Snabbare tillgång än webbläsare!
152 relationer: Acceleration, Ampere, Analys, Arbete, Arbete (fysik), Area, Atommassenhet, Avstånd, Överföringsfunktion, Ångström, Beroende variabel, Besselfunktion, Bit, Bokstav, Byte, Coulomb, Dämpning, Densitet, Differens, Differential, Differentialekvation, Differentialform, Diracs delta-funktion, Division (matematik), E (tal), Effekt, Egentid, Egenvärde, egenvektor och egenrum, Ekvation, Elektrisk flödestäthet, Elektrisk laddning, Elektrisk spänning, Elektrisk ström, Elektrisk strömtäthet, Elektriskt fält, Elektromagnetism, Elektromotorisk spänning, Energi, Entalpi, Entropi, Eulerkarakteristik, Excentricitet, Farad, Fouriertransform, Frekvens, Friktionskoefficient, Funktion, Gammafunktionen, Gibbs fria energi, Grad Celsius, ..., Gravitationskonstanten, Grekiska alfabetet, Hamiltonfunktion, Hastighet, Helmholtz fria energi, Heltal, Henry (enhet), Hilbertrum, Imaginära tal, Impedans, Impuls, Impulssvar, Inre energi, Intensitet, Kardinalitet, Kelvin, Kemisk potential, Komplexa tal, Konstant, Koordinater, Kosmologiska konstanten, Kraft, Krökning, Kroneckerdelta, Kvantmekanik, Kvaternion, Laplaceoperatorn, Laplacetransform, Linjär avbildning, Ljusets hastighet, Lorentzfaktorn, Magnetfält, Massa, Matematik, Matematisk analys, Matris, Mängd, Mångfald (matematik), Mått (matematik), Mekanik, Meter, Metrisk tensor, Moment, Naturliga tal, Naturvetenskap, Newton (enhet), Normalvektor, Ohm, Ordo, Origo, Permeabilitet, Pi, Plan, Plancks konstant, Polära koordinater, Prefix, Primtal, Produkt (matematik), Punkt (geometri), Radie, Rationella tal, Rät linje, Rörelsemängd, Reella tal, Reglerteknik, Relativitetsteori, Resistans, Rymdvinkel, Sekund, SI-enhet, SI-prefix, Siemens (enhet), Standardavvikelse, Stegfunktion, Stokastisk variabel, Storhet, Sträcka, Summa, Tal, Temperatur, Tensor, Termodynamik, Tesla (enhet), Tid, Tryck, Tyngdacceleration, Vakuum, Väntevärde, Värme, Vågfunktion, Våglängd, Vågvektor, Vektor, Vektorpotential, Verkningsgrad, Vinkel, Vinkelhastighet, Volt, Volym, Vridning, Watt, Wavelet. Förläng index (102 mer) »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Acceleration · Se mer »
Ampere
Analog amperemeter som visar strömmen 1 ampere genom en glödlampa. Ampere, förkortning amp eller A, är SI-enhet för elektrisk ström,http://www.ne.se/Ampere – Nationalencyklopedin på nätet – http://www.ne.se – läst datum: 16 oktober 2013 uppkallad efter den franske fysikern André-Marie Ampère (1775–1836).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Ampere · Se mer »
Analys
En analys (av grekiska: ἀνάλυσις, analysis, upplösning) är att dela upp exempelvis ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Analys · Se mer »
Arbete
Arbete är en mänsklig verksamhet som genererar någon form av värde.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Arbete · Se mer »
Arbete (fysik)
Arbete eller fysikaliskt arbete är inom fysiken den energimängd som omvandlas när en förflyttning sker under inverkan av en kraft.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Arbete (fysik) · Se mer »
Area
Area är en storhet som beskriver utsträckningen av en tvådimensionell yta i planet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Area · Se mer »
Atommassenhet
Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Atommassenhet · Se mer »
Avstånd
Den här bilden visar en av effekterna med ökat avstånd; stora objekt (fartyget) ser mindre ut än närbelägna sådana (människorna). Avstånd eller distans är ett mått på hur långt ifrån varandra två objekt eller punkter är.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Avstånd · Se mer »
Överföringsfunktion
En överföringsfunktion (även kallad systemfunktion) är en beskrivning av sambandet mellan insignal och utsignal för ett linjärt tidsinvariant system (LTI), och används inom olika delar av ingenjörsvetenskapen, bland annat signalbehandling och reglerteori.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Överföringsfunktion · Se mer »
Ångström
Anders Ångström (fotografi)Ångström, beteckning Å, är en äldre längdenhet använd främst inom spektroskopin.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Ångström · Se mer »
Beroende variabel
Beroende variabel (även kallad responsvariabel, engelska: dependent variable).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Beroende variabel · Se mer »
Besselfunktion
