Snabbare tillgång än webbläsare!
6 relationer: Asjchabad, Bergskedja, Iran, Kaspiska havet, Nisa, Turkmenistan.
Asjchabad
Asjchabad Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan, och landets mest befolkade stad.
Ny!!: Kopet-Dag och Asjchabad · Se mer »
Bergskedja
Tatrabergen är en bergskedja i Karpaterna. En bergskedja är ett större område med sammanhängande bildning av berg.
Ny!!: Kopet-Dag och Bergskedja · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Kopet-Dag och Iran · Se mer »
Kaspiska havet
Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.
Ny!!: Kopet-Dag och Kaspiska havet · Se mer »
Nisa
Nisa (även Parthaunisa) var en forntida stad nära dagens samhälle Bagir, cirka 18 km sydväst om Asjchabad i Turkmenistan.
Ny!!: Kopet-Dag och Nisa · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Kopet-Dag och Turkmenistan · Se mer »
Omdirigerar här:
Kopet Dag, Kopet Dag-bergen, Koppeh Dagh, Koppet Dag, Köpetdag.
