiken Novgorod
Marknadsplats i Republiken Novgorod, målad 1909 av Appolinarij Vasnetsov (1856–1933). Medeltida mur från Novgorods kreml Republiken Novgorod (ryska: Новгородская Республика, Novgorodskaja Respublika) eller Novgorod-landet (ryska: Новгородская земля, Novgorodskaja zemlja) var en stor medeltida rysk (Ruser) stat som sträckte sig från Östersjön till Uralbergen mellan 1100- och 1400-talen.
Ny!!: Kievrus och Republiken Novgorod · Se mer »
Rostov
Stadens vapen. Rostov (ryska: Ростов; även kallad Rostov Velikij, "Stora Rostov", stundom officiellt Rostov Jaroslavskij; fornnordiska: Rostofa) är en stad vid Nerosjön i Jaroslavl oblast i västra Ryssland, nordost om Moskva, med 30 824 invånare i början av 2015.
Ny!!: Kievrus och Rostov · Se mer »
Rurikdynastin
Områden och folk i Rutenien/Kievriket (1015–1113). Furstendömen i Rutenien/Kievriket (1054–1132). Rurikdynastin (rurikiderna) var den härskande dynastin i Kievriket, och senare i Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Rurikdynastin · Se mer »
Ruser
Ruser (för ytterligare definition se rusiner) var det folkslag, enligt Nestorskrönikan med ursprung i Skandinavien (jämför det finska namnet på Sverige, Ruotsi, eller det estniska namnet, Rootsi), vilka skall ha grundat Kievrus.
Ny!!: Kievrus och Ruser · Se mer »
Russkaja pravda
Ru'sskaja pra'vda ("ryska rätten"), en samling gamla juridiska urkunder i Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Russkaja pravda · Se mer »
Sergej Solovjov
Sergej Michajlovitj Solovjov (ryska: Сергей Михайлович Соловьёв), född 17 maj (gamla stilen: 5 maj) 1820 i Moskva, död 16 oktober (gamla stilen: 4 oktober) 1879, var en rysk historiker, far till Vsevolod och Vladimir Solovjov.
Ny!!: Kievrus och Sergej Solovjov · Se mer »
Severjaner
Östslaver (8 ct) Severjaner var namnet på ett östslaviskt folkslag fram till 1100-talet.
Ny!!: Kievrus och Severjaner · Se mer »
Skandinavien
Skandinavien är ett geografiskt område i norra Europa som omfattar Danmark, Norge och Sverige, där man talar nordiska språk.
Ny!!: Kievrus och Skandinavien · Se mer »
Slaget vid Kalkafloden
Slaget vid Kalkafloden var det första slaget mellan mongoler och östslaver.
Ny!!: Kievrus och Slaget vid Kalkafloden · Se mer »
Slavisk mytologi
Sadko i undervattensriket'' (1876). Modern träskulptur av Perun, åskans gud. Slavisk mytologi och religion (slavisk hedendom) handlar om de slaviska folkens mytologiska åskådningar, tro och kulter – under förkristen tid.
Ny!!: Kievrus och Slavisk mytologi · Se mer »
Smolensk
Smolensk (Смоленск, uttalas smalénsk) är en stad i västra Ryssland med cirka 330 000 invånare.
Ny!!: Kievrus och Smolensk · Se mer »
Sofiakatedralen i Kiev
Sofiakatedralen (ukrainska: Собор Святої Софії/Sobor Svjatoji Sofiji, eller Софійський собор/Sofijskyj sobor; ryska: Собор Святой Софии/Sobor Svjatoj Sofii, eller Софийский собор/Sofijskij sobor) är en ukrainsk-ortodox katedral belägen i Kiev, Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Sofiakatedralen i Kiev · Se mer »
Staraja Ladoga
Borgen i Staraja Ladoga. Staraja Ladogas vapen. Staraja Ladoga (ryska: Ста́рая Ла́дога, "gamla Ladoga", eller Aldeigjuborg i de nordiska sagorna eller Aldogaborg) är en by (selo) i Volchov rajon i Leningrad oblast i Ryssland, och är belägen vid Volchovfloden nära sjön Ladoga, ca 100 km öster om Sankt Petersburg.
Ny!!: Kievrus och Staraja Ladoga · Se mer »
Stora ryska encyklopedin
Dmitry Medvedev. Stora ryska encyklopedin (Большая российская энциклопедия eller БРЭ, translittererad som Bolsjaja rossijskaja entsiklopedija) är en rysk encyklopedi om totalt 35 volymer, som publicerats sedan 2004 av Bolsjaja rossijskaja entsiklopedija-förlaget.
Ny!!: Kievrus och Stora ryska encyklopedin · Se mer »
Storfurstendömet Litauen
Litauens utbredning under 1200- till 1400-talen Storfurstendömet Litauen var en medeltida stormakt som uppstod under 1200-1300-talen.
Ny!!: Kievrus och Storfurstendömet Litauen · Se mer »
Stormähren
Stormähren var ett västslaviskt rike i Centraleuropa som existerade från omkring 800 till början av 900-talet.
Ny!!: Kievrus och Stormähren · Se mer »
Suzdal
Suzdals kreml. Suzdal (ryska: Суздаль, fornisländska: Súrdalar) är en historisk stad i ryska Vladimir oblast, omkring tjugo mil nordost om Moskva.
Ny!!: Kievrus och Suzdal · Se mer »
Svjatoslav I av Kiev
Prins (knjaz) Svjatoslav I av Kiev (omkring 942–972) var en varjagisk eller östslavisk krigare, furste av Kievriket.
