Kommunikation

465 relationer: Adolf av Hohenlohe-Ingelfingen, Albrecht von Roon, Albrekt av Preussen, Albrekt Fredrik av Preussen, Alexander av Brandenburg-Ansbach, Alexander I av Ryssland, Amnesti, Andra italienska frihetskriget, Andra världskriget, Ansbach, Assimilation (sociologi), August den starke, August von der Heydt, August von Gneisenau, Ösel, Österrike, Österrikiska tronföljdskriget, Bad Gastein, Bad Langensalza, Balter, Barthold Georg Niebuhr, Basel, Bayern, Bayerska tronföljdskriget, Böhmen, Berlin, Bernhard von Bülow, Botho zu Eulenburg, Brandenburg, Braunschweig, Bremen, Censur, Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst, Chotusice, Christian Heinrich Kurt von Haugwitz, Cieszyn, Danmark, Danmarks statsminister, Dansk-tyska kriget, Düsseldorf, De allierade under andra världskriget, Delstat, Deputerad, Deputeradekammare, Deutscher Ostmarkenverein, Devon (geologi), Donau, Edikt, Eduard Vogel von Falckenstein, Eifel, ..., Elbe, Elektor, Elsass-Lothringen, Ems (flod), England, Ernst August, hertig av Braunschweig, Ernst August, kronprins av Hannover, Ernst Ludwig Herrfurth, Estland, Europa, Ewald Friedrich von Hertzberg, Förbundsrådet (Kejsardömet Tyskland), Förmögenhetsskatt, Förräderi, Första världskriget, Februarirevolutionen 1848, Federation, Frankfurt am Main, Frankfurtparlamentet, Frankrike, Fransk-tyska kriget, Franska revolutionen, Franska revolutionskrigen, Franz von Papen, Freden i Oliva, Freden i Stockholm, Freden i Utrecht, Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg, Fredrik I av Preussen, Fredrik II av Preussen, Fredrik III av Tyskland, Fredrik Vilhelm, Fredrik Vilhelm I av Preussen, Fredrik Vilhelm II av Preussen, Fredrik Vilhelm III av Preussen, Fredrik Vilhelm IV av Preussen, Frejd, Friedrich von Wrangel, Friedrich Wilhelm von Brandenburg, Fristaten Preussen, Fursteförbundet, Furstendömet Ansbach, Furstendömet Bayreuth, Gau, Gdańsk, Gebhard Leberecht von Blücher, Geldern, Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach, Georg Michaelis, Georg von Hertling, Gerhard von Scharnhorst, Girolamo Lucchesini, Gnejs, Gniezno, Goslar, Granit, Grundlag, Gustav von Gossler, Halle an der Saale, Hamburg, Hans Hermann von Berlepsch, Hans Rudolf von Bischoffswerder, Havel, Högförräderi, Högsta domstolen, Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein, Helmuth von Moltke den äldre, Hermann Göring, Herrehuset, Hertig av Cumberland, Hertigdöme, Hertigdömet Berg, Hertigdömet Nassau, Hertigdömet Preussen, Hessen, Hessen-Kassel, Hessen-Nassau, Hildesheim, Hodkovice nad Mohelkou, Hohenzollern, Holstein, Hunsrück, Huvudman, Inkomstskatt, Inrikesminister, Italien, Jacques MacDonald, Jatvinger, Jülich, Jičín, Johan Sigismund av Brandenburg, Johannes von Miquel, Josef II (tysk-romersk kejsare), Julirevolutionen, Kaffe, Kaliningrad, Kanalrebell, Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen, Karl August von Hardenberg, Karl Friedrich von Savigny, Karl Heinrich von Boetticher, Karl VI (tysk-romersk kejsare), Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel, Karl von Prittwitz, Karl X Gustavs polska krig, Karl XII, Kartesch, Katarina II av Ryssland, Königsberg, Kłodzko, Kejsardömet Österrike, Kejsardömet Tyskland, Kejsare, Kielkanalen, Klemens von Metternich, Kleve, Kommun, Kommunal självstyrelse, Konrad av Masovien, Konseljpresident, Konservatism, Konst, Konstitutionell monarki, Krigslagar, Kristendom, Krnov, Kulturkampf, Kultusminister, Kung i Preussen, Kungariket Hannover, Kungariket Sachsen, Kurfurste, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, Kurfurstendömet Sachsen, Kurland, Lahn, Landeshauptmann, Landkreis, Lantdag, Laufach, Lausitz, Lübeck, Leo von Caprivi, Leopold I av Anhalt-Dessau, Leopold II (tysk-romersk kejsare), Liberalism, Litauer, Livegenskap, Livland, Livländska kriget, Livländska orden, Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz, Ludwig von Benedek, Lutherdom, Luxemburg, Main, Mainz, Maria Teresia av Österrike, Markgrevskapet Brandenburg, Masovien, Max av Baden, Münster, Mecklenburg, Mikulov, Ministär, Ministerpresident, Monarki, Monopol, Mors, Mosel, Mutbrott, Napoleon I, Napoleon III, Nazityskland, Nederländerna, Netzedistriktet, Neuchâtel (kanton), Neutralitet, Niederrhein, Niedersachsen, Njemen, Nordhausen, Nordrhein-Westfalen, Nordsjön, Nordslesvig, Nordtyska förbundet, Nordtyska låglandet, Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget, Oder, Oder–Neisse-linjen, Oktrojera, Oldenburg, Olmützpunktationerna, Opava, Osmanska riket, Ostelbien, Ostfriesland, Ostmark (Preussen), Ostpreussen, Otto Theodor von Manteuffel, Otto von Bismarck, Paderborn, Paul Hirsch, Peene (flod), Personalunion, Pillnitz, Poddradio, Polen, Polens delningar, Polsk-litauiska samväldet, Polska, Polska tronföljdskriget, Pommern, Post, Potsdam, Poznań, Prag, Pragfreden, Pragmatisk sanktion, Pregel (flod), Preussens kungar, Preussiska nationalförsamlingen, Primogenitur, Privilegium, Protestantism, Provins, Provinsen Brandenburg, Provinsen Hannover, Provinsen Hohenzollern, Provinsen Pommern, Provinsen Posen, Provinsen Sachsen, Provinsen Schlesien, Provinsen Schleswig-Holstein, Provinsen Westfalen, Provinsialständer, Pruser, Quedlinburg, Rösträtt, Rügen, Reformert kristendom, Regent, Regierungsbezirk, Reichstag (Kejsardömet Tyskland), Revolution, Rhön, Rheinland-Pfalz, Rhen, Rhenprovinsen, Riddare, Riesengebirge, Riksdaler, Riksdeputation, Rikskansler, Riksomedelbar, Robert Bosse, Romersk-katolska kyrkan, Ruhrområdet, Rysk-turkiska kriget (1768–1774), Ryssland, Saalfeld, Saar, Sachsen-Anhalt, Sachsen-Lauenburg, Salzburg, Sauerland, Schlesien, Schleswig (landskap), Schleswig-Holstein, Schweiz, Sigismund, Sigismund I av Polen, Sigmaringen, Silur, Självdeklaration, Sjuårskriget, Skatt, Skiffer, Skolplikt, Skråväsen, Slaget vid Austerlitz, Slaget vid Eylau, Slaget vid Friedland, Slaget vid Jena-Auerstedt, Slaget vid Königgrätz, Slaget vid Náchod, Slaget vid Tannenberg (1410), Slaget vid Waterloo, Slesvig-holsteinska kriget, Sněžka, Socialdemokrati, Socialism, Sovetsk, Sovjetunionen, Spanska tronföljdskriget, Spree, Stab, Standesherren, Stat, Statsminister, Statssekreterare, Stånd (samhällsklass), Ståthållare, Stenkol, Stora nordiska kriget, Storhertigdömet Hessen, Storhertigdömet Oldenburg, Storpolen, Sudeterna, Suum cuique, Svenska Pommern, Sverige, Szczecin, Tauberbischofsheim, Taunus, Tecklenburg, Teutoburgerskogen, Thüringen, Thüringer Wald, Theobald von Bethmann Hollweg, Theodor von Schön, Tobak, Toruń, Tredje koalitionskriget, Trettonåriga kriget, Trias, Tsarryssland, Tysk-romersk kejsare, Tysk-romerska riket, Tyska, Tyska förbundet, Tyska orden, Tyska riket, Tyskland, Tysklands förbundsländer, Ultramontanism, Underhus, Usedom, Valangin, Valkrets, Vasall, Vasallstat, Värnplikt, Västpreussen, Versailles, Vetenskap, Vetenskapsradion Historia, Vilhelm I av Tyskland, Vilhelm II av Tyskland, Vilhelm III av England, Vin, Vogelsberg, Vorpommern, Warszawa, Württemberg, Weimarrepubliken, Weser, Westerwald, Westfalen, Wien, Wienkongressen, Wisła, Wolin, Wrocław, Znamensk, 10 april, 12 juni, 13 maj, 1300-talet, 14 augusti, 1400-talet, 15 februari, 1521, 1525, 1618, 1694, 1698, 17 augusti, 17 maj, 1700-talet, 1701, 1702, 1707, 1714, 1720, 1728, 1733, 1735, 1741, 1742, 1744, 1756, 1763, 1769, 1772, 1778, 1779, 1785, 1786, 1787, 1788, 1790, 1791, 1792, 1795, 18 januari, 1865, 1933, 1934, 1947, 1952, 25 februari, 27 juli, 3 juli, 7 februari. Förläng index (415 mer) » « Kontrakts index

Adolf av Hohenlohe-Ingelfingen

Adolf av Hohenlohe-Ingefingen, född 29 juli 1797, död 24 april 1873, var en tysk furste och politiker.

Ny!!: Preussen och Adolf av Hohenlohe-Ingelfingen · Se mer »

Albrecht von Roon

Albrecht Theodor Emil von Roon, född 30 april 1803 i Pleushagen nära Kolberg i Hinterpommern, död 23 februari 1879 i Berlin, var en preussisk greve, militär och politiker.

Ny!!: Preussen och Albrecht von Roon · Se mer »

Albrekt av Preussen

Albrekt av Preussen (Albrecht von Preussen; även Albrekt av Brandenburg-Ansbach), född 17 maj 1490 i Ansbach, död 20 mars 1568 i Tapiau, var son till markgreve Fredrik I, av huset Hohenzollern, och Sofia av Polen, som var dotter till kung Kasimir IV och Elisabet av Österrike (1437–1505), av huset Habsburg.

Ny!!: Preussen och Albrekt av Preussen · Se mer »

Albrekt Fredrik av Preussen

Albrekt Fredrik av Preussen (Albrecht Friedrich von Preußen), född 7 maj 1553 i Königsberg i Hertigdömet Preussen, död 28 augusti 1618 i Fischhausen i Hertigdömet Preussen, var hertig av Preussen från 1568 fram till sin död.

Ny!!: Preussen och Albrekt Fredrik av Preussen · Se mer »

Alexander av Brandenburg-Ansbach

Alexander av Brandenburg-Ansbach, fullständigt namn Kristian Fredrik Karl Alexander, tyska: Christian Friedrich Carl Alexander von Brandenburg-Ansbach, född 24 februari 1736 i Ansbach, död 5 januari 1806 på Benham Park nära Speen i Berkshire, England, var den siste regerande markgreven av de två frankiska furstendömena Brandenburg-Ansbach (från 1757) och Brandenburg-Bayreuth (från 1769).

Ny!!: Preussen och Alexander av Brandenburg-Ansbach · Se mer »

Alexander I av Ryssland

Alexander I, egentligen Aleksandr Pavlovitj Romanov, (ryska: Александр I Павлович), född 23 december 1777 i Sankt Petersburg, död 1 december 1825 i Taganrog, var rysk kejsare från 1801, storfurste av Finland från 1809 och kung av Polen från 1815.

Ny!!: Preussen och Alexander I av Ryssland · Se mer »

Amnesti

En amnesti (av gr. amnēsti, glömska) är ett beslut av regering eller annan civil myndighet där straff eller annan rättsverkan av brott helt bortdöms eller lindras för en kategori människor (jämför med nåd).

Ny!!: Preussen och Amnesti · Se mer »

Andra italienska frihetskriget

Andra Italienska frihetskriget var ett krig mellan Kungariket Sardinien och Frankrike på ena sidan och Kejsardömet Österrike på den andra sidan, och en del av Italiens enande.

Ny!!: Preussen och Andra italienska frihetskriget · Se mer »

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Ny!!: Preussen och Andra världskriget · Se mer »

Ansbach

Ansbach är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Bayern, och är belägen vid motorvägen A6, cirka 40 km sydväst om Nürnberg.

Ny!!: Preussen och Ansbach · Se mer »

Assimilation (sociologi)

Kulturell assimilation eller assimilering (från latin assimilátio, "göra lik", "efterbilda"), syftar på den process genom vilken en person eller en etnisk grupp som utgör ett minoritetsfolk förlorar eller överger sin kultur i mötet med en majoritetsbefolknings kultur.

Ny!!: Preussen och Assimilation (sociologi) · Se mer »

August den starke

August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.

Ny!!: Preussen och August den starke · Se mer »

August von der Heydt

August von der Heydt, född den 15 februari 1801 i Elberfeld, dagens Wuppertal, död den 13 juni 1874 i Berlin, var en tysk friherre (sedan 1863), ursprungligen köpman, preussisk handelsminister 1848-62 samt finansminister 1862 och 1866-69.

Ny!!: Preussen och August von der Heydt · Se mer »

August von Gneisenau

August von Gneisenau. August Wilhelm Antonius Neidhardt von Gneisenau, född 27 oktober 1760 i Schildau, Sachsen, död 24 augusti 1831 i Posen, var en preussisk greve och fältmarskalk.

Ny!!: Preussen och August von Gneisenau · Se mer »

Ösel

Satellitbild Angla Ösel (Saaremaa; 'Öland' av estniska saare 'ö' och maa 'land') är en ö i Östersjön som tillhör Estland.

Ny!!: Preussen och Ösel · Se mer »

Österrike

Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Ny!!: Preussen och Österrike · Se mer »

Österrikiska tronföljdskriget

Preussiska infanteriets anfall i slaget vid Hohenfriedberg av Carl Röchling. Österrikiska tronföljdskriget (1740–48), också känt som Kung Georgs krig i Nordamerika, som införlivade kriget om kapten Jenkins öra med Spanien och två av de tre schlesiska krigen, involverade större delen av Europa; på ena sidan Preussen, Spanien, Frankrike, Bayern, Sverige, Sicilien, Neapel och Genua och på andra sidan Habsburgmonarkin, Storbritannien, Ryssland, Nederländerna, Sachsen, Hannover och Sardinien.

Ny!!: Preussen och Österrikiska tronföljdskriget · Se mer »

Bad Gastein

Bad Gastein är en ort och kommun i förbundslandet Salzburg i Österrike.