Inom matematiken är besselfunktionerna lösningarna till differentialekvationen Denna ekvation uppkommer när man tittar på den radiella delen av Laplaces ekvation i cylindriska koordinater.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Besselfunktion · Se mer »
Bit
Bit (teleskopord av engelska binary digit, ”binär siffra”; plural bitar eller bit) är grundenheten för information.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Bit · Se mer »
Bokstav
En bokstav är ett element som bygger upp ett skriftsystem.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Bokstav · Se mer »
Byte
Byte är en informationsenhet som bland annat används i datorsammanhang, ofta den minsta adresserbara enheten, och en måttenhet för informationsstorlek.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Byte · Se mer »
Coulomb
Coulomb (C; svenskt uttal /kulɔ'mb/) alternativt amperesekund (As) är SI-enheten för elektrisk laddning och definieras utifrån ampere.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Coulomb · Se mer »
Dämpning
Impulsrespons av en dämpad harmonisk oscillator Dämpning, inbromsning av en rörelse, i synnerhet en vibration.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Dämpning · Se mer »
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Densitet · Se mer »
Differens
Differens betyder skillnad och används för tal och mängder inom matematiken.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Differens · Se mer »
Differential
---- Differential är en term inom matematisk analys för en infinitesimal - oändligt liten - ändring i en funktion.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Differential · Se mer »
Differentialekvation
En differentialekvation är en ekvation som beskriver ett samband mellan en okänd funktion och dess derivator.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Differentialekvation · Se mer »
Differentialform
Differentialform är ett vanligt sätt att beskriva en matematisk modell av ett system.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Differentialform · Se mer »
Diracs delta-funktion
En graf för att förtydliga att Diracs deltafunktion är derivatan till Heavisidefunktionenhttp://mathworld.wolfram.com/DeltaFunction.html, läst den 29 jan 2013. Diracs delta-funktion (även kallad Dirac-pulsen eller enhetsimpuls eller diracdistributionen) efter Paul Dirac, betecknas \delta(t) och är en distribution, definierad av hur den beter sig när den är en del av en integrand: \begin f(t_0) & \mbox a Distributionen kan ses som gränsvärdet då basen i en rektangel med arean 1 och ett hörn i origo går mot noll.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Diracs delta-funktion · Se mer »
Division (matematik)
stående.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Division (matematik) · Se mer »
E (tal)
Talet e, Nepers tal eller Eulers tal är den matematiska konstant som utgör basen för den naturliga logaritmen, ln.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och E (tal) · Se mer »
Effekt
Effekt anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Effekt · Se mer »
Egentid
Egentid är i fysiken tidsförloppet som mäts av ett ur som följer ett visst föremåls rörelse.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Egentid · Se mer »
Egenvärde, egenvektor och egenrum
I denna transformation ändras den röda pilens riktning vilket inte är fallet med den blå pilen. Därför är den blå pilen en egenvektor med egenvärdet 1 då dess längd inte ändras Egenvektorer till en kvadratisk matris är de nollskilda vektorer som bibehåller sin riktning efter multiplikation med matrisen.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Egenvärde, egenvektor och egenrum · Se mer »
Ekvation
Inom matematiken är uppställandet av en ekvation ett sätt att med symboler beskriva, att de kvantitativa värdena av två matematiska uttryck är lika.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Ekvation · Se mer »
Elektrisk flödestäthet
Inom fysiken är den elektriska flödestätheten (även kallad den elektriska förskjutningen eller elektriska förskjutningsfältet) ett vektorfält \mathbf som förekommer bland annat i Maxwells ekvationer och används vid beräkningar av elektriska fält i materia.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektrisk flödestäthet · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektrisk laddning · Se mer »
Elektrisk spänning
Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk spänning, är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektrisk spänning · Se mer »
