Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Kungörelse

Index Kungörelse

Kungörelse (även proklamation eller deklaration) kallas i offentligt svenskt språkbruk det massmedium, ett offentligt meddelande av påbud, föreskrifter eller underrättelser, som ska ses som rättsligt bindande, eller är av en sådan vikt att deras allmänna spridning anses önskvärd.

20 relationer: Centralt ämbetsverk, Föreskrift, Förordning, Hovrätt, Karl XII, Kolera, Kommun, Kronofogde, Kyrkostämma, Länsstyrelse, Massmedium, Myndighet, Post- och Inrikes Tidningar, Prästerskap, Predikstol, Rätt (juridik), Regeringsformen, Svensk författningssamling, Sveriges monarki, Vatten och avlopp i Stockholm.

Centralt ämbetsverk

Ett centralt ämbetsverk eller statligt verk är en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen.

Ny!!: Kungörelse och Centralt ämbetsverk · Se mer »

Föreskrift

En föreskrift är bindande regler som skapats genom ett beslut i något offentligt organ.

Ny!!: Kungörelse och Föreskrift · Se mer »

Förordning

En förordning är juridisk bindande bestämmelse som utges av en myndighet, stat eller organ inom internationell organisation.

Ny!!: Kungörelse och Förordning · Se mer »

Hovrätt

Hovrätternas indelning av riket. En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen.

Ny!!: Kungörelse och Hovrätt · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Ny!!: Kungörelse och Karl XII · Se mer »

Kolera

Spridningen av kolera. Rött anger länder där epidemier är vanligt förekommande, gula fält visar länder där kolera förekommer sporadiskt. Kolera är en smittsam tarmsjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae via ett exotoxin.

Ny!!: Kungörelse och Kolera · Se mer »

Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område, en administrativ enhet för lokalt självstyre, en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare, juridisk person med obligatoriskt medlemskap, som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom.

Ny!!: Kungörelse och Kommun · Se mer »

Kronofogde

Kronofogde är i Sverige en jurist med notariemeritering, som är anställd vid Kronofogdemyndigheten.

Ny!!: Kungörelse och Kronofogde · Se mer »

Kyrkostämma

Kyrkostämman är beslutande organ i Hovförsamlingen i Svenska kyrkan.

Ny!!: Kungörelse och Kyrkostämma · Se mer »

Länsstyrelse

En länsstyrelse är i Sverige regeringens företrädare i ett län.

Ny!!: Kungörelse och Länsstyrelse · Se mer »

Massmedium

budgetpromenad till riksdagen den 23 oktober 2014. Amfiteater (rundteater) i Pompeji. Den som ställer sig medium, i mitten här, med ett flertal åskådare på läktarna blir ett massmedium, utan att ens behöva säga ett ljud. Ett massmedium (plural: massmedier hellre än massmedia) är alla medel, kommunikationsmedier, eller personer som för ut information till ett flertal människor.

Ny!!: Kungörelse och Massmedium · Se mer »

Myndighet

En myndighet är en institution som ingår i den offentliga förvaltningen eller rättskipningen.

Ny!!: Kungörelse och Myndighet · Se mer »

Post- och Inrikes Tidningar

Post- och Inrikes Tidningar nr 15, den 9 april 1645. Brevhuvudet 1821. Brevhuvudet 1835. Brevhuvudet 1836. Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) är Sveriges officiella tidning, och unik så till vida att det var det enda organ i Sverige som hade rikstäckande kungörelser.

Ny!!: Kungörelse och Post- och Inrikes Tidningar · Se mer »

Prästerskap

Prästerskapet utgörs av en religions eller ett samfunds präster.

Ny!!: Kungörelse och Prästerskap · Se mer »

Predikstol

Predikstolen i Malungs kyrka. Sankt Görans katedral i Lviv, Ukraina. Predikstol är en upphöjd plats i kyrkor och moskéer varifrån Guds ord förkunnas och predikan hålls.

Ny!!: Kungörelse och Predikstol · Se mer »

Rätt (juridik)

Rätt är en beteckning för ett flertal juridiska begrepp.

Ny!!: Kungörelse och Rätt (juridik) · Se mer »

Regeringsformen

Regeringsformen (RF) är en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som främst formar statsskicket.

Ny!!: Kungörelse och Regeringsformen · Se mer »

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling (SFS) är en kronologisk sammanställning av Sveriges författningar, som utgörs av lagar och förordningar.

Ny!!: Kungörelse och Svensk författningssamling · Se mer »

Sveriges monarki

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef.

Ny!!: Kungörelse och Sveriges monarki · Se mer »

Vatten och avlopp i Stockholm

Kungörelse om vattenledning i Stockholm 1861. Vatten och avlopp i modern bemärkelse har funnits i Stockholm först sedan 1800-talets andra hälft.

Ny!!: Kungörelse och Vatten och avlopp i Stockholm · Se mer »

Omdirigerar här:

Kunglig kungörelse, Proklamation.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »