Innehållsförteckning
178 relationer: Albedo, Alexis Claude Clairaut, Aminosyror, Ammoniak, Aphelium, Aristoteles, Asfalt, Asteroid, Asteroidbältet, Asteroidbältskomet, Astronomisk enhet, Astronomiska symboler, Atmosfär, Banelement, Bayeuxtapeten, Bergart, Bielas komet, Bolid, Borrellys komet, Chockvåg, Christiaan Huygens, Cyanider, Damm (stoft), Deep Impact (rymdsond), Deep Space 1, Edmond Halley, Elektromagnetisk induktion, Ellips (matematik), Enckes komet, England, Etan, Etanol, Europeiska rymdorganisationen, Excentricitet, Excentricitet (astronomi), Formaldehyd, Fotoelektrisk effekt, Frankrike, Fred Whipple, Friedrich Wilhelm Bessel, Galileo Galilei, Gamla stilen och nya stilen, Gasjätte, Gilgamesheposet, Giotto (rymdsond), Giotto di Bondone, Giovanni Alfonso Borelli, Giovanni Domenico Cassini, Giovanni Schiaparelli, Gottfried Kirch, ... Förläng index (128 mer) »
- Astronomiska objekt
- Kometer
Albedo
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.
Alexis Claude Clairaut
Alexis Claude Clairaut, född 13 maj 1713, död 17 maj 1765, fransk astronom och matematiker.
Se Komet och Alexis Claude Clairaut
Aminosyror
Pinnmodell av cystein. Strukturformel för en allmän alfa-aminosyra i ojoniserad form (vänster) och zwitterjonform (höger). R betecknar sidokedjan. En aminosyra är en kemisk förening som innehåller både en aminogrupp och en karboxylgrupp.
Ammoniak
Ammoniak, är en kemisk förening av väte och kväve med formeln NH3.
Aphelium
Jordens bana, starkt överdriven, runt solen. Aphelium (uttal:, även) är den punkt i en himlakropps bana eller den tidpunkt då den befinner sig längst bort från solen (helios).
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Asfalt
Ett lager asfalt har lagts vid beläggningsarbete på en väg. Asfaltbetong eller bara asfalt är ett material som används till vägbeläggningslager och består av bindemedlet bitumen (förr i stället ofta av stenkolstjära) och krossat stenmaterial.
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Asteroidbältskomet
Asteroidbältskometerna är en relativt nyupptäckt kategori av kometer som har funnits i det inre av solsystemet sedan detta skapades för 4,6 miljarder år sedan.
Se Komet och Asteroidbältskomet
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Se Komet och Astronomisk enhet
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Se Komet och Astronomiska symboler
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Banelement
Banelement. Banelement är element som tillsammans representerar en kretsbana i vilken rörelsen sker enligt Keplers ekvation.
Bayeuxtapeten
Harald svär en ed på heliga reliker inför Vilhelm Erövraren. Bayeuxtapeten är en medeltida broderad textil som skildrar normandernas erövring av England år 1066.
Bergart
Grand Canyon i USA är ett snitt genom ett antal lager av sedimentära bergarter. Bergart är en fast oorganisk substans, som definieras av de mineral som ingår, deras kemiska sammansättning, storlek, form och textur, samt på vilket sätt som den har bildats.
Bielas komet
Bielas komet (3D/Biela) var en ljusstark kortperiodisk komet som upptäcktes 8 mars 1772 av Leibax Montaigne.
Bolid
Bolid som bryts i bitar (höger) Bolid, från grekiskans βολις (bolis, projektil eller kastvapen), avser en mycket ljusstark meteor.
Borrellys komet
Borrellys komet (19P/Borrelly) är en periodisk komet, vilken besökts av rymdsonden Deep Space 1.
Chockvåg
schlierenfoto taget i en vindtunnel. Hastigheten är mach 1,11 vilket ger en chockvågsvinkel på ca 64°. I fysiken är en chockvåg, chockfront eller helt enkelt chock är en front som bildas då den relativa farten mellan ett flöde (vind) och en kropp (eller annat hinder, till exempel ett annat flöde) är högre än signalhastigheten i mediet.
Christiaan Huygens
Christiaan Huygens. Christiaan Huygens, född 14 april 1629 i Haag, död 8 juli 1695 i Haag, var en nederländsk vetenskapsman.
Se Komet och Christiaan Huygens
Cyanider
1) Strukturformel2) Molekylmodell3) Elektrisk laddningsyta4) Högsta molekylorbital. Cyanider är salter av den svaga syran vätecyanid (HCN) och innehåller cyanidjonen, CN− (i äldre litteratur ofta betecknad Cy).
Damm (stoft)
Dammråttor. Damm är en övergripande benämning för mycket små fasta partiklar.
Deep Impact (rymdsond)
Översikt av sondens delar Sondens kameror, HRI-enheten t.h., MRI-enheten t.v. Kollisionssekvensen ''Deep Impact'' inför uppskjutningen med en Delta II raket Deep Impact är en rymdsond som NASA sände iväg till kometen Tempel 1.
Se Komet och Deep Impact (rymdsond)
Deep Space 1
Deep Space 1 var en rymdfarkost som utvecklades av NASA som en del av New Millennium-programmet, och som skickades upp 24 oktober 1998 med en Delta II-raket.
Edmond Halley
Edmond Halleys grav. Edmond Halley, född 8 november (29 oktober enligt g.s.) 1656 i Haggerston nära London, död 14 januari 1742 i Greenwich, var en engelsk astronom, geofysiker, matematiker, meteorolog och fysiker.
Elektromagnetisk induktion
Schematisk bild av induktiv elektrisk generator Induktion innebär att en elektrisk ström alstras (induceras) i en elektrisk ledare, om denna rör sig genom ett magnetfält eller om ett omgivande magnetfält ändras.
Se Komet och Elektromagnetisk induktion
Ellips (matematik)
halva konjugataxeln och ''c'' halva avståndet mellan brännpunkterna plan och en kon är en ellips En ellips är den geometriska orten för en punkt, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna, har en konstant summa.
Se Komet och Ellips (matematik)
Enckes komet
Enckes komet, officiell beteckning 2P/Encke, är en periodisk komet, uppkallad efter Johann Franz Encke.
England
England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.
Etan
Etan är ett alifatiskt kolväte med formeln C2H6.
Etanol
Etanol (även etylalkohol), i dagligt tal "alkohol" eller "sprit", med den kemiska formeln C2H5OH.
Europeiska rymdorganisationen
Huvudkontoret för ESA i Paris. Kontrollrummet till European Space Operations Centre i Darmstadt. ██ ESA-medlemsländer██ ECS-länder (samarbetsländer)██ Länder med samarbetsavtal Ariane 42P Giotto ATV-3 Edoardo Amaldi ExoMars rover prototyp Europeiska rymdorganisationen eller ESA (förkortning av engelskans European Space Agency; organisationens andra arbetsspråk är franska, Agence spatiale européenne och tyska, Europäische Weltraumorganisation) är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning.
Se Komet och Europeiska rymdorganisationen
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Excentricitet (astronomi)
En hyperbolisk Keplerbana med en excentricitet på 1,3. Excentricitet är en astronomisk term för en omloppsbana som avviker från en perfekt cirkel, där 0 innebär att banan är helt cirkulär och 1,0 innebär en parabel som inte längre är en sluten omloppsbana.
Se Komet och Excentricitet (astronomi)
Formaldehyd
Formaldehyd, metanal, är en färglös gas (kokpunkt -19,3 °C) med stickande lukt.
Fotoelektrisk effekt
Fotoelektrisk effekt: Inkommande elektromagnetisk strålning slår ut elektroner ur metallen. Den fotoelektriska effekten är ett fysikaliskt fenomen, som bygger på kvantmekanik, där elektroner emitteras från ett ämne då det belyses med elektromagnetisk strålning av tillräckligt hög frekvens.
Se Komet och Fotoelektrisk effekt
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Fred Whipple
Whippleskölden består av flera lager med tunna metallplattor med luft eller plast emellan. När ett fragment träffar en rymdfarkost i hög fart så krossas det när yttersta lagret i skölden penetreras. Anslagsenergin sprids sedan ut och blir mindre koncentrerad på de underliggande lagren.