Ny!!: Kievrus och Svjatoslav I av Kiev · Se mer »
Tamanhalvön
Tamanhalvön (uttal: ta'man-) är en halvö i Krasnodar kraj i sydvästra Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Tamanhalvön · Se mer »
Tionde
församlingen förvarades. Härbret är dendrokronologiskt daterat till år 1285. Tionde var en skatt som kyrkan uppbar från jordbrukare i många kristna länder.
Ny!!: Kievrus och Tionde · Se mer »
Tjernihiv
Tjernihiv (Чернігів), även känd som Tjernigov, är en stad i norra Ukraina, belägen vid floden Desna i vilken staden har hamn.
Ny!!: Kievrus och Tjernihiv · Se mer »
Tmutorokan
Utgrävningar vid Tmutorokan (2008) Tmutorokan (Тмутаракань; Тмуторокань), även skrivet Tmutorakan eller Tmutarakan, var en stad som under 900-1000-talen utgjorde kärnan i ett ryskt eller rusiskt furstendöme.
Ny!!: Kievrus och Tmutorokan · Se mer »
Transkaukasus
Transkaukasus, eller Sydkaukasien/Sydkaukasus, är ett geografiskt område, "landet bortom Kaukasus", som omfattar Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, de länder som ligger närmast söder om bergskedjan Stora Kaukasus.
Ny!!: Kievrus och Transkaukasus · Se mer »
Tribut
En tribut (från latinets tributum, "bidrag") är summa som en part ger till en annan som ett tecken på underkastelse, lojalitet eller respekt.
Ny!!: Kievrus och Tribut · Se mer »
Turaŭ
Turaŭ eller Turov är en stad i Homels voblast i södra Belarus.
Ny!!: Kievrus och Turaŭ · Se mer »
Varjager
Varjager (engelsk transkribering: varyag, fornöstslaviska варѧгъ, med latinska bokstäver transskriberat som varęgŭ), av nordiska väringar (förmodligen "De edsvurna"), är namnet på vikingatida skandinaver (nordmän, framför allt ruser eller svear i allmänhet) hos de slaviska stammarna.
Ny!!: Kievrus och Varjager · Se mer »
Vasilij Kljutjevskij
Vasilij Osipovitj Kljutjevskij (ryska: Василий Осипович Ключевский), född 28 januari 1841, död 25 maj 1911, var en rysk historiker som dominerade historieskrivningen i Ryssland i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Ny!!: Kievrus och Vasilij Kljutjevskij · Se mer »
Vägen från varjagerna till grekerna
Vägen från varjagerna till grekerna (ryska: «Путь из варяг в греки», "Put iz varjag v greki") var enligt den gammalryska Nestorskrönikan en färdled som sammanband Skandinavien, Kievriket och Bysantinska riket med hjälp av Östeuropas vattenvägar.
Ny!!: Kievrus och Vägen från varjagerna till grekerna · Se mer »
Västeuropa
Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.
Ny!!: Kievrus och Västeuropa · Se mer »
Velikij Novgorod
Medeltida torn i Novgorod. Novgorod (officiellt Великий Новгород, Velikij Novgorod, ’stor nystad’) är en stad med cirka 220 000 invånare i nordvästra Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Velikij Novgorod · Se mer »
Vetje
Vetje i Novgorod av A. Ryabushkin Vetje (вече, wiec, віче, веча, vijeće, веће, věšte, совет) var en folkförsamling i medeltida slaviska riken.
Ny!!: Kievrus och Vetje · Se mer »
Vjatitjer
Vjatitjerna var en östslavisk stam under 700-1100-talet som hade sina bosättningar i Oka-flodens bäcken.
Ny!!: Kievrus och Vjatitjer · Se mer »
Vladimir, Ryssland
Gyllene porten i Vladimir. Vladimir är huvudstad och största stad i Vladimir oblast i Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Vladimir, Ryssland · Se mer »
Vladimir-Suzdal
Vladimir-Suzdal var ett medeltida östslaviskt furstendöme i området mellan Volga, Oka och Norra Dvina.
Ny!!: Kievrus och Vladimir-Suzdal · Se mer »
Vojvod
Vojvod (polska: wojewoda; ryska: воевода eller voevóda; serbiska: војвода eller vojvoda) är en gammal slavisk titel för en lokal härskare eller guvernör.
Ny!!: Kievrus och Vojvod · Se mer »
Volchov
Stadens vapen. Volchovs järnvägsstation. Volchov (ryska Волхов) är en stad i Leningrad oblast i Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Volchov · Se mer »
Volodymyr (stad)
Volodymyr (Володи́мир) är en stad i Volyn oblast i västra Ukraina.
Ny!!: Kievrus och Volodymyr (stad) · Se mer »
Volost
En volost (ryska: волость) är en typ av administrativ region i Ryssland.
Ny!!: Kievrus och Volost · Se mer »
Vytautas
Vytautas, även känd som Vytautas den store, född 1350, död 27 oktober 1430, var regerande storfurste av Litauen 1392-1430.
Ny!!: Kievrus och Vytautas · Se mer »
Wisła
Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.
Ny!!: Kievrus och Wisła · Se mer »
1240
1240 (MCCXL) var ett skottår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Kievrus och 1240 · Se mer »
1300
1300 (MCCC) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kievrus och 1300 · Se mer »
1899
1899 (MDCCCXCIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kievrus och 1899 · Se mer »
882
882 (DCCCLXXXII) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kievrus och 882 · Se mer »
Omdirigerar här:
Fornryska riket, Kiev Rus, Kiev Rus', Kiev-Rus, Kievriket, Kievrutenien, Kievrysk, Kievryska riket, Kievryssland, Kristnandet av Ryssland, Kyivriket, Kyjivrus, Kyjivska Rus, Rysk historia: Varjagerna och Kievriket, Rysslands historia: Varjagerna och Kievriket, Skandinavien och det ryska rikets bildande.
