Snabbare tillgång än webbläsare!
78 relationer: Akrocentrisk, Albert Levan, Antikropp, Arkéer, Autoimmunitet, Bakterier, Bananfluga, Carl Wilhelm von Nägeli, Cell, Cellcykeln, Celldelning, Cellkärna, Centromer, Daggmask, DNA, Downs syndrom, Druvbörd, Duvor, Edwards syndrom, Eukaryoter, Får, Fjärilar, Gen, Genetisk rekombination, Genom, Genuttryck, Gris, Häst, Heterokromatin, Histon, Human Genome Project, Interfas, Karp, Karyotyp, Könscell, Könskromosom, Klinefelters syndrom, Kromatid, Kromatin, Kromosom 1, Kromosom 2, Kromosom 3, Kromosom 4, Marsvin, Människa, Möss, Meios, Mitos, Mutation, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, ..., Nukleosom, Ormbunksväxter, Pataus syndrom, Ploiditet, Primater, Prokaryoter, Protaminer, Protein, Råg, Sexuell förökning, Skräp-DNA, Sniglar, Somatisk cell, Spermie, Systemisk lupus erythematosus, Tamhöna, Telomer, Thomas H. Morgan, Transkription (genetik), Turners syndrom, Vete, X-kromosom, XXYY-syndrom, XYY-syndrom, Y-kromosom, 1842, 1933, 22q11-deletionsyndromet. Förläng index (28 mer) »
Akrocentrisk
Kromosom 13 i människor är akrocentrisk (även 14, 15, 21 och 22). Akrocentrisk är ett begrepp inom genetiken för en kromosom vars ena telomer är så kort, att centromeren verkar ligga vid kromosomens "topp".
Ny!!: Kromosom och Akrocentrisk · Se mer »
Albert Levan
Johan Albert Levan, född 8 mars 1905 i Göteborg, död 28 mars 1998 i Lund, var en svensk botanist och genetiker, professor vid Lunds universitet.
Ny!!: Kromosom och Albert Levan · Se mer »
Antikropp
Antikroppar eller immunglobuliner är Y-formade proteiner som används av immunsystemet för att upptäcka och neutralisera främmande ämnen, till exempel virus, bakterier eller parasiter.
Ny!!: Kromosom och Antikropp · Se mer »
Arkéer
Arkéer (Archaea), tidigare kallade arkebakterier, är en av de tre stora domänerna för kategorisering av alla levande organismer inom den moderna systematiken.
Ny!!: Kromosom och Arkéer · Se mer »
Autoimmunitet
Autoimmunitet är immunförsvarets skadliga angrepp med autoantikroppar på kroppens egen vävnad, vilket kan yttra sig i sjukdomar eller bortstötning av organ vid transplantation.
Ny!!: Kromosom och Autoimmunitet · Se mer »
Bakterier
Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer.
Ny!!: Kromosom och Bakterier · Se mer »
Bananfluga
Bananfluga (Drosophila melanogaster) är en flugart som ingår i släktet Drosophila och familjen daggflugor (Drosophilidae).
Ny!!: Kromosom och Bananfluga · Se mer »
Carl Wilhelm von Nägeli
Carl Wilhelm von Nägeli, född den 27 mars 1817 i Kilchberg vid Zürich, död den 11 maj 1891 i München, var en schweizisk botaniker.
Ny!!: Kromosom och Carl Wilhelm von Nägeli · Se mer »
Cell
Schematisk bild över en typisk eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) Nukleol (2) Cellkärna (3) Ribosom (4) Vesikel (5) Korniga endoplasmatiska nätverket (6) Golgiapparaten (7) Cellskelettet (8) Glatta endoplasmatiska nätverket (9) Mitokondrie (10) Vakuol (11) Cytoplasma (12) Lysosom (13) Centriol Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten".
Ny!!: Kromosom och Cell · Se mer »
Cellcykeln
För varje varv i cellcykeln kopieras varje kromosom så att det finns två lika uppsättningar kromosomer. Cellcykeln är den serie processer som en cell genomlöper under sin livscykel.
Ny!!: Kromosom och Cellcykeln · Se mer »
Celldelning
300px Celldelning hos en eukaryot - mikrotubuli är grönt på bilden. kromosomerna är blå. Celldelning eller cytokines är den process som ligger till grund för alla levande organismers förökning.
Ny!!: Kromosom och Celldelning · Se mer »
Cellkärna
På dessa tre celler har cellkärnan färgats blå. En cellkärna eller nukleus är en struktur i celler, som är insluten i ett membran, och innehåller huvuddelen av cellens arvsmassa.