Friedrich Wilhelm Bessel
Friedrich Wilhelm Bessel, född 22 juli 1784 i Minden i Westfalen, död 17 mars 1846 i Königsberg, var en tysk matematiker och astronom.
Se Komet och Friedrich Wilhelm Bessel
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Gamla stilen och nya stilen
Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.
Se Komet och Gamla stilen och nya stilen
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Gilgamesheposet
Gilgamesheposet är ett mesopotamiskt antikt epos som har kallats världens äldsta litterära verk.
Giotto (rymdsond)
Giotto är en rymdsond från ESA som studerade Halleys komet när den var i närheten av Solen 1986.
Se Komet och Giotto (rymdsond)
Giotto di Bondone
Giotto di Bondone, född cirka 1267 i Vicchio i Toscana, död 8 januari 1337 i Florens, var en italiensk målare, skulptör och arkitekt.
Se Komet och Giotto di Bondone
Giovanni Alfonso Borelli
Giovanni Alfonso Borelli. Giovanni Alfonso Borelli, född 28 januari 1608 i Neapel, död 31 december 1679 i Rom, var en italiensk naturforskare.
Se Komet och Giovanni Alfonso Borelli
Giovanni Domenico Cassini
Giovanni Domenico Cassini, född 8 juni 1625 i Perinaldo i dåvarande Republiken Genua, död 14 september 1712 i Paris, var en italiensk-fransk astronom, i Frankrike känd som Jean-Dominique Cassini.
Se Komet och Giovanni Domenico Cassini
Giovanni Schiaparelli
Giovanni Virginio Schiaparelli, född 14 mars 1835 i Savigliano nära Cuneo, död 4 juli 1910 i Milano, var en italiensk astronom.
Se Komet och Giovanni Schiaparelli
Gottfried Kirch
Gottfried Kirch. Gottfried Kirch, född 18 december 1639, död 25 juli 1710 i Berlin, var en tysk astronom.
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Hale–Bopp
Hale–Bopp, formellt betecknad C/1995 O1, är en komet som var en av de mest observerade kometerna under 1900-talet.
Halleys komet
Bayeuxtapeten med Halleys komet 1066; ''isti mirant stella''. Omloppsbana för Halleys komet. Storlekar och banor är inte skalenliga. Halleys komet (1P/Halley) är en periodiskt återkommande komet, uppkallad efter sin upptäckare Edmond Halley.
Heaven's Gate (religiös grupp)
Heaven's Gate var en amerikansk domedagssekt som trodde att dess anhängare skulle hämtas från denna världen till en högre existens av ett utomjordiskt rymdskepp.
Se Komet och Heaven's Gate (religiös grupp)
Henoks bok
Henoks bok (även Första Henoksboken) är en religiös apokryfisk judisk text vars äldsta del troligen skrevs runt år 300 f.Kr. och dess nyaste del kring 110 f.Kr..
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Holmes komet
Holmes komet eller 17P/Holmes är en periodisk komet i solsystemet upptäckt av den brittiske amatörastronomen Edwin Holmes den 6 november, 1892.
Hyakutakes komet
Hyakutakes komet är en komet som passerade nära jorden 1996.
Hyperbel
En hyperbel är den geometriska orten för en punkt P i planet, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna F1 och F2, har en konstant skillnad.
Ikeya-Seki
Kometen Ikeya-Seki, med de formella namnen C/1965 S1, 1965 VIII och 1965f, var en långperiodisk komet som upptäcktes av Kaoru Ikeya och Tsutomu Seki oberoende av varandra.
Immanuel Kant
Immanuel Kant, född 22 april 1724 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 12 februari 1804 i Königsberg, var en tysk filosof och grundare av den kritiska filosofin.
Infrared Astronomical Satellite
Infrared Astronomical Satellite (IRAS) var ett rymdbaserat observatorium som utförde en kartläggning av hela himlen i infraröda våglängder.
Se Komet och Infrared Astronomical Satellite
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Se Komet och Internationella astronomiska unionen
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Se Komet och Interstellära mediet
Is
En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.