Elektrisk ström
Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektrisk ström · Se mer »
Elektrisk strömtäthet
Elektrisk strömtäthet är inom elektromagnetismen den elektriska ström som flödar vinkelrätt genom en area per areaenhet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektrisk strömtäthet · Se mer »
Elektriskt fält
Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektriskt fält · Se mer »
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektromagnetism · Se mer »
Elektromotorisk spänning
Elektromotorisk spänning (ems) eller elektromotorisk kraft (emk), (en. Electro-Motive Force, emf) är summan av de potentialändringar elektriska energikällor orsakar i en krets.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Elektromotorisk spänning · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Energi · Se mer »
Entalpi
Entalpi är inom termodynamiken ett av flera närbesläktade mått på termodynamisk potential, och utgör även en tillståndsstorhet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Entalpi · Se mer »
Entropi
Entropi är en fysikalisk tillståndsfunktion, betecknad S. Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Entropi · Se mer »
Eulerkarakteristik
Eulerkarakteristisken är en topologisk invariant i form av ett tal.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Eulerkarakteristik · Se mer »
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Excentricitet · Se mer »
Farad
Farad, F, är den härledda SI-enheten för kapacitans (förmåga att rymma elektrisk laddning).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Farad · Se mer »
Fouriertransform
Fouriertransformen (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en transform som ofta används till att överföra en funktion från tidsplanet till frekvensplanet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Fouriertransform · Se mer »
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Frekvens · Se mer »
Friktionskoefficient
Friktionskoefficient, friktionstal, är i klassisk mekanik en dimensionslös storhet som beskriver friktion mellan fasta ämnen.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Friktionskoefficient · Se mer »
Funktion
En funktion ''f'' tar ett invärde ''x'', och returnerar ett utvärde ''f(x)''. En liknelse är att beskriva funktionen som en maskin eller hemlig låda som för vissa invärden returnerar bestämda utvärden. graf. Detta är funktionen ''f''(''x'').
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Funktion · Se mer »
Gammafunktionen
Absolutvärdet av gammafunktionen i det komplexa talplanet. Gammafunktionen är en matematisk funktion som generaliserar fakulteten n!, det vill säga heltalsprodukten 1 · 2 · 3 ·...
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Gammafunktionen · Se mer »
Gibbs fria energi
Josiah Willard Gibbs Gibbs fria energi, uppkallad efter Josiah Willard Gibbs, är en termodynamisk tillståndsfunktion given av sambandet: där H är entalpi; T är temperaturen och S är entropin.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Gibbs fria energi · Se mer »
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Grad Celsius · Se mer »
Gravitationskonstanten
Gravitationskonstanten kan bestämmas med Cavendishs experiment. Den allmänna gravitationskonstanten brukar betecknas med G och ingår främst i Newtons gravitationslag.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Gravitationskonstanten · Se mer »
Grekiska alfabetet
Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Grekiska alfabetet · Se mer »
Hamiltonfunktion
Hamiltonfunktionen är en funktion, uppkallad efter William Rowan Hamilton som beskriver klassisk mekanik på ett sätt som gör den bättre lämpad än Lagrangefunktionen för att utvidga den mekaniska teorin, men å andra sidan sämre att använda på specifika problem.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Hamiltonfunktion · Se mer »
Hastighet
Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Hastighet · Se mer »
Helmholtz fria energi
Helmholtz fria energi är ett begrepp som används såväl inom fysik och statistisk mekanik som inom kemin.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Helmholtz fria energi · Se mer »
Heltal
Heltalen är unionen av mängden naturliga tal och mängden negativa heltal.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Heltal · Se mer »
Henry (enhet)
En induktor bestående av strömledare lindad kring en ringformad magnetisk kärna. Henry (H) är SI-enheten för induktans.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Henry (enhet) · Se mer »
Hilbertrum
Ett hilbertrum (efter David Hilbert) är inom matematiken ett inre produktrum som är fullständigt med avseende på den norm som definieras av den inre produkten.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Hilbertrum · Se mer »
Imaginära tal
Det komplexa talplanet. Ett '''imaginärt tal''' avbildas på det komplexa talplanets vertikala axel (''Im'') Ett imaginärt tal är ett komplext tal, som avbildas på det komplexa talplanets vertikala axel och kan skrivas som ett reellt tal multiplicerat med den imaginära enheten i, vilken är definierad av egenskapen i^2.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Imaginära tal · Se mer »
Impedans
Visardiagram för reaktanser. Förhållandet mellan resistans och reaktans bestämmer den fasvridande förmågan hos en krets. Visaren för R används som riktfas. Elektrisk impedans är det elektriska motståndet för en växelström och mäts i SI-enheten ohm (Ω).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Impedans · Se mer »
Impuls
Impuls kan syfta på.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Impuls · Se mer »
Impulssvar
Exempel på impulssvar (''Y'') från ett system ('''S'''), när insignalen (''X'') är en diracpuls (''δ''). Impulssvaret är i signalbehandling den utsignal som är resultatet av att skicka en dirac-puls som insignal till ett system, till exempel ett elektroniskt system (filter; förstärkare) eller en mekanisk konstruktion (hjulupphängningen på en bil).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Impulssvar · Se mer »
Inre energi
Inom termodynamiken är inre energin (eller den interna energin) av ett termodynamiskt system, eller ett tydligt avgränsat fysiskt föremål, summan av den kinetiska och den potentiella energin hos atomerna i systemet eller föremålet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Inre energi · Se mer »
Intensitet
Intensitet är inom fysik olika storheter såsom.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Intensitet · Se mer »
Kardinalitet
Kardinalitet eller mäktighet är ett begrepp från mängdlära.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kardinalitet · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kelvin · Se mer »
Kemisk potential
Kemisk potential, μ, är ett mått på den potential en substans har för att undergå förändring i ett system och är en storhet inom termodynamiken.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kemisk potential · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Komplexa tal · Se mer »
Konstant
En konstant (från latinets constare, stå fast) är en oföränderlig storhet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Konstant · Se mer »
Koordinater
Kartesiska koordinater i ett plan Koordinater är matematiska tal som anger geometriska punkter.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Koordinater · Se mer »
Kosmologiska konstanten
Den kosmologiska konstanten, oftast betecknad med ett grekiskt versalt lambda: Λ, är en storhet inom kosmologin.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kosmologiska konstanten · Se mer »
Kraft
Exempel på två krafter Kraft är inom fysiken en abstraktion för att förklara och beskriva orsaken till förändringar av ett föremåls hastighet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kraft · Se mer »
Krökning
Krökning är måttet på en kurvas, ytas eller annan flerdimensionell ytas (mångfalds) böjning, dvs.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Krökning · Se mer »
Kroneckerdelta
Inom matematik är Kroneckerdeltat eller Kroneckers delta en tensor av rang två uppkallad efter den tyske matematikern Leopold Kronecker.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kroneckerdelta · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kvantmekanik · Se mer »
Kvaternion
Kvaternion (senlatin quatérnio, "ansamling av fyra personer eller ting"), element i en utvidgning av de reella talen till ett fyrdimensionellt talområde på ett liknande sätt som komplexa tal är en utvidgning till ett tvådimensionellt, definierat av W.R. Hamilton 1843.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Kvaternion · Se mer »
Laplaceoperatorn
Laplaceoperatorn eller Laplaces operator är inom vektoranalysen en differentialoperator.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Laplaceoperatorn · Se mer »
Laplacetransform
Laplacetransform är en matematisk transform som bland annat används vid analys av linjära system och differentialekvationer.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Laplacetransform · Se mer »
Linjär avbildning
Ett exempel på en linjär transformation i två dimensioner. Observera hur basvektorerna transformeras med matrisen. Inom matematiken är en linjär avbildning (även kallad linjär transformation och linjär operation) en särskild sorts avbildning som bevarar identitet och invers mellan två vektorrum.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Linjär avbildning · Se mer »
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Ljusets hastighet · Se mer »
Lorentzfaktorn
Lorentzfaktorn, \ \gamma, uppkallad efter den nederländske matematikern och fysikern Hendrik Lorentz, är en vanligt förekommande faktor inom relativitetsteorin och är en funktion av hastigheten \ v, enligt där \ c är ljusets hastighet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Lorentzfaktorn · Se mer »
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Magnetfält · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Massa · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Matematik · Se mer »
Matematisk analys
Matematisk analys är den del av matematiken som behandlar gränsvärden, huvudsakligen derivator och integraler, och har ofta ett fokus på funktioner av reella eller komplexa variabler.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Matematisk analys · Se mer »
Matris
''n'' kolumner Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema av tal eller andra storheter.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Matris · Se mer »
Mängd
En mängd är en samling av objekt.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Mängd · Se mer »
Mångfald (matematik)
En mångfald (engelska begreppet manifold används ibland) är ett topologiskt rum som i och kring varje punkt liknar ett vanligt, n-dimensionellt euklidiskt rum.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Mångfald (matematik) · Se mer »
Mått (matematik)
Informellt avbildar ett mått en mängd på ett positivt reellt tal, där delmängder avbildas till mindre tal. Mått inom måtteorin är ett matematiskt begrepp som används för att ange ”storleken” på en mängd.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Mått (matematik) · Se mer »
Mekanik
Mekanik kan syfta på.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Mekanik · Se mer »
Meter
Meter är SI-enheten för längd.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Meter · Se mer »
Metrisk tensor
Metrisk tensor knyter ett avståndsbegrepp till en rymd definierad av tensorer.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Metrisk tensor · Se mer »
Moment
En vektor '''B''' appliceras och ger upphov till ett moment '''M''' runt vridningsaxeln som går genom punkten A. Moment är en storhet som uppstår när en kraft verkar på en viss punkt, eller mer generellt, när en vektor appliceras på en viss punkt.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Moment · Se mer »
Naturliga tal
Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela. De naturliga talen är de heltal som är icke-negativa, alternativt de heltal som är positiva.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Naturliga tal · Se mer »
Naturvetenskap
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Naturvetenskap · Se mer »
Newton (enhet)
Newton (N) är SI-enheten för kraft.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Newton (enhet) · Se mer »
Normalvektor
Ytnormalen i en punkt på en slät yta är normalvektorn till ytans tangentplan i den givna punkten En normalvektor är en vektor vars riktning är ortogonal (vinkelrät) mot ett annat objekt, till exempel en annan vektor eller geometriska objekt som linjer och ytor.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Normalvektor · Se mer »
Ohm
Tre motstånd med olika värden. Standard 1 ohms resistor. Ohm (betecknas med Ω) är SI-enheten för resistans, reaktans och impedans.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Ohm · Se mer »
Ordo
Ordo (latin för ordning) är ett begrepp inom matematik och datavetenskap och används för ge ett mått på hur tung en term är.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Ordo · Se mer »
Origo
Bild som beskriver origo. Origo (från latinets origo, "ursprung") i ett koordinatsystem kallas punkten där axlarna skär varandra, "mitten".
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Origo · Se mer »
Permeabilitet
I elektromagnetism är permeabiliteten förmågan hos ett material att uppehålla skapandet av ett magnetiskt fält i sig själv.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Permeabilitet · Se mer »
Pi
Talet π (pi), även kallat Arkimedes konstant, är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Pi · Se mer »
Plan
Plan kan syfta på.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Plan · Se mer »
Plancks konstant
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Plancks konstant · Se mer »
Polära koordinater
Polära koordinater används i en form av tvådimensionellt koordinatsystem där en punkt identifieras av ett avstånd från en fix punkt samt av en vinkel.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Polära koordinater · Se mer »
Prefix
Prefix är en förstavelse som sätts i början av ett ord för att ändra ordets betydelse, till exempel o-laglig, im-populär, pro-gressiv eller "pre"-fix.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Prefix · Se mer »
Primtal
12. Ett primtal är ett naturligt tal som är större än 1 och inte har några andra positiva delare än 1 och talet självt.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Primtal · Se mer »
Produkt (matematik)
Produkt är resultatet av multiplikation för olika matematiska objekt.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Produkt (matematik) · Se mer »
Punkt (geometri)
Många punkter i ett koordinatsystem En punkt betecknar inom geometri ett objekt utan någon utsträckning.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Punkt (geometri) · Se mer »
Radie
höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Radie · Se mer »
Rationella tal
Rationella tal är inom matematiken tal som kan skrivas som en kvot (ett bråk) av två heltal: där heltalet T är bråkets täljare och heltalet N bråkets nämnare.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Rationella tal · Se mer »
Rät linje
Notera att den röda linjen och den bruna linjen har samma lutning men olika y-skärning. En rät linje, ofta benämnd enbart linje, är en kurva, där närmaste vägen mellan två punkter på kurvan går utefter linjen.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Rät linje · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Rörelsemängd · Se mer »
Reella tal
Reella tal som punkter på den reella tallinjen Reella tal är de tal som man vanligtvis menar med tal.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Reella tal · Se mer »
Reglerteknik
Reglerteknik är en uppsättning metoder för att styra en aktuator baserat på mätvärden från en eller flera sensorer, så att en fysisk storhet når nära ett önskat börvärde.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Reglerteknik · Se mer »
Relativitetsteori
Tvådimensionell visualisering av rumtid-störningen från en massiv kropp. Beskriven med allmän relativitetsteori. Albert Einsteins relativitetsteori är en uppsättning av två teorier i fysik: den speciella relativitetsteorin och den allmänna relativitetsteorin.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Relativitetsteori · Se mer »
Resistans
Resistans är ett visst slag av strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Resistans · Se mer »
Rymdvinkel
300px En rymdvinkel är den tredimensionella analogin till den vanliga vinkeln.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Rymdvinkel · Se mer »
Sekund
Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Sekund · Se mer »
SI-enhet
SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och SI-enhet · Se mer »
SI-prefix
Ett SI-prefix är ett prefix som kan användas till någon av enheterna i Internationella måttenhetssystemet (Système International d'Unités, SI) för att ange multipler eller delar av dessa enheter.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och SI-prefix · Se mer »
Siemens (enhet)
Siemens, 1 S, är SI-enheten för konduktans.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Siemens (enhet) · Se mer »
Standardavvikelse
Diagram över en normalfördelning, där varje färgat band har en bredd lika med en standardavvikelse σ. De mörkaste bandens area representerar sannolikheten (cirka 68 %) för att ett slumpmässigt utfall befinner sig inom en standardavvikelse från medelvärdet Standardavvikelse eller standarddeviation är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Standardavvikelse · Se mer »
Stegfunktion
En stegfunktion eller trappfunktion är en styckvis konstant funktion.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Stegfunktion · Se mer »
Stokastisk variabel
En stokastisk variabel (eller slumpvariabel) är ett matematiskt objekt som är avsett att beskriva något som påverkas av slumpen.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Stokastisk variabel · Se mer »
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Storhet · Se mer »
Sträcka
En sträcka, ett linjesegment eller ett linjestycke är inom matematiken en del av en rät linje, som avgränsas av två punkter (kallade ändpunkter) på densamma.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Sträcka · Se mer »
Summa
Summa kallas resultatet av en addition.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Summa · Se mer »
Tal