Ny!!: Preussen och Bad Gastein · Se mer »

Bad Langensalza

Bad Langensalza (före 1956 Langensalza) är en stad i Unstrut-Hainich-Kreis i förbundslandet Thüringen i Tyskland.

Ny!!: Preussen och Bad Langensalza · Se mer »

Balter

Balter är de folkslag som hör hemma i Baltikum.

Ny!!: Preussen och Balter · Se mer »

Barthold Georg Niebuhr

Barthold Georg Niebuhr, född 27 augusti 1776 i Köpenhamn, död 2 januari 1831 i Bonn, var en dansk-tysk historiker och statsman, son till Carsten Niebuhr, far till Markus Niebuhr.

Ny!!: Preussen och Barthold Georg Niebuhr · Se mer »

Basel

Vy över Basel år 2015. Basel (Bâle, Basilea) är en stad och kommun i kantonen Basel-Stadt i Schweiz.

Ny!!: Preussen och Basel · Se mer »

Bayern

Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Bayern · Se mer »

Bayerska tronföljdskriget

Bayerska tronföljdskriget kallas det krig som 1778-1779 fördes mellan Österrike å ena sidan och Preussen och Sachsen å andra sidan om tronföljden i Bayern.

Ny!!: Preussen och Bayerska tronföljdskriget · Se mer »

Böhmen

Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.

Ny!!: Preussen och Böhmen · Se mer »

Berlin

Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.

Ny!!: Preussen och Berlin · Se mer »

Bernhard von Bülow

Bernhard Heinrich Karl Martin von Bülow, född 3 maj 1849 i Klein-Flottbeck, Holstein, död 28 oktober 1929, var en tysk greve (senare furste), diplomat och statsman; Tysklands rikskansler 1900–1909.

Ny!!: Preussen och Bernhard von Bülow · Se mer »

Botho zu Eulenburg

Botho zu Eulenburg, född den 31 juli 1831, död den 6 november 1912 i Berlin, var en tysk greve och preussisk statsman.

Ny!!: Preussen och Botho zu Eulenburg · Se mer »

Brandenburg

Brandenburgs län (Landkreise). Siffror anger större städer som är administrativt fristående och inte tillhör någon Landkreis. Berlin (det vita området i mitten) är ett självständigt förbundsland och ingår inte i Brandenburg. Brandenburg är ett förbundsland i nordöstra Tyskland, och har cirka 2,6 miljoner invånare.

Ny!!: Preussen och Brandenburg · Se mer »

Braunschweig

Braunschweig 1610 Braunschweig (lågtyska: Brunswiek) är en viktig industri- och forskningsstad i sydöstra Niedersachsen i Tyskland, nära biltillverkningsområdet kring Wolfsburg.

Ny!!: Preussen och Braunschweig · Se mer »

Bremen

Bremen är en stad i norra Tyskland belägen i förbundslandet Bremen.

Ny!!: Preussen och Bremen · Se mer »

Censur

Censur (av latinets censere, granska) är en av offentlig myndighet, eller av någon annan, utövad förhandsgranskning eller retroaktivt hindra, ofta litteratur, film, teater, brev etcetera, som anses obscena, politiskt oacceptabla eller hotar säkerheten.

Ny!!: Preussen och Censur · Se mer »

Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst

Chlodwig Carl Viktor, furste av Hohenlohe-Schillingsfürst, furste av Ratibor och Corvey, född 31 mars 1819 i Rotenburg an der Fulda i Tyska förbundet, död 6 juli 1901 i Bad Ragaz i Schweiz, var en tysk furste, diplomat och statsman samt Tysklands rikskansler mellan 1894 och 1900.

Ny!!: Preussen och Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst · Se mer »

Chotusice

Chotusice är en ort i Tjeckien.

Ny!!: Preussen och Chotusice · Se mer »

Christian Heinrich Kurt von Haugwitz

Christian August Heinrich Kurt, greve von Haugwitz, friherre von Krappitz, preussisk statsman och Preussens förste premiärminister, född 11 juni 1752 i Schlesien, död 9 februari 1832 i Venedig.

Ny!!: Preussen och Christian Heinrich Kurt von Haugwitz · Se mer »

Cieszyn

Cieszyn (tyska Teschen, tjeckiska Těšín) är en polsk stad på gränsen mellan Polen och Tjeckien.

Ny!!: Preussen och Cieszyn · Se mer »

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Ny!!: Preussen och Danmark · Se mer »

Danmarks statsminister

Danmarks statsminister är Danmarks regeringschef.

Ny!!: Preussen och Danmarks statsminister · Se mer »

Dansk-tyska kriget

Dansk-tyska kriget eller andra schleswigska kriget (2.; Deutsch-Dänischer Krieg) kallas det krig som under 1864 utspelade sig mellan Danmark och ett antal tyska stater med Preussen och Österrike i spetsen, med anledning av en tvist om hertigdömet Slesvig.

Ny!!: Preussen och Dansk-tyska kriget · Se mer »

Düsseldorf

Schadow Arkaden Shopping galleria Düsseldorf är huvudstad i Tysklands folkrikaste förbundsland Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Düsseldorf · Se mer »

De allierade under andra världskriget

”De tre stora”: Josef Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill under Teherankonferensen 1943. Generalissimo Chiang Kai-shek, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill vid Kairokonferensen, 25 november 1943. Förändringarna av territorium som kontrollerades av de allierade (grönt) respektive axelmakterna (brandgult) under krigets gång. De allierade under andra världskriget avsåg inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien där Frankrike och Storbritannien lovat stödja Polen vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget.

Ny!!: Preussen och De allierade under andra världskriget · Se mer »

Delstat

USA:s delstater. En delstat är en delvis självstyrande stat som tillsammans med andra stater utgör en del av en federal statsbildning eller federation (förbundsstat).

Ny!!: Preussen och Delstat · Se mer »

Deputerad

Gravyr av Deputeradekongressen i Madrid, (1843). Deputerad (på spanska diputado (mask.)/ diputada (fem.)) är en person som ingår i en deputeradekammare, nationalförsamling, lagstiftande församling eller representanthus och, i allmänhet, i ett parlament.

Ny!!: Preussen och Deputerad · Se mer »

Deputeradekammare

Deputeradekammare kan syfta på.

Ny!!: Preussen och Deputeradekammare · Se mer »

Deutscher Ostmarkenverein

Deutscher Ostmarkenverein var en preussisk-nationalistisk organisation som bildades 1894 i provinsen Posen i syfte att värna tyskarnas politiska och ekonomiska företrädesrättigheter i Ostmark gentemot polackerna.

Ny!!: Preussen och Deutscher Ostmarkenverein · Se mer »

Devon (geologi)

Devon (uttalas) är en geologisk period i mellersta paleozoikum som följer efter silur och före karbon.

Ny!!: Preussen och Devon (geologi) · Se mer »

Donau

Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.

Ny!!: Preussen och Donau · Se mer »

Edikt

Edikt (latin edictum), kungörelse, påbud, förordning.

Ny!!: Preussen och Edikt · Se mer »

Eduard Vogel von Falckenstein

Eduard Ernst Friedrich Hannibal Vogel von Falckenstein, född 5 januari 1797 i Breslau, död 6 april 1885 på slottet Dolzig nära Sommerfeld, var en preussisk infanterigeneral.

Ny!!: Preussen och Eduard Vogel von Falckenstein · Se mer »

Eifel

Sjön Laacher See Kylls floddal Vintertid är Eifel ofta snötäckt Eifel är en kullig högplatå i västra Tyskland som omfattar delar av sydvästra Nordrhein-Westfalen och nordvästra Rheinland-Pfalz.

Ny!!: Preussen och Eifel · Se mer »

Elbe

Elbe, tjeckiska Labe, är en av de större floderna i Centraleuropa.

Ny!!: Preussen och Elbe · Se mer »

Elektor

Elektor (av lat. ele'ctor, eg. eli'gere, "utplocka, utvälja") kallas en person som av en organisation eller liknande väljs med det enda syftet att representera dem i ett val till en annan organisation.

Ny!!: Preussen och Elektor · Se mer »

Elsass-Lothringen

Elsass-Lothringen (Alsace-Lorraine), var en tysk delstat, geografiskt ungefärligen motsvarande nuvarande Alsace och Lorraine i nordöstra Frankrike.

Ny!!: Preussen och Elsass-Lothringen · Se mer »

Ems (flod)

Meppen. Flodens sträckning. Ems (Eems) är en flod i nordvästra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Ems (flod) · Se mer »

England

England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.

Ny!!: Preussen och England · Se mer »

Ernst August, hertig av Braunschweig

Ernst August, hertig av Braunschweig eller Ernst August III av Hannover, född 17 november 1887 i Penzing i Österrike-Ungern och död 30 januari 1953 på slottet Marienburg nära Hannover i Västtyskland, var regerande hertig av Braunschweig 1913-1918.

Ny!!: Preussen och Ernst August, hertig av Braunschweig · Se mer »

Ernst August, kronprins av Hannover

Ernst August med familj Kronprins Ernst August av Hannover, 3:e hertig av Cumberland och Teviotdale, (Ernst August Wilhelm Adolf Georg Friedrich), född 21 september 1845 och död 14 november 1923, var äldsta barn och ende son till kung Georg V av Hannover och hans hustru Marie av Sachsen-Altenburg.

Ny!!: Preussen och Ernst August, kronprins av Hannover · Se mer »

Ernst Ludwig Herrfurth

Ernst Ludwig Herrfurth Ernst Ludwig Herrfurth, född 6 mars 1830 i Oberthau vid Merseburg, död 14 februari 1900 i Berlin, var en preussisk politiker.

Ny!!: Preussen och Ernst Ludwig Herrfurth · Se mer »

Estland

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.

Ny!!: Preussen och Estland · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Preussen och Europa · Se mer »

Ewald Friedrich von Hertzberg

Ewald Friedrich von Hertzberg. Ewald Friedrich von Hertzberg, född 2 september 1725 i Hinterpommern, död 27 maj 1795, var en tysk greve och statsman.

Ny!!: Preussen och Ewald Friedrich von Hertzberg · Se mer »

Förbundsrådet (Kejsardömet Tyskland)

Förbundsrådet i sammanträde år 1894. Förbundsrådet (tyska: Bundesrat) var en representation för de enskilda staternas regeringar i Kejsardömet Tyskland.

Ny!!: Preussen och Förbundsrådet (Kejsardömet Tyskland) · Se mer »

Förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatt är en löpande beskattning av förmögenhet, baserad på förmögenhetens storlek oberoende av dess avkastning.

Ny!!: Preussen och Förmögenhetsskatt · Se mer »

Förräderi

Förräderi innebär en handling av svekfull eller trolös art i strid mot vederbörandes självklara plikter, stämpling, att prisgiva eller förleda till offrets fara eller men.

Ny!!: Preussen och Förräderi · Se mer »

Första världskriget

Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Ny!!: Preussen och Första världskriget · Se mer »

Februarirevolutionen 1848

Februarirevolutionen 1848 var den revolution i Paris i Frankrike som under perioden 22–24 februari 1848 ledde till julimonarkins fall och utropandet av den andra republiken.

Ny!!: Preussen och Februarirevolutionen 1848 · Se mer »

Federation

Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.

Ny!!: Preussen och Federation · Se mer »

Frankfurt am Main

Frankfurt am Main (eller vanligtvis endast Frankfurt) är en kretsfri stad i förbundslandet Hessen i västra Tyskland, belägen vid floden Main.

Ny!!: Preussen och Frankfurt am Main · Se mer »

Frankfurtparlamentet

Frankfurtparlamentet i Paulskirche. Frankfurtparlamentet, Frankfurter Nationalversammlung på tyska, var ett parlament som höll sina möten i Paulskirche i Frankfurt am Main mellan den 18 maj 1848 och den 31 maj 1849.

Ny!!: Preussen och Frankfurtparlamentet · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Ny!!: Preussen och Frankrike · Se mer »

Fransk-tyska kriget

Fransk-tyska kriget (fransk-preussiska kriget) var ett krig som utkämpades 1870–1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg.

Ny!!: Preussen och Fransk-tyska kriget · Se mer »

Franska revolutionen

Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.

Ny!!: Preussen och Franska revolutionen · Se mer »

Franska revolutionskrigen

Franska revolutionskrigen, ibland endast revolutionskrigen, var de krig som den efter franska revolutionen nyblivna Franska republiken förde mot monarkierna Storbritannien, Österrike, Preussen, Spanien, Ryssland och Sardinien i olika konstellationer.

Ny!!: Preussen och Franska revolutionskrigen · Se mer »

Franz von Papen

Franz von Papen under Nürnbergprocessen. Franz Joseph Hermann Michael Maria von Papen, född 29 oktober 1879 i Werl, död 2 maj 1969 i Obersasbach, var en tysk politiker, diplomat och militär.

Ny!!: Preussen och Franz von Papen · Se mer »

Freden i Oliva

Freden i Oliva slöts den 3 maj (23 april enl. g.s.) 1660, och avslutade Karl X Gustavs polska krig som då pågått i fyra år och nio månader mellan Sverige å ena sidan och Polen, Tysk-romerska riket samt Brandenburg å den andra.

Ny!!: Preussen och Freden i Oliva · Se mer »

Freden i Stockholm

Freden i Stockholm kan syfta på tre olika fredsfördrag under Stora nordiska kriget som undertecknades i Stockholm; det ena med Hannover, det andra med Preussen och det tredje med Danmark.

Ny!!: Preussen och Freden i Stockholm · Se mer »

Freden i Utrecht

Freden i Utrecht år 11 april 1713 var egentligen ett antal fredsavtal som slöts efter det spanska tronföljdskriget, vilket varade 1701–1714.

Ny!!: Preussen och Freden i Utrecht · Se mer »

Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg

Fredrik Christian August, född 6 juli 1829 på Augustenborgs slott, död 14 januari 1880 i Wiesbaden, var hertig av Augustenburg.

Ny!!: Preussen och Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg · Se mer »

Fredrik I av Preussen

Fredrik I (ty. Friedrich I.), född 11 juli 1657, död 25 februari 1713, var under namnet Fredrik III kurfurste av Brandenburg från 1688 och blev sedan som Fredrik I den förste kungen i Preussen från 18 januari 1701 till sin död.

Ny!!: Preussen och Fredrik I av Preussen · Se mer »

Fredrik II av Preussen

Fredrik II (tyska: Friedrich II.; även kallad Fredrik den store, tyska: Friedrich der Große, "Alter Fritz"), född 24 januari 1712 i Berlin, död 17 augusti 1786 i Potsdam, var kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 1740 till sin död.

Ny!!: Preussen och Fredrik II av Preussen · Se mer »

Fredrik III av Tyskland

Fredrik III, tyska Friedrich III (fullständigt tyskt namn Friedrich Wilhelm Nikolaus Karl, som prins Fredrik Vilhelm), född 18 oktober 1831 på slottet Neues Palais i Potsdam, död där den 15 juni 1888, var tysk kejsare och kung av Preussen från den 9 mars 1888 till sin död samma år, det så kallade trekejsaråret.

Ny!!: Preussen och Fredrik III av Tyskland · Se mer »

Fredrik Vilhelm

Fredrik Vilhelm kan syfta på.

Ny!!: Preussen och Fredrik Vilhelm · Se mer »

Fredrik Vilhelm I av Preussen

Fredrik Vilhelm I (ty. Friedrich Wilhelm I.), känd som Soldatkungen, född 14 augusti 1688, död 31 maj 1740, var kung i Preussen från 1713 till sin död. Han var son till Fredrik I av Preussen och dennes andra hustru Sofia Charlotta av Hannover, samt far till den preussiske kungen Fredrik II (den Store) och den svenska drottningen Lovisa Ulrika.

Ny!!: Preussen och Fredrik Vilhelm I av Preussen · Se mer »

Fredrik Vilhelm II av Preussen

Fredrik Vilhelm II (ty. Friedrich Wilhelm II.), född 25 september 1744 i Berlin, död 16 november 1797 i Potsdam, var kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 1786 till sin död.

Ny!!: Preussen och Fredrik Vilhelm II av Preussen · Se mer »

Fredrik Vilhelm III av Preussen

Fredrik Vilhelm III (ty. Friedrich Wilhelm III.), född 3 augusti 1770 i Potsdam, död 7 juni 1840 i Berlin, var kung av Preussen från 1797 till sin död, samt kurfurste av Brandenburg från trontillträdet till det tysk-romerska rikets upplösning 1806.

Ny!!: Preussen och Fredrik Vilhelm III av Preussen · Se mer »

Fredrik Vilhelm IV av Preussen

Fredrik Vilhelm IV (tyska: Friedrich Wilhelm IV), född den 15 oktober 1795 i Berlin, död den 2 januari 1861 i Potsdam, var Preussens kung åren 1840–1861.

Ny!!: Preussen och Fredrik Vilhelm IV av Preussen · Se mer »

Frejd

Frejd eller Frägd hade en viktig social betydelse i den nordiska historien och angav en persons anseende.

Ny!!: Preussen och Frejd · Se mer »

Friedrich von Wrangel

Friedrich Heinrich Ernst von Wrangel, född 13 april 1784 i Stettin, död 1 november 1877 i Berlin, var en preussisk generalfältmarskalk.

Ny!!: Preussen och Friedrich von Wrangel · Se mer »

Friedrich Wilhelm von Brandenburg

Friedrich Wilhelm von Brandenburg. Friedrich Wilhelm von Brandenburg, född den 24 januari 1792 i Berlin, död där den 6 november 1850, var en preussisk greve, militär och statsman.

Ny!!: Preussen och Friedrich Wilhelm von Brandenburg · Se mer »

Fristaten Preussen

Fristaten Preussen (Freistaat Preußen) var en tysk delstat som utropades efter att Kungariket Preussen avskaffats när första världskriget var över.

Ny!!: Preussen och Fristaten Preussen · Se mer »

Fursteförbundet

Fursteförbundet (ty. Fürstenbund), ett förbund mellan tyska riksfurstar, vilket Fredrik II av Preussen stiftade 1785 för att motarbeta kejsar Josef II:s plan att i utbyte mot Österrikiska Nederländerna (Belgien) införliva Bayern med de österrikiska arvländerna.

Ny!!: Preussen och Fursteförbundet · Se mer »

Furstendömet Ansbach

Furstendömet Ansbach, även känt som Markgrevskapet Brandenburg-Ansbach, var ett riksfurstendöme inom det Tysk-romerska riket, beläget i Frankiska kretsen och regerat av huset Hohenzollern.

Ny!!: Preussen och Furstendömet Ansbach · Se mer »

Furstendömet Bayreuth

Furstendömet Bayreuth, även kallat Markgrevskapet Brandenburg-Bayreuth, var ett riksfurstendöme inom Tysk-romerska riket, beläget i Frankiska kretsen och regerat av markgrevar av huset Hohenzollern.

Ny!!: Preussen och Furstendömet Bayreuth · Se mer »

Gau

Gauindelning 1941 Gau (tyska, plural Gaue) är ursprungligen en historisk benämning på ett landskap eller område i det tysktalande Europa.

Ny!!: Preussen och Gau · Se mer »

Gdańsk

Gdańsk (polskt uttal; på tyska och äldre svenska: Danzig, tyskt uttal, svenskt uttal; kasjubiska: Gduńsk) är huvudstad i Pommerns vojvodskap i Polen, och hade 461 531 invånare i slutet av 2013.

Ny!!: Preussen och Gdańsk · Se mer »

Gebhard Leberecht von Blücher

Gebhard Leberecht von Blücher, furste von Wahlstatt, född 16 december 1742 i Rostock, död 12 september 1819 i Krieblowitz i provinsen Schlesien (i nuvarande Polen), var en svensk-preussisk militär, fältmarskalk från 1813.

Ny!!: Preussen och Gebhard Leberecht von Blücher · Se mer »

Geldern

Geldern är en stad i Kreis Kleve i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Geldern · Se mer »

Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach

Markgreve Georg Fredrik, oljemålning av Lucas Cranach den yngre målad omkring 1565. Målningen hänger på Jagdschloss Grunewald i Berlin. Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach, även Georg Fredrik den äldre, född 5 april 1539 i Ansbach, död 25 april 1603 (g.s.) i Ansbach, var från 1543 markgreve av Brandenburg-Ansbach och hertig av Jägerndorf, från 1557 även markgreve av Brandenburg-Kulmbach och från 1577 till 1603 administrator av hertigdömet Preussen som regent för den sinnessjuke hertigen Albrekt Fredrik av Preussen.

Ny!!: Preussen och Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach · Se mer »

Georg Michaelis

Georg Michaelis, född 8 september 1857 i Haynau, död 24 juli 1936 i Bad Saarow, var en tysk jurist och politiker (partilös).

Ny!!: Preussen och Georg Michaelis · Se mer »

Georg von Hertling

Georg Friedrich von Hertling, född 31 augusti 1843 i Darmstadt, död 4 januari 1919, var en tysk filosofiprofessor och politiker (Centrumpartiet), från 1914 greve.

Ny!!: Preussen och Georg von Hertling · Se mer »

Gerhard von Scharnhorst

Gerhard Johann David von Scharnhorst, född 12 november 1755 i Bordenau vid Neustadt am Rübenberge i Hannover, död 28 juni 1813 i Prag, var en preussisk militär.

Ny!!: Preussen och Gerhard von Scharnhorst · Se mer »

Girolamo Lucchesini

Girolamo Lucchesini. Girolamo Lucchesini, född den 7 maj 1751 i Lucca, död den 20 oktober 1825 i Florens, var en italiensk markis och diplomat i preussisk tjänst.

Ny!!: Preussen och Girolamo Lucchesini · Se mer »

Gnejs

'''Hallandsgnejs med polerad yta'''Skiktningen (bandningen) kan anas till vänster '''Gnejs från Estland'''Bandningen tvärs skiktriktningen framträder tydligt Gnejs är en metamorf bergart.

Ny!!: Preussen och Gnejs · Se mer »

Gniezno

Gniezno (på tyska: Gnesen) är en stad i Storpolens vojvodskap i västra Polen, belägen 50 kilometer nordost om Poznań.

Ny!!: Preussen och Gniezno · Se mer »

Goslar

Goslar är en stad i Landkreis Goslar i den tyska delstaten Niedersachsen.

Ny!!: Preussen och Goslar · Se mer »

Granit

Bohusgranit. Polerad yta. Granit (från latinets granum korn)http://www.ne.se/granit/185079 - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18oct 2013 är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan.

Ny!!: Preussen och Granit · Se mer »

Grundlag

En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.

Ny!!: Preussen och Grundlag · Se mer »

Gustav von Gossler

Gustav von Gossler. Gustav Konrad Heinrich von Gossler, född 13 april 1838 i Naumburg an der Saale, död 29 september 1902 i Danzig, var en preussisk statsman.

Ny!!: Preussen och Gustav von Gossler · Se mer »

Halle an der Saale

Halle (Saale), Halle an der Saale, en kretsfri stad, är det tyska förbundslandet Sachsen-Anhalts största stad, belägen vid floden Saale.

Ny!!: Preussen och Halle an der Saale · Se mer »

Hamburg

Kontainerterminal i Hamburgs hamn. Hamburg (lågtyska:, danska: Hamborg), officiellt Freie und Hansestadt Hamburg, är både ett tyskt förbundsland och Tysklands näst största stad.

Ny!!: Preussen och Hamburg · Se mer »

Hans Hermann von Berlepsch

Hans Hermann von Berlepsch, född 30 mars 1843 i Dresden, död 2 juni 1926 i Seebach vid Weinbergen, var en preussisk ämbetsman och politiker.

Ny!!: Preussen och Hans Hermann von Berlepsch · Se mer »

Hans Rudolf von Bischoffswerder

Johann (Hans) Rudolf von Bischoffswerder (eller Bischoffwerder), född den 3 november 1741 i Ostramondra, död den 30 eller 31 oktober 1803 på godset Marquardt vid Potsdam, var en preussisk general.

Ny!!: Preussen och Hans Rudolf von Bischoffswerder · Se mer »

Havel

Havel är den längsta högerbifloden till Elbe i östra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Havel · Se mer »

Högförräderi

Högförräderi, ett förräderibrott, är en inom den straffrättsliga litteraturen – och i vissa strafflagar – använd benämning för brottsliga angrepp på statens författning, statsöverhuvudets ställning och statens område.

Ny!!: Preussen och Högförräderi · Se mer »

Högsta domstolen

Högsta domstolen används på svenska som en allmän benämning på den högsta juridiska beslutsinstansen i flera länder.

Ny!!: Preussen och Högsta domstolen · Se mer »

Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein

Heinrich Friedrich Karl, friherre vom und zum Stein, född 25 oktober 1757 i Nassau, död 29 juni 1831 på godset Kappenberg i Westfalen, var en tysk statsman.

Ny!!: Preussen och Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein · Se mer »

Helmuth von Moltke den äldre

Helmuth Karl Bernhard von Moltke, Helmuth von Moltke den äldre, född 26 oktober 1800 i Parchim i Mecklenburg-Schwerin, död 24 april 1891 i Berlin, var en tysk greve och yrkesmilitär med generalfältmarskalk som slutgrad från 1871.

Ny!!: Preussen och Helmuth von Moltke den äldre · Se mer »

Hermann Göring

Hermann Göring under första världskriget, 1918. Gustaf Adolf, som var i Berlin för en ryttartävling. Hermann Wilhelm Göring, född 12 januari 1893 i Rosenheim, död 15 oktober 1946 i Nürnberg, var en tysk politiker, militär och dömd krigsförbrytare.

Ny!!: Preussen och Hermann Göring · Se mer »

Herrehuset

Herrehuset är en byggnad på Kulturen i Lund.

Ny!!: Preussen och Herrehuset · Se mer »

Hertig av Cumberland

Hertig av Cumberland är en adelstitel som ges till yngre medlemmar av den brittiska kungafamiljen, namnet hänvisar till grevskapet Cumberland.

Ny!!: Preussen och Hertig av Cumberland · Se mer »

Hertigdöme

Hertigdöme är ett förvaltningsområde styrt av en hertig eller hertiginna.

Ny!!: Preussen och Hertigdöme · Se mer »

Hertigdömet Berg

Berg var tidigare ett hertigdöme i westfaliska kretsen på östra Rhenstranden.

Ny!!: Preussen och Hertigdömet Berg · Se mer »

Hertigdömet Nassau

Hertigdömet Nassau var en stat som existerade mellan 1806 och 1866 och styrdes av huset Nassau.

Ny!!: Preussen och Hertigdömet Nassau · Se mer »

Hertigdömet Preussen

Hertigdömet Preussen (randigt) samt Kungliga Preussen (rosa) Hertigdömet Preussen (ty. Herzogtum Preussen) var ett hertigdöme som bildades 1525 i östra Preussen av resterna av Tyska ordens stat Ordenspreussen.

Ny!!: Preussen och Hertigdömet Preussen · Se mer »

Hessen

Hessen är ett förbundsland i Tyskland och har cirka 6,3 miljoner invånare (2019).

Ny!!: Preussen och Hessen · Se mer »

Hessen-Kassel

Hessen-Kassel var en tidigare monarkisk småstat i Tysk-romerska riket från 1567 till 1803 och är samtidigt namnet på den dynasti som regerade där.

Ny!!: Preussen och Hessen-Kassel · Se mer »

Hessen-Nassau

Hessen-Nassau var en provins i Preussen och existerade från 1868 till 1944.

Ny!!: Preussen och Hessen-Nassau · Se mer »

Hildesheim

Hildesheim är en stad i Landkreis Hildesheim i Niedersachsen i Tyskland.

Ny!!: Preussen och Hildesheim · Se mer »

Hodkovice nad Mohelkou

Hodkovice nad Mohelkou är en stad i Tjeckien.

Ny!!: Preussen och Hodkovice nad Mohelkou · Se mer »

Hohenzollern

Reichsadler'' (riksörnen) med ätten Hohenzollerns vapen i hjärtskölden Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen.

Ny!!: Preussen och Hohenzollern · Se mer »

Holstein

Karta Holstein (plattyska: Holsteen; danska: Holsten) utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe och Eider.

Ny!!: Preussen och Holstein · Se mer »

Hunsrück

Hunsrück (ty. der Hunsrück eller enligt lokal dialekt Hundsbuckel) är en högplatå i västra Tyskland, väster om Rhen och söder om Mosel.

Ny!!: Preussen och Hunsrück · Se mer »

Huvudman

Huvudman är förvaltningsrättslig term för den statliga myndighet, kommunala förvaltning, eller annan likartad organisation som har ansvaret för viss verksamhet.

Ny!!: Preussen och Huvudman · Se mer »

Inkomstskatt

Inkomstskatt är en skatt som betalas av den som har en beskattningsbar inkomst.

Ny!!: Preussen och Inkomstskatt · Se mer »

Inrikesminister

Inrikesminister är den minister i ett lands regering som vanligtvis ansvarar för polisväsendet, kriminalvården, migrationsfrågor, gränskontroll samt säkerhet och allmän ordning.

Ny!!: Preussen och Inrikesminister · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Preussen och Italien · Se mer »

Jacques MacDonald

Étienne Jacques Joseph Alexandre MacDonald, född 17 november 1765 i Sedan i Ardennes, död 25 september 1840 i Beaulieu-sur-Loire i Loiret, var en fransk militär, utnämnd till hertig av Tarent och marskalk av Frankrike 1809.

Ny!!: Preussen och Jacques MacDonald · Se mer »

Jatvinger

De baltiska stammarnas ungefärliga bosättningsområden omkr. år 1200. Östbalternas i brunt, västbalternas i grönt.Jatvinger eller sudauer (litauiska: Jotvingiai, Sūduviai; lettiska: Jatvingi; polska: Jaćwingowie, vitryska: Яцвягі) är ett folkslag ursprungligen från det område som idag är nordöstra Polen gränsande mot Litauen och Kaliningrad-området.

Ny!!: Preussen och Jatvinger · Se mer »

Jülich

Jülich, latin Juliacum, är en stad i distriktet Düren i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Jülich · Se mer »

Jičín

Jičín (tyska: Jitschin) är en stad i regionen Hradec Králové i norra Tjeckien.

Ny!!: Preussen och Jičín · Se mer »

Johan Sigismund av Brandenburg

Johan Sigismund av Brandenburg, tyska: Johann Sigismund von Brandenburg, född 8 november 1572 i Halle an der Saale, död 23 december 1619 (g.s.) / 2 januari 1620 (n.s.) i Berlin, var kurfurste och markgreve av Brandenburg från 1608 till sin död.

Ny!!: Preussen och Johan Sigismund av Brandenburg · Se mer »

Johannes von Miquel

Johannes Franz von Miquel, född 19 februari 1829 i Neuenhaus, Hannover, död 8 september 1901 i Frankfurt am Main, var en tysk politiker.

Ny!!: Preussen och Johannes von Miquel · Se mer »

Josef II (tysk-romersk kejsare)

Josef II, född 13 mars 1741 på slottet Schönbrunn i Wien, död 20 februari 1790 i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1765 till sin död år 1790, och son till Frans I och Maria Teresia.

Ny!!: Preussen och Josef II (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Julirevolutionen

Julirevolutionen, även 1830 års revolution, kallas de oroligheter i Paris i slutet av juli 1830 som ledde till att Karl X av Frankrike tvingades abdikera.

Ny!!: Preussen och Julirevolutionen · Se mer »

Kaffe

En kopp svart kaffe. Kaffe är en dryck som tillverkas av kaffebuskens frön, kallade kaffebönor.

Ny!!: Preussen och Kaffe · Se mer »

Kaliningrad

Kaliningrad eller Königsberg som staden kallas traditionellt (a), (3) är en stad i Kaliningrad oblast, den ryska exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön.

Ny!!: Preussen och Kaliningrad · Se mer »

Kanalrebell

Kanalrebeller var en benämning på konservativa politiker som i den preussiska lantdagen 1899 motsatte sig förslaget om byggandet av Mittellandkanal och därigenom utlöste en politisk kris.

Ny!!: Preussen och Kanalrebell · Se mer »

Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen

Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen, född 7 september 1811 i Krauchenwies, död 2 juni 1885 i Sigmaringen, var en tysk furste, ämbetsman och militär.

Ny!!: Preussen och Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen · Se mer »

Karl August von Hardenberg

Serafimerordens band på bröstet. Karl August von Hardenberg, född 31 maj 1750 i Essenrode, Hannover, död 26 november 1822 i Genua, var en preussisk statsman och furste.

Ny!!: Preussen och Karl August von Hardenberg · Se mer »

Karl Friedrich von Savigny

Karl Friedrich von Savigny, född den 19 september 1814 i Berlin, död den 11 februari 1875 i Frankfurt am Main, var en preussisk diplomat, son till Friedrich Karl von Savigny.

Ny!!: Preussen och Karl Friedrich von Savigny · Se mer »

Karl Heinrich von Boetticher

Karl Heinrich von Boetticher, 1880. Karl Heinrich von Boetticher, född 6 januari 1833 i Stettin, död 6 mars 1907 i Naumburg an der Saale, var en tysk politiker.

Ny!!: Preussen och Karl Heinrich von Boetticher · Se mer »

Karl VI (tysk-romersk kejsare)

Karl VI, född 1 oktober 1685 på palatset Hofburg i Wien, död 20 oktober 1740 på Palais Augarten i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1711 som Karl VI, samt kung av Ungern, Kroatien, Sicilien (1714–1734), Neapel (1707–1735), Sardinien (1707–1720), Tyskland och Böhmen.

Ny!!: Preussen och Karl VI (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel

Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Lüneburg, född 9 oktober 1735, död 10 november 1806, var en tysk hertig och preussisk fältmarskalk, son till Karl I av Braunschweig-Lüneburg och Filippa Charlotta av Preussen.

Ny!!: Preussen och Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel · Se mer »

Karl von Prittwitz

Karl von Prittwitz. Karl Ludwig Wilhelm Ernst von Prittwitz, född den 16 oktober 1790 i Schlesien, död den 8 juni 1871 i Görlitz, var en preussisk militär.

Ny!!: Preussen och Karl von Prittwitz · Se mer »

Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs polska krig (polska Potop szwedzki, litauiska Švedų tvanas; "svenska syndafloden") var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare.

Ny!!: Preussen och Karl X Gustavs polska krig · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Ny!!: Preussen och Karl XII · Se mer »

Kartesch

Kartesch, kort kt, är en gammal ammunitionstyp för artilleri som i grunden utgörs av en eldrörsladdad patron försedd med drivspegel och hagelladdning (såsom grovt druvhagel eller fint kärvhagel) likt en hagelpatron, vilken avfyras med kardus för att skapa en hagelkärve framför mynningen på artilleripjäsen.

Ny!!: Preussen och Kartesch · Se mer »

Katarina II av Ryssland

Katarina II (ryska: Екaтeринa Алексе́евна, Jekaterina Aleksejevna), ofta Katarina den stora, född 21 april 1729 som Sophie Friederike Auguste av Anhalt-Zerbst, död 6 november 1796 (g.s.), var regerande rysk kejsarinna (tsaritsa) från 1762.

Ny!!: Preussen och Katarina II av Ryssland · Se mer »

Königsberg

Königsbergs slott, 1895 Königsberg (polska: Królewiec; litauiska: Karaliaučius) var en gammal tysk hansestad, grundad 1255 av Tyska orden och som uppkallades efter den tjeckiske kungen Ottokar II av Böhmen, som deltog i ett korståg mot balterna i trakten, och erhöll 1286 stadsrättigheter.

Ny!!: Preussen och Königsberg · Se mer »

Kłodzko

Kłodzko (tyska: Glatz, tjeckiska: Kladsko) är en stad i sydvästra delen av Nedre Schlesiens vojvodskap i Polen, belägen i en trång dal omkring floden Nysa Kłodzka.

Ny!!: Preussen och Kłodzko · Se mer »

Kejsardömet Österrike

Kejsardömet Österrike (Kaisertum Österreich; enligt dåtida skrivsätt Kaiserthum Oesterreich) var en stat i Centraleuropa med Wien som huvudstad.

Ny!!: Preussen och Kejsardömet Österrike · Se mer »

Kejsardömet Tyskland

Kejsardömet Tyskland (Deutsches Kaiserreich) kallas traditionellt den period i tyska rikets historia då landets statsskick var ett kejsardöme (förbundsmonarki), vilken varade från Tysklands enande 18 januari 1871 till kejsarhusets avveckling den 9 november 1918 i och med Kejsare Vilhelm IIs abdikation.

Ny!!: Preussen och Kejsardömet Tyskland · Se mer »

Kejsare

Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.

Ny!!: Preussen och Kejsare · Se mer »

Kielkanalen

Karta över Kielkanalen. Slussarna vid Kiel-Holtenau. Kielkanalen (även: Nord–Östersjökanalen, Nord-Ostsee-Kanal; tidigare: Kejsar Wilhelm-kanalen, tyska: Kaiser-Wilhelm-Kanal) är en 99 kilometer lång kanal genom Schleswig-Holstein i nordvästra Tyskland, som förbinder Östersjön och Kielfjorden vid Kiel med Nordsjön och Elbes mynning vid Brunsbüttel i Tyska bukten.

Ny!!: Preussen och Kielkanalen · Se mer »

Klemens von Metternich

Klemens Wenzel Nepomuk Lothar von Metternich, furste av Metternich-Winneburg (1803), född 15 maj 1773 i Koblenz, död 11 juni 1859 i Wien, var en österrikisk statsman.

Ny!!: Preussen och Klemens von Metternich · Se mer »

Kleve

Kleve (äldre stavning Cleve) är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen, belägen nära Rhen och nära gränsen till Nederländerna.

Ny!!: Preussen och Kleve · Se mer »

Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område, en administrativ enhet för lokalt självstyre, en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare, juridisk person med obligatoriskt medlemskap, som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom.

Ny!!: Preussen och Kommun · Se mer »

Kommunal självstyrelse

Kommunalt självstyre är baserat på principen om att de lokala medborgarna vet vad som är bäst för dem själva.

Ny!!: Preussen och Kommunal självstyrelse · Se mer »

Konrad av Masovien

Konrad av Masovien, död 1247, var en hertig av Masovien.

Ny!!: Preussen och Konrad av Masovien · Se mer »

Konseljpresident

Konseljpresident är titeln för regeringschefen i vissa länder.

Ny!!: Preussen och Konseljpresident · Se mer »

Konservatism

Konservatism är en social, kulturell och politisk filosofi, som befrämjar traditionella samhällsinstitutioner och förespråkar traditionella värderingar.

Ny!!: Preussen och Konservatism · Se mer »

Konst

Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.

Ny!!: Preussen och Konst · Se mer »

Konstitutionell monarki

En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne dock har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.

Ny!!: Preussen och Konstitutionell monarki · Se mer »

Krigslagar

Krigslagar är en särskild uppsättning lagar som träder i kraft vid krig eller då krigsfara råder.

Ny!!: Preussen och Krigslagar · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Ny!!: Preussen och Kristendom · Se mer »

Krnov

Krnov (tyska och äldre svenska: Jägerndorf) är en stad i Tjeckiska Schlesien, inte långt från Opava, 313 meter över havet.

Ny!!: Preussen och Krnov · Se mer »

Kulturkampf

Kulturkampf (tyska för ’kulturstrid’) eller kulturkampen betecknar de konflikter om förhållandet mellan, den vanligen romersk-katolska, kyrkan och liberala, nationella rörelser som pågick i Europa under senare hälften av 1800-talet.

Ny!!: Preussen och Kulturkampf · Se mer »

Kultusminister

Kultusminister (av latin cultus, uppfostran, gudstjänst) är i en del tyska förbundsländer ministern med ansvar för undervisning, kultur och kyrka, det vill säga ungefär motsvarande det som i Sverige var ecklesiastikminister fram till 1968.

Ny!!: Preussen och Kultusminister · Se mer »

Kung i Preussen

Karta över Preussens territoriala utveckling. Hertigdömet Preussen i mörkgrönt, Brandenburg-Preussen i sandbrunt och orange, områden som efter 1772 annekterades från Polen i ljusgult. Den röda gränsen markerar gränsen för Tysk-romerska riket. Fredrik I:s kröning 1701. Kung i Preussen (tyska: König in Preußen) var den officiella kungatitel som bars av Preussens kungar mellan 1701 och 1772.

Ny!!: Preussen och Kung i Preussen · Se mer »

Kungariket Hannover

Kungariket Hannover var ett kungarike 1814-1866 i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.

Ny!!: Preussen och Kungariket Hannover · Se mer »

Kungariket Sachsen

Kungariket Sachsen (tyska: Königreich Sachsen), var ett kungarike som existerade mellan 1806 och 1918.

Ny!!: Preussen och Kungariket Sachsen · Se mer »

Kurfurste

Henrik VII till romersk kung. Kurfurstarnas vapen visas ovanför dem. gyllene bullan, som fastlade valbestämmelserna för kurfurstekollegiet. Kurfurste (Kurfürst; Princeps Elector), titel för de furstar i tysk-romerska riket som från 1200-talet hade rösträtt vid val av romarnas kung och från 1500-talet vid direktval till tysk-romersk kejsare.

Ny!!: Preussen och Kurfurste · Se mer »

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.

Ny!!: Preussen och Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg · Se mer »

Kurfurstendömet Sachsen

Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.

Ny!!: Preussen och Kurfurstendömet Sachsen · Se mer »

Kurland

Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster, och numera en av Lettlands planeringsregioner.

Ny!!: Preussen och Kurland · Se mer »

Lahn

Källan vid Lahnhof/Netphen där floden Lahn rinner upp. Lahn är en flod i västra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Lahn · Se mer »

Landeshauptmann

Johanna Mikl-Leitner är ''landeshauptfrau'' för Niederösterreich sedan 19 april 2017. Landeshauptmann, Landeshauptfrau eller Frau Landeshauptmann är titeln för manliga respektive kvinnliga förbundslandsregeringschefer i Österrikes förbundsländer och de italienska autonoma provinserna Bozen-Sydtyrolen och Trento.

Ny!!: Preussen och Landeshauptmann · Se mer »

Landkreis

Förvaltningsnivåer i Tyskland Karta över Tyskland med gränser för samtliga Landkreise inritade. Kretsfria städer markerade i gult. Landkreis eller Kreis är i Tyskland en form av sekundärkommuner inom Tysklands förbundsländer, och motsvarar närmast landstingen i Sverige eller de moderna landskapen i Finland.

Ny!!: Preussen och Landkreis · Se mer »

Lantdag

Lantdag är namnet på en folkrepresentation i en delstat eller underlydande land (medan hela landets parlament kallas riksdag eller förbundsdag).

Ny!!: Preussen och Lantdag · Se mer »

Laufach

är en kommun och ort i Landkreis Aschaffenburg i Regierungsbezirk Unterfranken i förbundslandet Bayern i Tyskland.

Ny!!: Preussen och Laufach · Se mer »

Lausitz

Lokaliseringskarta Lausitz (högsorbiska: Łužica, lågsorbiska: Łužyca, latin och engelska: Lusatia, polska: Łużyce, tjeckiska: Lužice) är en historisk region mellan floderna Bóbr, Kwisa och Elbe i Centraleuropa.

Ny!!: Preussen och Lausitz · Se mer »

Lübeck

Lübeck (på svenska även Lybeck) eller egentligen Hansestadt Lübeck, är en nordtysk hamnstad som ligger vid floden Trave i förbundslandet Schleswig-Holstein.

Ny!!: Preussen och Lübeck · Se mer »

Leo von Caprivi

Georg Leo von Caprivi de Caprara de Montecuccoli, född den 24 februari 1831 i Charlottenburg, död den 6 februari 1899 i Skyren, Brandenburg, var en tysk greve, militär och politiker.

Ny!!: Preussen och Leo von Caprivi · Se mer »

Leopold I av Anhalt-Dessau

Leopold I, född 3 juli 1676 i Dessau, död 3 april 1747 i Dessau, var regerande furste av Anhalt-Dessau samt var även generalfältmarskalk i Preussens armé, vanligen känd under namnet Der alte Dessauer ("den gamle Dessauern")-.

Ny!!: Preussen och Leopold I av Anhalt-Dessau · Se mer »

Leopold II (tysk-romersk kejsare)

Leopold II, född 5 maj 1747, död 1 mars 1792, var tysk-romersk kejsare och kung av Ungern från 1790, kung av Böhmen från 1791 samt som Leopold I storhertig av Toscana 1765-1790.

Ny!!: Preussen och Leopold II (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Liberalism

340x340px Liberalismen är en politisk ideologi med rötter i 1700-talets frihetsrevolutioner, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen.

Ny!!: Preussen och Liberalism · Se mer »

Litauer

Litauer (lietuviai, singularis lietuvis/lietuvé) är en baltisk etnisk grupp som härstammar från Litauen.

Ny!!: Preussen och Litauer · Se mer »

Livegenskap

bönderna som insats under kortspel (av Gustave Doré). Livegenskap innebär en form av ofrihet där bönder är lagligen bundna till ett gods och inte kan flytta ifrån det.

Ny!!: Preussen och Livegenskap · Se mer »

Livland

Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.

Ny!!: Preussen och Livland · Se mer »

Livländska kriget

Livländska kriget var ett krig som utkämpades i olika etapper mellan 1558 och 1583 mellan Ryssland och en blandad koalition bestående av Danmark-Norge, Sverige och Polen-Litauen.

Ny!!: Preussen och Livländska kriget · Se mer »

Livländska orden

Livländska ordens vapen. Livländska ordens mästares sigill. Rustning som användes av Livländska orden. Livländska orden var en autonom livländsk gren av Tyska orden och medlem av den livländska konfederationen från 1418 till 1561.

Ny!!: Preussen och Livländska orden · Se mer »

Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz

Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz. Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz, född den 19 juli 1814 i Jena, död (genom självmord) den 28 januari 1874 i Zürich, var en österrikisk friherre och general.

Ny!!: Preussen och Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz · Se mer »

Ludwig von Benedek

Ludwig von Benedek, litografi av August Prinzhofer 1849. Ludwig von Benedek, född 14 juli 1804, död 27 april 1881, var en österrikisk fältmarskalk.

Ny!!: Preussen och Ludwig von Benedek · Se mer »

Lutherdom

Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.

Ny!!: Preussen och Lutherdom · Se mer »

Luxemburg

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.

Ny!!: Preussen och Luxemburg · Se mer »

Main

Main är en biflod till floden Rhen i södra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Main · Se mer »

Mainz

Mainz är en kretsfri stad, huvudstad och med sina över 200 000 invånare därtill den största staden i förbundslandet Rheinland-Pfalz i sydvästra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Mainz · Se mer »

Maria Teresia av Österrike

Maria Teresia (Maria Theresia Walburga Amalia Christina), född 13 maj 1717 i Wien, död 29 november 1780 i Wien, var regerande drottning av Ungern, Böhmen, Kroatien och Slavonien, regerande ärkehertiginna av Österrike, och regerande hertiginna av Parma och Piacenza.

Ny!!: Preussen och Maria Teresia av Österrike · Se mer »

Markgrevskapet Brandenburg

Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.

Ny!!: Preussen och Markgrevskapet Brandenburg · Se mer »

Masovien

Masoviens utsträckning i dagens Polen. Masovien (polska: Mazowsze; latin: Masovia eller Mazovia) är ett historiskt landskap i östra Polen vid mellersta Wisła och nedre Bug, med huvudstad i Warszawa.

Ny!!: Preussen och Masovien · Se mer »

Max av Baden

Max, egentligen Maximilian Alexander Fredrik Vilhelm, prins av Baden, född 10 juli 1867 i Baden-Baden, död 6 november 1929 i Konstanz, till 1918 arvstorhertig av Baden, var en tysk politiker som var Tysklands rikskansler från den 3 oktober till den 9 november 1918.

Ny!!: Preussen och Max av Baden · Se mer »

Münster

Münster är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Münster · Se mer »

Mecklenburg

Mecklenburgs utsträckning mellan 1866 och 1934, då regionen var delad mellan Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz. Mecklenburgs läge i dagens Tyskland Mecklenburgs vapen visar ett tjurhuvud. Mecklenburg (Meklenburg på medellågtyska) är en historisk region och ett före detta tyskt furstendöme som var beläget mellan de båda floderna Elbe och Oder.

Ny!!: Preussen och Mecklenburg · Se mer »

Mikulov

Mikulov, gamla staden och slottet, oktober 2011. Stadskärnan. Slottet. Mikulov (tyska: Nikolsburg) är en stad i Södra Mähren i Tjeckien, vid gränsen mot Niederösterreich i Österrike.

Ny!!: Preussen och Mikulov · Se mer »

Ministär

En ministär (av franska: ministère, ministerium) eller ett kabinett (av franska: cabinet) eller ministerråd är det samma som samtliga ministrar i en regering.

Ny!!: Preussen och Ministär · Se mer »

Ministerpresident

Ministerpresident (tyska: Ministerpräsident och Ministerpräsidentin för män respektive kvinnor) är dels en titel för delstatsregeringschefer i de federala staterna Tyskland och Belgien, dels den tyskspråkiga benämningen på andra nationalstaters regeringschefer.

Ny!!: Preussen och Ministerpresident · Se mer »

Monarki

Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.

Ny!!: Preussen och Monarki · Se mer »

Monopol

Ett monopol är en marknad med en enda eller en grupp producenter och flera konsumenter.

Ny!!: Preussen och Monopol · Se mer »

Mors

Mors är en ö i Jylland, i västra delen av Limfjorden nordväst om Salling i Danmark.

Ny!!: Preussen och Mors · Se mer »

Mosel

Vingårdar längs Mosel, nära Schweich. Mosel (franska: Moselle, luxemburgiska: Musel) är en flod i Västeuropa, som är vänsterbiflod till Rhen.

Ny!!: Preussen och Mosel · Se mer »

Mutbrott

Mutbrott avser ett brott som innebär tagande av muta.

Ny!!: Preussen och Mutbrott · Se mer »

Napoleon I

Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.

Ny!!: Preussen och Napoleon I · Se mer »

Napoleon III

Napoleon III, franska Napoléon III, egentligen Charles Louis Napoléon Bonaparte, utomlands under sin period som kejsare stundom kallad "sfinxen vid Seine", fram till 1852 även kallad Ludvig Napoleon (franska Louis Napoléon), född 20 april 1808 i Paris, död 9 januari 1873 i Chislehurst (i nuvarande Bromley) nära London som Louis Napoléon Bonaparte, var fransk president 1848–1852, och som Napoleon III fransmännens kejsare 1852–1870.

Ny!!: Preussen och Napoleon III · Se mer »

Nazityskland

Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).

Ny!!: Preussen och Nazityskland · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Ny!!: Preussen och Nederländerna · Se mer »

Netzedistriktet

Netzedistriktet var 1772-1807 den del av Polen, som vid landets första delning (1772) tillföll Preussen och bildade en särskild del av Westpreussen.

Ny!!: Preussen och Netzedistriktet · Se mer »

Neuchâtel (kanton)

Neuchâtel är en kanton i västra Schweiz.

Ny!!: Preussen och Neuchâtel (kanton) · Se mer »

Neutralitet

Neutralitet i folkrätten innebär att en stat inte vare sig själv deltar eller stöder någondera sidan i en väpnad konflikt mellan andra stater eller militära förband.

Ny!!: Preussen och Neutralitet · Se mer »

Niederrhein

Niederrhein i Tyskland. Niederrhein är en region i västra delen av Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Niederrhein · Se mer »

Niedersachsen

Niedersachsen (formellt Land Niedersachsen) är ett förbundsland i förbundsrepubliken Tyskland.

Ny!!: Preussen och Niedersachsen · Se mer »

Njemen

Njemen (litauiska: Nemunas; belarusiska: Нёман - Njoman, ryska: Неман - Neman; tyska: Memel; polska: Niemen) är en flod i Belarus, Ryssland och Litauen.

Ny!!: Preussen och Njemen · Se mer »

Nordhausen

är en stad i Landkreis Nordhausen i förbundslandet Thüringen i Tyskland.

Ny!!: Preussen och Nordhausen · Se mer »

Nordrhein-Westfalen

Nordrhein-Westfalen (NRW) är ett förbundsland i västra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Nordrhein-Westfalen · Se mer »

Nordsjön

Satellitbild från april 2004. Nordsjön är ett randhav till Atlanten och ligger på den nordvästeuropeiska kontinentalsockeln.

Ny!!: Preussen och Nordsjön · Se mer »

Nordslesvig

Dybbøl väderkvarn. Møgeltønder kyrka. Nordslesvig eller De sønderjyske landsdele är den danska delen av Sønderjylland, det vill säga den del av det före detta hertigdömet Slesvig, som återfördes till Danmark vid folkomröstningen om Slesvig 1920.

Ny!!: Preussen och Nordslesvig · Se mer »

Nordtyska förbundet

Nordtyska förbundet (tyska Norddeutscher Bund) var ett statsförbund mellan nordtyska stater under åren 1866–1871.

Ny!!: Preussen och Nordtyska förbundet · Se mer »

Nordtyska låglandet

Reliefkarta över Tyskland, Nordtyska låglandet är i princip hela den stora gröna ytan i norr. Nordtyska låglandet (tyska: Norddeutsches Tiefland) är en stor geografisk region i Tyskland som sträcker sig från Nord- och Östersjön i norr till sluttningarna av de medelhöga bergsområdena i söder.

Ny!!: Preussen och Nordtyska låglandet · Se mer »

Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget

Efter Nazitysklands nederlag i andra världskriget, och dess upplösning efteråt, ockuperades landet av de fyra segrarmakterna, Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.

Ny!!: Preussen och Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget · Se mer »

Oder

Oder som gränsflod mellan tyska Frankfurt an der Oder och polska Słubice. Police, Polen Oder (polska: Odra) är en flod i Centraleuropa.

Ny!!: Preussen och Oder · Se mer »

Oder–Neisse-linjen

Tjeckien Oder–Neisse-linjen är ett begrepp i den tyska efterkrigshistorien som syftar på gränsen mellan Tyskland och Polen.

Ny!!: Preussen och Oder–Neisse-linjen · Se mer »

Oktrojera

Oktrojera, av egen maktfullkomlighet anordna, sägs om en regering, då den utan samverkan med representationen eller folket ger och utfärdar en statsförfattning: oktrojerad grundlag eller oktrojerad författning.

Ny!!: Preussen och Oktrojera · Se mer »

Oldenburg

Oldenburg (plattyska: Ollnborg, saterfrisiska: Ooldenbuurich, vendiska: Starigard) är en distriktsfri stad i delstaten Niedersachsen i nordvästra Tyskland, belägen väster om Bremen.

Ny!!: Preussen och Oldenburg · Se mer »

Olmützpunktationerna

Olmützpunktationerna eller Fördraget i Olmütz var en överenskommelse mellan Preussen och Österrike som ingicks 29 november 1850 i Olmütz.

Ny!!: Preussen och Olmützpunktationerna · Se mer »

Opava

Opava (tyska: Troppau) är en stad i Tjeckien, belägen vid Opavafloden.

Ny!!: Preussen och Opava · Se mer »

Osmanska riket

Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.

Ny!!: Preussen och Osmanska riket · Se mer »

Ostelbien

Ostelbien var en informell beteckning för områden i Tyska riket, i nuvarande Tyskland och Polen, som låg öster om floden Elbe.

Ny!!: Preussen och Ostelbien · Se mer »

Ostfriesland

Ostfriesland i administrativt (orange) och geografiskt avseende (orange, ljusblå). Ibland räknas även andra frisiska områden (mörkblå) in i Ostfriesland. Strandhavre i sanddynerna på de ostfrisiska öarna. Ullgräs på en myr i Ostfriesland. Rådhuset i Emden, återuppbyggt efter andra världskriget. Kyrktornet i Suurhusen Byn Rysum på Krummhörn utanför Emden. Upstalsboom utanför Aurich var centrum för det frisiska förbundet under den frisiska friheten Ostfriesland är ett historiskt landskap i förbundslandet Niedersachsen i nordvästra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Ostfriesland · Se mer »

Ostmark (Preussen)

Ostmark var i Kejsardömet Tyskland fram till första världskriget Preussens östliga gränsprovinser mot Polen och Ryssland, nämligen Westpreussen, Posen och Oberschlesien.

Ny!!: Preussen och Ostmark (Preussen) · Se mer »

Ostpreussen

Ostpreussen eller Östpreussen är ett historiskt tyskt territorium beläget vid sydöstra delen av Östersjön, huvudsakligen mellan floderna Wisła och Njemen.

Ny!!: Preussen och Ostpreussen · Se mer »

Otto Theodor von Manteuffel

Otto Theodor von Manteuffel. Otto Theodor von Manteuffel, född 3 februari 1805 i Lübben, död 26 november 1882 i Krossen, var en preussisk friherre och statsman.

Ny!!: Preussen och Otto Theodor von Manteuffel · Se mer »

Otto von Bismarck

En ung Otto von Bismarck. Porträtt från 1836. Otto von Bismarck. Porträtt från 1879. Otto von Bismarck i uniform med pickelhuva. Bismarck erhöll 1874 en hedersbefordran till general, och bar ofta generalsuniformen vid offentliga framträdanden. Bismarckmonumentet i Hamburg. In Good Old Colony Times, den tyska balladen Schwäbische Kunde, studentsången Gaudeamus igitur på latin och slutligen den franska Marseljäsen; därefter ger han råd åt sin son.http://einestages.spiegel.de/static/topicalbumbackground-xxl/24306/so_klang_bismarck.html Sensationelle Tonaufnahmen: So klang Bismarck! Spiegel Online, 30 januari 2012 Otto Eduard Leopold von Bismarck-Schönhausen, eller bara Otto von Bismarck, född 1 april 1815 i Schönhausen, död 30 juli 1898 i Friedrichsruh, ofta kallad "järnkanslern", var en preussisk och tysk statsman; greve 1865, furste 1871, hertig av Lauenburg 1890.

Ny!!: Preussen och Otto von Bismarck · Se mer »

Paderborn

Paderborn är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Paderborn · Se mer »

Paul Hirsch

Paul Hirsch, född 17 november 1868 i Prenzlau, död 1 augusti 1940 i Berlin, var en tysk socialdemokratisk politiker.

Ny!!: Preussen och Paul Hirsch · Se mer »

Peene (flod)

thumb Peene är en 136 km lång flod i nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, som avvatnar en yta av 5110 km².

Ny!!: Preussen och Peene (flod) · Se mer »

Personalunion

En personalunion är en union mellan två eller flera stater med gemensam statschef.

Ny!!: Preussen och Personalunion · Se mer »

Pillnitz

Slottet i Pillnitz Pillnitz är en stadsdel i Dresden som ligger cirka 15 kilometer från stadens centrum vid Elbeflodens högra sida.

Ny!!: Preussen och Pillnitz · Se mer »

Poddradio

En poddspelare i en telefon med hörlurar. Poddradio, poddsändning eller podcast (engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler via internet.

Ny!!: Preussen och Poddradio · Se mer »

Polen

Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.

Ny!!: Preussen och Polen · Se mer »

Polens delningar

Gränser vid Polens delningar vid slutet på 1700-talet. Polens delningar brukar beteckna de tre händelser på 1700-talet under Polens svaghetsperiod då de omgivande stormakterna i samförstånd delat Polen mellan sig.

Ny!!: Preussen och Polens delningar · Se mer »

Polsk-litauiska samväldet

Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.

Ny!!: Preussen och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »

Polska

Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen.

Ny!!: Preussen och Polska · Se mer »

Polska tronföljdskriget

Polska tronföljdskriget kallas det allmänt europeiska krig som uppblossade med anledning av den polske kungen August II:s död 1733.

Ny!!: Preussen och Polska tronföljdskriget · Se mer »

Pommern

Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.

Ny!!: Preussen och Pommern · Se mer »

Post

Post Post (franska och kommer från latinets positus, ställd) är organiserade försändelser av brev och paket över hela världen.

Ny!!: Preussen och Post · Se mer »

Potsdam

Sanssouci Neues Palais Potsdams stadsslott Orangerislottet Marmorpalatset Chinesisches Haus Babelsbergs slott Belvedere auf dem Pfingstberg Potsdam är en kretsfri stad, huvudstad och största stad i den tyska delstaten Brandenburg i östra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Potsdam · Se mer »

Poznań

Poznań (tyska och äldre svenska: Posen, latin: Posnania, jiddisch: פּױזן (Pojzn)) är en storstad belägen i västra Polen, vid floden Warta 270 kilometer väster om Warszawa.

Ny!!: Preussen och Poznań · Se mer »

Prag

Pragborgen Broar över floden Vltava. Prags mest kända bro, Karlsbron. Václavplatsen Nationalmuseet i Prag på natten. Gamla stans torg mot öster Prag (Praha) är huvudstad och största stad i Tjeckien samt är belägen vid floden Vltava.

Ny!!: Preussen och Prag · Se mer »

Pragfreden

Pragfreden kallas den fred, som slöts i Prag den 23 augusti 1866 mellan Preussen och Österrike.

Ny!!: Preussen och Pragfreden · Se mer »

Pragmatisk sanktion

Pragmatisk sanktion är en juridisk term av romerskt ursprung som använts i fransk, spansk samt tysk och österrikisk statsrätt för en grundlagsliknande förordning utfärdad av en monark.

Ny!!: Preussen och Pragmatisk sanktion · Se mer »

Pregel (flod)

Pregel (litauiska: Prieglius), (prusiska: Preigara eller Preigile) (ryska: Pregolja) är en flod i Ryssland som flyter igenom Kaliningrad oblast och mynnar ut i Östersjön vid staden Kaliningrad.

Ny!!: Preussen och Pregel (flod) · Se mer »

Preussens kungar

Preussen var en monarki från 1701 till 1918 och alla dess kungar tillhörde huset Hohenzollern.

Ny!!: Preussen och Preussens kungar · Se mer »

Preussiska nationalförsamlingen

Nationalförsamlingen upplöses av preussisk militär. Preussiska nationalförsamlingen bildades efter marsrevolutionen 1848 i Preussen genom de första allmänna och lika valen i Preussen.

Ny!!: Preussen och Preussiska nationalförsamlingen · Se mer »

Primogenitur

Primogenitur eller förstfödslorätt kallas principen att något ärvs endast av det förstfödda barnet eller, ofta, av den förstfödde sonen.

Ny!!: Preussen och Primogenitur · Se mer »

Privilegium

Ett privilegium, är en exklusiv rättighet som ges till en viss person eller grupp av staten eller annat organ som kan utdela sådant.

Ny!!: Preussen och Privilegium · Se mer »

Protestantism

Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.

Ny!!: Preussen och Protestantism · Se mer »

Provins

En provins är en administrativ enhet, ett förvaltningsområde som vanligen ligger på en nivå närmast under riksnivån.

Ny!!: Preussen och Provins · Se mer »

Provinsen Brandenburg

Brandenburg var en provins i den tyska staten Preussen, från 1815 till 1871 i det självständiga kungadömet Preussen och efter 1871 även inom delstaten Preussen i det förenade Tyska riket.

Ny!!: Preussen och Provinsen Brandenburg · Se mer »

Provinsen Hannover

Hannover var en provins i Preussen.

Ny!!: Preussen och Provinsen Hannover · Se mer »

Provinsen Hohenzollern

Hohenzollern var en de facto preussisk provins mellan 1850 och 1946 och ursprungsområde för den tyska fursteätten Huset Hohenzollern.

Ny!!: Preussen och Provinsen Hohenzollern · Se mer »

Provinsen Pommern

Pommern var en preussisk provins, som existerade från 1815 till 1945.

Ny!!: Preussen och Provinsen Pommern · Se mer »

Provinsen Posen

Posen var åren 1848–1919 en preussisk provins som begränsades i öster av ryska Polen, i norr, väster och söder av de preussiska provinserna Västpreussen, Brandenburg och Schlesien, 28 992 km².

Ny!!: Preussen och Provinsen Posen · Se mer »

Provinsen Sachsen

Sachsen var en provins i Kungariket Preussen 1816-1918 och därefter i Fristaten Preussen fram 1944.

Ny!!: Preussen och Provinsen Sachsen · Se mer »

Provinsen Schlesien

Schlesien var en preussisk provins, som existerade från 1815 till 1919 och från 1938 till 1941.

Ny!!: Preussen och Provinsen Schlesien · Se mer »

Provinsen Schleswig-Holstein

Schleswig-Holstein var en preussisk provins som existerade från 1868 till 1946.

Ny!!: Preussen och Provinsen Schleswig-Holstein · Se mer »

Provinsen Westfalen

Westfalen var en provins i Preussen som fanns från 1815 till 1946.

Ny!!: Preussen och Provinsen Westfalen · Se mer »

Provinsialständer

Provinsialständer (eller provinsständer) är en efter ståndsgrundsatsen ordnad representation för ett landskap eller en provins.

Ny!!: Preussen och Provinsialständer · Se mer »

Pruser

De baltiska stammarnas ungefärliga bosättningsområden omkr. år 1200. Östbalternas i brunt, västbalternas i grönt. Karta över de prusiska stammarna på 1200-talet enligt Encyclopaedia Lithuanica. De markerade städerna/slotten byggdes av Tyska orden för att förvalta de erövrade områdena. Pruser (prusser, preusser eller preussare) var ett baltiskt folk som under medeltiden bebodde områden mellan Wisła och Njemen, innan kristendomens ankomst till området.

Ny!!: Preussen och Pruser · Se mer »

Quedlinburg

Quedlinburg är en stad i Landkreis Harz i förbundslandet Sachsen-Anhalt i Tyskland.

Ny!!: Preussen och Quedlinburg · Se mer »

Rösträtt

Rösträtt innebär rättigheten att rösta i bland annat allmänna politiska val.

Ny!!: Preussen och Rösträtt · Se mer »

Rügen

Karta över Rügen. Karta över Mecklenburg-Vorpommern med Rügen, Hiddensee och Ummanz markerat. Rügen (Rygen, lat. Rugia) är en ö i södra Östersjön, belägen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Rügen · Se mer »

Reformert kristendom

Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.

Ny!!: Preussen och Reformert kristendom · Se mer »

Regent

Regent är i dagligt tal en vanlig benämning på en monark, den som är statschef i ett land med monarkiskt statsskick.

Ny!!: Preussen och Regent · Se mer »

Regierungsbezirk

Tysklands administrativa indelning Regierungsbezirk (regeringsdistrikt), plural Regierungsbezirke, är en administrativ enhet i fyra av Tysklands förbundsländer, som ligger mellan förbundsland och krets (Landkreis/Kreis) respektive kretsfria städer.

Ny!!: Preussen och Regierungsbezirk · Se mer »

Reichstag (Kejsardömet Tyskland)

Der Reichstag var namnet både på parlamentet i Tyska riket som kejsardöme och i Tyska riket som republik.

Ny!!: Preussen och Reichstag (Kejsardömet Tyskland) · Se mer »

Revolution

Rysk demonstration 1905 En revolution (omvälvning, latin för återgång, ett helt varv runt, "revoltere", jämför "revolver") är en snabb förändring, en fullständig omdaning av ett lands politiska, ekonomiska och sociala system.

Ny!!: Preussen och Revolution · Se mer »

Rhön

Rhön är en berggrupp i mellersta Tyskland på gränsen mellan delstaterna Bayern, Hessen och Thüringen.

Ny!!: Preussen och Rhön · Se mer »

Rheinland-Pfalz

Rheinland-Pfalz är ett förbundsland i västra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Rheinland-Pfalz · Se mer »

Rhen

Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.

Ny!!: Preussen och Rhen · Se mer »

Rhenprovinsen

Rhenprovinsen var en provins i Preussen som existerade från 1822 till 1946 och vars huvudstad var Koblenz.

Ny!!: Preussen och Rhenprovinsen · Se mer »

Riddare

Riddaren Hermann von Aue avbildad i ett 1300-talsmanuskript Två riddare duellerar. Av Eugène Delacroix 1825. Målningen hänger i Louvren. Riddare (lat. miles) är ursprungligen en medeltida titel för en frälseman som fått riddarslaget.

Ny!!: Preussen och Riddare · Se mer »

Riesengebirge

Riesengebirge Riesengebirge (tjeckiska: Krkonoše, polska: Karkonosze) är ett bergsområde vid gränsen mellan Tjeckien och Polen som ingår i bergskedjan Sudeterna.

Ny!!: Preussen och Riesengebirge · Se mer »

Riksdaler

Ett plåtmynt i koppar med valören 8-daler silvermynt från 1658. Riksdaler och daler var flera svenska och dansk-norska myntenheter.

Ny!!: Preussen och Riksdaler · Se mer »

Riksdeputation

Riksdeputation (ty. reichsdeputation), var i det tysk-romerska riket ett inom riksständerna tillsatt utskott för ombesörjandet av vissa ärenden.

Ny!!: Preussen och Riksdeputation · Se mer »

Rikskansler

Rikskansler (plural rikskanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades rikskanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) var en hög riksämbetsman och kansler i åtskilliga länder, bland andra Sverige, Tyskland (Führer und Reichskanzler) och Danmark (rigens kansler, rettertingets ledare).

Ny!!: Preussen och Rikskansler · Se mer »

Riksomedelbar

Fredrik II som gav Lübeck riksomedelbar ställning i Tysk-romerska riket. Riksomedelbar (tyska: reichsunmittelbar) var i tysk-romerska riket en sådan territoriell besittning och en sådan person, som enbart lydde under kejsaren och riket.

Ny!!: Preussen och Riksomedelbar · Se mer »

Robert Bosse

Julius Robert Bosse, född 12 juli 1832 i Quedlinburg, död 31 juli 1901 i Berlin, var en tysk politiker.

Ny!!: Preussen och Robert Bosse · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.

Ny!!: Preussen och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »

Ruhrområdet

Ruhrområdets (rött) läge i Nordrhein-Westfalen (ljusrött) och Tyskland. Städer i och nära Ruhrområdet. Den tidigare kolgruvan Zeche Zollverein i Essen, sedan 2001 ett världsarv. Herne. Gruvan Prosper Haniel med sitt uppfordringsverk i Bottrop. Ruhr eller Ruhrområdet (tyska: Ruhrgebiet, vardagligt även Revier, Kohlenpott, Ruhrpott eller Pott) är ett storstads- och industriområde i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Ruhrområdet · Se mer »

Rysk-turkiska kriget (1768–1774)

Rysk-turkiska kriget (1768–1774) utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket.

Ny!!: Preussen och Rysk-turkiska kriget (1768–1774) · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Preussen och Ryssland · Se mer »

Saalfeld

Saalfeld/Saale är en stad i det tyska förbundslandet Thüringen och huvudort i länet Saalfeld-Rudolstadt.

Ny!!: Preussen och Saalfeld · Se mer »

Saar

En kraftig böj i kommunen Mettlach Saar (franska: Sarre; 'Flyter' av liguriska sar 'flyta') är en cirka 250 kilometer lång flod i nordöstra Frankrike och västra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Saar · Se mer »

Sachsen-Anhalt

Sachsen-Anhalt är ett av de sexton förbundsländerna i Tyskland, beläget i regionen omkring floden Elbes mellersta lopp i landets centrala del.

Ny!!: Preussen och Sachsen-Anhalt · Se mer »

Sachsen-Lauenburg

Sachsen-Lauenburg var ett hertigdöme som var beläget i det som idag är Kreis Herzogtum Lauenburg i Schleswig-Holstein i Tyskland.

Ny!!: Preussen och Sachsen-Lauenburg · Se mer »

Salzburg

Salzburg är en stad i Österrike.

Ny!!: Preussen och Salzburg · Se mer »

Sauerland

Karta som visar Sauerlands läge Biggesee Sauerland är en bergsregion i Tyskland och en del av Rheinisches Schiefergebirge.

Ny!!: Preussen och Sauerland · Se mer »

Schlesien

Schlesien är en historisk region i Centraleuropa, belägen kring floden Oders övre lopp.

Ny!!: Preussen och Schlesien · Se mer »

Schleswig (landskap)

Hertigdömet Schleswig till 1864 (omfattade även öarna Fehmarn och Ærø, 9a resp. 4b på kartan). Dansk karta över Sønderjylland, 1918 Schleswig (tyska), Slesvig eller Sønderjylland (danska) är ett historiskt landskap och tidigare danskt hertigdöme, som i dag utgör nordliga delen av Schleswig-Holstein i Tyskland och sydvästra delen av Region Syddanmark i Danmark.

Ny!!: Preussen och Schleswig (landskap) · Se mer »

Schleswig-Holstein

Schleswig-Holstein (danska: Slesvig-Holsten, lågtyska: Sleswig-Holsteen, frisiska: Slaswik-Holstiinj) är Tysklands nordligaste förbundsland.

Ny!!: Preussen och Schleswig-Holstein · Se mer »

Schweiz

Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Ny!!: Preussen och Schweiz · Se mer »

Sigismund

Sigismund (polska: Zygmunt III Waza, litauiska: Zigmantas Vaza), född 20 juni 1566, död 30 april (19 april enl. g.s.) 1632, var som Sigismund III Vasa kung av Polen samt storfurste av Litauen 1587–1632 och även kung av Sverige 1592–1599.

Ny!!: Preussen och Sigismund · Se mer »

Sigismund I av Polen

Sigismund I (polska: Zygmunt I Stary, Sigismund I den gamle), född 1 januari 1467, död 1 april 1548, var kung av Polen och storfurste av Litauen från år 1506.

Ny!!: Preussen och Sigismund I av Polen · Se mer »

Sigmaringen

Sigmaringen är en stad i södra Baden-Württemberg i Tyskland och huvudort i distriktet Sigmaringen.

Ny!!: Preussen och Sigmaringen · Se mer »

Silur

Silur är en geologisk period under den paleozoiska eran och varade mellan 444 miljoner år och 419 miljoner år sedan.

Ny!!: Preussen och Silur · Se mer »

Självdeklaration

Självdeklaration, deklaration, är de uppgifter som en skattskyldig fysisk eller juridisk person lämnar till skattemyndigheten en gång om året för att kunna fastställa hur mycket skatt den skattskyldige skall betala.

Ny!!: Preussen och Självdeklaration · Se mer »

Sjuårskriget

Sjuårskriget eller Europeiska sjuårskriget kallas det krig som 1756–1763 fördes mellan å ena sidan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland, Sverige och å andra Preussen och Storbritannien-Hannover.

Ny!!: Preussen och Sjuårskriget · Se mer »

Skatt

Skattekvitto från en restaurang i Bryssel, Belgien. Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren.

Ny!!: Preussen och Skatt · Se mer »

Skiffer

Skiffer. Skiffer är en bergart som kan vara metamorf eller sedimentär.

Ny!!: Preussen och Skiffer · Se mer »

Skolplikt

Karta som visar vid vilken ålder skolplikten upphör i olika länder. Skolplikt innebär en lagstadgad skyldighet för barn inom ett visst åldersintervall att låta sig undervisas i grundskola.

Ny!!: Preussen och Skolplikt · Se mer »

Skråväsen

Skråväsen var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare.

Ny!!: Preussen och Skråväsen · Se mer »

Slaget vid Austerlitz

Slaget vid Austerlitz, i nuvarande Tjeckien (i Mähren) var ett fältslag som ägde rum den 2 december 1805 där Napoleon I vann en berömd seger över motståndarna tsar Alexander I av Ryssland och den tysk-romerske kejsaren Frans II av Österrike.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Austerlitz · Se mer »

Slaget vid Eylau

Slaget vid Eylau var den första stora konfrontationen mellan Napoleon I och Alexander I sedan slaget vid Austerlitz.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Eylau · Se mer »

Slaget vid Friedland

Slaget vid Friedland, 14 juni 1807.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Friedland · Se mer »

Slaget vid Jena-Auerstedt

Slaget vid Jena-Auerstedt var ett fältslag i Tyskland under Napoleonkrigen.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Jena-Auerstedt · Se mer »

Slaget vid Königgrätz

Slaget vid Königgrätz stod den 3 juli 1866 vid Königgrätz (nuvarande Hradec Králové) i nuvarande östra Tjeckien mellan Preussen och Österrike.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Königgrätz · Se mer »

Slaget vid Náchod

Slaget vid Náchod 27 juni 1866 under tyska enhetskriget.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Náchod · Se mer »

Slaget vid Tannenberg (1410)

Återskapande av slaget år 2003. Positionerna vid Inledningen av slaget (Svart och vitt.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Tannenberg (1410) · Se mer »

Slaget vid Waterloo

Slaget vid Waterloo (franska) var ett fältslag som stod den 18 juni 1815 i Belgien mellan den franske kejsaren Napoleon på ena sidan, och Storbritannien, Preussen, Hannover, Braunschweig och Nederländerna på den andra.

Ny!!: Preussen och Slaget vid Waterloo · Se mer »

Slesvig-holsteinska kriget

En karta över det omstridda området i jämförelse med dagens gränser. I dagens Jylland (rött) ingår norra Slesvig (mellan de purpurfärgade linjerna, varav den norra markerar floden Kongeå). Södra Slesvig är markerat orange och det historiska Holstein guldgult. Slesvig-holsteinska kriget, första slesvigska kriget eller slesvigska treårskriget, kallas det krig som 1848–1851 utspelade sig mellan å ena sidan Danmark och å andra sidan tyska separatister i hertigdömena Slesvig och Holstein och deras tyska bundsförvanter, framför allt Preussen.

Ny!!: Preussen och Slesvig-holsteinska kriget · Se mer »

Sněžka

Sněžka vintertid. Sněžka (tjeckiska) eller Śnieżka (polska), tyska: Schneekoppe, är det högsta berget i bergskedjan Sudeterna, beläget på gränsen mellan Tjeckien och Polen.

Ny!!: Preussen och Sněžka · Se mer »

Socialdemokrati

rosen är en vanlig symbol för socialdemokratin. Socialdemokrati är en reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för liberal demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet.

Ny!!: Preussen och Socialdemokrati · Se mer »

Socialism

Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.

Ny!!: Preussen och Socialism · Se mer »

Sovetsk

Sovetsk, fram till 1946 benämnd Tilsit, är en stad vid floden Njemen i Kaliningrad oblast i Ryssland med cirka 41 000 invånare.

Ny!!: Preussen och Sovetsk · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Preussen och Sovjetunionen · Se mer »

Spanska tronföljdskriget

Spanska tronföljdskriget var ett europeiskt storkrig 1701–1714 som bottnade i oenighet angående tronföljdsfrågan i Spanien.

Ny!!: Preussen och Spanska tronföljdskriget · Se mer »

Spree

Spree (uttalas, som "schpre" med skorrande r; sorbiska: Sprjewja, Spréva) är en flod i östra Tyskland som rinner upp i östra Sachsen, i trakten av Ebersbach-Neugersdorf, och passerar genom Berlin där den vid Spandau mynnar i Elbes biflod Havel.

Ny!!: Preussen och Spree · Se mer »

Stab

Stab är en krets av medhjälpare/personal runt en militär chef eller företagsledare som biträder denne att leda verksamheten.

Ny!!: Preussen och Stab · Se mer »

Standesherren

Sigill för ''Verein der deutschen Standesherren''. Standesherren, tyska för "ståndsherrar", kallades medlemmarna av (eller i inskränkt mening: huvudmännen för) tidigare riksomedelbara, men sedermera mediatiserade furstliga och grevliga hus.

Ny!!: Preussen och Standesherren · Se mer »

Stat

Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.

Ny!!: Preussen och Stat · Se mer »

Statsminister

Statsminister är titeln på regeringschefen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Ny!!: Preussen och Statsminister · Se mer »

Statssekreterare

Statssekreterare är en titel som används i olika länder för vanligen höga befattningar inom en statsförvaltning.

Ny!!: Preussen och Statssekreterare · Se mer »

Stånd (samhällsklass)

Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.

Ny!!: Preussen och Stånd (samhällsklass) · Se mer »

Ståthållare

Ståthållare (lat. locum tenens) är tjänstemannatitel inom statsförvaltningen för ett land.

Ny!!: Preussen och Ståthållare · Se mer »

Stenkol

Stenkol Stenkol, bituminöst kol, är en typ av den sedimentära bergarten och fossila bränslet kol, med en kolhalt på 85–90 %. Stenkol är också ett äldre namn på den geologiska perioden karbon.

Ny!!: Preussen och Stenkol · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Ny!!: Preussen och Stora nordiska kriget · Se mer »

Storhertigdömet Hessen

Storhertigdömet Hessen (tyska: Großherzogtum Hessen) var tidigare en stat som delvis existerade där det tyska förbundslandet Hessen ligger idag.

Ny!!: Preussen och Storhertigdömet Hessen · Se mer »

Storhertigdömet Oldenburg

Storhertigdömet Oldenburg var en genom Wienkongressen återupprättad suverän stat.

Ny!!: Preussen och Storhertigdömet Oldenburg · Se mer »

Storpolen

Det gamla Storpolens utsträckning i dagens Polen. Storpolen (på polska Wielkopolska; på latin Polonia Maior, egentligen ”äldre Polen”) är en historisk benämning på ett landskap i Polen, beläget kring floden Warta som från 900-talet kom att utgöra kärnan av den polska staten.

Ny!!: Preussen och Storpolen · Se mer »

Sudeterna

Sudeterna är en bergskedja som ligger i nordöstra delen av Tjeckien i gränsområdet in i Polen.

Ny!!: Preussen och Sudeterna · Se mer »

Suum cuique

Svarta örns orden, med mottot ''SUUM CUIQUE''. Suum cuique är en latinsk fras vars innebörd kan översättas som "åt var och en sitt", "åt var och en vad som tillkommer honom/henne".

Ny!!: Preussen och Suum cuique · Se mer »

Svenska Pommern

Svenska Pommern 1812. Svenska Pommern, idag Vorpommern, var den del av Pommern som Sverige erhöll i Westfaliska freden 1648, och som var i svensk ägo till år 1815.

Ny!!: Preussen och Svenska Pommern · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Preussen och Sverige · Se mer »

Szczecin

Szczecin eller Stettin på svenska är en hamnstad vid floden Oder i nordvästra Polen och huvudort i Västpommerns vojvodskap.

Ny!!: Preussen och Szczecin · Se mer »

Tauberbischofsheim

är en stad i Main-Tauber-Kreis i regionen Heilbronn-Franken i Regierungsbezirk Stuttgart i förbundslandet Baden-Württemberg i Tyskland.

Ny!!: Preussen och Tauberbischofsheim · Se mer »

Taunus

Taunus vid floden Rhen med vinodlingar Taunus är den skogrika delen av skifferbergen vid Rhen.

Ny!!: Preussen och Taunus · Se mer »

Tecklenburg

Tecklenburg är en stad i Kreis Steinfurt i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen.

Ny!!: Preussen och Tecklenburg · Se mer »

Teutoburgerskogen

Vy över Teutoburgerskogen Teutoburgerskogen (ty. Teutoburger Wald) är ett tyskt skogsområde som anses vara den plats där tre romerska legioner förintades i ett slag mellan romare och germaner år 9 e.kr..

Ny!!: Preussen och Teutoburgerskogen · Se mer »

Thüringen

Thüringen är ett förbundsland i centrala Tyskland.

Ny!!: Preussen och Thüringen · Se mer »

Thüringer Wald

miniatyr Utsikt från Ruppberg i Thüringer Wald Thüringer Wald är ett bergssystem i mellersta Tyskland som i sydost hänger ihop med Fichtelgebirge genom den lägre, platåartade Frankenwald, och i sydväst ansluter sig till Rhön.

Ny!!: Preussen och Thüringer Wald · Se mer »

Theobald von Bethmann Hollweg

Theobald Theodor Friedrich Alfred von Bethmann Hollweg, född 29 november 1856 i Hohenfinow i Brandenburg, död 2 januari 1921 i Hohenfinow, var en tysk statsman.

Ny!!: Preussen och Theobald von Bethmann Hollweg · Se mer »

Theodor von Schön

Heinrich Theodor von Schön, född 20 januari 1773 i Schreitlaucken, död 23 juli 1856 på Gut Arnau vid Königsberg, var en preussisk politiker.

Ny!!: Preussen och Theodor von Schön · Se mer »

Tobak

'''Tobak''' '''Tobaksplantor med blommor''' '''Torkande tobaksblad''' Tobak är en jordbruksprodukt som framställs av bladen från olika växter inom tobaksläktet.

Ny!!: Preussen och Tobak · Se mer »

Toruń

Dąbskipalatset Toruń (tyska, och tidigare på svenska: Thorn; latin: Thorun) är en stad belägen i mellersta Polen.

Ny!!: Preussen och Toruń · Se mer »

Tredje koalitionskriget

Tredje koalitionskriget var en del av Napoleonkrigen och utkämpades under åren 1803 till 1806.

Ny!!: Preussen och Tredje koalitionskriget · Se mer »

Trettonåriga kriget

Det Trettonåriga kriget (Dreizehnjähriger Krieg; Wojna trzynastoletnia), är benämningen på kriget under åren 1453 till 1466 mellan kungadömet Polen och Tyska orden.

Ny!!: Preussen och Trettonåriga kriget · Se mer »

Trias

Trias (252 miljoner till 201 miljoner år sedan) är en geologisk period som varade i ungefär 51 miljoner år.

Ny!!: Preussen och Trias · Se mer »

Tsarryssland

Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.

Ny!!: Preussen och Tsarryssland · Se mer »

Tysk-romersk kejsare

kungavärdigheten var kurfurstarna, de som valde kejsare och kung, de förnämsta värdigheterna i det Tysk-romerska riket. örn som symbol för sin makt. Heliga romerska riket under 1300-talet. Färgerna visar kungahus som också gjorde anspråk på kejsarvärdigheten. Tysk-romersk kejsare eller Helig romersk kejsare (tyska: Römischer Kaiser eller Römisch-Deutscher Kaiser, latin: Romanorum Imperator) var den valde kejsare som regerade över Heliga romerska riket av tysk nation, en stat i Centraleuropa som fanns under medeltiden och tidigmodern tid.

Ny!!: Preussen och Tysk-romersk kejsare · Se mer »

Tysk-romerska riket

Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.

Ny!!: Preussen och Tysk-romerska riket · Se mer »

Tyska

Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).

Ny!!: Preussen och Tyska · Se mer »

Tyska förbundet

Tyska förbundets flottas flagga (''Reichsflotte''), 1848–1852. Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 41 självständiga tyska stater, bland dem Kungariket Preussen och Kejsardömet Österrike.

Ny!!: Preussen och Tyska förbundet · Se mer »

Tyska orden

Vapensköld tillhörande ordens högmästare i dess nuvarande form. ''Motto: Att hjälpa och bota'' Tyska ordens kors (nuvarande utformning). Tyska orden 1260. Tyska orden (der Deutsche Orden, Deutschorden; Ordo domus Sanctæ Mariæ Theutonicorum Hierosolymitanorum, "Orden av vår Frus den heliga Marias tyska hus i Jerusalem") är en kristen riddarorden grundad i slutet av 1100-talet som en sjukvårdande orden.

Ny!!: Preussen och Tyska orden · Se mer »

Tyska riket

Tyska riket (Deutsches Reich, uttal) var mellan 1871 och 1945 det internationellt officiella namnet på den tyska staten.

Ny!!: Preussen och Tyska riket · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Preussen och Tyskland · Se mer »

Tysklands förbundsländer

Tyskland är en förbundsrepublik som består av delstater som kallas förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land).

Ny!!: Preussen och Tysklands förbundsländer · Se mer »

Ultramontanism

Ultramontanism (av latinets ultra, på andra sidan om, och mons, berg) betecknar den ultrakonservativa politiska rörelse inom den romersk-katolska kyrkan, som strävade efter att utöka påvens makt även utanför Italien.

Ny!!: Preussen och Ultramontanism · Se mer »

Underhus

Sigillet för USA:s representanthus, underhus i USA:s kongress. Ett underhus är den andra kammaren i en lagstiftande församling som tillämpar ett tvåkammarsystem.

Ny!!: Preussen och Underhus · Se mer »

Usedom

Karta Usedom (äldre svenska: Ysedom, polska: Uznam) är en 445 km² stor ö vid södra östersjökusten, delad mellan Polen och Tyskland.

Ny!!: Preussen och Usedom · Se mer »

Valangin

Slottet Valangin. Valangin är en ort i kommunen Neuchâtel i kantonen Neuchâtel i Schweiz.

Ny!!: Preussen och Valangin · Se mer »

Valkrets

Valkrets är ett geografiskt avgränsat område som har ett bestämt antal mandat ("platser") i den församling som väljs.

Ny!!: Preussen och Valkrets · Se mer »

Vasall

Vasall, även kallad läntagare, är en part i ett feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, exempelvis en kung.

Ny!!: Preussen och Vasall · Se mer »

Vasallstat

Vasallstat eller lydrike är en stat som står i avtalad beroendeställning till en annan stat genom vasallskap eller tributplikt.

Ny!!: Preussen och Vasallstat · Se mer »

Värnplikt

Ingen information Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att tjänstgöra i ett lands krigsmakt.

Ny!!: Preussen och Värnplikt · Se mer »

Västpreussen

Västpreussen (Westpreußen) var en preussisk provins mellan åren 1773 och 1919.

Ny!!: Preussen och Västpreussen · Se mer »

Versailles

Versailles är en stad och kommun i departementet Yvelines i regionen Île-de-France i Frankrike, väster om Paris.

Ny!!: Preussen och Versailles · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Ny!!: Preussen och Vetenskap · Se mer »

Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia är Sveriges Radios populärvetenskapliga program om historia och arkeologi med underrubriken Vi är där historien är.

Ny!!: Preussen och Vetenskapsradion Historia · Se mer »

Vilhelm I av Tyskland

Vilhelm I (Wilhelm I.), fullständigt namn, Vilhelm Fredrik Ludvig (tyska, Wilhelm Friedrich Ludwig) född 22 mars 1797, död 9 mars 1888, var kung av Preussen från 1861 och tysk kejsare från 18 januari 1871.

Ny!!: Preussen och Vilhelm I av Tyskland · Se mer »

Vilhelm II av Tyskland

Vilhelm II (tyska Wilhelm II.; fullständigt namn Friedrich Wilhelm Victor Albert), född 27 januari 1859 i Berlin, död 4 juni 1941 i Doorn i Nederländerna, var tysk kejsare och den siste kungen av Preussen, från år 1888 till sin abdikation, år 1918.

Ny!!: Preussen och Vilhelm II av Tyskland · Se mer »

Vilhelm III av England

Vilhelm III av England Vilhelm III, William III (även känd som Vilhelm III av Oranien och Vilhelm II av Skottland), född 4 november (g.s.) 1650 i Haag, Nederländerna, död 8 mars 1702 på Kensington Palace i London (i lunginflammation som blev förvärrad av komplikationer efter en ridolycka), var ståthållare i Nederländerna från 1672, kung av England, Skottland och Irland från 1689, tillsammans med sin fru Maria II av England som medregent 1689 - 1694 (hennes död), därefter ensam regent fram till sin död 1702.

Ny!!: Preussen och Vilhelm III av England · Se mer »

Vin

Vin är en alkoholdryck som görs på jäst saft från vindruvor.

Ny!!: Preussen och Vin · Se mer »

Vogelsberg

Hoherodskopf Vogelsberg är en grupp låga berg i centrala Tyskland, ungefär mitt i Hessen.

Ny!!: Preussen och Vogelsberg · Se mer »

Vorpommern

Vorpommern (på svenska även Förpommern), är Pommerns västliga landsdel, ett historiskt landskap vid Östersjöns södra strand som sedan 1945 är delat mellan Tyskland och Polen; sedan 1999 är delat mellan det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern och Västpommerns vojvodskap i Polen.

Ny!!: Preussen och Vorpommern · Se mer »

Warszawa

Warszawa 1770 Den gamla Stora Teatern (Teatr Wielki) Bild från 1919, Piłsudskitorget i gamla Warszawa, inget av det som syns på bilden finns kvar idag. Warszawa i ruiner 1945. Kulturpalatset - en dominerande byggnad från Stalintiden Slottet En av Warszawas alla parker med pianisten och politikern Paderewskis staty Gamla staden Warszawas skyline sedd från stadsdelen Wola 1800-tals statyn av Warszawas stadsvapen, Syrena (sirenen/sjöjungfrun) på Gamla stans torg Warszawa är Polens huvudstad och den största staden i landet, med 1,7 miljoner invånare i själva staden och cirka 3,2 miljoner invånare i storstadsområdet (Obszar Metropolitalny Warszawy) inklusive förorter.

Ny!!: Preussen och Warszawa · Se mer »

Württemberg

Kungariket Württemberg 1815-1918. Württemberg är en historisk region i sydvästra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Württemberg · Se mer »

Weimarrepubliken

Weimarrepubliken (Weimarer Republik) är en period i Tysklands historia från den 11 augusti 1919, då en demokratisk och parlamentarisk författning antogs i Weimar, till den 30 januari 1933, då Adolf Hitler utnämndes till rikskansler.

Ny!!: Preussen och Weimarrepubliken · Se mer »

Weser

Karta över Wesers avrinningsområde. Weser är en flod i västra Tyskland som bildas där floderna Werra och Fulda flyter samman vid Hannoversch Münden.

Ny!!: Preussen och Weser · Se mer »

Westerwald

Westerwald vid Arborn Westerwald är en högplatå i västra Tyskland som tillhör de så kallade Rhenska skifferbergen.

Ny!!: Preussen och Westerwald · Se mer »

Westfalen

Sachsenspringaren är Westfalens historiska vapen och ingår idag i förbundsländerna Nordrhein-Westfalens och Niedersachsens vapen. Westfalens läge i nuvarande förbundslandet Nordrhein-Westfalen. Westfalen är en historisk region i västra Tyskland.

Ny!!: Preussen och Westfalen · Se mer »

Wien

Wien Wien är huvudstad i förbundsrepubliken Österrike samt ett eget förbundsland.

Ny!!: Preussen och Wien · Se mer »

Wienkongressen

Wienkongressen, målning av Jean-Baptiste Isabey, 1819. Wienkongressen var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien mellan september 1814 och juni 1815, efter Napoleonkrigen.

Ny!!: Preussen och Wienkongressen · Se mer »

Wisła

Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.

Ny!!: Preussen och Wisła · Se mer »

Wolin

Wolin (tyska och äldre svenska: Wollin) (pomeranska: Wòlin) är en ö i nordvästra Polen.

Ny!!: Preussen och Wolin · Se mer »

Wrocław

Wrocław (uttal:, ung."vråtts-oaff"), även känt som Breslau på tyska och i äldre svenska texter, är en storstad i sydvästra Polen och huvudstad i Nedre Schlesiens vojvodskap.

Ny!!: Preussen och Wrocław · Se mer »

Znamensk

Znamensk (ryska: Знаменск; svenska: Wehlau tyska: Wehlau; polska: Welawa), fram till 1946 benämnt Wehlau, är en ort i Kaliningrad oblast i Ryssland.

Ny!!: Preussen och Znamensk · Se mer »

10 april

10 april är den 100:e dagen på året i den gregorianska kalendern (101:a under skottår).

Ny!!: Preussen och 10 april · Se mer »

12 juni

12 juni är den 163:e dagen på året i den gregorianska kalendern (164:e under skottår).

Ny!!: Preussen och 12 juni · Se mer »

13 maj

13 maj är den 133:e dagen på året i den gregorianska kalendern (134:e under skottår).

Ny!!: Preussen och 13 maj · Se mer »

1300-talet

En så kallad portolankarta (ett sjökort där hamnar och kuster är återgivna) över Medelhavet, Svarta havet, östra Atlanten och Nordsjön. Portolankartor började tillverkas under detta århundrade i Italien, Spanien och Portugal och under tiden för upptäcktsfärderna ansågs de vara statshemligheter. Detta sjökort är konstruerat av Angelino Dulcert från Mallorca 1339. I början av 1300-talet avslutas skotska frihetskriget och under 1320-talet används kanoner för första gången i Europa.

Ny!!: Preussen och 1300-talet · Se mer »

14 augusti

14 augusti är den 226:e dagen på året i den gregorianska kalendern (227:e under skottår).

Ny!!: Preussen och 14 augusti · Se mer »

1400-talet

'''Europeisk världskarta''' från 1482. Den kända världen nås framförallt landvägen samt längs floder och kuster. Efter att osmanerna har intagit Konstantinopel 1453 är sidenvägens tid som handelsväg mellan Europa och Asien över och de stora upptäcktsresorna på haven börjar med João Vaz Corte Real, Bartolomeu Dias, Vasco da Gama och Christofer Columbus som når Amerika 1492. ''Jeanne d'Arc'', målning från seklets andra hälft. ''Turkarna intar Konstantinopel'', målning 1499. Världens äldsta jordglob - utan Amerika, 1492. ''Den vitruvianske mannen'', da Vinci 1485. ''Makarna Arnolfinis trolovning'', van Eyck 1434. ''Döden spelar schack'', målning av Albertus Pictor i Täby kyrka.

Ny!!: Preussen och 1400-talet · Se mer »

15 februari

15 februari är den 46:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 15 februari · Se mer »

1521

1521 (MDXXI) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1521 · Se mer »

1525

1525 (MDXXV) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1525 · Se mer »

1618

1618 (MDCXVIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1618 · Se mer »

1694

1694 (MDCXCIV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1694 · Se mer »

1698

1698 (MDCXCVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1698 · Se mer »

17 augusti

17 augusti är den 229:e dagen på året i den gregorianska kalendern (230:e under skottår).

Ny!!: Preussen och 17 augusti · Se mer »

17 maj

17 maj är den 137:e dagen på året i den gregorianska kalendern (138:e under skottår).

Ny!!: Preussen och 17 maj · Se mer »

1700-talet

1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.

Ny!!: Preussen och 1700-talet · Se mer »

1701

1701 (MDCCI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1701 · Se mer »

1702

1702 (MDCCII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en onsdag i den svenska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1702 · Se mer »

1707

1707 (MDCCVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1707 · Se mer »

1714

1714 (MDCCXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1714 · Se mer »

1720

1720 (MDCCXX) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1720 · Se mer »

1728

1728 (MDCCXXVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1728 · Se mer »

1733

1733 (MDCCXXXIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1733 · Se mer »

1735

1735 (MDCCXXXV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1735 · Se mer »

1741

1741 (MDCCXLI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1741 · Se mer »

1742

1742 (MDCCXLII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1742 · Se mer »

1744

1744 (MDCCXLIV) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1744 · Se mer »

1756

1756 (MDCCLVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1756 · Se mer »

1763

1763 (MDCCLXIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1763 · Se mer »

1769

1769 (MDCCLXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1769 · Se mer »

1772

1772 (MDCCLXXII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1772 · Se mer »

1778

1778 (MDCCLXXVIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1778 · Se mer »

1779

Tammerfors. 1779 (MDCCLXXIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1779 · Se mer »

1785

1785 (MDCCLXXXV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1785 · Se mer »

1786

1786 (MDCCLXXXVI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1786 · Se mer »

1787

1787 (MDCCLXXXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1787 · Se mer »

1788

1788 (MDCCLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1788 · Se mer »

1790

1790 (MDCCXC) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1790 · Se mer »

1791

1791 (MDCCXCI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1791 · Se mer »

1792

1792 (MDCCXCII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1792 · Se mer »

1795

1795 (MDCCXCV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1795 · Se mer »

18 januari

18 januari är den 18:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 18 januari · Se mer »

1865

1865 (MDCCCLXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1865 · Se mer »

1933

1933 (MCMXXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1933 · Se mer »

1934

1934 (MCMXXXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1934 · Se mer »

1947

1947 (MCMXLVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1947 · Se mer »

1952

1952 (MCMLII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 1952 · Se mer »

25 februari

25 februari är den 56:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 25 februari · Se mer »

27 juli

27 juli är den 208:e dagen på året i den gregorianska kalendern (209:e under skottår).

Ny!!: Preussen och 27 juli · Se mer »

3 juli

3 juli är den 184:e dagen på året i den gregorianska kalendern (185:e under skottår).

Ny!!: Preussen och 3 juli · Se mer »

7 februari

7 februari är den 38:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Preussen och 7 februari · Se mer »

Omdirigerar här:

Konungariket Preussen, Kungadömet Preussen, Kungariket Preussen, Preussens provinser, Preussisk, Preussiska kungadömet, Preußen, Preußischer Landtag, Projsen, Prusy, Pryssen.

Unionpedia är ett koncept karta eller semantiska nätverk organiserade så ett uppslagsverk eller ordbok. Det ger en kort definition av varje koncept och dess relationer.

Detta är en jätte på nätet mental karta som ligger till grund för konceptdiagram. Det är gratis att använda och varje artikel eller ett dokument kan laddas ner. Det är ett verktyg, resurs eller referens för studier, forskning, utbildning, lärande eller undervisning, som kan användas av lärare, pedagoger, elever eller studenter; för den akademiska världen: för skolan, grundskola, gymnasium, högstadium, mellan, högskola, teknisk examen, högskola, universitet, grundutbildning, master-eller doktorsexamen; för papper, rapporter, projekt, idéer, dokumentation, undersökningar, sammanfattningar, eller avhandling. Här är definitionen, förklaring, beskrivning, eller innebörden av varje betydande där du behöver information, och en lista över tillhörande begrepp som en ordlista. Finns på svenska, engelska, spanska, portugisiska, japanska, kinesiska, franska, tyska, italienska, polska, nederländska, ryska, arabiska, hindi, ukrainare, ungerska, katalanska, tjeckiska, hebreiska, danska, finsk, indonesisk, norsk, rumänska, turkiska, vietnamesiska, koreanska, thailändska, grekiska, bulgariska, kroatiska, slovakiska, litauiska, filippinska, lettiska, estniska och slovenska. Fler språk snart.

All information extraherades från Wikipedia, och det är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Sharealike License.

Unionpedia stöds inte av eller är anslutet till Wikimedia Foundation.

Google Play, Android och logotypen för Google Play är varumärken som tillhör Google Inc.

Integritetspolicy

UtgåendeInkommande