Se Komet och Is
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Jérôme Lalande
Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande, född 11 juli 1732 i Bourg en Bresse, död 4 april 1807 i Paris, var en fransk astronom.
Johann Franz Encke
Johann Franz Encke. Johann Franz Encke, född den 23 september 1791 i Hamburg, död den 26 augusti 1865 i Spandau, var en tysk astronom.
Se Komet och Johann Franz Encke
Johannes Hevelius
Heveliusobservatoriet i Danzig 1640. Peter Crügers azimutala kvadrant, färdigställd av Hevelius. Hevelius karta över månen. Johannes Hevelius, född 28 januari 1611, död 28 januari 1687, även kallad Jan Hevelius, Johannes Hewel, Johann Hewelke, Johannes Höwelcke på tyska eller Jan Heweliusz på polska, var en polsk-tysk astronom och selenograf.
Se Komet och Johannes Hevelius
Johannes Kepler
Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.
Jordnära objekt
VLT-fotografi av det ljussvaga jordnära objektet 2009 FD. Jordnära objekt (engelska Near Earth objects eller NEO) är asteroider, kometer och meteoroider vars omloppsbanor för dem nära (periheliumavstånd 1,3 AE) jordens bana, och som därför utgör framtida kollisionsrisker.
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Se Komet och Julianska kalendern
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Kägelsnitt
Ett kägelsnitt (konisk sektion) är skärningen mellan ett plan och en cirkulär konisk yta.
Keplers lagar
Keplers första lag. Keplers andra lag. Keplers lagar beskriver himlakroppars centralrörelse i solsystemet och lades fram av Johannes Kepler (1571–1630).
Kilometer
Ursprunglig definition av kilometer Kilometer är internationell standard för avståndsangivelser på vägmärken. Kilometer är en i SI motsvarande 1 000 meter.
Kohouteks komet
Kometen Kohouteks bana. Kohouteks komet (formellt kallad C/1973 E1), komet som upptäcktes av den tjeckiske astronomen Lubos Kohoutek när han tittade igenom foton tagna i början av mars 1973 från Hamburgobservatoriet i Tyskland.
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Kolföreningar
Kolföreningar är kemiska föreningar där kol ingår.
Kolmonoxid
Kolmonoxid, kemisk formel CO, även benämnd bara koloxid eller kolos, är en kemisk förening bestående av en kolatom och en syreatom.
Kolväte
En kalottmodell av kolvätet butan. Kolväten är kemiska föreningar bestående av enbart kol och väte.
Koma (astronomi)
Tydlig koma på kometen Neat.Koma (från grekiskans komē 'hår') kallas den nebulosiska utvecklingen runt en kometkärna.
Kometkärna
Komet Tempel 1. Kometkärnan är den fasta delen av en komet.
Kondensering
Ånga i luften kondenserar en varm dag på en flaska kallt vatten. Kondensering eller kondensation är en ändring av aggregationstillståndet hos en substans till en tjockare fas, såsom när en gas (eller ånga) övergår till vätska.
Koronamassutkastning
Koronamassutkastning 31 augusti 2012 Koronamassutkastning, ofta förkortat CME efter engelskans coronal mass ejection, inträffar då mycket stora mängder partiklar kastas ut med solvinden till följd av stora explosioner på solens yta.
Se Komet och Koronamassutkastning
Kreutz-gruppen
Målning från Tasmanien av kometen C/1843 D1, en berömd medlem av Kreutz-gruppen. Kreutz-gruppen (engelska: Kreutz Sungrazers) är en familj av så kallade solstrykande kometer som rör sig mycket nära solen.
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Se Komet och Kurfurstendömet Sachsen
Kvadrantiderna
Kvadrantiderna är en meteorsvärm i december och januari varje år som uppträder från den 28 december och pågår en vecka framåt.
Lincoln Near-Earth Asteroid Research
LIncoln Near-Earth Asteroid Research (LINEAR) är ett samarbetsprojekt mellan United States Air Force, NASA och MIT:s Lincoln Laboratory för att på ett systematiskt sätt upptäcka och följa asteroider som befinner sig nära jorden.
