Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Kurdiska

Index Kurdiska

Kurdiska (Kurdî, کوردی) är den moderna benämningen på ett kontinuum av nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet.

53 relationer: Affrikata, Allofon, Alveolar lateral approximant, Apikal, Approximant, Arabiska alfabetet, Ardalan, Armenien, Armeniska, Armeniska SSR, Badinani, Bilabial konsonant, Dialektkontinuum, Engelska, Faryngal konsonant, Flapp, Fonem, Frikativa, Glottal konsonant, Gorani, Indoeuropeiska språk, Indoiranska språk, Irak, Iran, Iranska språk, Klusil, Kluven ergativitet, Kognat (lingvistik), Kurdiska alfabeten, Kurdistan, Kyrilliska alfabetet, Labiodental konsonant, Lateral, Latin, Latinska alfabetet, Mellanöstern, Nasal konsonant, Nordkurdiska, Osmanska riket, Palatal konsonant, Persiska, Postalveolar konsonant, Sorani, Svenska, Sydkurdiska, Syrien, Tremulant (fonetik), Turkiet, Turkiska, Uvular konsonant, ..., Velar konsonant, Vokal, Zazaiska. Förläng index (3 mer) »

Affrikata

En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.

Ny!!: Kurdiska och Affrikata · Se mer »

Allofon

Allofoner är ljud (fonem) som trots skiljande uttal (olika foner) inte skiljer i betydelse; till exempel uttalas svenskt r på olika sätt i olika delar av Sverige, utan att betydelsen ändras.

Ny!!: Kurdiska och Allofon · Se mer »

Alveolar lateral approximant

En alveolar lateral approximant är ett konsonantiskt språkljud.

Ny!!: Kurdiska och Alveolar lateral approximant · Se mer »

Apikal

Apikal innebär att något sker "från toppen".

Ny!!: Kurdiska och Apikal · Se mer »

Approximant

Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.

Ny!!: Kurdiska och Approximant · Se mer »

Arabiska alfabetet

Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.

Ny!!: Kurdiska och Arabiska alfabetet · Se mer »

Ardalan

200px Ardalan, eller Erdelan, var en vasallstat i nordvästra delen av det persiska riket mellan åren 1169–1867 och omfattade ungefär dagens iranska provins Kurdistan.

Ny!!: Kurdiska och Ardalan · Se mer »

Armenien

Armenien (armeniska: Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien, är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.

Ny!!: Kurdiska och Armenien · Se mer »

Armeniska

Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken.

Ny!!: Kurdiska och Armeniska · Se mer »

Armeniska SSR

Armeniska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Armeniska SSR (armeniska: Հայաստանի Խորհրդային Սոցիալիստական Հանրապետություն, förkortat Հայկական ՍՍՀ eller ՀՍՍՀ); (ryska: Армянская Советская Социалистическая Республика, förkortat Армянская ССР eller АССР), Armjanskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Armjanskaja SSR eller ASSR) var Armeniens namn som sovjetrepublik. Under slutet av 1980-talet började en väpnad konflikt med Azerbajdzjanska SSR över området Nagorno Karabach. Efter en folkomröstning den 21 september 1991 där 99,51 % av rösterna var för självständighet, utropades den självständiga nationen Republiken Armenien.

Ny!!: Kurdiska och Armeniska SSR · Se mer »

Badinani

Kurdiskt område Badinani (även bahdini) där en nordkurdisk dialekt.

Ny!!: Kurdiska och Badinani · Se mer »

Bilabial konsonant

En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.

Ny!!: Kurdiska och Bilabial konsonant · Se mer »

Dialektkontinuum

Dialektkontinuum är ett område där angränsande dialekter eller enskilda språk inbegrips av ömsesidig begriplighet, dialekt A med B, B med A och C, C med B och D men inte nödvändigtvis med dialekt A.

Ny!!: Kurdiska och Dialektkontinuum · Se mer »

Engelska

Engelska (English language) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Ny!!: Kurdiska och Engelska · Se mer »

Faryngal konsonant

En faryngal fon uttalas genom att tungan trycker mot svalget.

Ny!!: Kurdiska och Faryngal konsonant · Se mer »

Flapp

Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.

Ny!!: Kurdiska och Flapp · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Ny!!: Kurdiska och Fonem · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Ny!!: Kurdiska och Frikativa · Se mer »

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Ny!!: Kurdiska och Glottal konsonant · Se mer »

Gorani

Gorani (även gurani) är en grupp av de nordväst iranska dialekterna som talas av kurder i den sydligaste delen av iranska Kurdistan och även i irakiska Kurdistan.

Ny!!: Kurdiska och Gorani · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa.

Ny!!: Kurdiska och Indoeuropeiska språk · Se mer »

Indoiranska språk

Indoiranska språk, en grupp språk tillhörande satemgrenen av indoeuropeiska språk.

Ny!!: Kurdiska och Indoiranska språk · Se mer »

Irak

Irak (العراق, al-'airaaq; kurdiska: Êraq), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.