Ny!!: Kromosom och Cellkärna · Se mer »
Centromer
Centromeren är den centrala punkt på kromosomen där de båda systerkromatiderna hänger samman.
Ny!!: Kromosom och Centromer · Se mer »
Daggmask
Daggmask (Lumbricus) är ett släkte i familjen daggmaskar, som tillhör fåborstmaskarna i stammen ringmaskar.
Ny!!: Kromosom och Daggmask · Se mer »
DNA
atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus).
Ny!!: Kromosom och DNA · Se mer »
Downs syndrom
Pojke med Downs syndrom Downs syndrom är ett syndrom som beror på en kromosomavvikelse.
Ny!!: Kromosom och Downs syndrom · Se mer »
Druvbörd
Druvbörd eller blåsmola, är en form av abnorm utveckling av en graviditet, vid vilken bildas druvliknande vätskefyllda blåsor, vilka avgår tidigt under graviditeten och då ger upphov till, ibland kraftiga, olaga blödningar.
Ny!!: Kromosom och Druvbörd · Se mer »
Duvor
Duvor (Columbidae) är en artrik och välkänd fågelfamilj som förekommer i hela världen utom på Antarktis.
Ny!!: Kromosom och Duvor · Se mer »
Edwards syndrom
Edwards syndrom, även kallat trisomi 18, är en kromosomrubbning.
Ny!!: Kromosom och Edwards syndrom · Se mer »
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Ny!!: Kromosom och Eukaryoter · Se mer »
Får
Får i Patagonien, Argentina Får (Ovis) är ett släkte idisslare och förekommer med flera vilda arter.
Ny!!: Kromosom och Får · Se mer »
Fjärilar
Fjärilar (Lepidoptera) är en ordning bland insekterna.
Ny!!: Kromosom och Fjärilar · Se mer »
Gen
Gen med exon och intron. Resten av kromosomen syns hopsnurrad till höger. Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman.
Ny!!: Kromosom och Gen · Se mer »
Genetisk rekombination
Thomas H Morgans illustration av överkorsning från 1916. Genetisk rekombination innebär att en del av en DNA-sträng byts ut mot en annan sträng eller tränger sig in i en annan sekvens med DNA-kod.
Ny!!: Kromosom och Genetisk rekombination · Se mer »
Genom
Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener.
Ny!!: Kromosom och Genom · Se mer »
Genuttryck
Genuttryck är den process på flera olika steg genom vilken informationen i en gens DNA-sekvens överförs till cellens strukturer och funktioner.
Ny!!: Kromosom och Genuttryck · Se mer »
Gris
Gris, svin, tamsvin är den domesticerade formen av vildsvin, kategoriserad antingen som arten Sus domestica eller underarten Sus scrofa domestica.
Ny!!: Kromosom och Gris · Se mer »
Häst
Ljudet av en gnäggande häst. Tamhäst (Equus ferus caballus) är en domesticerad underart av vildhästen som tillhör släktet hästar (Equus).
Ny!!: Kromosom och Häst · Se mer »
Heterokromatin
Heterokromatin är hårt packade segment av en kromosom i en eukaryot cell.
Ny!!: Kromosom och Heterokromatin · Se mer »
Histon
Histon i människa. Histoner är globulära (mer eller mindre runda) proteiner kring vilka kromosomernas långa DNA-spiraler är uppsnurrade.
Ny!!: Kromosom och Histon · Se mer »
Human Genome Project
Human Genome Project (HGP) var ett stort internationellt forskningsprojekt, som genomfördes 1990-2003 och vars mål var att fastställa den sekvens av kemiska baspar som utgör människans DNA, och att identifiera och kartlägga alla generna i det mänskliga genomet från både en fysisk och en funktionell utgångspunkt.
Ny!!: Kromosom och Human Genome Project · Se mer »
Interfas
Interfasen är en del av celldelningen.
Ny!!: Kromosom och Interfas · Se mer »
Karp
Karp (Cyprinus carpio) är en sötvattenlevande karpfisk som härstammar från Asien, men som inplanterad förekommer i Australien, Europa och USA.
Ny!!: Kromosom och Karp · Se mer »
Karyotyp
Karyotyp över människohanens kromosomuppsättning. Schematisk karyotyp med band och sub-band. Karyotyp syftar till den bild över kromosomernas antal och utseende som kan framställas genom att fotografera celler som befinner sig i mitosens metafas.
Ny!!: Kromosom och Karyotyp · Se mer »
Könscell
Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot.
Ny!!: Kromosom och Könscell · Se mer »
Könskromosom
En könskromosom eller allosom är en av de kromosomer som bestämmer könet hos individen (i motsats till autosomerna).
Ny!!: Kromosom och Könskromosom · Se mer »
Klinefelters syndrom
Klinefelters syndrom (XXY) beror på en könskromosomvariation, med en extra X-kromosom.
Ny!!: Kromosom och Klinefelters syndrom · Se mer »
Kromatid
Delar av en kromosom:(1) Kromatid (2) Centromer(3) Kort arm(4) Lång arm Kromatider kallas de båda identiska delarna av en fördubblad kromosom som under celldelningen bildats då DNA:et i kromosomerna kopierat sig.
Ny!!: Kromosom och Kromatid · Se mer »
Kromatin
Kromatin är komplex av DNA och proteiner, huvudsakligen histoner men även andra genregulatoriska proteiner, i eukaryota celler.
Ny!!: Kromosom och Kromatin · Se mer »
Kromosom 1
Kromosom 1 är ett av de tjugotre kromosomparen hos människan.
Ny!!: Kromosom och Kromosom 1 · Se mer »
Kromosom 2
Kromosom 2 är ett av de tjugotre kromosomparen hos människan.
Ny!!: Kromosom och Kromosom 2 · Se mer »
Kromosom 3
Kromosom 3 är ett av de tjugotre kromosomparen hos människan.
Ny!!: Kromosom och Kromosom 3 · Se mer »
Kromosom 4
Kromosom 4 är ett av de tjugotre kromosomparen hos människan.
Ny!!: Kromosom och Kromosom 4 · Se mer »
Marsvin
Marsvin (Cavia porcellus) är ett däggdjur i ordningen gnagare som hålls som husdjur, både som sällskapsdjur och för köttproduktion.
Ny!!: Kromosom och Marsvin · Se mer »
Människa
Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.
Ny!!: Kromosom och Människa · Se mer »
Möss
Afrikansk pygmémus (''Mus musculoides'') Möss (Mus) är ett släkte i underfamiljen Murinae som i sin tur tillhör familjen råttdjur.
Ny!!: Kromosom och Möss · Se mer »
Meios
Faserna i meiosen. Meios (grekiska μείωσις, meiosis, ”minskning”, ”avtagande”) eller reduktionsdelning är den celldelning som sker när det bildas könsceller eller sporer.
Ny!!: Kromosom och Meios · Se mer »
Mitos
Cell i sen metafas. Det blå är kromosomerna, det röda är cellmembranet plus delar av närliggande strukturer, det gröna är den mitotiska spolen av mikrotubuli. kromosomerna i en cellkärna. Mitos är ett annat ord för vanlig celldelning och ett av stegen i cellcykeln.
Ny!!: Kromosom och Mitos · Se mer »
Mutation
tulpan med ett delvis gult kronblad som uppkommit på grund av en mutation i tulpanens gener. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA).
Ny!!: Kromosom och Mutation · Se mer »
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Nobelpriset i fysiologi eller medicin är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Kromosom och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »
Nukleosom
Skiss av en nukleosom Nukleosomer är de minsta repeterande beståndsdelen i kromatin (som bygger upp kromosomerna) hos eukaryoter, Alberts, B., et al.
Ny!!: Kromosom och Nukleosom · Se mer »
Ormbunksväxter
Ormbunksväxter (Pteridophyta) är en division växter som har både inre stöd och kärlsträngar.
Ny!!: Kromosom och Ormbunksväxter · Se mer »
Pataus syndrom
Pataus syndrom är ett sällsynt syndrom som innebär en svår utvecklingsstörning.
Ny!!: Kromosom och Pataus syndrom · Se mer »
Ploiditet
Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell.
Ny!!: Kromosom och Ploiditet · Se mer »
Primater
Primater (Primates), av Linné även kallade herredjur, är en ordning i djurklassen däggdjur.
Ny!!: Kromosom och Primater · Se mer »
Prokaryoter
Prokaryoter (Prokaryota, Prokaryotae, Procaryota, Procaryotae eller Monera) är en taxonomisk grupp för encelliga organismer som saknar en cellkärna med kärnmembran, dit bland annat bakterier hör.
Ny!!: Kromosom och Prokaryoter · Se mer »
Protaminer
Protaminer är en grupp lågmolekylära proteiner (molekylvikt: 1 000 till 5 000) med hög halt av basiska aminosyror, speciellt arginin.
Ny!!: Kromosom och Protaminer · Se mer »
Protein
Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.
Ny!!: Kromosom och Protein · Se mer »
Råg
Rågkorn ''Secale cereale'' Råg (Secale cereale) är ett sädesslag som räknas som ett av de fyra sädesslagen.
Ny!!: Kromosom och Råg · Se mer »
Sexuell förökning
Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.
Ny!!: Kromosom och Sexuell förökning · Se mer »
Skräp-DNA
Skräp-DNA (av engelskans junk-DNA) är en form av icke-kodande DNA, det vill säga, delar av DNA-molekylen som inte kodar för gener och vars funktion ej är helt klarlagd.
Ny!!: Kromosom och Skräp-DNA · Se mer »
Sniglar
Sniglar är en organismgrupp med blötdjur som tillhör landlungsnäckorna (Stylommatophora).
Ny!!: Kromosom och Sniglar · Se mer »
Somatisk cell
Somatiska celler är alla kroppens celler förutom könscellerna.
Ny!!: Kromosom och Somatisk cell · Se mer »
Spermie
En spermie har nått fram till en äggcell för att befrukta den. Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen, sädescellen.
Ny!!: Kromosom och Spermie · Se mer »
Systemisk lupus erythematosus
Systemisk lupus erythematosus, i regel förkortat till SLE, är en kronisk autoimmun reumatisk sjukdom som kan drabba i princip alla kroppens organsystem.
Ny!!: Kromosom och Systemisk lupus erythematosus · Se mer »
Tamhöna
Tamhöna (Gallus gallus domesticus) är en mycket vanlig typ av fjäderfä och den domesticerade varianten av röd djungelhöna (Gallus gallus).
Ny!!: Kromosom och Tamhöna · Se mer »
Telomer
Mänskliga kromosomer (markerade med grå färg) täckta av telomerer (vit färg) Telomer Telomerer (av grekiskans telos, "slut", och meros, "del") är beteckningen på kromosomers ändar.
Ny!!: Kromosom och Telomer · Se mer »
Thomas H. Morgan
Thomas Hunt Morgan, född 25 september 1866 i Lexington, Kentucky, död 5 december 1945 i Pasadena, Kalifornien, var en amerikansk zoolog och genetiker.
Ny!!: Kromosom och Thomas H. Morgan · Se mer »
Transkription (genetik)
Här produceras ett stort antal RNA samtidigt från varje förlage-DNA. Transkription, eller RNA-syntes, är den process varmed genetisk information i cellens DNA översätts till information i RNA.
Ny!!: Kromosom och Transkription (genetik) · Se mer »
Turners syndrom
Turners syndrom förekommer hos 1 av mellan 2 500 och 3 500 nyfödda flickor och orsakar kortväxthet.
Ny!!: Kromosom och Turners syndrom · Se mer »
Vete
Vetet gror i en hög vid Lantmännens anläggning i Ystads hamn 2016. Vete, vanligt vete, borstvete eller brödvete (Triticum aestivum) är en underart i familjen gräs som ibland räknas som art.
Ny!!: Kromosom och Vete · Se mer »
X-kromosom
X-kromosomen är den honliga könskromosomen hos människan och många andra djurarter.
Ny!!: Kromosom och X-kromosom · Se mer »
XXYY-syndrom
XXYY-syndrom är en mycket ovanlig kromosomavvikelse som innebär att en man har två extra könskromosomer.
Ny!!: Kromosom och XXYY-syndrom · Se mer »
XYY-syndrom
XYY-syndrom är ett genetiskt tillstånd när en man har en extra Y könskromosom.
Ny!!: Kromosom och XYY-syndrom · Se mer »
Y-kromosom
Schema över områden på människans Y-kromosom Y-kromosomen är den manliga könskromosomen hos däggdjur och groddjur.
Ny!!: Kromosom och Y-kromosom · Se mer »
1842
1842 (MDCCCXLII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kromosom och 1842 · Se mer »
1933
1933 (MCMXXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kromosom och 1933 · Se mer »
22q11-deletionsyndromet
22q11-deletionsyndromet, även kallat CATCH 22, CATCH 22-syndromet, Conotruncal anomaly face syndrome, DiGeorges syndrom, Shprintzens syndrom och Velo-kardio-facialt syndrom, är ett syndrom med en komplex symptombild som orsakas av en kromosomavvikelse, en deletion, i den långa armen i kromosompar 22.
Ny!!: Kromosom och 22q11-deletionsyndromet · Se mer »
Omdirigerar här:
Kromosomer, Kromosomerna, Kromosompar, Kromoson.