Se Komet och Lincoln Near-Earth Asteroid Research
Lista över icke-periodiska kometer
Den följande listan är en lista över icke-periodiska kometer som har en nummerbeteckning.
Se Komet och Lista över icke-periodiska kometer
Lista över periodiska kometer
Den följande listan är Internationella astronomiska unionens lista över periodiska kometer som har en nummerbeteckning.
Se Komet och Lista över periodiska kometer
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
McNaughts komet
McNaughts komet är en icke-periodisk komet som upptäcktes 7 augusti 2006 av Robert H. McNaught i Siding Spring-observatoriet i Australien.
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Metan
Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4.
Metanol
Metanol, även benämnt metylalkohol, karbinol eller träsprit, är den enklaste av alla alkoholer och är akut giftig vid förtäring, men är inte cancerframkallande och orsakar heller inte genetiska skador, såsom bensin.
Meteor
Meteorskur Meteor, även stjärnfall, (av grekiska mete’oros – "i luften befintlig") är det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten interplanetär kropp, en meteoroid, med mycket hög hastighet faller in i jordatmosfären.
Meteorit
Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.
Meteoroid
En meteoroid som har tagit sig igenom jordens atmosfär och landat på marken kallas meteorit, som denna, Willamette-meteoriten. En meteoroid (eller meteorid) är ett litet interplanetärt objekt av sandkorns- till klippblocksstorlek.
Meteorregn
Ett meteorregn, en meteorsvärm eller en meteorskur består av ett större antal meteorer, "stjärnfall" som visar sig under en begränsad tid.
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Nature
Nature är en framstående brittisk vetenskaplig veckotidskrift som började utges 4 november 1869 och grundades av Norman Lockyer.
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Nicolaus Copernicus
Nicolaus Copernicus (Polska: Mikołaj Kopernik) född 19 februari 1473 i Thorn i Kungliga Preussen (nuvarande Toruń i Polen), död 24 maj 1543 i Frauenburg, var en polsk astronom, matematiker, jurist, ekonom, militärstrateg, tolk, ambassadör, läkare, astrolog och kanik.
Se Komet och Nicolaus Copernicus
Nicole Reine Lepaute
Nicole Reine Lepaute, född Etable på Luxemburgpalatset i Paris 5 januari 1723, död 6 december 1788, var en fransk astronom och matematiker.
Se Komet och Nicole Reine Lepaute
Omen
Omen, eller järtecken, är varsel, förebud eller tecken på något, inom folktron uppfattningen att vissa händelser kan säga något om en persons framtid och kommande händelser, positiva eller negativa.
Omloppsbana
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
Oorts kometmoln
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet.
Orakelbensskrift
Wu Dings regeringstid (1250 f.Kr.–1192 f.Kr.). En fyndgrop där orakelben grävs upp i fornstaden Yinxu i Anyang. Entrén till Yinxu i Anyang där den största delen av orakelbenen har hittats. Orakelbensskrift (’skrift på sköldar och ben’) är en forntida stil av det kinesiska skriftspråket och en del i ursprunget till kinesisk kalligrafi.
Orioniderna
Orioniderna är ett meteorregn som förknippas med Halleys komet.
Pan-STARRS
Pan-STARRS teleskop. Pan-STARRS (Panoramic Survey Telescope and Rapid Response System) är en uppställning av astronomiska kameror och teleskop med tillhörande beräkningscentral som kontinuerligt kartlägger himlen.
Parabel (kurva)
En parabel. '''F''' är brännpunkten (''focus''), '''I''' är styrlinjen (''directrix'') och '''A''' är extrempunkten (''vertex''). Avståndet till brännpunkten är lika med avståndet till styrlinjen för varje punkt på parabeln.
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Perihelium
Jordens bana, starkt överdriven, runt solen. Perihelium är den punkt där en himlakropp som rör sig runt en sol (helios) befinner sig närmast solen.
Perseiderna
Ungefärlig radiant för Perseiderna 2015. En perseid ovanför Very Large Telescope En, eller möjligen två, perseider. Vintergatan i bakgrunden. Perseiderna är ett meteorregn med störst aktivitet omkring den 12 augusti varje år, orsakad av kometen Swift-Tuttle.
Philosophiae Naturalis Principia Mathematica
Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (latin för naturfilosofins matematiska principer, ofta förkortat till enbart Principia) är ett banbrytande vetenskapligt arbete av Isaac Newton (1642–1727), som utkom år 1687.
Se Komet och Philosophiae Naturalis Principia Mathematica
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Polarsken
Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i jordens atmosfär.
Protoplanetär skiva
En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.
Se Komet och Protoplanetär skiva
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Robert Hooke
Hookes mikroskop, som han nyttjade för att studera material till sin bok ''Micrographia''. Mikroskopet är tillverkat i London av Christopher Cock, som levererade flera mikroskop till Hooke. Robert Hooke, född 18 juli 1635 i Freshwater, Isle of Wight, död 3 mars 1703 i London, var en engelsk naturforskare och uppfinnare.
Romerska siffror
Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887.
Rosetta (rymdsond)
Rosetta är en rymdsond från ESA, uppsänd med en Ariane 5-raket den 2 mars 2004 från Centre Spatial Guyanais i Kourou, Franska Guyana.
Se Komet och Rosetta (rymdsond)
Rymdsond
MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Scattered disc
banresonanta objekt och SDO. 136199 Eris, det mest kända SDO:t. Scattered disc är en avlägsen del av solsystemet som består av mindre isplaneter kända som scattered disc-objekt (SDO).
Schwassmann-Wachmann 1
Schwassmann-Wachmann 1 eller 29P/Schwassmann-Wachmann är en periodisk komet upptäckt 15 november 1927 av Friedrich Karl Arnold Schwassmann och Arno Arthur Wachmann.
Se Komet och Schwassmann-Wachmann 1
Schwassmann-Wachmann 3
Schwassmann–Wachmann 3, som också är känd som 73P/Schwassmann–Wachmann är en periodisk komet som håller på att brytas sönder.
Se Komet och Schwassmann-Wachmann 3
Seneca den yngre
Lucius Annaeus Seneca, känd som Seneca den yngre, född omkring 4 f.Kr. i Córdoba i Spanien, död 65 i Rom, var en romersk författare, filosof och politiker.
Shoemaker–Levy 9
Shoemaker-Levy 9 (SL9 eller formellt kallad D/1993 F2) var en komet som kolliderade med Jupiter 1994, vilket blev den första direkta observationen av två objekt i solsystemet som kolliderar.
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Se Komet och Siderisk omloppstid
Silikat
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Solar and Heliospheric Observatory
Solen och Jordens gemensamma Lagrangepunkter Solar and Heliospheric Observatory (SOHO, Sol- och heliosfärobservatorium) är ett rymdteleskop för forskning och övervakning av solen.
Se Komet och Solar and Heliospheric Observatory
Solar Terrestrial Relations Observatory
STEREO eller Solar Terrestrial Relations Observatory är två amerikanska rymdsonder som studerade solen.
Se Komet och Solar Terrestrial Relations Observatory
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solstrykande komet
C/2011 W3 (Lovejoy) är en solstrykande komet. Denna bild är tagen 22 december 2011 från Internationella rymdstationen. En solstrykande komet är en komet som passerar ytterst nära solen vid perihelium - ibland bara några tusen kilometer från solens yta.
Se Komet och Solstrykande komet
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Stardust (rymdsond)
Stardust prover i Lyndon B. Johnson Space Center Stardust är en amerikansk rymdfarkost i NASAs Discovery-program som sändes upp av från Cape Canaveral Air Force Station den 7 februari 1999.
Se Komet och Stardust (rymdsond)
Strålningstryck
Ett solsegel drivs av strålningstryck från solens ljusstrålar. Strålningstryck är trycket som utövas på en yta som utsätts för elektromagnetisk strålning.
Swift-Tuttle
Meteorregnet ''Perseiderna'' orsakas av Swift-Tuttle. Kometen Swift-Tuttle (officiell beteckning 109P/Swift-Tuttle) upptäcktes oberoende av varandra av Lewis A. Swift den 16 juli 1862 och av Horace Tuttle tre dagar senare.