50px Delmängder till komplexa tal. Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, det vill säga sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel antal, längd, vikt, volym, temperatur och tryck.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Tal · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Temperatur · Se mer »
Tensor
En tensor (lat. tendo, "spänna, dra åt, tänja") är ett matematiskt objekt som är en generalisering av begreppen skalär, vektor och linjär operator.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Tensor · Se mer »
Termodynamik
En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Termodynamik · Se mer »
Tesla (enhet)
Tesla (enhetsförkortning: T), är SI-enheten för det magnetiska B-fältet (magnetisk flödestäthet, magnetfältstyrka) och för intensitet av magnetisering.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Tesla (enhet) · Se mer »
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Tid · Se mer »
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Tryck · Se mer »
Tyngdacceleration
Tyngdaccelerationen, '''''g''''', är en resultant av gravitations-accelerationen, '''''gA''''', och centrifugal-accelerationen, '''''w'''''.Vid ekvatorn verkar centrifugal-accelerationen och gravitations-accelerationen i motsatta riktningar vilket ger en mindre minskning av tyngaccelerationen.Vid polerna är centrifugal-accelerationen noll då vi befinner oss vid jordens rotationsaxel. Tyngdacceleration eller tyngdkraftspotential är inom klassisk mekanik den acceleration som är resultatet av kombinationen av gravitationsaccelerationen och den centrifugalacceleration som härrör från en kropps rotation, till exempel jordens rotation.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Tyngdacceleration · Se mer »
Vakuum
Vakuumpump Vakuum (även tomrum) är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vakuum · Se mer »
Väntevärde
När antalet försök växer konvergerar medelvärdet mot väntevärdet. Röd kurva: medelvärdet som funktion av antalet tärningskast. Streckad linje: väntevärdet 3,5 Väntevärde är inom matematisk statistik en egenskap hos en stokastisk variabel X och dess sannolikhetsfördelning.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Väntevärde · Se mer »
Värme
Solens elektromagnetiska värmestrålning är en av de viktigaste drivkrafterna för livet på jorden. Värme kan flöda över systemgränsen hos ett termodynamiskt system, vilket leder till att systemets inre energi förändras. Värme, eller värmemängd, är ett begrepp inom termodynamiken som beskriver den energiöverföring som sker mellan två system till följd av en temperaturdifferens, vilket postuleras i termodynamikens nollte huvudsats.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Värme · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vågfunktion · Se mer »
Våglängd
Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Våglängd · Se mer »
Vågvektor
Vågvektorn är inom vågrörelseläran en vektor k som är riktad längs vågnormalen i utbredningsriktningen (fashastighetens riktning) för en monokromatisk plan våg, och vars storlek k är vågtalet, alltså inversen av våglängden multiplicerat med 2π.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vågvektor · Se mer »
Vektor
Vektorer är matematiska storheter som har både storlek (magnitud) och riktning.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vektor · Se mer »
Vektorpotential
En vektorpotential är ett begrepp inom matematikområdet vektoranalys.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vektorpotential · Se mer »
Verkningsgrad
Verkningsgrad är en dimensionslös storhet som betecknar förhållandet mellan nyttiggjord och tillförd energi i ett system.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Verkningsgrad · Se mer »
Vinkel
En vinkel eller ett vinkelområde är ett område av ett plan, begränsat av två strålar, det vill säga delar av räta linjer som skär varandra i en punkt.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vinkel · Se mer »
Vinkelhastighet
Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vinkelhastighet · Se mer »
Volt
En multimeter kan användas som voltmeter. 1,5-voltsbatterier Ett oscilloskop kan mäta hur spänningen varierar med tiden Volt (V), är en härledd SI-enhet för elektrisk spänning (elektromotorisk kraft).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Volt · Se mer »
Volym
Volym är mätetalet för mängden tredimensionell rymd som omges av slutna gränser, till exempel, det utrymme som en substans (fast, flytande, gas eller plasma) eller form upptar eller innehåller.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Volym · Se mer »
Vridning
Vridning är deformation kring en rotationsaxel, till exempel när en stång eller balk som är fäst i sin ena ände vrids runt sin längdaxel.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Vridning · Se mer »
Watt
En Wattmeter visar effekten 63 Watt. Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi (eller arbete) per tidsenhet.
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Watt · Se mer »
Wavelet
Morlet wavelet Wavelet, även krusning eller vågelement, är en typ av basfunktion för wavelettransformationer (jämför fouriertransformation).
Ny!!: Konventioner för vetenskapliga beteckningar och Wavelet · Se mer »
Omdirigerar här:
Bokstavskonventioner, Konventioner för naturvetenskapliga beteckningar.
