Snabbare tillgång än webbläsare!
18 relationer: Akemeniderna, Amu-Darja, Buchara, Djingis khan, Khwarezm, Minareten och fornlämningarna i Jam, Muhammed II, Persiska, Ryska, Sidenvägen, Timur Lenk, Turkmeniska, Turkmenistan, Urgentj, Uzbekistan, Världsarv, 1221, 1929.
Akemeniderna
Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Akemeniderna · Se mer »
Amu-Darja
Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Amu-Darja · Se mer »
Buchara
Nadir Divanbegi Buchara (även Bukhara; Бухоро på tadzjikiska, Buxoro på uzbekiska; بُخارا på persiska; Бухара på ryska) är en stad vid floden Zeravsjan i södra Uzbekistan med 247 661 invånare (januari 2005).
Ny!!: Kunja-Urgentj och Buchara · Se mer »
Djingis khan
Djingis khan (Чингис Хаан med mongolisk kyrillisk skrift, transkriberas Tjingis Chaan), född omkring 1162 i Chentij, nuvarande Mongoliet, död 18 augusti 1227 i Yinchuan, Kina, var den mongoliske härskare (khan) som förenade de mongoliska stammarna och upprättade mongolväldet, som under hans sonson Khublai khan skulle komma att bli världshistoriens största sammanhängande imperium.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Djingis khan · Se mer »
Khwarezm
Karta över det '''khwarezmitiska riket''' 1190–1220 Khwarezm (persiska: خوارزم, även Kharezm, Khorezm, Khorazm, Chorezm, med flera) är ett iranskt kulturområde i sydvästra Centralasien, beläget i nuvarande Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Khwarezm · Se mer »
Minareten och fornlämningarna i Jam
Minareten och fornlämningarna i Jam är ett världsarv i västra Afghanistan, intill floden Hari Rud.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Minareten och fornlämningarna i Jam · Se mer »
Muhammed II
Muhammed II kan syfta på.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Muhammed II · Se mer »
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Persiska · Se mer »
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Ryska · Se mer »
Sidenvägen
Sidenvägen var under medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina genom Centralasien.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Sidenvägen · Se mer »
Timur Lenk
Karta över Timur Lenks rikes omfattning. Timur Lenk, född 9 april 1336 i Kesh i nuvarande Uzbekistan, död 18 februari 1405 i Otrar i nuvarande Kazakstan, var en turk-mongolisk krigsherre och skapare av dynastin Timuriderna.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Timur Lenk · Se mer »
Turkmeniska
Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Turkmeniska · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Turkmenistan · Se mer »
Urgentj
En kyrka i Urgentj. Urgentj (uzbekiska: Urganch, Урганч) är en ort i västra Uzbekistan, nära landets södra gräns mot Turkmenistan.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Urgentj · Se mer »
Uzbekistan
Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Uzbekistan · Se mer »
Världsarv
Världsarvsflaggan vid Falu koppargruva. Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten.
Ny!!: Kunja-Urgentj och Världsarv · Se mer »
1221
1221 (MCCXXI) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Kunja-Urgentj och 1221 · Se mer »
1929
1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kunja-Urgentj och 1929 · Se mer »
Omdirigerar här:
Gadymy Ürgenç, Kohna Urganj, Kone Urgenc, Kone-Urgentj, Koneurgenc, Konya-Urgench, Kunya Urgench, Kunya-Urgench, Köne Ürgentj, Köne Ürgenç, Köne-Ürgentj, Köneürgentj, Köneürgenç.