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Tempel 1
Tempel 1 också känd som 9P/Tempel, är en komet som upptäcktes den 3 april 1867 av astronomen Ernst Wilhelm Leberecht Tempel.
Tempel-Swift-LINEARs komet
11P/Tempel-Swift-LINEAR är en periodisk komet.
Se Komet och Tempel-Swift-LINEARs komet
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter.
Tunguska-händelsen
Tunguska ligger i centrala Sibirien. Tunguska-händelsen var en explosionsartad händelse i Sibirien år 1908, förmodligen orsakad av en meteorit.
Se Komet och Tunguska-händelsen
Tycho Brahe
Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps Borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist.
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Uppenbarelseboken
Johannes på ön Patmos, illustration ur ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Uppenbarelseboken (Upp), även känd som Johannes uppenbarelse och Johannes apokalyps (grekiska: Ἀποκάλυψις Ἰωάννου, Apokálypsis Iōánnou) är en apokalyptisk skrift som ingår i Nya testamentet.
Se Komet och Uppenbarelseboken
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Vätecyanid
Vätecyanid, HCN, även kallad cyanvätesyra eller blåsyra, är en färglös gas eller vätska med en kokpunkt på 25,7 °C och med lukt av bittermandel.
Vega 1
Vega 1 (Вега 1) var en obemannad sovjetisk rymdsond i Vegaprogrammet.
Vega 2
Vega 2 (Вега 2) var en obemannad sovjetisk rymdsond i Vegaprogrammet.
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Wests komet
Wests komet (C/1975 V1) är en långperiodisk komet som upptäcktes av Richard West i november 1975 när han undersökte fotografiska plåtar tagna i september vid La Sillaobservatoriet i Chile.
Wild 2
81P/Wild eller Wild 2 är en periodisk komet som upptäcktes med ett teleskop utanför Bern den 6 januari 1978 av astronomen Paul Wild.
Zodiaken
199x199px Zodiaken eller djurkretsen är inom astrologi och den äldre astronomin en tänkt uppdelning av solens, månens och de olika planeternas banor (ekliptikan) över stjärnhimlen.
118401 LINEAR
118401 LINEAR är en av ett fåtal objekt som är listade både som kometer och asteroider.
13 augusti
13 augusti är den 225:e dagen på året i den gregorianska kalendern (226:e under skottår).
1680 års stora komet
1680 års stora komet, som har det egentliga namnet C/1680 V1, men också kallas Kirchs komet och Newtons komet, var den första kometen som upptäcktes med teleskop.
Se Komet och 1680 års stora komet
2001
2001 (MMI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
2060 Chiron
2060 Chiron eller 95P/Chiron var den första upptäckta småplaneten av en grupp som man idag kallar centaurer.
3200 Phaeton
3200 Phaeton är en Apolloasteroid, vars bana bär den närmare Solen än de flesta andra asteroiderna.Den korsar Mars, Jordens, Venus och Merkurius omloppsbanor Den upptäcktes 1983 som 1983 TB innan namnet ändrades 1985.
4015 Wilson-Harrington
4015 Wilson-Harrington eller Wilson-Harringtons komet är en asteroid och komet.
Se Komet och 4015 Wilson-Harrington
60558 Echeclus
60558 Echeclus eller 174P/Echeclus är en centaur och komet.
67P/Churyumov-Gerasimenko
67P/Churyumov-Gerasimenko eller 67P/Tjurjumov-Gerasimenko, är en komet i solsystemet.
Se Komet och 67P/Churyumov-Gerasimenko
7968 Elst-Pizarro
7968 Elst-Pizarro eller Elst-Pizarros komet (133P/Elst-Pizarro) är en asteroid och komet.
Se Komet och 7968 Elst-Pizarro
9 augusti
9 augusti är den 221:a dagen på året i den gregorianska kalendern (222:a under skottår).
Se även
Astronomiska objekt
- Himlakropp
- Komet
Kometer
Även känd som Kometer, Kometerna, Kometsvans, .