Ny!!: Kurdiska och Irak · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Kurdiska och Iran · Se mer »

Iranska språk

De iranska språkens ungefärliga utbredning. Iranska språk är en språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen med totalt ca 150-200 miljoner talare, främst i sydvästra Asien.

Ny!!: Kurdiska och Iranska språk · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Ny!!: Kurdiska och Klusil · Se mer »

Kluven ergativitet

Kluven ergativitet är när ett språk i hög grad blandar ergativitet med ackusativitet.

Ny!!: Kurdiska och Kluven ergativitet · Se mer »

Kognat (lingvistik)

Kognat (även släktord) är en beteckning för ord som har gemensamt ursprung eller etymologi.

Ny!!: Kurdiska och Kognat (lingvistik) · Se mer »

Kurdiska alfabeten

Kurdiska skrivs med två alfabet.

Ny!!: Kurdiska och Kurdiska alfabeten · Se mer »

Kurdistan

Kurdistan är ett statsövergripande område i sydvästra Asien.

Ny!!: Kurdiska och Kurdistan · Se mer »

Kyrilliska alfabetet

Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet (kallas även azbuka, efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva sju slaviska språk (ryska, vitryska, bulgariska, makedonska, serbiska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).

Ny!!: Kurdiska och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Labiodental konsonant

Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.

Ny!!: Kurdiska och Labiodental konsonant · Se mer »

Lateral

En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.

Ny!!: Kurdiska och Lateral · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin, på latin lingua latīna eller latīnus sermo, är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Kurdiska och Latin · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Ny!!: Kurdiska och Latinska alfabetet · Se mer »

Mellanöstern

Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.

Ny!!: Kurdiska och Mellanöstern · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Ny!!: Kurdiska och Nasal konsonant · Se mer »

Nordkurdiska

Nordkurdiska (کوردیا ژۆرین; kurdiya jorîn), även kallat kurmanji (کورمانجی; Kurmancî), är en kurdisk dialekt som talas huvudsakligen i sydöstra Turkiet, nordvästra Iran, norra Irak och norra Syrien. Det är den mest utbredda dialekten av kurdiska. Kurdiska kategoriseras generellt som ett nordvästiranskt språk tillsammans med baluchiska.

Ny!!: Kurdiska och Nordkurdiska · Se mer »

Osmanska riket

Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه, Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket, var en 600-årig stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.

Ny!!: Kurdiska och Osmanska riket · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Ny!!: Kurdiska och Palatal konsonant · Se mer »

Persiska

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Kurdiska och Persiska · Se mer »

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Ny!!: Kurdiska och Postalveolar konsonant · Se mer »

Sorani

Sorani  (سۆرانی, Soranî; är en sydlig-central kurdisk dialekt inom den iranska språkgruppen. Den talas i Irak, huvudsakligen i Irakiska Kurdistan, samt i provinserna Kurdistan och Västazarbaijan i nordvästra Iran. Sorani är ett av de två officiella språken i Irak, tillsammans med arabiska, och refereras i politiska dokument som "kurdiska". Det benämns ofta som sydkurdiska på svenska, alternativt som centralkurdiska. Termen sorani, efter namnet på forna Soran-emiratet, används speciellt för att referera till en skriven standardiserad form av centralkurdiskan skriven i en särskild form av perso-arabiska alfabetet som skapades på 1920-talet by Se'îd Kaban Sidqî och Taufiq Wahby. Enligt David Neil MacKenzie, är den skrivna standardiserade versionen av centralkurdiskan baserad på Sulaymaniyah-dialekten och influerad fonologiskt av Pîjdar- och Mukriyanî-dialekterna.

Ny!!: Kurdiska och Sorani · Se mer »

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av drygt tio miljoner personer främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.

Ny!!: Kurdiska och Svenska · Se mer »

Sydkurdiska

Sydkurdiska (), oftast felaktigt benämnt som sorani i Sverige, även kallad pehlewani eller pahlawanik, är en kurdisk dialekt som talas huvudsakligen i västra Iran och östra Irak.

Ny!!: Kurdiska och Sydkurdiska · Se mer »

Syrien

Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst.

Ny!!: Kurdiska och Syrien · Se mer »

Tremulant (fonetik)

Tremulanter (även vibranter) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att artikulationsområdet vibrerar.

Ny!!: Kurdiska och Tremulant (fonetik) · Se mer »

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Ny!!: Kurdiska och Turkiet · Se mer »

Turkiska

Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.

Ny!!: Kurdiska och Turkiska · Se mer »

Uvular konsonant

En uvular fon uttalas genom att tungan och gomspenen möts.

Ny!!: Kurdiska och Uvular konsonant · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Ny!!: Kurdiska och Velar konsonant · Se mer »

Vokal

IPA-systemet. En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Ny!!: Kurdiska och Vokal · Se mer »

Zazaiska

Zazaiska (kurdiska: zazakî eller zaza) är zazafolkets språk i norra Kurdistan.

Ny!!: Kurdiska och Zazaiska · Se mer »

Omdirigerar här:

ISO 639:ku, ISO 639:kur, Kurdiska språk, Kurdiska språket.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »