Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Krabbnebulosan

Index Krabbnebulosan

Chandra-teleskopet Krabbnebulosan, NGC 1952 eller M1 (det första objektet i Messiers katalog) är ett expanderande moln av gas som utgör resterna efter en supernova som kunde ses 4 juli år 1054.

38 relationer: Chandra-teleskopet, Diameter, Fluorescens, Gammastrålning, Hubbleteleskopet, J2000, Jocelyn Bell, Kina, Knut Lundmark, Krabbor, Krabbpulsaren, Ljusår, Massa, Messiers katalog, Nationalencyklopedin, Nebulosa, Neutronstjärna, New General Catalogue, Oxen (stjärnbild), Pulsar, Röntgenastronomi, Röntgenstrålning, Solen, Spektrum, Stjärna, Stjärnbild, Stjärnvind, Supernova, Synkrotronstrålning, Teleskop, Tidsperiod, Våglängd, Venus, William Parsons, 3:e earl av Rosse, 1054, 1844, 4 juli, 5000-talet f.Kr. (millennium).

Chandra-teleskopet

Chandra-teleskopet eller Chandra X-ray Observatory (CXO), tidigare känt som Advanced X-ray Astrophysics Facility (AXAF), uppskjutet i juli 1999 av NASA, är ett rymdteleskop som letar efter röntgenstrålning.

Ny!!: Krabbnebulosan och Chandra-teleskopet · Se mer »

Diameter

alt.

Ny!!: Krabbnebulosan och Diameter · Se mer »

Fluorescens

Först för absorptionen av en foton upp atomen (molekylen) på en högre energinivå (violett pil). Sedan omvandlas delar av den absorberade energin till andra energiformer (röda pilar). Slutligen emitteras en foton med lägre energi: Fluorescens (grön pil). Energin hos den emitterade fotonen är lägre än hos den absorberade (den gröna pilen är kortare än den violetta!). UV-belysning Ljusbruna rådiamanter i UV-ljus och dagsljus. Fluorescens innebär att ett ämne som har absorberat ljus eller annan elektromagnetisk strålning, återutsänder (återemitterar) ljus.

Ny!!: Krabbnebulosan och Fluorescens · Se mer »

Gammastrålning

Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.

Ny!!: Krabbnebulosan och Gammastrålning · Se mer »

Hubbleteleskopet

Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.

Ny!!: Krabbnebulosan och Hubbleteleskopet · Se mer »

J2000

J2000 är en epok som används inom astronomin.

Ny!!: Krabbnebulosan och J2000 · Se mer »

Jocelyn Bell

Dame Susan Jocelyn Bell Burnell, född 15 juli 1943 i Belfast i Nordirland, där hennes far var chefsarkitekt för Armagh Planetarium, är en brittisk astrofysiker som upptäckte den första pulsaren, PSR B1919+21 (i stjärnbilden Räven).

Ny!!: Krabbnebulosan och Jocelyn Bell · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Ny!!: Krabbnebulosan och Kina · Se mer »

Knut Lundmark

Knut Emil Lundmark, född 14 juni 1889 i Älvsbyn, Norrbottens län, död 23 april 1958 i Lund, Malmöhus län, var en svensk astronom utbildad vid Uppsala universitet, men senare huvudsakligen verksam som professor i astronomi vid Lunds universitet.

Ny!!: Krabbnebulosan och Knut Lundmark · Se mer »

Krabbor

Krabbor (Brachyura) är en delordning av vattenlevande kräftdjur.

Ny!!: Krabbnebulosan och Krabbor · Se mer »

Krabbpulsaren

Krabbpulsaren (PSR B0531+21) är en relativt ung neutronstjärna och centralstjärna i Krabbnebulosan, resterna av supernovan SN 1054 som observerades över hela Jorden år 1054.

Ny!!: Krabbnebulosan och Krabbpulsaren · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Ny!!: Krabbnebulosan och Ljusår · Se mer »

Massa

En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.

Ny!!: Krabbnebulosan och Massa · Se mer »

Messiers katalog

Messiers katalog är en äldre katalog över diffusa astronomiska objekt på stjärnhimlen sammanställd av Charles Messier och först publicerad 1774.

Ny!!: Krabbnebulosan och Messiers katalog · Se mer »

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.

Ny!!: Krabbnebulosan och Nationalencyklopedin · Se mer »

Nebulosa

M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.

Ny!!: Krabbnebulosan och Nebulosa · Se mer »

Neutronstjärna

En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.

Ny!!: Krabbnebulosan och Neutronstjärna · Se mer »

New General Catalogue

New General Catalogue (NGC), fullständig titel New General Catalogue of Nebulae and Clusters of Stars, är en astronomisk katalog över planetariska nebulosor, stjärnhopar och galaxer.

Ny!!: Krabbnebulosan och New General Catalogue · Se mer »

Oxen (stjärnbild)

Oxen (Taurus på latin), ibland kallad "Tjuren", är en omisskännlig och ljusstark stjärnbild på den nordligaste delen av ekliptikan.

Ny!!: Krabbnebulosan och Oxen (stjärnbild) · Se mer »

Pulsar

En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.

Ny!!: Krabbnebulosan och Pulsar · Se mer »

Röntgenastronomi

Röntgenastronomi är en gren av astronomin som studerar elektromagnetisk strålning med fotonenergier i området cirka 0,1-100 keV (kiloelektronvolt), motsvarande 1-0,1 nm (nanometer) i våglängd.

Ny!!: Krabbnebulosan och Röntgenastronomi · Se mer »

Röntgenstrålning

Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).

Ny!!: Krabbnebulosan och Röntgenstrålning · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Krabbnebulosan och Solen · Se mer »

Spektrum

Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.

Ny!!: Krabbnebulosan och Spektrum · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Krabbnebulosan och Stjärna · Se mer »

Stjärnbild

En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.

Ny!!: Krabbnebulosan och Stjärnbild · Se mer »

Stjärnvind

Nebulosan NGC 7635 bildas när stjärnvinden från stjärnan BD +60º2522 möter det interstellära mediet. Stjärnvind är ett flöde av gas som kommer från en stjärnas övre atmosfär.

Ny!!: Krabbnebulosan och Stjärnvind · Se mer »

Supernova

En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.

Ny!!: Krabbnebulosan och Supernova · Se mer »

Synkrotronstrålning

Synkrotronstrålning är strålning som produceras av elektroner som accelererats till ultrarelativistiska hastigheter och färdas genom magnetfält som böjer deras bana.

Ny!!: Krabbnebulosan och Synkrotronstrålning · Se mer »

Teleskop

Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.

Ny!!: Krabbnebulosan och Teleskop · Se mer »

Tidsperiod

En bild av en solförmörkelse. Bildens exponeringar är gjorda med ett intervall på tre minuter. En tidsperiod (eller ett tidsintervall) är ett avstånd mellan två punkter (händelser) i tiden.

Ny!!: Krabbnebulosan och Tidsperiod · Se mer »

Våglängd

Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster.

Ny!!: Krabbnebulosan och Våglängd · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Ny!!: Krabbnebulosan och Venus · Se mer »

William Parsons, 3:e earl av Rosse

William Parsons, 3:e earl av Rosse, känd som Lord Rosse (före faderns död 1841 som Lord Oxmantown), född 17 juni 1800 i York, död 31 oktober, 1867, var en irländsk astronom och adelsman.

Ny!!: Krabbnebulosan och William Parsons, 3:e earl av Rosse · Se mer »

1054

1054 (MLIV) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Krabbnebulosan och 1054 · Se mer »

1844

1844 (MDCCCXLIV) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Krabbnebulosan och 1844 · Se mer »

4 juli

4 juli är den 185:e dagen på året i den gregorianska kalendern (186:e under skottår).

Ny!!: Krabbnebulosan och 4 juli · Se mer »

5000-talet f.Kr. (millennium)

Ingen beskrivning.

Ny!!: Krabbnebulosan och 5000-talet f.Kr. (millennium) · Se mer »

Omdirigerar här:

M1 (stjärnhop), Messier 1, NGC 1952.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »