Snabbare tillgång än webbläsare!
28 relationer: Habsburgska monarkin, Hertigdömet Mantua, Holstein-Gottorp, Karl XII, Krigsåret 1700, Krigsåret 1714, Krigsåret 1721, Kungariket England, Kungariket Frankrike, Kurfurstendömet Bayern, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, Kurfurstendömet Köln, Kurfurstendömet Sachsen, Polsk-litauiska samväldet, Preussen, Republiken Förenade Nederländerna, Savojen, Slaget vid Errastfer, Slaget vid Rauge, Spanska tronföljdskriget, Stora nordiska kriget, Svenska kalendern, Sverige, Tsarryssland, Tysk-romerska riket, 30 december, 5 september, 9 juli.
Habsburgska monarkin
Habsburgska monarkin eller habsburgska riket är det rike som den österrikiska grenen av ätten Habsburg (1278–1780) och därefter grenen Habsburg-Lothringen (efter 1780) regerade över från 1526 till 1867/1918.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Habsburgska monarkin · Se mer »
Hertigdömet Mantua
Hertigdömet Mantua var ett hertigdöme i Lombardiet som tillhörde det Tysk-romerska riket.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Hertigdömet Mantua · Se mer »
Holstein-Gottorp
Karta över hertigdömena Slesvig och Holsten år 1650 med kungliga och hertigliga delar. Holstein-Gottorp eller Slesvig-Holstein-Gottorp var ett område som gav namnet på en gren av fursteätten Oldenburg i områden i hertigdömena Schleswig och Holstein, i gränstrakterna mellan dagens Danmark och Tyskland.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Holstein-Gottorp · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Karl XII · Se mer »
Krigsåret 1700
Ingen beskrivning.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Krigsåret 1700 · Se mer »
Krigsåret 1714
Ingen beskrivning.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Krigsåret 1714 · Se mer »
Krigsåret 1721
Ingen beskrivning.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Krigsåret 1721 · Se mer »
Kungariket England
Kungariket England (Kingdom of England) var från år 927 till 1707 en stat till nordväst om Kontinentaleuropa.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Kungariket England · Se mer »
Kungariket Frankrike
Kungariket Frankrike (Royaume de France) var en av de starkare staterna i Europa under det andra millenniet inom den kristna tideräkningen.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Kungariket Frankrike · Se mer »
Kurfurstendömet Bayern
Kurfurstendömet Bayern var ett riksfurstendöme i Tysk-romerska riket som bildades 1623 och upphörde då kungariket Bayern bildades 1806.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Kurfurstendömet Bayern · Se mer »
Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg
Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg · Se mer »
Kurfurstendömet Köln
Kurfurstendömet Köln eller Kurköln var ett furstbiskopsdöme i det tysk-romerska riket, som fanns från 900 e.Kr. till tidigt 1800-tal.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Kurfurstendömet Köln · Se mer »
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Kurfurstendömet Sachsen · Se mer »
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Preussen · Se mer »
Republiken Förenade Nederländerna
Nederländsk karta från 1658. Republiken Förenade Nederländerna (Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), var en förbundsrepublik i Västeuropa under tidigmodern tid, som var föregångare till dagens Nederländerna.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Republiken Förenade Nederländerna · Se mer »
Savojen
Savojen under 1600-talet. Savojens flagga Savojen (franska: Savoie; italienska: Savoia) är en region i de västra delarna av Alperna.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Savojen · Se mer »
Slaget vid Errastfer
Slaget vid Errastfer (även slaget vid Errestfer, slaget vid Erastvere) var ett fältslag mellan svenska och ryska trupper som utspelades 30 december 1701 nära Erastvere i östra svenska Livland i Estland), under stora nordiska kriget. Där en svensk styrka på 2 200 man under Wolmar Anton von Schlippenbach besegrades av en över åtta gånger större rysk styrka som anfördes av den ryske generalen Boris Sjeremetev Tucker, S.C., 2010, A Global Chronology of Conflict, Vol. Two, Santa Barbara: ABC-CLIO, LLC, Svenskarna led förluster på 600 man samt alla sina artilleripjäser. Ryssarna drabbades av omkring 1 000 döda och 2000 sårade. Det var den första större ryska segern i stora nordiska kriget. Den svenska befälhavaren Schlippenbach lyckades dock rädda sina kvarvarande 1 600 man från att helt utplånas av ryssarna. Innan Peter den Store kunde invadera Ingermanland säkrade han Polens fortsatta deltagande i kriget mot Sverige genom att lova August den starke 20 000 man ryska hjälptrupper, 100 000 skålpund (strax över 45 000 kilo) krut och 100 000 rubel per år under tre års tid.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Slaget vid Errastfer · Se mer »
Slaget vid Rauge
Slaget vid Rauge var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 5 september 1701, där Sverige besegrade Ryssland.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Slaget vid Rauge · Se mer »
Spanska tronföljdskriget
Spanska tronföljdskriget var ett europeiskt storkrig 1701–1714 som bottnade i oenighet angående tronföljdsfrågan i Spanien.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Spanska tronföljdskriget · Se mer »
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Stora nordiska kriget · Se mer »
Svenska kalendern
30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Svenska kalendern · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Sverige · Se mer »
Tsarryssland
Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Tsarryssland · Se mer »
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Ny!!: Krigsåret 1701 och Tysk-romerska riket · Se mer »
30 december
30 december är den 364:e dagen på året i den gregorianska kalendern (365:e under skottår).
Ny!!: Krigsåret 1701 och 30 december · Se mer »
5 september
5 september är den 248:e dagen på året i den gregorianska kalendern (249:e under skottår).
Ny!!: Krigsåret 1701 och 5 september · Se mer »
9 juli
9 juli är den 190:e dagen på året i den gregorianska kalendern (191:a under skottår).
Ny!!: Krigsåret 1701 och 9 juli · Se mer »
